• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Propaganda

Propaganda är vår kategori för notiser om påverkanskampanjer från såväl staten som andra aktörer.

Problemen med att censurera RT och Sputnik

2 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Oavsett om det var rätt eller fel att censurera ryska propagandakanaler kommer det att få en del oönskade konsekvenser.

I snart en vecka har jag suttit klistrad framför datorn och följt Putins vidriga angreppskrig mot en självständig, demokratisk nation. Jag har delat inlägg som jag uppfattat som trovärdiga om modigt ukrainskt motstånd, invasionsstyrkornas övergrepp, sanktioner och det ryska folkets protester mot kriget. Detta tänker jag fortsätta med. Ukraina och dess folk behöver vårt stöd.

Men det finns en sak som gör mig betänksam. Det gäller EU:s, Youtubes, Facebooks och Twitters censur av de ryska propagandakanalerna RT och Sputnik. Som vanligt gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Att denna censur kom var förmodligen oundvikligt. Så brukar det bli i krig. Men låt mig ändå problematisera frågan.

Om vi i väst censurerar rysk media kan Putin motivera censur av västvärldens fria media i Ryssland med att det var vi som började. Och kasta ut våra journalister.

När Tyskland gick före och stängde RT kom svaret genast i form av att Deutsche Welle och dess journalister kördes ut ur Ryssland.

Börjar vi censurera förlorar vi en del av vårt moraliska övertag. Censur är förtryckets verktyg, inte frihetens och demokratins.

Sedan är frågan hur vi skall kunna förstå situationen om vi inte får veta hur den ryska propagandan ser ut. Med censur blir det svårare för media och alla oss andra som försöker analysera vad som sker i Ryssland att bedöma situationen. Även propaganda kan avslöja väldigt mycket.

Själv är jag intresserad av att få veta vilken officiellt godkänd information ryska folket får del av. Det är av betydelse för att kunna ge någon form av stöd till den ryska oppositionen.

Märk gärna material från media som delar det officiella ryska narrativet som ”Statskontrollerad rysk media” eller liknande. Men att plocka bort dem kan leda till att vi famlar i mörkret vad gäller tillståndet i Ryssland.

Genom att låta internet granska och avslöja öppen rysk propaganda minskar inte bara den ryska regimens trovärdighet i allmänhet. Då kommer även denna granskning till många ryssars kännedom. Vilket blir mycket svårare om vi censurerar.

Slutligen känns det besvärande att sociala media inte står upp för fri information. Men det är å andra sidan ingen nyhet.

Nu är det som det är. Det är inte så mycket att göra åt saken. Men jag är rädd att vi kan ha begått ett misstag.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Media, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: RT, Ryssland, Sputnik, Ukraina

Det live-streamade kriget

24 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Rysslands anfallskrig mot Ukraina direktsänds på nätet. Vilket kommer att bli en utmaning för den ryska regimen, inte minst på hemmafronten.

Vietnamkriget var det första krig som utspelades inför rullande tv-kameror. Vilket förändrade bilden av kriget och dess fasor. Möjligen bidrog detta till att förkorta kriget, då det påverkade den amerikanska hemmaopinionen.

När Ryssland nu anfaller Ukraina kommer kriget att rapporteras i realtid, online. Utvecklingen går att följa på ständigt uppdaterade kartor. Bilder på det som sker når oss på sekunder. Vad som sker går inte att dölja.

Samtidigt skall man vara uppmärksam vad gäller desinformation, propaganda och rykten. De ryska trollfabrikerna kommer att jobba för högtryck, som den väpnade aggressionens gren på nätet.

Å andra sidan bedrivs en omfattande digital forensisk verksamhet. Det blir svårare för den som vill förvränga eller försköna verkligheten.

En del saker är uppenbara. Putins framträdanden och informationen från Kreml behöver ingen tolkning. Det som sker är inget annat än en aggression mot ett självständigt, demokratiskt land.

En front gäller det ryska folkets tillgång till fri, korrekt information. Oavsett hur mycket digitala murar Putin försöker bygga upp, så kommer information att sippra igenom och spridas. Det går inte att stoppa.

Detta är viktigt, då den enda hållbara utvecklingen är att ryska folket omvandlar landet till en demokrati. Men än så länge får de flesta ryssar sin information genom statskontrollerade media.

På samma sätt som dissidenter bekämpade den sovjetiska diktaturen med underjordisk press, kan nätet utmana den ryska krigiska regimen. Här kan den fria världen vara till hjälp.

Utöver att det som nu sker är fullständigt förfärligt – skall det att bli intressant att följa hur kriget kommer att spelas ut på nätet.

Arkiverad under: Demokrati, Europa, Propaganda, Sociala media Taggad som: krig, Putin, Ryssland, Ukraina

DSA: Skall den nya nätcensuren även omfatta media?

11 november 2021 av Henrik Alexandersson

Här är en intressant och problematisk frågeställning kopplad till EU:s Digital Services Act (DSA): Skall den nya nätcensuren även omfatta media?

Bakgrunden är ett ändringsförslag från Europaparlamentets rättsliga utskott, JURI – som säger att innehåll som kommer från media inte skall omfattas av den moderering som föreskrivs i DSA. Skälet är att värna pressens frihet och oberoende.

Detta har väckt reaktioner från grupperingar som menar att det i så fall öppnar dörren för fake news och desinformation från källor som förvisso är att betrakta som media, även om de driver en viss agenda och finansieras av politiska intressen.

I ett brev till det huvudansvariga utskottet vädjar ett antal institutioner och organisationer om att man skall avslå detta undantag för media.

Värt att notera är att ett antal av de organisationer som skrivit under själva är potentiella trusted flaggers – det vill säga sådana statligt godkända nätcensorer som föreslås i DSA.

Det finns naturligtvis exempel på hur medveten desinformation sprids förklädd till vanlig media. En del av den kan misstänkas syfta till att destabilisera samhället.

Inte desto mindre är det problematiskt om myndigheter, institutioner, intresseorganisationer och självutnämnda faktagranskare får rätt att censurera media på olika nätplattformar. Det är i grunden en fråga om tryckfrihet.

Till att börja med måste man fråga sig om de nya nätcensorerna själva har en agenda.

Man kan även notera att en del stora, etablerade och respekterade mediehus enligt egen uppgift ägnar sig åt agenda-driven journalistik. Kommer man i så fall även att granska dem – eller handlar detta bara om att ge sig på alternativmedia? Kommer vad som objektivt sett kan anses korrekt respektive felaktigt att överskuggas av vem avsändaren är och vilka åsikter denne antas ha?

Detta väcker frågor om vad som är sant och falskt, vem som förväntas avgöra det, på vilka grunder – och hur det rent praktiskt skall gå till. Vilket kompliceras av att information som avfärdats som fake news och desinformation emellanåt, med tiden visat sig vara korrekt.

Någonstans i allt detta finns även en tanke om att vanligt folk inte vet sitt eget bästa – och att den information som når allmänheten därför måste filtreras. Vilket känns tveksamt, på flera sätt.

Vi håller ögonen på vad som sker i frågan. Till dess: Kom ihåg att all information har en avsändare och att i princip alla avsändare har ett syfte med sin information.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Media, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: desinformation, Trusted Flaggers, tryckfrihet

Europol jagar åsikter online

10 juni 2021 av Henrik Alexandersson

Den europeiska polismyndigheten Europol höll nyligen en »Referral Action Day against right-wing terrorist online propaganda«. Den gick ut på att man surfade runt på nätet och anmälde innehåll som kan tänkas bryta mot plattformarnas användarvillkor.

Statewatch:

»The ”Action Day” followed recommendations made by the Council of the EU and was part of a growing move towards EU and national bodies removing ”violent extremist” material from the internet.

However, as ”violent extremism” is a term for which – unlike terrorism – there is no legal definition, it has an expansive scope that puts much in the eye of the beholder.«

Här blir det lite konstigt, när den europeiska polismyndigheten jagar material som inte är definierat juridiskt. Polisen är till för att upprätthålla lagen. Att då lägga dess resurser på att anmäla innehåll som kanske eller kanske inte är olagligt är inte rättssäkert. Det blir också lite märkligt om polisen jobbar gentemot sociala medias abuse-avdelningar istället för rättsväsendet.

Om en EU-myndighet alls skall syssla med sådant här – är det då verkligen polisens uppgift?

Liknande insatser sägs vara planerade vad gäller vänsterradikal propaganda, jihadism och systemkritiska »Covid 19-förnekare«.

Detta kan möjligen ge en fingervisning om vad som kan komma att omfattas av EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – som är uppenbart vag i sin definition av vad som är att betrakta som terrorism.

Det känns tryggare om man håller fast vid vad EU-kommissionen föreslagit i sin Digital Services Act (DSA) – det vill säga att endast olagligt material skall avlägsnas från nätet. (Vilket bland andra Frankrike vill utöka till att även omfatta »hat«.)

Statewatch: EU: Growing online censorship of presumed ”violent extremism” of all ideological varieties »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: Europol

Facebook, dess censur och förlorade trovärdighet

28 maj 2021 av Henrik Alexandersson

Facebook har problem med sitt förhållande till verkligheten. Följande har hänt:

  • Facebook censurerar postningar som hävdar att det nya corona-viruset är skapat av människan och/eller spridits från ett biologiskt labb i Wuhan, Kina. Man menar att detta är en teori som har motbevisats.
  • Samtidigt lägger den nya amerikanska administrationen ner den förra administrationens utredning om virusets ursprung.
  • Uppgifter i media (bl.a. Wall Street Journal) gör gällande att anställda på labbet i Wuhan insjuknat i vad som förefaller vara Covid-19 redan i november 2019 – det vill säga innan det egentliga utbrottet.
  • Den nya amerikanska administrationen tillsätter en ny utredning.
  • Facebook tillåter åter postningar enligt första punkten ovan.

Låt oss för ett ögonblick bortse från Trump, Biden och själva sakfrågan – för att istället titta närmare på Facebook, dess förhållande till verkligheten och dess trovärdighet.

Det som stämplades som fake news i går är uppenbarligen en möjlig sanning idag. Människor har tystats, åsikter har avfärdats och debatten har begränsats. Facebook har bidragit till osäkerhet och förvirring – och förlorat den eventuella trovärdighet man haft.

Nu kan man naturligtvis hävda att ny information tillkommit, vilket är helt riktigt. Men det ändrar inte det faktum att Facebook censurerat postningar och avfärdat påståenden som eventuellt är korrekta. Vilket skett med sedvanlig tvärsäkerhet och arrogans – och utan möjlighet till överprövning.

En fråga man kan ställa sig är om det är amerikanska inrikespolitiska hänsyn som styrt Facebooks handlande.

En annan fråga är om man kan lita på Facebook i ett vidare perspektiv. Hur skall man förhålla sig till en social medieplattform som har ett så dynamiskt förhållande till verkligheten?

Livet skulle kunna bli så mycket enklare för sociala media om de i princip bara censurerar innehåll som är uppenbart olagligt.

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Coronavirus, Facebook

EU-kommissionen vill se mer blockering av annonsinkomster för oönskat innehåll

26 maj 2021 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen har idag publicerat en uppdatering av sin Code of Practice on Disinformation. Det är ett dokument fyllt av vagt EU-lingo. Här är huvudpunkterna, som de beskrivs av kommissionen på dess hemsida:

  • Larger participation with tailored commitments
  • Better demonetising of disinformation
  • Ensuring the integrity of services
  • Improving the empowerment of users
  • Increasing the coverage of fact-checking and providing increased access to data to researchers
  • Creating a more robust monitoring framework

Några tydliga svar på hur man skall avgöra vad som är sanning, vem som skall göra det och vad som skall betraktas desinformation får vi inte.

En punkt som förtjänar extra uppmärksamhet är denna:

»Platforms and players in the online advertising ecosystem must take responsibility and better work together to defund disinformation, notably by exchanging information on disinformation ads refused by one of the signatories, improving transparency and accountability around ad placements and barring participation by actors that systematically post debunked content.«

Dels är det oklart vad som egentligen menas. Man talar om att desinformation lättare skall kunna bli av med sin finansiering. Det vill säga annonser. Sedan går man vidare med att tala om att stoppa annonser som anses sprida desinformation. Men innehåll som finansieras med annonser finansieras normalt inte med annonser som själva bedöms vara desinformation. Detta är rimligen två olika saker.

Dels är det ett problem när till exempel Youtube stoppar annonsinkomster för innehåll man ogillar. Det finns exempel på att detta skett vad gäller material som varken är fel, kränkande eller omstörtande. Dagens formulering från EU-kommissionen kan närmast ses som en välsignelse och en uppmuntran av sådan av-monetarisering. Och plattformarna kommer alltid att gå längre än vad myndigheterna kräver, för säkerhets skull.

• EU-kommissionen: Commission presents guidance to strengthen the Code of Practice on Disinformation »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Rapport: Behovet av censur av terror-relaterat innehåll online är överdrivet

29 april 2021 av Henrik Alexandersson

Som vi rapporterat har Europaparlamentet antagit förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – utan votering.

Men behövs TERREG över huvud taget? Vi har hittat en intressant rapport (PDF) från The Global Network on Extremism and Technology som använt textanalys för att kartlägga förekomsten av just terror-relaterat innehåll online.

Det visar sig att förekomsten av sådant material idag är betydligt mindre än tidigare. Jämfört med toppen runt år 2015 har förekomsten av terror-relaterat innehåll online minskat med ungefär 85%. Vilket innebär att det inte är ett så stort problem som EU-kommissionen och ministerrådet vill göra gällande.

Mycket talar för att förordningen mest är något som EU tagit till för att visa handlingskraft efter de terror-angrepp som ägde rum för runt fem år sedan – men som idag är en rätt meningslös åtgärd.

Dessutom skall man hålla i minnet att direkt olagligt material (stämpling, uppvigling m.m.) redan är olagligt i medlemsstaterna – och därför skall plockas bort ändå.

Vad TERREG däremot gör är att ställa orimliga krav på att flaggat material skall plockas ner inom en timma och utan föregående rättslig prövning, möjlighet för myndigheter i ett land att beordra nedtagning av innehåll på plattformar och servrar i andra länder – samt ställa krav som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter (som måste granska allt som alla laddar upp) för att hålla material som en gång flaggats borta.

Nu när förordningen ändå är godkänd har vi fått ett verktyg för censur av åsikter online – som lätt kan utökas till att gälla annat än bara terror-relaterat innehåll. (Dessutom är det fortfarande oklart exakt vad man menar med ”terrorism”.)

Se MEP Marcel Kolajas (PP, CZ) anförande i Europaparlamentet »

Relaterat: EU adopts law giving tech giants one hour to remove terrorist content »

Arkiverad under: Censur, EU, Propaganda, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: TCO, TERREG

Europol – skall polisen inte bara upprätthålla ordningen, utan även sanningen?

6 januari 2021 av Henrik Alexandersson

Den piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (DE) har ställt några frågor till Europol – som nu har skickat ett svar. Här skall vi titta närmare på en av dessa frågor.

Tydligen har Europol skrivit en rapport i vilken man ger sig själva mandatet att tackla desinformation.

Nu kan man ju tycka att det finns det redan andra som gör. Regeringen umgås rent av med tanken att skapa en myndighet för saken.

Jag tycker dessutom att nätet är rätt bra på att påpeka fel och att ge en bredare bild. Den som har fel får som regel veta det och att debunka andras påståenden i sociala media är närmast en sport. Kritiskt tänkande och fri debatt är helt uppenbart ett mycket bättre skydd mot dumhet än att begränsa det fria ordet.

Åter till Europol. De är numera en EU-myndighet för polissamarbete. Den skall medverka till att lösa brott. Men är den mycket svepande termen desinformation verkligen något som ligger under dess mandat?

Om det till exempel handlar om att stoppa bedrägerier, så javisst. Men det faller väl redan under andra lagar?

Om det däremot skulle handla om att inskränka det fria ordet och att agera något slags tankepolis – då är det läge att dra i nödbromsen.

Europol förklarar i sitt brev att med tanke på brottsläget under corona-pandemin har spridandet av desinformation inklusive fake news blivit en nyckelfaktor i det nuvarande landskapet av hybridhot. Såpass.

Sedan följer en utläggning om hur felaktig information kan få samhället som vi känner det att störta samman.

Därefter meddelas att man är på väg att adressera de återstående utmaningarna för »effective policing«, med hänsyn tagen till EU-medborgarnas gemensamma säkerhetsintressen.

Och med det anser man att det är klarlagt att Europol skall ägna sig åt att bekämpa desinformation.

Om man inte var misstänksam innan, så kanske man bör vara det nu. Att göra bekämpande av desinformation till en polisiär fråga är ett rätt djärvt skutt i ett demokratiskt samhälle. Skall polisens uppgift vara att inte bara upprätthålla ordningen, utan även sanningen?

Dessutom har vi frågan vem som i så fall skall bestämma vad som är sant – och på vilka grunder.

Detta känns definitivt som ett potentiellt hot mot yttrandefriheten och informationens frihet. Det saknas inte dystopiska referenser.

Samtidigt har man skapat en aldrig tidigare skådad övervakningsstat, som kan användas för omfattande kontroll av att folk inte viker av från den rätta vägen. Det handlar om hemliga tvångsmedel, som är verktyg för just den polis som nu vill lägga bekämpandet av oönskad information till sina uppgifter. Det känns närmast Orwellskt.

Läs Europols dokument här (PDF) »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Propaganda, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: desinformation, Europol

Mer övervakning men få nyheter i Ylva Johanssons EU-plan mot terrorism

9 december 2020 av Henrik Alexandersson

För den som följer övervakningsfrågorna i EU var det något förvånande när EU-kommissionär Ylva Johansson i radionyheterna i morse meddelade att hon kommer att lägga fram ett förslag för att ge myndigheterna möjlighet att snabbt plocka ner terror-relaterad information och propaganda på internet.

Ett sådant förslag finns nämligen redan: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Och där pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Tanken är att morgondagens trilog-förhandlingar skall vara de sista. Men fortfarande är positionerna låsta. De viktigaste frågorna man förhandlar om gäller:

  • Ministerrådet vill att oönskat material skall plockas bort inom en timma, vilket Europaparlamentet menar är orealistiskt.
  • Ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater (eller tredje land).
  • Ministerrådet vill inte se något undantag för journalistik, kultur, forskning, dokumentation etc.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, det vill säga automatiserad nätcensur – vilket parlamentet säger nej till.

Detta är alltså inte något nytt, utan ett ärende som redan dragits i långbänk. Vad det handlar om är att Ylva Johansson försöker öka trycket på parlamentet inför morgondagens förhandlingar.

På det hela taget är det väldigt lite nytt som presenteras i den Counter-Terrorism Agenda for the EU som EU-kommissionen presenterade idag.

Därmed inte annat sagt än att dokumentet listar ett antal kontroversiella åtgärder, även om de i allt väsentligt redan är kända. Exempel:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning för identifiering, lokalisering och övervakning av individer.
  • EU:s nya Digital Services Act kommer att presentera en »horisontell« approach till olagligt innehåll online.
  • Ökad kontroll av resenärer genom PNR och samkörning av databaser.
  • Förstärkning av Europols mandat.
  • Man vill kringgå kryptering av privata meddelanden.
  • Förenklat utbyte av digitala bevis mellan medlemsstater.
  • Ett nytt datalagringsdirektiv.

Några nyheter finns dock:

  • 2021 kommer man att uppdatera EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.
  • 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om »interconnected bank account registers« – det vill säga en central funktion för att kunna kontrollera alla bankkonton och transaktioner (i detta sammanhang relevant vad gäller terror-finansiering).
  • Man planerar att tillsätta en »Counter-Terrorism Coordinator«.

Även om dagens dokument främst fokuserar på radikal, militant islamism – så omfattar det även höger- och vänsterextremism.

Man har också en uppmaning till medlemsstaterna:

»Ensure that projects which are incompatible with European values or pursue an illegal agenda do not receive support from public funds.«

Ylva Johanssons 25-sidiga handlingsplan innehåller som sagt mest redan kända förslag. Den känns mer som ett papper för att avleda eventuell kritik mot att EU gör för lite för att bekämpa terrorism än som något nytt i sak. Men det kan naturligtvis vara bra att vi nu får EU:s planer på området sammanfattade i ett dokument.

Länkar:
• EU-kommissionens pressmeddelande »
• Counter-Terrorism Agenda for the EU (PDF) »

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Demokrati, Digital Services Act, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Propaganda, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media, Storebror, Underrättelseverksamhet, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Counter-Terrorism Agenda for the EU, TCO, TERREG, Ylva Johansson

EU:s nätcensur i långbänk

24 november 2020 av Henrik Alexandersson

EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO) befinner sig i något slags limbo.

I trilogförhandlingarna kommer ministerrådet och Europaparlamentet inte överens. Det finns skäl att tro att man kört fast. Det tyska EU-ordförandeskapet vill å sin sida att förordningen skall vara klubbad och klar innan årsskiftet. Men i sak rör det sig knappast alls. Enda beskedet som finns är förhandlingarna skall fortsätta ”i slutet av november”.

Förslaget till förordning om terror-relaterat innehåll online är en förordning som föreskriver censur av åsikter. Terroristers åsikter, förvisso. Men det centrala är inte vems åsikter man vill censurera, utan att man vill censurera. Har man väl accepterat censur är det bara en formalitet att besluta vem eller vad man vill censurera. Censur skall inte förekomma i en demokratisk rättsstat.

I sak är ministerrådet och Europaparlamentet oense på en lång rad punkter. (Hela listan») Om man skall välja ut de viktigaste är de:

  • Censur av flaggat material skall verkställas inom en timma.
  • Myndigheter i en medlemsstat skall kunna besluta om censur i andra länder.
  • Det finns inget undantag för forskning, dokumentation, journalistik m.m.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, som skall analysera allt som laddas upp, för att hindra återuppladdning av flaggat material.

Automatiserad, gränslös nätcensur helt enkelt.

Och vill vi verkligen att polska, rumänska eller franska myndigheter skall kunna beordra censur av svenska web-siter?

Fortsättning följer.

Arkiverad under: Censur, EU, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: TCO, TERREG

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 7
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS