Femte juli

Nätet till folket!

Privatliv

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.

Hur mycket övervakning tål den svenska demokratiska rättsstaten?

av

Övervakningsstaten expanderar snabbt mot en punkt där den blir ett demokratiskt problem. Och regeringen ökar takten.

Det går alltid att finna skäl för mer övervakning. Frågan är dock hur omfattande övervakningsstaten kan bli innan våra medborgerliga rättigheter och vår demokratiska rättsstat hotas.

Det är också värt att komma ihåg att övervakning inte bara handlar om gängkriminalitet, terrorism och andra hot mot vårt samhälle. Storebrorsstaten kan – och kommer – även att drabba vanligt, hederligt folk.

Redan innan Tidö-regeringen var användningen av hemliga tvångsmedel omfattande i Sverige. Men de senaste åren har tempot i lagstiftningsarbetet ökat markant. Här är några exempel på beslut som redan fattats eller är på gång:

• Utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel

Utvidgning av syfte och metod för en redan omfattande polisiär användning av avlyssning och övervakning.

Man utreder även frågan om ökad användning av hemliga tvångsmedel mot barn och unga.

• Preventiva tvångsmedel

Detta är lagstiftning som tillåter övervakning utan konkret misstanke om brott. Vilket i sig är ett brott mot rättsstatens grundläggande principer.

Nyckelordet i sammanhanget är »konkret«. Regeringen kommer undan med att det ändå i någon mening kan finnas en misstanke om pågående eller framtida brottslig verksamhet.

Med detta balanserar man verkligen på gränsen för vad som är acceptabelt med hänvisning till vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Människor som inte misstänks för brott skall inte övervakas.

• Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel

Regeringen har just presenterat en utökning av lagen ovan till att även omfatta mindre allvarlig brottslighet. Tröskeln sätts vid brott som kan antas ge minst tre månaders fängelse.

Idag leder endast tre av tio fall av övervakning till åtal. Vilket antyder att problemet mer handlar om övervakningens kvalitet än dess kvantitet. Här är risken uppenbar att fler oskyldiga kommer att drabbas.

• Lagen om hemlig dataavläsning blir permanent

Hemlig dataavläsning handlar om att installera spionprogram i telefoner, datorer m.m. Enheten kan då användas för avlyssning och kontroll av allt som sker och finns på densamma.

Ett allvarligt problem är att användning av sådana spionprogram bygger på säkerhetsbrister i den programvara, de operativsystem och den IT-infrastruktur som vi alla använder.

För att hemlig dataavläsning skall kunna ske måste dessa säkerhetshål lämnas öppna (istället för att rapporteras in och åtgärdas). Detta öppnar även dörren för nätbedragare, hackare, främmande makt med flera. På så sätt blir vi alla mer sårbara online.

Dessutom lider hemlig dataavläsning av problemet att även oskyldiga människor i den övervakades omgivning kommer att drabbas.

• Mer kameraövervakning

Regeringen vill höja målet för antalet bevakningskameror från 1.600 till 2.400. Dessutom vill man göra det enklare för kommuner och regioner att använda kameraövervakning.

Samtidigt utreds ökad användning av biometri, vilket i detta sammanhang innebär automatiserad AI-stödd ansiktsigenkänning i realtid. Detsamma gäller ökad användning av automatisk avläsning av registreringsskyltar och direktåtkomst till trafikkameror.

• Utökad datalagring

En utredning föreslår att lagringen av metadata om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m. skall utökas till att även omfatta meddelandetjänster online.

Detta gäller även sådana meddelandetjänster som använder totalsträckskryptering (E2EE). Vilket i så fall kräver ett förbud mot end-to-end-encrytion eller spionprogram i apparna eller på telefonen / datorn (som med hemlig dataavläsning ovan).

Här skall påpekas att EU-domstolen redan 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Enkelt uttryckt fastslog domstolen principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Trots detta fortsätter datalagringen i Sverige och många andra medlemsstater. Vilket EU-kommissionen inte visat några tecken på att ta tag i.

Och så här fortsätter det…

Existerande övervakning utökas ständigt vad gäller syfte och metod. Och nya former av övervakning tillkommer. Vilket står i konflikt med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Syftet med våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är att skydda individen mot överheten. Därför skall de inte kompromissas bort eller kringgås.

Det finns inga tecken på att någon tänker stanna upp för att skaffa sig en helhetsbild av den svenska övervakningsstaten. Politikerna är inte ens intresserade av att utvärdera om den övervakning vi redan har är ändamålsenlig och fyller sitt syfte.

Därtill kan man lägga andra förslag som inte direkt handlar om övervakning men som ändå är högst problematiska i en demokratisk rättsstat. Till exempel anonyma vittnen.

Allt detta är sådant som kan användas av en framtida auktoritär regim för att kontrollera och förtrycka folket. Flera regeringar i EU har redan blivit påkomna med att ha planterat spionprogram i oppositionens och journalisters telefoner.

Det behövs inte ens ont uppsåt. Det räcker med dumhet, inkompetens, girighet, missriktad välvilja eller en dålig dag på jobbet för att olika övervakningsverktyg skall kunna användas på ett sätt som är förödande för den enskilde.

Naturligtvis krävs krafttag mot kriminella som kränker andras frihet, säkerhet och egendom. Men det måste gå att göra utan att upphäva de principer som är grundpelare för vår demokratiska rättsstat.

Regeringen slår rekord i snabb ändamålsglidning

av

Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod. Just nu går det rasande fort.

Förra veckan kom ett lagförslag om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel från regeringen. Ni kommer ihåg det där med att människor skall kunna övervakas utan konkret misstanke om brott?

Nu skall den lagen breddas. Fler skall kunna övervakas, i preventivt syfte.

Integritetskänsliga lagar som stiftats med det uttryckliga syftet att komma åt den grova gängbrottsligheten skall från och med september kunna användas för att utreda brott som har ett straff som kan antas överstiga tre månader i fängelse. Inte år. Månader.

Vilket är en dramatisk sänkning av ribban. Mindre allvarlig brottslighet står inte i proportion till det intrång i privatlivet som hemlig övervakning medför. Speciellt som många som övervakas faktiskt råkar vara oskyldiga. 2022 ledde bara tre av tio fall av övervakning till åtal.

Ta till exempel rättsprocessen om jaktbrott som riktades mot Karl Hedin. En absurd historia som slutade med att Hedin friades och att åklagaren framstod som en idiot. Ett fall där det slagits fast att användningen av avlyssning var tjänstefel. Ett fall där domstol var tvungen att inskärpa att i Sverige döms ingen för brott på grund av sina åsikter. En total clusterfuck.

Med de lagändringar som nu föreslås kommer den avlyssning som då var tjänstefel att bli laglig – den 1 september. I preventivt syfte. Utan konkret misstanke om brott.

Kom ihåg att de övervakningsverktyg som används mot andra även kan komma att riktas mot dig.

Och det är den som är oskyldig som har mest att frukta.

Övervaka de människor som faktiskt är misstänkta för brott istället.

• Regeringen: Förslag om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel överlämnas till riksdagen »
• Oisín Cantwell, Aftonbladet: Hemlig avlyssning även för småbrott »

Chat Control 2: Ministerrådet trampar vatten

av

I sitt försök att driva igenom EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chat Control 2 – har ministerrådets belgiska ordförandeskap bara skapat mer förvirring.

Bland annat vill man att meddelande-operatörerna på något magiskt sätt skall sålla ut misstänkta användare och misstänkta meddelanden – utan att själva känna till eller registrera desamma. Detta skall sedan användas för en riskbedömning som kan ligga till grund för ytterligare kontroll.

Hur detta är tänkt att gå till är oklart. Det enda ordförandeskapet har att säga är att lösningen skall vara teknikneutral och framtidssäker.

Ministerrådets rättstjänst konstaterar att detta ändå inte löser problemet med att man måste skanna alla meddelanden i ruta ett. Vilket strider mot rätten till privatliv och privat kommunikation.

Man vill även kontrollera totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden. Det är även här oklart hur.

Ett förslag är ”bakdörrar”, vilka skulle göra all krypterad kommunikation osäker. Ett annat förslag är ”client side scanning” med vilket spionprogram installeras i meddelande-apparna eller direkt i användarnas telefoner – för att läsa meddelanden innan de krypterats och sänts respektive efter att de tagits emot och av-krypterats. I ministerrådet finns såväl anhängare som starka motståndare till en sådan lösning.

Den svenska regeringen välkomnar ordförandeskapets förslag, men fruktar att det kan komma att leda till en stor administrativ börda för operatörerna.

Det belgiska ordförandeskapets taktik tycks dels vara att hålla kommissionens ursprungliga förslag levande – dels att hitta en kompromiss som inte samlar en blockerande minoritet i rådet. Detta även om ett sådant förslag blir obegripligt och/eller oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter.

• Länk: EU-Staaten weiter uneins über Chatkontrolle »

Detta är Chat Control 2: EU-kommissionen vill att dagens frivilliga skanning av användares elektroniska meddelanden skall bli obligatorisk. Detta gäller även totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden. AI skall granska vad som skrivs, sägs samt bilder, videos och bifogade filer för att utreda om du sprider material med övergrepp på barn eller har otillbörlig kontakt med minderåriga. En 17-årsgräns skall införas för meddelande-appar. Europaparlamentet, ministerrådets och EU-kommissionens rättstjänst säger nej till förslaget, då det bryter mot rätten till privatliv och privat korrespondens (som är en grundläggande mänsklig rättighet).

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

EU AI Act – politiken tar makten över AI

av

Biometrisk massövervakning och teknikflykt till andra delar av världen kan bli konsekvensen av EU:s nya AI Act.

I veckan klubbade Europaparlamentet EU:s nya AI Act. Den innebär i korthet:

  • Ett förbud mot AI-applikationer som hotar medborgarnas rättigheter eller kränker deras integritet, till exempel social scoring.
  • Extra höga krav på AI-system som anses medföra en hög risk.
  • Transparenskrav för General-purpose AI (t.ex. hur man tränar AI-modeller).
  • Undantag från reglerna för ordningsmakten.

Den sista punkten är extra intressant. Ur parlamentets pressmeddelande:

»The use of biometric identification systems (RBI) by law enforcement is prohibited in principle, except in exhaustively listed and narrowly defined situations. “Real-time” RBI can only be deployed if strict safeguards are met, e.g. its use is limited in time and geographic scope and subject to specific prior judicial or administrative authorisation. Such uses may include, for example, a targeted search of a missing person or preventing a terrorist attack. Using such systems post-facto (“post-remote RBI”) is considered a high-risk use case, requiring judicial authorisation being linked to a criminal offence.«

Från början sa Europaparlamentet helt nej till biometrisk massövervakning, men gav med sig i trilogförhandlingarna med ministerrådet och kommissionen.

Ett uppenbart problem är att när ordningsmakten väl får tillgång till verktyget, då kan regelverket lätt ändras. Övervakningslagar utökas i princip alltid till syfte och metod.

På ett mer filosofiskt plan kan noteras att till exempel kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning är en form av massövervakning. Detta då sådan innebär att alla som befinner sig inom det övervakade området kommer att få sina anletsdrag kontrollerade och i förekommande fall registrerade.

Erfarenheter från andra länder visar att det inte är ovanligt att sådana system felaktigt pekar ut helt oskyldiga. Speciellt svårt tycks systemen ha för personer med mörk hudfärg.

För övrigt är kontroversiell användning av AI i polisiär verksamhet inte begränsad till biometrisk identifiering. Till exempel kan myndigheters AI-stödda data mining slå helt fel.

Ett annat problem med EU:s nya AI Act är att den tillför ett betungande regelverk, byråkrati och till och med en helt ny myndighet för AI-branschen.

Visserligen säger förordningen att man vill underlätta för små och medelstora företag, start-ups med flera. Man säger till och med att EU skall bli ledande på AI-området. Men av erfarenhet vet vi att sådana löften med tiden brukar visa sig vara tomma.

Sett i detta perspektiv riskerar denna förordning att bli ytterligare en börda för innovativa företag – som då hellre lägger sin verksamhet i andra delar av världen.

Och med tanke på att internet är gränslöst kommer många av dessa utflyttade tjänster ändå att användas av oss européer – även om tekniken, jobben och pengarna hamnar på andra ställen. Detta på samma sätt som till exempel GDPR och DSA/DMA gör det enklare att driva IT-verksamhet på annat håll.

Chat Control 2 – en lägesrapport

av

Inför EU-valrörelsen: Här är statusen på Chat Control 2. Vilka partier kommer att försvara rätten till privat elektronisk korrespondens och totalsträckskryptering?

Chat Control 1 är den gällande lagstiftningen. Den tillåter sociala media, meddelandetjänster m.fl. att titta i användarnas meddelanden för att hitta barnporr. Det har de alltid gjort. Och CC1 är det undantag i de europeiska datasklyddsreglerna som gör detta möjligt i EU.

Visserligen är det problematiskt att Big Data snokar i folks privata meddelanden – men så länge de är öppna med det och det sker i samförstånd med användaren (i användarvillkoren) kan de komma undan med det.

Chat Control 2 handlar om att göra ovanstående frivilliga kontroll av innehållet i användarnas meddelanden (text, tal, bild och video) obligatorisk. Inklusive totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.

Samt att kontrollera vad folk har på sina molntjänster. Och en 17-årsgräns för sociala media.

Därtill vill man använda AI för att analysera alla bilder och elektroniska konversationer. Detta dels för att hitta tidigare okänt olagligt material (vilket innebär att alla dina bilder och bilagor måste bedömas av socialt inkompetenta maskiner). Dels för att analysera vad du skriver och säger, i syfte att att kontrollera att du inte är en ful gubbe.

Detta är en kränkning av den grundläggande mänskliga rättigheten till privatliv och privat korrespondens. Det är dessutom ett verktyg som med ett klubbslag kan användas för kontroll och förtryck av folket. Övervakningslagar utvidgas alltid vad gäller syfte och omfattning.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger i artikel 8:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

EU-stadgan uttrycker sig snarlikt:

»Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.«

Och EU-domstolen har slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Chat Control 2 har således stött på patrull. Därför har Chat Control 1 förlängts fram till våren 2026.

Europaparlamentet säger nej till alla CC2:s bärande delar. Kränkningen av de mänskliga rättigheterna blev för flagrant. Dessutom försvarar parlamentet rätten till totalsträckskrypterad kommunikation.

Här kan nämnas att Europadomstolen (ej att förväxla med EU-domstolen) under tiden slagit fast att totalsträckskrypterad kommunikation är en mänsklig rättighet. I Tyskland föreslår regeringen att det skall bli obligatoriskt för meddelandetjänster att erbjuda totalsträckskryptreing.

I EU:s ministerråd puttrar CC2 på sparlåga. Man står i stort sett fast vid kommissionens ursprungliga förslag. Det belgiska ordförandeskapet försöker envist hålla liv i frågan. Vilket nog mest kan förklaras med att många i rådet ser CC2 som ett sätt att komma åt krypterad kommunikation.

Så länge parlamentet och rådet står så här långt ifrån varandra lär det inte bli fråga om några trilogförhandlingar (mellan parlamentet, rådet och kommissionen). Snarare rinner frågan över till nästa mandatperiod, efter sommarens EU-val.

Våren 2026 upphör förlängningen av CC1 att gälla. Då skall något annat finnas på plats. Det kan vara en sönderförhandlad CC2. Eller en helt ny CC3. Detta kommer att bli en av de första uppgifterna för den nya EU-kommissionen och det nyvalda Europaparlmentet.

Vilket gör Chat Control till en valfråga i EU-valet 2024. Vilka partier kommer att försvara rätten till privat elektronisk korrespondens och totalsträckskryptering?

Detta gäller inte bara i Europaparlamentet. Flera partier tycks ha en inställning i riksdag och regering (ministerrådet) och en annan i parlamentet. Här spelar riksdagens EU-nämnd en central roll, då regeringen måste samråda med den inför ministerrådets möten.

Notera: Denna bloggpost finns även som blogcast på Youtube och Soundcloud »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Liberalerna vill förbjuda anonymitet online

av

Liberalerna vill lagstifta om barns skärmtid – helt i onödan och till priset av ID-krav för sociala media, spel och streamingtjänster.

Liberalerna vill införa barnlås för sociala media, spel och streamingtjänster efter kl 23 på kvällen.

”Utgångspunkten är att barn ska sova på nätterna och gå i skolan på dagarna” säger partiledare Johan Pehrson.

Partiet vill även göra detta till en kampanjfråga i sommarens EU-val. Det vill säga att man kräver reglering på EU-nivå.

Till att börja med krävs inga regeländringar eller lagstiftning för att föräldrar skall kunna begränsa sina barns skärmtid. Det är enkelt att göra redan nu. Här är instruktionerna för Apple respektive Android.

Liberalerna vet helt enkelt inte vad de talar om. Vilket i och för sig inte är unikt när det gäller politik och internet.

Att lyfta frågan till något slags allmän reglering blir fel på så många plan. Till exempel kan man tycka att barns skärmtid är föräldrarnas ansvar, inte statens.

Dessutom förutsätter en allmän reglering att man vet hur gamla användarna är. Vilket kräver någon form av identifiering. Vilket i så fall måste omfatta alla användare. Resultatet blir att det inte kommer att gå att använda de nämnda tjänsterna anonymt.

Det är rätt uppenbart vad ”Liberalerna” sysslar med här: De lägger fram ett förslag som de vet att media och andra kommer att nappa på – även om förslaget i sig är galet eller meningslöst. Allt för att synas och få uppmärksamhet.

Detta till priset av att dra igång en politisk diskussion som kan landa i ID-krav för sociala media, spel, streamingtjänster med mera.

Liberalerna är alltså villiga att offra ett fritt och öppet internet för att få publicitet.

Väcker man en sådan här fråga på EU-nivå kan man vara rätt säker på att fler kommer att plocka upp den. Idéer till fler och nya lagar får snabbt ett eget liv. Och innan man vet ordet av är det ett skarpt lagförslag.

Detta måste stoppas i tid.

Chat Control: Det är totalsträckskryptering Ylva Johansson vill komma åt

av

Chat Control 2 har kört fast. Men EU:s ministerråd och EU-kommissionär Ylva Johansson vill inte ge upp tanken på att komma åt totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden.

I början av veckan höll EU:s inrikes- och justitieministrar möte i Bryssel. En av punkterna på ministerrådets agenda var Chat Control. (Video »)

Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas meddelanden) förlängs, då Chat Control 2 (obligatorisk skanning samt AI-analys) kört fast i Europaparlamentet.

Det belgiska ordförandeskapet meddelade att man ändå har ambitionen att få till stånd ett beslut i ministerrådet om CC2 innan sommaren (då Ungern tar över ordförandeklubban).

Som vi rapporterade förra veckan fortsätter diskussionen och det belgiska ordförandeskapet har skickat upp några olika testballonger.

Bland annat vill man ha medlemsstaternas feedback på ett nytt sätt att göra riskbedömningar för olika meddelandetjänster (m.m.). Syftet med detta tycks vara att inte släppa frågan om tillgång till totalsträckskrypterade / end-to-end-krypterade (E2EE) meddelanden:

»Do you agree to include high-risk services using E2EE in the scope of standard detection orders, under the condition that a detection order should not create any obligation that would require a provider to create access to end-to-end encrypted data and that the technologies used for detection are vetted with regard to their effectiveness, their impact on fundamental rights and risks to cyber security?«

Vilket känns som en konstig fråga. Så här, ungefär: Skall CC2 omfatta E2EE under förutsättning att man inte kan tvinga operatörerna att bereda sig tillgång till E2E-krypterade meddelanden?

Det hela känns genomskinligt. Till att börja med är detta en uppenbar fint för att bryta ner en eventuell blockerande minoritet i ministerrådet. Att mjuka upp en text för att få igenom den och därefter strama upp den igen är ett klassiskt knep i EU:s maktspel.

Vidare handlar det om att vissa medlemsstater väldigt gärna vill komma åt E2E-krypterade meddelanden. Lyssnar man till vad inrikeskommisionär Ylva Johansson hade att säga på ministerådsmötet är det uppenbart att detta är synkat med EU-kommissionen (och Europol).

Enligt Johansson är E2EE nu det stora nya hotet mot barnen. (Nyss var det Darknet.)

Det är i sammanhanget väl känt att kommissionen och dess »högnivågrupp« arbetar intensivt med frågan om hur myndigheterna skall kunna bereda sig tillgång till E2E-krypterade meddelanden. Uppenbarligen hoppas man fortfarande att CC2 skall vara verktyget som gör detta möjligt.

Motståndet utgörs främst av Europaparlamentet som satt ner foten och sagt nej till så gott som allt av substans i CC2. Nu gäller det att det nya Europaparlament som väljs i sommar håller fast vid detta. Så länge parlamentet har tydliga röda linjer blir det svårt att finna en kompromiss i trilogförhandlingar med ministerrådet och kommissionen.

Dessutom har Europadomstolen slagit fast att rätten till E2EE är en mänsklig rättighet. Och Tyskland vill göra rätten till E2EE obligatorisk.

Dramat fortsätter. Men än så länge står CC2 och stampar på samma fläck, även om ministerrådet försöker trixa. Vi håller ett öga på detta, men just nu finns det ingen anledning till panik. Sannolikt kommer frågan att rinna över till nästa mandatperiod, efter sommarens EU-val.

Nästa möte med EU:s inrikes- och justitieministrar (RIF-rådet) hålls i Luxemburg den 13-14 juni. Om man inte gör någon fuling (som att fatta beslut om CC2 som en A-punkt* på något annat ministerrådsmöte) lär inga formella beslut fattas innan dess. Dock kommer frågan säkert att knådas bland tjänstemännen i Coreper.

(*En A-punkt är när tjänstemännen i Coreper förbereder ett ärende som sedan klubbas utan debatt på ett ministerrådsmöte utan debatt. Och då behöver det inte nödvändigtvis vara det relevanta ministerrådet. Till exempel smusslades IPRED-lagen igenom i tysthet på ett möte med rådet för fiskerifrågor.)

Relaterat:
• EU:s ministerråd ger Chat Control 2 konstgjord andning »
• Chatkontrolle: Der Rat will es nochmal versuchen »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

EU:s ministerråd ger Chat Control 2 konstgjord andning

av

I ett försök att komma åt medborgarnas totalsträckskrypterade meddelanden försöker EU:s ministerråd hålla liv i Chat Control 2 – trots att förslaget i praktiken redan har fallit.

Måndag och tisdag nästa vecka (4-5 mars) samlas EU:s inrikes- och justitieministrar för möte i ministerrådet. På dagordningen står bland annat frågan om Chat Control 2. Igen.

Man har redan kommit överens med EU:s övriga institutioner om att förlänga Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i användarnas meddelanden) fram till den 3 april 2026.

Nu är frågan hur man skall hantera Chat Control 2 (obligatorisk skanning av innehållet i elektroniska meddelanden), som ju redan skjutits i sank av Europaparlamentet.

Att ministerrådet alls skulle kunna nå någon kompromiss med parlamentet är osannolikt, då parlamentet sagt nej till alla bärande delar i CC2.

Det känns mer troligt att nästa EU-kommission kommer att lägga fram ett nytt förslag – Chat Control 3 – som kan träda ikraft senast i april 2026.

Detta hindrar dock inte det belgiska EU-ordförandeskapet från att diskutera frågan vidare, även om det känns lite som slöseri med tid.

Förklaringen kan möjligen ligga i att man ser CC2 som en murbräcka för att komma åt totalsträckskrypterad / E2E-krypterad kommunikation.

I sammanhanget skall noteras att Europadomstolen nyligen slagit fast att rätten till krypterad kommunikation skyddas av de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Alla Europarådets medlemsstater (däribland alla EU-medlemmar) är bundna av detta beslut.

Dessutom går Tyskland nu fram med lagstiftning om att göra rätten till totalsträckskryptering obligatorisk. För övrigt existerar idag inga verktyg för att granska E2E-krypterad kommunikation.

Inte desto mindre insisterar det belgiska EU-ordförandeskapet på att fortsätta diskutera CC2 i ministerrådet, på detaljnivå. Man vill även ha input från medlemsstaterna om ett antal delfrågor.

I föredragningslistan finns frågan uppsatt som en ”progress report”. Några tecken från Coreper på mer än så finns (ännu) inte.

Den svenska regeringens linje bör vara att CC2 skall läggas på hyllan tills vidare. I vart fall fram till dess att vi vet vad den nya EU-kommissionen kommer att föreslå, efter att den tillträtt vid nästa årsskifte.

Fredag den 1 mars håller riksdagens EU-nämnd möte. Då skall nästa veckas ministerrådsmöte diskuteras med justitieminister Strömmer.

Detta vore ett utmärkt tillfälle för riksdagen att göra som flera andra EU-länders parlament (bl.a. Finland och Österrike) – och säga blankt nej till Chat Control 2, då förslaget strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

(För övrigt kan noteras att även den nya polska regeringen säger nej till CC2.)

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Spionprogrammen som hotar vår säkerhet och demokrati har gjorts möjliga genom politiska beslut

av

Den teknik som används för polisens hemliga dataavläsning möjliggör brottslighet, spioneri och övervakning av politiska motståndare.

Det finns åter tecken på att spion-programvara använts mot ledamöter i Europaparlamentet. Denna gång är det medlemmar i parlamentets Subcommittee on Security and Defence (SEDE) som tros ha fått sina telefoner buggade.

Men det är inte första gången. Parlamentets talman har utsatts för försök att installera spionprogram. Och på 2010-talet upptäcktes att parlamentets och övriga EU-instutioners e-post övervakades via ett intrång hos Belgacom.

Spionprogram har på senare år använts av nationella regeringar för att övervaka politiska motståndare i Spanien, Grekland, Ungern och Polen.

Ett skäl till att sådant spionage och politisk övervakning är möjlig är polisens användning av hemlig dataavläsning.

Hemlig dataavläsning handlar om att polisen kan övervaka misstänkta genom att med spionprogram ta kontrollen över telefoner, datorer, plattor och till och med spelkonsoler. Sedan får den tillgång till allt – alla meddelanden, alla filer, kamera och mikrofon.

För att detta skall vara möjligt måste kända säkerhetsluckor lämnas öppna.

Detta är allvarligt och öppnar för angrepp på vår IT-infrastruktur – vilket gör oss alla mindre säkra. Problemet har påpekats, men politiker i Sverige och andra länder har ändå beslutat sig för att tillåta hemlig dataavläsning.

Uppenbarligen utnyttjas detta inte bara av kriminella och främmande makt – utan även av politiker som vill övervaka sina motståndare.

Hemlig dataavläsning är alltså både ett praktiskt säkerhetsproblem och ett demokratiskt problem.