Nätet till folket!
Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.
Läs min krönika om nätcensur, trusted flaggers och uppladdningsfilter i Bulletin, innan den hamnar bakom betalvägg:
EU:s nya hot mot yttrandefriheten »
”EU vill göra företrädare för ”kollektiva intressen” till statligt godkända nätcensorer och införa uppladdningsfilter för sociala media. Trots dessa uppenbara inskränkningar i yttrandefriheten förekommer ingen debatt i frågan.”
Tillgång till persondata hos internetoperatörerna, att knäcka kryptering samt användning av AI är några av punkterna i den nya förordning för Europol som förhandlas fram i EU.
Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen har nu påbörjat förhandlingar om den nya förordningen för det europeiska polissamarbetet, Europol. En del saker är intressanta på vårt område.
Europols nya Innovation Laboratory får mer resurser. Bland det man jobbar med finns ny övervakningsteknik för 5G samt att knäcka kryptering.
Man kommer att få tillstånd att processa persondata med AI-stöd i forskningssyfte. (Ungefär som FRA:s ”forskningsdatabaser”.)
Ministerrådet vill ge Europol ökad tillgång till persondata hos internetoperatörerna. Sådan data skall sedan kunna analyseras med hjälp av ”big data”. Vilket låter lite som datalagringen, fast på steroider.
Man kommer att fortsätta arbetet med att knäcka / hacka krypterade och ”säkra” kommunikationsverktyg som Encrochat och Sky. Till chef för detta har man satt förre utredningschefen hos det franska gendarmeriet, som ju var operativt vad gällde att hacka Encrochat.
Den allmänna ambitionen tycks vara att göra Europol till ett europeiskt FBI. Vilket dock kommer att kräva en ändring av EU:s fördrag. Detta hindrar dock inte att man redan nu drar åt det hållet.
Den nya förordningen innehåller mycket anat viktigt som du kan läsa om här: Negotiations on the Europol Regulation: Will there be a ”European FBI” by the end of the year? »
Lägg resurserna på riktigt polisarbete mot produktionen av barnporr istället för att kringgå kryptering och övervaka befolkningens kommunikationer. Det säger ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) i en ordväxling med EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.
Det blev en smula känsligt i Europaparlamentet när Breyer ifrågasatte förslaget om av-kryptering och granskning av alla medborgares elektroniska kommunikationer i jakt på material med övergrepp mot barn, i EU-sammanhang kallat CSM.
Breyer påpekade dels att resurserna kan satsas bättre på resurser för riktigt polisarbete, då CSM-ärenden idag ofta blir liggande utan åtgärd under lång tid. Han hänvisade också till en majoritet av remissinstanserna (consultation) och flera tunga instanser som sågar idén om Chatcontrol. Och han kritiserade kommissionen för att inte ens kommentera den ifrågasatta lagligheten i förslaget.
Inrikeskommissionär Ylva Johansson höll inte med och menade att man måste använda alla medel i kampen mot CSM. Några svar vad gäller rättighetsaspekterna och lagligheten gav hon dock inte.
Detta är naturligtvis en mycket känslig fråga. Därför är det bra att det finns i vart fall någon som vågar problematisera och som pekar på de principiella problemen. Det handlar ju ändå om att granska i princip allt som alla skriver och sänder till varandra. Och att ta sig runt kryptering, vilket kan komma att få långtgående konsekvenser vad gäller allas vår säkerhet online.
Det är lite som med övervakningsstaten i övrigt. Det är lätt att få en känsla av att man förlitar sig allt mer på teknik och allt mindre på traditionellt polisarbete – som förmodligen bättre kan gå på problemets kärna och beta av redan existerande ärenden som idag inte hinns med inom rimlig tid.
Slutligen bör man tänka på att när Chatcontrol införs i ett syfte – då kan den lätt och snabbt utvidgas till andra syften. Att bereda sig tillgång till innehållet i alla människors elektroniska kommunikationer är en närmast oemotståndlig frestelse för både politiker och myndigheter.
Se diskussionen från Europaparlamentet här »
Facebook meddelar att de tecknat ett avtal med nationell och regional fransk media, för att mot betalning ha rätt att länka till material på dess siter. En uppenbar risk med detta är att det bara blir de stora mediehusen som kommer att synas, då små tidskrifter och alternativmedia inte omfattas av avtalet.
Bakgrunden är EU:s nya upphovsrättsdirektiv och dess länkavgifter, den så kallade länkskatten. Precis som dess kritiker fruktade omfattar det nya franska licensavtalet bara mediejättarna, som i detta fall organiseras inom l’Alliance de la presse d’information générale.
Det kommer (förmodligen) även i fortsättningen att vara möjligt för användare att länka till alternativmedia. Men det som lyfts fram på Facebook och dess nya franska Facebook News kommer endast att komma från Big Media.
En annan aspekt är att detta kommer att göra det ännu svårare för nya utmanare till existerande sociala media. Även om Facebook & Co har råd att betala miljarder för licensavtal – så är detta i princip omöjligt för mindre plattformar och startups.
En liknande lösning är att vänta i Sverige. Här är regeringens förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet nu ute på remiss.
• TechCrunch: Facebook agrees to pay French publishers for news reuse »
• Facebook: Facebook France and L’Alliance de la presse de l’information partner to strengthen the news experience for people and publishers in France»
eBevis är förslaget om att myndigheter i ett EU-land skall kunna begära ut data direkt från företag i en annan medlemsstat – utan att blanda in det andra landets rättsväsende. Utöver att förslaget är onödigt så medför det en rad risker – vad gäller pressens frihet, känslig persondata, rätten att protestera samt rätten till en opartisk och rättvis rättegång.
Redan för ett år sedan beskrev EDRi förslaget så här:
»The initial e-evidence proposal by the Commission aims to allow law enforcement agencies across the EU to access electronic information more quickly by requesting it directly from online service providers in other EU countries. Unfortunately, the Commission forgot to build in meaningful human rights safeguards that would protect suspects and other affected persons from unwarranted data access.
The Commission proposal is not only harmful, but simply not needed at this point. To speed up cross-border access to data for law enforcement, there already is the European Investigation Order (EIO). It exists only since 2018 and has never been systematically evaluated, let alone improved.«
Skillnaden mot den europeiska utredningsordern (EIO) är alltså att man vill att myndigheterna i låt säga Bulgarien skall kunna begära ut information och data direkt från företag i exempelvis Sverige, utan att blanda in svenska myndigheter.
Vilket kan vara problematiskt när det land som begär ut uppgifter inte håller tillräcklig standard vad gäller opartiskt rättsväsende, demokratiska principer eller rättssäkerhet.
I ett brev (PDF) uttryckte EDRi och 25 andra organisationer (däribland Europeiska Journalistfederationen, European Broadcasting Union, de europeiska tidningsutgivarna, organisationen för den europeiska internetindustrin, Wikimedia och många andra) redan i våras sin oro. I stora drag delar man i detta brev samma invändningar som gjorts av Tysklands justitiedepartement och EU:s dataskyddsombudsman.
De krav man framförde är följande. Vi tar dem på engelska för att inget skall tappas bort i översättningen:
Man skrev även:
To conclude, we call on the negotiators to build a predictable, accountable legal structure for access to personal data across borders that does not undermine existing fundamental rights protection standards.
Vilket känns som ett högst rimligt krav. Speciellt i dessa tider då EU oroas över demokratin, det oberoende rättsväsendet och rättssäkerheten i flera medlemsländer.
Nu följs detta upp av EDRi och 13 andra medborgarrättsorganisationer som i ett antal scenarier visar hur förslaget om eBevis kan hota pressens frihet, känslig persondata, rätten att protestera samt rätten till en opartisk och rättvis rättegång. Läs om dessa scenarier i denna rapport (PDF).
Rapporten ger dessutom ett antal rekommendationer, som återges i faksimil under länkarna nedan.
Länkar:
• EDRi: Stories reveal profound flaws in the “e-Evidence Regulation” »
• Brev (PDF): Trilogue negotiations on the e-evidence proposal – European media and journalists, civil society groups, professional organisations and technology companies call on decision makers to protect fundamental rights »
• Ny rapport (PDF): Demonstrating gaps in the e-Evidence Regulation »
I sin nya lagstiftning om cybersäkerhet – NIS 2 – vill EU se ett stopp för anonyma web-sidor. Vilket är ett hot mot till exempel oppositionella i skurkstater, människorättsaktivister, personer med sexuella preferenser som ogillas av deras regimer, visselblåsare, aktivister och vanliga människor som vill ge uttryck för en åsikt utan att för den sakens skull behöva bli en offentlig person.
Förslaget kommer att innebära slutet för de tjänster som erbjuder ”whois-privacy”.
Att kriminella och krafter som medvetet försöker underminera samhällets stabilitet kan gömma sig bakom anonymitet är förvisso ett problem. Men det innebär inte att man kan bortse från att anonymitet ofta är ett helt berättigat önskemål, i vissa situationer rent av livsviktigt.
Den tyske piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:
»This indiscriminate identification policy for domain holders is a big step towards abolishing anonymous publications and leaks on the Internet.
This policy endangers website owners, because only anonymity effectively protects against data theft and loss, stalking and identity theft, doxxing and ‘death lists’. The right to anonymity online is particularly indispensable for women, children, minorities and vulnerable persons, victims of abuse and stalking, for example. Whistleblowers and press informants, political activists and people in need of counselling, fall silent without the protection of anonymity. Only anonymity prevents the persecution and discrimination of courageous people in need of help and ensures the free exchange of sometimes vital information. If Wikileaks activists, for example, had had to register the platform’s website in their name, they would have been immediately prosecuted in the United States.
I welcome the aim of increasing network security. But indiscriminate identification has nothing to do with network security. That is why my group and I are calling for the deletion of the identification requirement from the draft Directive.«
Är det till exempel lämpligt att den som driver en anti-rasistisk site skall få namn, hemadress och telefonnummer exponerat för alla nynazister som är intresserade? Eller att den som har en site som problematiserar invandringens konsekvenser skall få sina privata uppgifter uthängda inför våldsvänstern?
Anonymitet är inget brott.
I USA har myndigheterna nu börjat använda ”keyword warrants” för att utreda vilka som använt särskilda sökbegrepp på Google.
»The U.S. government is reportedly secretly issuing warrants for Google to provide user data on anyone typing in certain search terms, raising fears that innocent online users could get caught up in serious crime investigations at a greater frequency than previously thought.
In an attempt to track down criminals, federal investigators have started using new ”keyword warrants” and used them to ask Google to provide them information on anyone who searched a victim’s name or their address during a particular year, an accidentally unsealed court document that Forbes found shows.«
Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.
I ett bredare perspektiv öppnar detta för utökad granskning av vad vi söker på. Det finns även skäl att anta att detta – som vanligt – kommer att spridas till Europa.
Yahoo News: Government secretly orders Google to track anyone searching certain names, addresses, and phone numbers »
»Last week we learned of the CIA plan to kidnap or kill Assange in the centre of London and now the key witness of the US prosecution against him is in prison for serial offences – the same person that a few weeks ago confirmed in interviews that the elements in the indictment against Julian where he was the only witness, were total fabrications. The case against Assange should be dropped and under no circumstances, given recent revelations, can the UK extradite him.«
Citat från Wikileaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson, med anledning av att huvudvittnet mot Julian Assange – som tagit tillbaka sitt vittnesmål – nu fängslats för ny upprepad brottslighet.
Läs mer: Key witness in Assange case jailed in Iceland after admitting to lies and ongoing crime spree »
I en resolution (ej lagstiftning) har Europaparlamentet uttalat att man vill se ett förbud mot användning av AI och automatisk ansiktsigenkänning i samband med massövervakning.
Med 403 mot 259 röster uttalade Europaparlamentet på tisdagskvällen att man bland annat vill se ett förbud mot AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning vid massövervakning.
EDRi sammanfattar:
»The report urges the European Commission to implement ‘a ban on any processing of biometric data, including facial images, for law enforcement purposes that leads to mass surveillance in publicly accessible spaces’. It also calls for ‘a moratorium on the deployment of facial recognition systems for law enforcement purposes that have the function of identification’, coupled with the ‘permanent prohibition of the use of automated analysis and/or recognition in publicly accessible spaces of other human features, such as gait, fingerprints, DNA, voice, and other biometric and behavioural signals’. Lastly, it urges an end to the use of private databases (like Clearview AI); and an end of EU funding for mass surveillance projects.«
Detta är i linje med vad EU-kommissionen tidigare uttalat. Frågan är dock hur ministerrådet ställer sig. Dels vill många medlemsstater använda den nya tekniken. Dels är säkerhet nationell kompetens, så en del länder (som Frankrike) kommer förmodligen inte att bry sig om vad kommissionen och parlamentet säger – och försöka stoppa försök till ny lagstiftning på området.
Inte desto mindre är gårdagens votering ett framsteg vad gäller rätten till privatliv.
I rapporten/resolutionen argumenterar man även för ökad transparens och konsekvensanalyser vad gäller AI och övervakning.
Den tyske, piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer säger:
»This vote is a historic breakthrough for the movement to prevent a China-style dystopian future of biometric mass surveillance in Europe. There is not a single example of real-time biometric surveillance preventing a terrorist attack or other such events. We must stand up against biometric mass surveillance in our public spaces because these technologies wrongfully report large numbers of innocent citizens, systematically discriminate against under-represented groups and have a chilling effect on a free and diverse society.
The European Parliament now needs to fight to have this ban implemented in the AI Act! I call on all citizens to increase the pressure on the surveillance-hungry EU governments by signing the European Citizens’ Initiative #ReclaimYourFace.«
Frågan kommer alltså att återkomma i EU:s så kallade AI Act.
Läs mer:
• EDRi: Celebrating a strong European Parliament stance on AI in law enforcement »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Historic moment – European Parliament speaks out for the first time in favour of banning biometric mass surveillandce in the EU »
• PP EU: Breaktrough – Parliament calls for ban of biometric mass surviellance »
• TechCrunch: European Parliament backs ban on remote biometric surveillance »
• Politico: European Parliament calls for a ban on facial recognition »
• EUObserver: MEPs back EU facial-recognition ban for police »
Ett utslag i Australiens högsta domstol gör medieföretag – och alla andra – ansvariga för kommentarerna till deras Facebook-poster. Detta har lett till att CNN nu stänger ner tillgången för vissa av sina sidor för alla i landet. Fler medieföretag sägs följa efter.
Tidigare denna månad beslutade Australia’s High Court att en tv-station kan hållas ansvarig för läsarkommentarer i anslutning till deras poster. Detta efter ett förtalsmål där den förtalade valt att inte stämma dem som skrivit kommentarerna – utan det medieföretag som publicerat själva nyheten i en post på Facebook.
Domstolen menade att själva publiceringen av en post inbjuder till kommentarer och att detta gör den som publicerat posten ansvarig.
Detta ledde till att CNN bad Facebook att stänga av kommentarerna för alla poster på deras Australien-konto. Vilket Facebook inte vill göra. Vilket i sin tur leder till att CNN nu helt stänger tillgången till en del av sina Facebook-sidor i landet.
Wall Street Journal:
»Ultimately, CNN concluded that managing comments on posts from each of its accounts was too time-consuming and instead opted to restrict access to its pages in the country, the person said. CNN executives believe that Facebook should be responsible for helping publishers comply with laws that apply to content on its platform, the person said.
”We are disappointed that Facebook, once again, has failed to ensure its platform is a place for credible journalism and productive dialogue around current events among its users,” a CNN spokeswoman said.«
Resultatet är att människor i Australien nu får sämre tillgång till nyheter och färre källor.
Dessutom kan detta bli ett problem även för vanliga användare, som också kan hållas ansvariga för vad den som läser deras Facebook-poster skriver i kommentarerna.
• WSJ (betalvägg): CNN Restricts Access to Facebook Pages in Australia »
• Reason: CNN Shuts Down Access to Facebook Pages in Australia After Court Ruling Holding Media Outlets Liable for Commenters »