• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

Chatcontrol – ut och demonstrera!

19 september 2023 av Henrik Alexandersson

På EU-nämndens möte den 22/9 diskuteras den svenska linjen om EU-kommissionens hårt kritiserade förslag till ny massövervakning – Chatcontrol – inför ministerrådsmötet den 28/9.

Inför detta möte hålls tre demonstrationer utanför riksdagen:

• Tisdag 19 september kl 18 på Mynttorget

• Torsdag 21 september kl 08 på Mynttorget

• Fredag 22 september kl 09 på Mynttorget

Arrangör den 19 september är Kamratdataföreningen Konstellationen. Detta utgör starten på veckans protester. Länk »

Arrangör den 21 september är Piratpartiet som vill hälsa riksdagens ledamöter och personal välkomna till jobbet med en protest på morgonkvisten. (Observera att denna tid är preliminär, då polistillståndet inte är klart ännu.) Länk »

Arrangör den 22 september är Medborgerlig Samling – som genomför en manifestation samtidigt som EU-nämnden håller sitt möte. Länk »

5 juli-stiftelsens Henrik Alexandersson medverkar som talare på demonstrationen den 22 september i samband med EU-nämndens sammanträde.

Se även våra debattartiklar på Europaportalen och i Svenska Dagbladet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, demonstration, EU-nämnden, riksdagen

Chatcontrol: När Justitieutskottet tystnar

18 september 2023 av Henrik Alexandersson

Vad är det som är så hemligt med Justitieutskottets behandling av regeringens förlag om EU:s nya förslag till massövervakning – Chatcontrol?

Hemlighetsmakeri i den demokratiska processen är ett problem. Trots offentlighetsprincipen döljs många viktiga beslutsprocesser för medborgare och media.

Den 14 september sammanträdde riksdagens Justitieutskott. Den första punkten var EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chatcontrol.

Ett dygn innan mötet fick ledamöterna regeringens förslag till svensk ståndpunkt. Detta dokument är dock svårt att få fram för vanliga medborgare. Riksdagen hänvisar till att inget kan lämnas ut förrän protokollet blir officiellt, den 21 september.

Vilket är lite märkligt eftersom det inte handlar om vad som sagts eller eventuellt beslutats – utan om ett dokument som inkommit till utskottet och som sådant inte påverkas av vad som skett under utskottssammanträdet.

Men varför är det så bråttom att få ut dokumentet? Dagen efter att protokollet blir offentligt (21/9) håller riksdagens EU-nämnd möte (22/9) för att fastställa den svenska positionen om Chatcontrol, inför EU:s ministerrådsmöte (28/9).

Detta ger medborgare och media minimalt med tid för att analysera och uppmärksamma frågan inför EU-nämndens möte. Vilket är en händelse som ser ut som en tanke.

Naturligtvis har dokumentet läckt ut ändå. Inte desto mindre är det skillnad mellan läckta andrahandsuppgifter och officiella dokument.

Men om vi utgår från att läckan är korrekt kan man konstatera att förslaget är riktigt dåligt och innebär automatiserad massövervakning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden och möjligen även spionprogram i våra mobiltelefoner.

Vi har skrivit en sammanfattande analys som du hittar här. Och IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka har en längre och mer grundlig sågning av regeringens förslag.

Tystnaden innebär även att vi får vänta på besked om hur de politiska partierna agerat i Justitieutskottet.

Tidigare har SD+C+MP+V sagt nej till Chatcontrol. Socialdemokraterna säger ja. Och från regeringspartierna är tystnaden kompakt.

Av erfarenhet (t.ex. FRA-striden) vet vi att det är ett dåligt tecken när informationen sinar. Men svenska folket får just nu inget veta. I vart fall inte förrän det i praktiken är för sent.

Hur var det nu… Den som inte har något att dölja har inget att frukta?

I sammanhanget kan man undra varför media inte tycks bry sig. De förväntas ju granska makten. Och under våren gjorde de ett stort nummer av Chatcontrol, för att nu in stort sett vara tysta.

Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Justitieutskottet, regeringen

En bredsida mot Chatcontrol

15 september 2023 av Henrik Alexandersson

Idag går vi till frontalangrepp mot Chatcontrol och EU-kommissionär Ylva Johansson. Vi kräver också att riksdagens EU-nämnd instruerar regeringen att rösta nej eller avstå när EU:s ministerråd röstar om frågan – så att en blockerande minoritet kan uppnås.

IT-experten Karl Emil Nikka, ordföranden för Föreningen för digitala fri- och rättigheter (DFRi) Mattias Axell samt Oscar Swartz, Erik Lakomaa och Henrik Alexandersson från 5 juli-stiftelsen har idag en debattartikel i Europaportalen – om Chatkontrol, kommissionär Ylva Johanssons ohederliga argument och frågans hantering i riksdagens EU-nämnd.

Läs hela artikeln här »

Några axplock:

»Vi anser att kommissionär Johansson saknar respekt för den öppna, sakliga och konstruktiva debatt som bör vara ett naturligt inslag i den demokratiska beslutsprocessen. Att hålla fast vid felaktiga påståenden trots att man har motbevisats är politik när den är som sämst.«

»I ministerrådet tycks Tyskland, Österrike och kanske Nederländerna vilja stoppa Chatcontrol 2.0. Uttalanden från den polska regeringen tyder också på ett nej. I så fall räcker det med att Sverige lägger ner sin röst i ministerrådet för att en blockerande minoritet ska uppnås.«

I vårt originalmanus finns fler länkar till källor än vad som publicerats i Europaportalen. Ifall du vill läsa det klickar du här.

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Ylva Johansson

Nu stoppar vi Chatcontrol!

6 september 2023 av Henrik Alexandersson

I våras talade alla om Chatcontrol. Idag är det i princip tyst om saken. Och nu fattas besluten.

Fredag den 22 september kommer den svenska linjen om Chatcontrol 2 (EU-kommissionens förslag om ny massövervakning) att bestämmas, i riksdagens EU-nämnd.

Det är ett viktigt beslut då möjligheten att stoppa förslaget i EU:s ministerråd kan hänga på Sveriges röst.

Därför är det nu hög tid att väcka nytt liv i frågan. Annars riskerar vi att ställas inför fullbordat faktum (som med förra höstens grundlagsändring som inskränkte tryckfriheten).

Nyckeldatum:
• Fredag 22 september – riksdagens EU-nämnd fastställer den svenska linjen.
• Torsdag 28 september – EU:s ministerråd fastställer sin position.
• Måndag 9 oktober – Europaparlamentets LIBE-utskott röstar om Chatcontrol.
• Senare i oktober röstar Europaparlamentet om saken i plenum.

Under det svenska EU-ordförandeskapet vägrade regeringen att ta ställning i frågan om Chatcontrol.

En inte allt för vågad gissning är att regeringen egentligen är för Chatcontrol – men hoppas att yttre krafter (EU-nämnden och övriga länder i ministerrådet) släpper igenom förslaget, utan att man själva framstår som drivande.

Integritetsfrågornas sprängkraft visade sig ju under FRA-striden. Något sådant vill man inte vara med om igen. Därför ligger regeringen så lågt som möjligt.

EU-nämnden har tidigare viftat igenom frågan utan varesig föredragning eller diskussion.

Denna gång bör EU-nämnden ha klart för sig att förslaget om Chatcontrol är kontroversiellt och farligt.

SD+C+MP+V säger nej. S säger ja till Chatcontrol. Så vad regeringspartiernas enskilda riksdagsledamöter tycker blir avgörande. Där måste trycket öka.

Chatcontrol 2 i korthet:

  • Obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, postningar och IP-samtal.
  • AI-analys av vad du skriver, säger och de bilder du sänder på nätet.
  • Allt misstänkt skall sändas till en ny EU-myndighet (”EU Center”) kopplad till Europol.
  • 18-årsgräns för meddelande-appar.

Du kan läsa mer här och här.

Några problem med Chatcontrol 2:

  • Förslaget bryter mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens (vilket EU-kommissionen själv medger på sidan 13 i sitt förslag).
  • Förslaget att granska innehållet i folks meddelanden är omöjligt att förena med säker elektronisk kommunikation (som totalsträckskryptering / end-to-end-kryptering).
  • Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod.
  • All tillgänglig fakta tyder på att massor av oskyldiga människor kommer att drabbas.
  • EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär, den tyska regeringen, det österrikiska parlamentet och en lång rad forskare – med flera – varnar för förslaget.

Tidningarnas ledarsidor – från vänster till höger – sågar Chatcontrol. Ingen ledarsida stöder förslaget. Akademiker, dataskyddsexperter och debattörer från hela världen säger nej.

Vad du kan göra för att stoppa Chatcontrol:

  • Använd detta mailverktyg för att kontakta politikerna.
  • Lär dig mer – diskutera saken med dina vänner, skriv insändare, debattartiklar och Ring P1.
  • Dela information om Chatcontrol från oss och media.
  • Kontakta media och gör dem uppmärksamma på att det nu är skarpt läge.
  • Delta på eventuella manifestationer, demonstrationer och torgmöten mot Chatcontrol.

Chatcontrol måste stoppas! Nu gör vi det här.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR

DSA – EU kopplar greppet om det fria ordet online

29 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

EU:s nya Digital Services Act – en lagstiftning för att stärka användarnas rättigheter eller ett verktyg för censur och åsiktsförtryck?

I fredags (25/8) började delar av EU:s nya Digital Services ACT (DSA / Förordningen om digitala tjänster) att gälla. Den skall vara fullt ut tillämpad nästa år.

I det nu aktuella steget finns regler för stora nätplattformar och sökmotorer (t.ex. Facebook, Instagram, TikTok, X (f.d. Twitter), YouTube, Snapchat, LinkedIn, Pinterest, Amazon, Booking, AliExpress, Zalando, Google Shopping, Wikipedia, Google Maps, Googles och Apples app stores samt Google Search och Microsoft Bing). För mindre plattformar börjar reglerna gälla 24 februari nästa år.

Dels handlar det om stärkt rätt för användare, som att få information om varför ett inlägg plockats bort och en möjlighet att överklaga sådana beslut. Annonsering får inte längre målgruppsanpassas utifrån känslig data som religion, etnicitet, politisk åskådning och sexuella preferenser.

Dels handlar det om plattformarna som sådana. De kommer att behöva lägga betydligt mer resurser på byråkrati, avrapportering och transparensrapporter till EU.

Plattformar som inte följer reglerna kan dömas till jätteböter eller helt komma att förbjudas i EU (hur nu det är tänkt att gå till).

Det verkligt knepiga gäller yttrandefriheten online.

Plattformarna blir skyldiga att plocka bort olagligt innehåll, vilket möjligen låter rimligt.

Samtidigt uppstår problem med innehåll som är förbjudet i ett EU-land men inte ett annat – t.ex. information om abort eller hädelse.

Detta gäller speciellt då DSA öppnar för gränsöverskridande nedtagningsorder där en myndighet i ett EU-land kan beordra borttagning av innehåll på plattformar / servrar i andra medlemsstater.

Dessutom föreskrivs åtgärder mot desinformation och skadligt innehåll. Vilket är en knepig fråga.

Vad som är desinformation är inte alltid uppenbart, ibland förändras saken med tiden och här finns ett stort utrymme för subjektivitet. Frågan om vem som skall bestämma vad som är sant respektive falskt är öppen.

Genom sina användarvillkor kan plattformarna redan förbjuda innehåll som inte är olagligt. Vilket i och för sig är deras rätt som privata företag i ett ömsesidigt avtal med respektive användare. Men det är en möjlighet som politiker redan har utnyttjat för att få bort sådant från nätet som de inte vill eller vågar ge sig på i en offentlig, demokratisk lagstiftningsprocess.

DSA har väckt en oro för att innehåll som är politiskt avvikande eller ifrågasättande kan komma att censureras.

Det är förvisso inte ödesbestämt att så blir fallet. Men möjligheten öppnas nu. Och det saknas inte exempel på politiker (och myndigheter) som velat begränsa den fria debatten.

I nästa steg för DSA – 2024 – kommer bland annat så kallade Trusted Flaggers (”betrodda anmälare”). Det kan vara organisationer, myndigheter och särintressen som får en direktlinje till de olika nätplattformarna för att rekommendera vilket innehåll som bör tas bort.

Detta kan dels leda till överdriven eller subjektiv nätcensur. Dels till att myndigheter / tjänstemän får en möjlighet att rekommendera censur av innehåll som inte är olagligt, utan föregående rättslig prövning. Vilket i så fall är uppenbart problematiskt.

Vi har sökt kontakt med Justitiedepartementet för att få veta hur systemet med Trusted Flaggers är tänkt att fungera i Sverige. Än så läge har vi inte fått något svar.

EU:s nya Digital Services Act beskrivs ibland som en lagstiftning för att stärka användarnas privatliv och rättigheter. Ibland som ett verktyg för censur och åsiktsförtryck. Det ena behöver inte nödvändigtvis utesluta det andra.

Läs mer:
• Big Tech’s to-do list under new EU content rules »
• EU Digital Services Act: Challenges remain as enforcement begins »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Vad hjälper Chatcontrol 2 – om polisen ändå inte utreder de övergrepp mot barn som anmäls?

21 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Svensk polis har tiotusentals outredda anmälningar om sexuella övergrepp mot barn på nätet. Med Chatcontrol 2 kommer polisen att dränkas av enorma mängder nya anmälningar – varav 80% eller mer kan vara felaktiga.

Med dagens lagstiftning (Chatcontrol 1) kan sociala media och meddelandetjänster frivilligt granska sina användares meddelanden, i jakt på sexuella övergrepp mot barn.

Med detta redan existerande och frivilliga system får polisen in anmälningar om möjliga fall av övergrepp.

Idag har den svenska polisen 13.000 outredda påstådda fall liggande på hög.

I fem års tid har det varnats internt för att detta är ohållbart. I tusentals fall har ingen människa över huvud taget tittat på anmälan. Och många brott kan komma att preskriberas.

SVT rapporterar:

»Rapporten leder till att åklagare startar en förundersökning om misstänkt tjänstefel, men den läggs ned efter bara ett par förhör. Detta bland annat eftersom man inte kan placera ett eventuellt tjänstefel i hierarkin – just eftersom varningarna funnits så länge och ansvariga gått ”hela vägen till NOA ledning och redovisat det här ända upp till rikspolischefen”.«

Detta är alltså dagens situation.

Dock skall man hålla i minnet att 76% av det bildmaterial som inrapporteras tycks vara egenproducerat av personer under 18 år. 90% av allt material som rapporteras in av Facebook är dubletter. Under en tid stod sex videofilmer för över hälften av alla rapporter. Och så vidare.

Så det finns mycket luft i siffrorna. Inte desto mindre måste polisen utreda alla brott som anmäls.

Det hela kommer bara att bli värre om EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden (Chatcontrol 2) blir verklighet.

Svepande och generell övervakning bryter mot EU:s egna regler, mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens – och mot EU-domstolens principbeslut om att man får övervaka dem som misstänks för brott, men inte alla andra hela tiden.

Och ur en praktisk synvinkel kommer högarna av outredda anmälningar att växa med en bredare övervakning. Speciellt som denna kan antas ha en mycket hög andel felaktiga flaggningar, då den bygger på teknik som till stor del är oprövad – och i vissa delar icke existerande.

När teknik liknande den som skall ingå i Chatcontrol 2 prövats i enstaka länder (Schweiz, Irland) har man fått upp till 80% felaktiga anmälningar. Då söker man ändå bara efter redan känt material. Och även felaktiga rapporter kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.

Men det blir värre. De nya systemen skall inte bara söka efter kända bilder på övgrepp på barn – utan även okänt material. Vilket innebär att AI måste granska alla bilder du sänder eller lagrar på molntjänster för att gissa sig fram till om något otillbörligt förekommer. Du har väl inga bilder som kan missuppfattas eller feltolkas?

Dessutom skall AI granska det skrivna (och talade) innehållet i dina elektroniska kommunikationer – för att på något sätt gissa sig till om du har olämpliga kontakter med barn.

AI-teknik som saknar förmåga att bedöma kontext och som saknar omdöme skall alltså anmäla om den tycker att det du skriver i dina meddelanden verkar konstigt eller misstänkt.

Denna teknik existerar inte. Men de som driver Chatcontrol 2 säger att de hoppas att den kommer att existera till dess lagen är tänkt att träda i kraft nästa sommar…

Polisens högar med outredda ärenden med redan känt förmodat övergreppsmaterial kommer alltså att växa. Speciellt med irrelevanta anmälningar och felaktiga flaggningar.

Ovanpå det kommer sedan alla bilder som en artificiell intelligens (som ännu inte är tillförlitlig) gissar kan tänkas innehålla övergrepp. Toppa sedan detta med att en likaledes ännu icke existerande AI-teknik kommer att rapportera in alla skrivna (och talade) elektroniska meddelanden som den tycker verkar misstänkta.

Lägg sedan detta till dagens situation med tiotusentals outredda ärenden hos polisen, som flaggats av de system som redan finns.

Risken är uppenbar att verkliga övergrepp kommer att drunkna i en flod av felaktigt flaggade och orelaterade meddelanden. Om man söker efter en nål i en höstack är det sista man behöver en större höstack.

Samtidigt kommer Chatcontrol 2 att leda till att det blir omöjligt med säker, krypterad kommunikation – om allt skall öppnas och dess innehåll kontrolleras. Vilket kommer att göra oss alla mindra säkra – till nätbedragares, främmande makts och andra ondsinta aktörers glädje.

Stoppa Chatcontrol 2 – och låt istället den relativt framgångsrika frivilliga skanning av elektroniska kommunikationer som redan sker fortsätta. (Även om inte heller den är oproblematisk.)

Och se till att ge polisen resurser att utreda de misstänkta, anmälda fall som redan samlar damm – istället för att dränka myndigheten i gigantiska mängder nytt material med en mycket stor andel felaktiga flaggningar.

Relaterat:
• Chatcontrol: Ylva Johanssons siffror är mest luft »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, polisen

Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas

17 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Sedan EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 vägrar ett antal medlemsstater – däribland Sverige – att rätta sig efter domstolens beslut. Istället finns det tecken på att denna olagliga övervakning är på väg att utökas.

I maj 2006 infördes EU:s datalagringsdirektiv. Det går ut på att lagra metadata (inte innehåll) om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

I april 2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet – med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Enkelt uttryckt slog domstolen fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Detta är ett beslut som ett flertal medlemsstater valt att inte följa (med EU-kommissionens goda minne). Domstolen har gång på gång upprepat sitt beslut om att generell, svepande datalagring inte får förekomma.

Även Sverige har valt att obstruera mot EU-domstolens beslut. Efter en rättsprocess som initierades av internetoperatörerna Tele 2 och Bahnhof ogiltigförklarade EU-domstolen den svenska datalagringen i december 2016.

Efter domen justerades den svenska lagen. Dock gjordes inget för att komma till rätta med grundproblemet – det vill säga att man fortsätter lagra data om alla människors alla telekommunikationer.

Även om den nya svenska lagen inte prövats igen tyder allt på att inte heller den skulle klara en förnyad granskning av EU-domstolen.

Den förra, rödgröna, regeringen har verkat för att EU skall införa ett nytt datalagringsdirektiv. Hur detta är tänkt att gå till är dock oklart. I samband med detta avfärdade regeringen även tanken på riktad datalagring – det vill säga endast vid misstanke om brott.

Dock har EU-domstolen – även om den står fast vid sitt nej till generell datalagring – på senare år medgivit vissa undantag. Till exempel kan det under vissa förutsättningar vara tillåtet med just riktad datalagring (t.ex. vid brottsmisstanke eller på utsatta platser samt insamling av IP-adresser).

I EU:s ministerråd är datalagring ett återkommande ämne. Man har dock inte (ännu) lyckats komma fram till något fungerande sätt att kringgå EU-domstolens domar.

Ett lysande undantag bland EU:s medlemsstsater är Tyskland. Den nu sittande regeringen har bestämt att man skall sluta med allmän datalagring och istället satsa på »quick freeze« (frysning av kommunikationsdata för en viss plats eller användare om något brottsligt skett eller är på väg att ske).

Allt tyder på att även vår nya regering vill se en fortsatt datalagring. Och att man vill utöka den.

Nyligen föreslog en utredning (tillsatt av den förra regeringen) att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (5 juli-stiftelsen kommer att skriva ett remissvar på denna utredning.)

(Man kan för övrigt notera att utredningens förslag om att lagra meddelande-data kommer samtidigt som EU-kommissionen vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden, Chatcontrol.)

I Sverige kommer riksdag och regering att behöva hantera datalagringen under denna mandatperiod. I EU är det troligt att frågan kommer att aktualiseras igen efter EU-valet nästa sommar, då med en ny EU-kommission och ett nyvalt Europaparlament.

Du följer utvecklingen här på bloggen.

Relaterade länkar:
• Datalagringsdirektivet (Wikipedia) »
• Advokaten (2014): EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet »
• Computer Sweden (2014): Datalagringsdirektivet ogiltigförklaras »
• GP (2019): Expert: Den nya datalagen kan få problem »
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring (2022) »
• Den ständiga striden om datalagring (2022) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (2022) »
• Så kan delar av den förbjudna datalagringen ändå fortsätta (2022) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (2023) »

(Fler djuplänkar i de länkade texterna ovan.)

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: EU-domstolen, IP-adresser, mänskliga rättigheter, regeringen

Chatcontrol: Ylva Johanssons siffror är mest luft

31 juli 2023 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionens förslag om massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden bygger på tveksamma premisser och uppblåsta siffror.

EU-kommissionär Ylva Johansson vill låta granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, i syfte att stoppa sexuella övergrepp mot barn – ”Chatcontrol”.

Man talar om kända övergreppsbilder (tekniskt möjligt att identifitera), tidigare okända övergreppsbilder (ingen säker, fungerande teknik för att identifiera sådana finns) och kontakter med barn i sexuellt syfte (grooming, ingen fungerande teknik existerar i sinnevärlden).

Förslaget kritiseras bland annat för att det strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna (rätten till privatliv och privat korrespondens) och för att det är oförenligt med säker krypterad kommunikation.

Men det finns även skäl att ifrågasätta förslagets grundläggande premisser.

Enligt en undersökning använder var tredje svensk tonåring meddelandeappar för att med samtycke sända intima bilder av sexuell karaktär på sig själva till andra. Vilket – formellt sett – är ett glasklart lagbrott.

Och en brittisk undersökning visar att 78% av allt flaggat innehåll egenproducerat, alltså fotograferat och publicerat av personen på bilden.

Att lagföra hundratusentals svenska ungdomar som begått ett brott – sexting – som inte skadar någon annan känns överambitiöst och kontraproduktivt. Men det är precis vad som kommer att ske om Chatcontrol blir verklighet.

Detta är en stor del av alla de ”miljontals” övergrepp på minderåriga på nätet som Ylva Johansson gärna talar om. Men det verkar finnas mer luft i siffrorna. I tidskriften Kvartal skriver Oscar Swartz:

»Nästan 22 miljoner rapporter kom in till NCMEC via deras tipslinje CyberTipline. En procent kom från allmänheten och 99 procent från Electronic Service Providers, hela 95 procent av dessa från Facebook, 20 307 216 rapporter.« (…)

»Lägligt nog undersökte Facebook saken själv under oktober och november 2020. 90 procent av materialet hade rapporterats tidigare. Sex stycken videor stod för över häften av alla de ca 4 miljoner rapporter man gjorde under perioden. Det kan ju knappast ha varit våldtäktsvideor eftersom sådana omedelbart skulle ha spärrats. Gissningsvis var det något oskyldigt som vanliga människor fann helt okej att dela vilt (2 miljoner gånger totalt!) men som Facebooks maskinella skanning identifierade som CSAM och autorapporterade en masse till NCMEC. Facebook undersökte sedan 150 konton som ursprungligen hade laddat upp materialet och fann att 75 procent av dessa inte hade ”onda avsikter”. Det handlade om till exempel humor innehållande barn.«

Google – som verkar ha en grundligare granskning gjorde samma år (2020) bara en halv miljon anmälningar, för hela internet.

Amerikanska NCMEC (National Center for Missing and Exploited Children) meddelar att av de miljontals flaggningar som gjordes förra året bedömdes endast 0,15% vara verkliga övergrepp som översändes till polisen.

Dessutom har även barn rätt till privat kommunikation online. I Barnkonventionen (som är svensk lag) kan man läsa att ”inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens”.

Ju mer man gräver i detta, ju tydligare blir det att förslaget om Chatcontrol vilar på felaktiga premisser och överdrivan siffror.

Vilket stärker misstanken om att Chatcontrol och barnporren bara är en murbräcka för att införa en mer allmän övervakning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Det är uppenbart att syftet kommer att utökas om Chatcontrol införs. Alla övervakningslagar utökas alltid till såväl syfte som metod.

Länkar:
• Oscar Swartz i Kvartal: Massövervaka oss inte, Ylva! »
• EU:s unga säger nej till Chat Control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, Ylva Johansson

Frankrike och EU: Blockera sociala media vid oroligheter

28 juli 2023 av Henrik Alexandersson

Frankrike vill kunna blockera sociala media vid oroligheter. EU-kommissionen ger sitt stöd och erbjuder även en laglig grund.

Den franska regeringen har problem med kravaller. Är det inte Gula västarna så är det invandrarungdomar eller protester mot höjd pensionsålder.

Därför vill franska politiker, med president Macron i spetsen, kunna stänga ner sociala media för att undvika oroligheter.

Vilket råkar vara ungefär samma argument som används av skurkstater som stänger ner siter och ibland hela internet när det börjar bli hett om öronen.

Frankrike har redan vissa sådana lagar, delvis som en konsekvens av hur man valt att lagstifta kring EU:s nya Digital Services Act (DSA).

Som om inte detta är tillräckligt problematiskt har EU:s kommissionär för den inre marknaden, Thierry Breton, uttalat sitt stöd för Macrons nätcensur. Han tycks även mena att DSA ger stöd för sådant. Tänka sig.

Detta har fått ett antal organisationer som arbetar med nätfrågor att gå i taket. Breton har sedan gjort ett allmänt hållet uttalande om vikten av ett fritt och öppet internet. Hur han menar att DSA skall kunna användas för att stoppa politiska protester framgår dock inte. Men det är inte alls omöjligt att så är fallet.

• Social media shutdowns might be happening in the EU with new law »
• DSA is not a censorship tool: Commissioner Breton must clarify blocking statement »
• Civil Society Statement: Commissioner Breton Needs to Clarify Comments About the DSA Allowing for Platform Blocking »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Frankrike

Chatcontrol: Forskare kritiserar Ylva Johansson, igen

24 juli 2023 av Henrik Alexandersson

300 frustrerade forskare konstaterar att EU-kommissionär Ylva Johansson inte vill eller kan ge rimliga svar om Chatcontrol.

300 forskare kritiserar i ett öppet brev EU-kommissionens förslag om massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden. Kritiken kan sammanfattas i dessa punkter:

  • De verktyg som behövs för att genomföra Chatcontrol saknas antingen helt eller fungerar inte som tänkt – och är känsliga för angrepp från illvilliga aktörer.
  • Förslaget hotar totalsträckskryptering / end-to-end-kryptering och kommer att göra oss alla mindre säkra.
  • Chatcontrol är inte effektiv givet de angivna målen.

EU-kommissionär Ylva Johansson har svarat på kritiken på kommissionens hemsida.

Och i en kontrareplik svarar några av forskarna nu att Johansson ägnar sig åt att angripa halmgubbar:

»The Commissioner’s failure to answer the issues we raise shows she knows the European Commission’s regulation on Child Sexual Abuse Material cannot succeed. Instead, the post responds to statements we never made, Carmela Troncoso and Bart Preneel write.«

Kritiken blir därför ungefär densamma som de frågor kommissionär Johansson lämnade obesvarade i sin replik:

  • Teknologin existerar inte ännu.
  • Chatcontrol kan lätt missbrukas av såväl staten som illvilliga aktörer.
  • Kommissionen lägger större vikt vid fantasier om vad tekniken kan åstadkomma istället för att satsa på den mycket svårare och viktigare uppgiften att utreda övergrepp mot barn genom traditionellt polisarbete.

Att EU-kommissionär Ylva Johansson undviker svåra frågor och att hon upprepar påståenden som redan motbevisats är ingen nyhet. Det är uppenbart att hon inte vet vad hon talar om.

Man kan även notera att den icke existerande teknik som kommissionen hoppas på är grunden för en lagstiftning som är tänkt att träda ikraft redan nästa sommar. Socialdemokraten Jytta Guteland har i sammanhanget sagt att hon hoppas att tekniken kommer att finnas i framtiden…

Det enda rimliga just nu är att förlänga Chatcontrol 1 (frivillig skanning av meddelanden) och slänga Chatcontrol 2 (obligatorisk analys av meddelanden) i papperskorgen.

• Euronews: Commissioner Johannson’s response to scientists’ online privacy concerns goes after straw men »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Forskning, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-kommissionen, Ylva Johansson

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 59
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU: Försvara demokratin med byråkrati4 juni 2025
  • EU vill lagra IP-adresser och metadata2 juni 2025
  • Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet30 maj 2025
  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025
  • Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring27 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS