• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

När EU går terroristernas ärenden

22 november 2018 av Henrik Alexandersson

Att skydda medborgarna mot terrorism är en fråga på flera plan. Dels handlar det om att förhindra terrorattentat. Dels handlar det om ett försvar mot terrorismens underliggande mål – det vill säga dess strävan att ödelägga vårt öppna, fria, demokratiska samhälle.

Vad gäller det första – att förhindra terrorattentat – pekar erfarenhet och forskning på att massövervakning inte ger det skydd man hoppats. De flesta terrorister som genomfört attentat har varit kända för och flaggade av myndigheterna. Men man har inte haft resurser att hålla ögonen på dem. Istället har man satsat på att övervaka allt som hela befolkningen har för sig. Vilket inte gör oss tryggare, utan snarare tvärt om.

När det gäller att försvara vårt öppna, fria, demokratiska samhälle bör det rimligen innebära att försvara våra mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. I detta ingår till exempel rätten till privatliv och yttrandefriheten. Men det är inte vad som sker. Istället gör EU gemensam sak med terroristerna för att undergräva dessa värden.

Just nu arbetar EU-maskineriet med flera olika ärenden som är problematiska.

Regulation on Terrorist Content Online

EU-kommissionen föreslår en ny reglering för att bekämpa terror-relaterat material online. EDRi sammanfattar några av regleringens centrala punkter:

  • Obligations to take down content on the basis of removal orders within one hour.
  • An arbitrary system of referrals of arbitrarily designated potentially dangerous (but not illegal) content to internet service providers. The removal of this content is decided by the provider, based on their terms of service and not the law.
  • Unclear, arbitrary “proactive” measures to be imposed on an unclear subset of service providers to remove unspecified content.

I regleringens förklarande delar öppnar man för att operatörer och plattformar skall kunna använda AI för att identifiera och avlägsna oönskat, terror-relaterat material. Vilket, speciellt då denna teknik än så länge är i sin vagga, är teknik som varken är speciellt tillförlitlig eller allmänt tillgänglig. I den mån den finns och kan användas kommer den att leda till överfiltrering, det vill säga att man censurerar mer än vad som är tänkt och nödvändigt. Dessutom är detta en teknik som förmodligen bara de stora plattformarna kommer att ha resurser för att använda. Den blir alltså en barriär som hindrar små och nya aktörer från att ge sig in på marknaden.

Överfiltrering ses för övrigt inte som ett problem i regleringen, utan ett mål.

Därtill kommer det ständiga problemet att ansvaret för censuren flyttas från lagstiftning och rättsväsende till privata operatörer och deras användarvillkor. Vilket gör individen rättslös.

I slutändan landar detta i att allt material som vi laddar upp på olika plattformar kommer att övervakas, granskas och analyseras. Allt.

Länk: Terrorist content regulation – prior authorisation for all uploads? »

Europaparlamentets TERR-utskott

Samtidigt pågår arbetet med en icke-bindande rapport i Europaparlamentets speciella, hemlighetsfulla »Special Committee on Terrorism« (TERR). Dess syfte tycks i stort sett vara att understödja de initiativ som kommer från EU-kommissionen på området.

Även här har EDRi en slagkraftig sammanfattning…

Unfortunately, references to fundamental rights were so scarce that Committee members chose to add a preamble to the Report to introduce vague considerations for the respect of fundamental rights and freedoms instead of mainstreaming our fundamental rights in the text. For instance, the Report calls for the alignment of the European counter-terrorist policies with the Charter of Fundamental Rights of the European Union, while proposing measures that are in contradiction to this principle. (…)

Compensating repressive and freedom-restrictive measures with superficial references to fundamental rights (such as removing more content online “but without endangering freedom of speech” or balancing interoperability with “fundamental rights of the data subjects”) is utterly insufficient at best and duplicitous at worst. Fundamental rights deserve stronger protection.

Rapporten upprepar även det farliga och orealistiska kravet på bakdörrar till kryptering. EDRi igen…

Worse still, it exacerbates the initial provisions on encryption, by requesting the development of a hub for decryption, including decryption tools and expertise within Europol, to access data obtained in the course of criminal investigations. Weakening encryption to supposedly support law enforcement services actually creates vulnerabilities and increases security risks.

Vilket öppnar allt vi gör på nätet för främmande makt och allsköns cyberbrottslighet.

Denna rapport (som alltså lyckligtvis inte är bindande, men ändå allvarlig) kommer upp till votering i plenum på någon av Europaparlamentets sessioner nu i vinter.

Länk: The TERR Committee votes on its irreparable draft Report »

/ HAX

Arkiverad under: EU, Övervakning, Rättssäkerhet, Yttrandefrihet Taggad som: censur, terrorism

Varför skapas inga nätjättar i Europa?

21 november 2018 av Henrik Alexandersson

Här är ett intressant lästips. Techdirts Mike Masnick skriver under rubriken: Why Europe Will Never Build Its Own Digital Giants. Ur texten…

(W)hat fascinated me most was the general resistance to understanding the fundamentals of both innovation and the internet. But in the past few years, it’s become increasingly clear that the EU’s concept of the internet is almost entirely out of sync with how digital innovation works, especially with the ways in which the EU has gone about regulating the internet — from the GDPR to the Copyright Directive, to the antitrust efforts, to the Terrorism regulation.

Vilket i stort sett är vad den europeiska nätrörelsen hävdat länge nu – för döva öron.

Utöver att Europa är på väg att hamna på efterkälken tekniskt och ekonomiskt finns det även skäl att vara orolig över hur all denna nya reglering hämmar ett fritt flöde av information och inskränker våra demokratiska fri- & rättigheter.

Länk: Why Europe Will Never Build Its Own Digital Giants »

Arkiverad under: EU, Europa, Spaning, Yttrandefrihet

EU ställer orealistiska krav på nätcensur

15 november 2018 av Henrik Alexandersson

I EU är frågan om censur av terrorrelaterat innehåll på nätet på väg mot beslut. Vad som kan anses vara terror eller terrorism är fortfarande rätt oklart. Och vi vet sedan tidigare att detta är ett sluttande plan, som fortsätter med censur av diffust definierat hatiskt eller diskriminerande innehåll – vilket brukar sluta med att man ger sig efter det mesta som politiker och myndigheter ogillar.

Förslaget innebär att alla »hosting service providers« i vissa fall måste ta ner material som ogillas av myndigheterna inom en timma. Att de skall ha en hotline för sådana ärenden bemannad 24/7. Och att de själva måste vara uppmärksamma och avlägsna sådant innehåll – annars kan myndigheterna komma att övervaka allt som laddas upp.

Detta är något som möjligen nätets jättar som Google, Facebook och Twitter kan hantera. Men för små och alternativa plattformar är kraven mycket svåra, rent av omöjliga att möta.

Dessutom är detta ytterligare ett steg mot att flytta makten över yttrandefriheten från lagarna och rättsväsendet till privata operatörer och deras användarvillkor. Vilket gör den enskilda individen i stort sett rättslös.

Det ser ut som om EU-kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet försöker driva igenom denna reglering med ett minimum av offentlig debatt och demokratisk insyn. Vilket naturligtvis inte får ske.

Läs mer hos La Quadrature du Net:
• Antiterrorism Censorship: Macron teams up with the Web giants to set up mass surveillance »

/ HAX

Arkiverad under: Censur, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Yttrandefrihet

Vad vill Macron med internet, egentligen?

13 november 2018 av Henrik Alexandersson

På Paris Peace Forum har Frankrikes president Emanuel Macron efterlyst samordnade internationella åtgärder för att begränsa »fientliga aktiviteter« på internet. Länk »

Det finns, förvisso, frågor om cyberbrottslighet och statligt sanktionerade cyberattacker som måste hanteras. Men man skall hålla i minnet att Macron har en bredare agenda än så.

I en tidigare bloggpost sammanfattade vi hans strategi så här…

»I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå.«

Länk »

Vilket man bör hålla i minnet när han nu säger…

The French president also called for greater regulation of the internet. He said the web has been unregulated for too long, leaving it vulnerable to the influence of non-democratic regimes and extremist groups.

“We’ve allowed the enemies of liberty to gain prominence, casting away everything we fought long and hard for,” he said, adding that “democratically elected governments who respect the rule of law need to regulate … If we don’t we undermine the trust in democracy.”

Det finns som vanligt skäl som i stort sett låter bra – och så de verkliga skälen.

/ HAX

Arkiverad under: EU, Världen, Webben

EU vill förbjuda nätpublicister att sprida sitt material utan att ta betalt

7 november 2018 av Henrik Alexandersson

EU:s nya upphovsrättsdirektiv (som just nu slutförhandlas) är fyllt av frågetecken.

Ett av dem rör Creative Commons – som är en frivillig, öppen licensform där den som skapar ett verk ger andra rätt att dela och i vissa fall fritt återanvända verket i fråga. Denna licensform kolliderar med direktivets artikel 11, den så kallade länkskatten.

Från Creative Commons web-plats…

”Not only is a link tax bad for business, it would undermine the intention of authors who wish to share without additional strings attached, such as creators who want to share works under open licenses. This could be especially harmful to Creative Commons licensors if it means that remuneration must be granted notwithstanding the terms of the CC license.”

Vad det handlar om är att EU är på väg att förbjuda nätpublicister att gratis tillgängliggöra sitt material för andra att sprida och använda.

Detta gäller inte bara Creative Commons – utan alla nätpublicister. Vilket kommer att innebära att små och alternativa nyhetsplattformar går miste om mycket av den inlänkning som är helt nödvändig för att de skall kunna nå ut och, ytterst, överleva.

Sett ur EU:s perspektiv finns en förklaring. Eftersom systemet med länkskatt inte fungerat som tänkt där det prövats (Spanien och Tyskland) vill man nu göra det obligatoriskt för alla, överallt inom EU. Resonemanget tycks vara att om alla tvingas vara med – då kommer det att fungera bättre. Vilket känns som en högst tveksam tanke.

Albert Einstein brukar tillskrivas yttrandet att definitionen av vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat.

Man kan även se på frågan med utgångspunkt från äganderätten. Skall det verkligen vara förbjudet för en publicist att skänka bort sitt material till andra? Och hur förhåller sig detta till yttrandefriheten? Skall det bara gå att sprida länkar till sina ord om de stora nätplattformarna och andra är beredda att betala för det?

Creative Commons: EU’s proposed link tax would [still] harm Creative Commons licensors »

Arkiverad under: EU, Nätkultur, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 11, Creative Commons

EU:s länkskatt – ett förbud mot gratis nyheter?

31 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

EU:s nya upphovsrättsdirektiv (som nu bereds i en trialog) har massor med lösa trådar.

IGEL skriver följande om artikel 11, den så kallade länkskatten…

The Parliament’s proposal makes it clear that press publishers should receive financial compensation from search engine providers in particular when they display links to publishers’ websites. Member States, however, could now come up with the idea that this goal could be achieved most effectively if publishers could not waive their right to remuneration.

För den som följt debatten från start är detta kanske ingen nyhet. Men det är klart oroväckande.

Kontentan är att all media (hur man nu tänkt sig definiera media) tvingas vara med i systemet med länkskatt. Även de som inte vill. Det kommer alltså inte att vara möjligt för en publicist som så önskar att tillåta gratis länkning till eget material.

Som redan konstaterats kan detta t.ex. leda till att det blir omöjligt att publicera nyheter (och eventuellt även annat innehåll) under Creative Commons-licenser som tillåter fri kopiering och delning.

Man inför alltså något slags förbud mot att ge bort nyheter och information gratis.

IGEL fortsätter…

What a remuneration obligation leads to could and still can be observed in Spain. The Spanish ancillary copyright for press publishers provides for exactly such an obligation since its introduction in 2014. As a reaction to this, Google News was closed which has severely affected small publishers in particular. As they are less known, their websites are less often visited deliberately. That’s why they are much more dependent on redirects by search engines, social media & Co. than the big news portals.

Så även om länkskatten kommer att leda till färre besök på de stora mediehusens webplatser – så kommer det att drabba nya, små och oberoende nyhetskanaler ännu hårdare. Vill man vara konspirationsteoretisk skulle man kunna anta att detta är en medveten strategi.

Läs mer hos Initiative Against an Ancillary Copyright (IGEL) »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: Creative Commons, länkskatt

EU:s länkskatt dödar Creative Commons?

30 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Once you get through the eurocratese here, Recital 32 suggests that (1) anyone who wants to link to the news has to have a separate, commercial license; and (2) news companies can’t waive this right, even through Creative Commons licenses and other tools for granting blanket permission.

EFF: The EU’s Link Tax Will Kill Open Access and Creative Commons News »

Arkiverad under: EU, Nätkultur, Upphovsrätt

EU vill göra datalagringen gränslös

29 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Det går alltid till på samma sätt. Först så föreslås någon ny typ av massövervakning eller registrering. Politikerna lovar dyrt och heligt att denna bara skall användas om man behöver utreda verkligt allvarliga brott.

Men så blir det ju inte i verkligheten. Knappt hade FRA-lagen trätt i kraft förrän »FRA-shoppen« öppnade för en rad andra myndigheter. Samma sak gäller teledatalagringen / datalagringsdirektivet som (innan EU-domstolen upphävde det och upprepade gånger givit Sverige smäll på fingrarna) huvudsakligen kom att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.

Grundpremissen bör vara att om man alls skall ägna sig åt massövervakning eller massregistrering – då innebär detta ett så stort intrång i den enskildes rätt till privatliv att informationen bara får användas när det verkligen, verkligen är viktigt. Vår rätt till privatliv stadgas i sin tur i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som en av våra grundläggande rättigheter som inte får fuskas bort.

Därför är det anmärkningsvärt att se det förslag till »eBevis« som EU-kommissionen nu försöker få igenom. Där finns inga sådana spärrar. Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att personlig information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar. Och det är internetoperatören, den sociala plattformen eller appens ägare som skall göra en första bedömning av om en sådan begäran är i enlighet med svensk lag eller ej. Svenska rättsvårdande myndigheter är i normalfallet inte inblandade alls. Vilket kommer att skapa problem när till exempel polska myndigheter begär ut information som är relaterad till en handling som är brottslig i Polen men inte i Sverige.

EU-kommissionen signalerar även att man i framtiden vill kunna ägna sig åt realtidsavlyssning och direktåtkomst till information som lagras i molnet och på operatörernas servrar.

Hur detta går ihop med att EU-domstolen upphävt det direktiv som tillåter urskiljningslös datalagring (eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna) är oklart.

Länkar:
• Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof »
• Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU »
• Independent study reveals the pitfalls of “e-evidence” proposals »
• Cecilia Wikström om e-bevis: Ett sjukt dåligt förslag »
• European Commission rolls out its proposal for a so-called eEvidence law »
• EU-kommissionen om eBevis »
• E-evidence – cross-border access to electronic evidence »
• Riksdagen: Förordning om tillgång till e-bevisning inom EU och Direktiv om utseende av representant för utlämnande av e-bevisning »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Rättssäkerhet Taggad som: eBevis

EU:s länkskatt och uppladdningsfilter – en lägesrapport

25 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Den tyska piratpartisten och ledamoten av Europaparlamentet Julia Reda rapporterar om den senaste utvecklingen vad gäller EU:s nya direktiv om upphovsrätt.

En viktig punkt är att medlemsstaterna är splittrade om förslagen till länkskatt och uppladdningsfilter. Här finns en öppning – om man kan få fler medlemsstater att säga nej. Till exempel har Italien svängt och säger nu nej till båda. Nu är det upp till oss att även få Sverige att svänga till ett blankt nej. Frågan är dock om det kan ske innan vi fått en regering.

Det förefaller vidare som om de undantag från upphovsrättsreglerna som finns för utbildning och forskning är på väg att begränsas.

Läs mer: Where EU member states stand on upload filters and the “link tax” »

Uppdatering – Även EDRi skriver om förhandlingarna: Closed-doors discussions to filter the internet continue »

Arkiverad under: EU, Länktips, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, artikel 13

Youtube: Artikel 13 sätter stopp för ”fair use”

23 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Youtubes CEO Susan Wojcicki skriver i en bloggpost till användarna…

Article 13 as written threatens to shut down the ability of millions of people — from creators like you to everyday users — to upload content to platforms like YouTube. And it threatens to block users in the EU from viewing content that is already live on the channels of creators everywhere. This includes YouTube’s incredible video library of educational content, such as language classes, physics tutorials and other how-to’s.

Vad det handlar om är artikel 13 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kräver att plattformar med användargenererat material måste filtrera allt som laddas upp, för att blockera sådant som eventuellt skyddas av upphovsrätten.

Eftersom det är svårt för en människa och närmast omöjligt för en algoritm att avgöra vad som är »fair use« (citat, videosnuttar m.m. som används för kommentar, debatt, kritik, parodi etc.) och ej – så kan det enkelt bli stopp för allt sådant material på Youtube. Vilket är större delen om allt som handlar om politik, samhällsfrågor, kultur, vetenskap, teknik och utbildning. Alternativt kan alla som befinner sig i EU komma att blockeras från att se eller ladda upp denna typ av videos.

Det skall nämnas att det nya upphovsrättsdirektivet inte innehåller något undantag för »fair use«, trots att ett sådant är både efterfrågat och nödvändigt.

EU är med andra ord på väg att döda hela den Youtube-kultur som har högre ambitioner än att visa söta katter, folk som trillar och sminktips.

Video:

Länk till videon på Youtube »

Länkar:
• YouTube CEO warns EU ’meme ban’ threatens the open internet »
• Youtube Creator Blog: A Final Update on Our Priorities for 2018 »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sociala media, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, EU, fair use, memes, upphovsrätt, Youtube

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 79
  • Sida 80
  • Sida 81
  • Sida 82
  • Sida 83
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 86
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU vill lagra IP-adresser och metadata2 juni 2025
  • Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet30 maj 2025
  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025
  • Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring27 maj 2025
  • Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media26 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS