EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Krav på stopp för automatisk ansiktsigenkänning i EU

16 maj 2020 av Henrik Alexandersson

»Just like China and Russia, some EU Member States such as France are exploring the use of facial recognition and behavioral detection technology to control public spaces. I don’t want to live with technology that permanently matches my face in public or reports ‘unusual behaviour’. Such mass surveillance has a massive chilling effect on society, results in false incrimination and discriminates certain groups of people such as people of colour or elderly. Now is the time for the Commission to live up to its promises on ethical AI and propose a ban on biometric mass surveillance!«

Patrick Breyer, piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet från Tyskland.

Är censur eller fri information bästa vapnet mot fake news?

14 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Visst, det finns falska nyheter som syftar till att underminera samhällets stabilitet. Och visst, det finns gott om galna uppgifter, illvilliga rykten och kontraproduktiva råd på nätet. Det kan vara problematiskt. Frågan är hur detta skall hanteras.

I Ungern kan man nu sätta folk i fängelse om de argumenterar mot regeringens linje i corona-krisen. Frankrike har redan lagstiftning mot falska nyheter i samband med valrörelser, vilket lätt kan utökas till andra situationer. Tyskland har problematiska regler om vad som får sägas online. Och EU har något slags plan, enligt bilden ovan.

Ett problem med den rådande corona-krisen är att vi vet för lite. Vi känner inte till smittspridningens verkliga omfattning. Det är inte helt säkert att vi utvecklar immunitet, i vart fall inte i den omfattning som vore önskvärt. Effekterna på ekonomin är svåra att överblicka. Vi vet inte om eller när det kommer att finnas något effektivt vaccin. Vi tycks inte känna till alla virusets medicinska effekter. Ingen kan med säkerhet säga vilken nationell taktik som är bäst. Och så vidare.

I en situation som denna är allt man kan göra att ta del av många olika källor, många olika åsikter och många olika nyhetsrapporter – för att kunna bilda sig en så rättvisande bild som möjligt. Naturligtvis skall man då vara medveten om att all information har en avsändare och att alla avsändare i någon mån har ett syfte med sitt budskap.

Så även om regeringar runt om i Europa – och även EU-kommissionen – uttrycker en vilja att motarbeta falska nyheter, kan sådant få oönskade konsekvenser. Det kan lika gärna sluta med att man slår ner på sådant som har ett korn av sanning i sig – och att man själva sprider felaktig information och dåliga analyser.

Men så ser makthavarna inte på saken. De har ett behov av att styra verklighetsbilden. Det handlar om att det måste framstå som att de vet vad de gör och att de är till nytta. Annars har de inget existensberättigande.

I detta perspektiv är det allvarligt att EU nu är på väg att införa olika former av automatiserade uppladdningsfilter på internet. De filter som blir konsekvensen av det nya upphovsrättsdirektivet öppnar portarna. Där etableras principen om att allt som alla laddar upp på sociala media skall granskas och analyseras innan det kan publiceras. Vilket är förhandscensur. Och med den nya förordningen mot terror-relaterat innehåll online öppnar man dörren för att uppladdningsfilter även skall kunna användas mot åsikter. Sedan är det lätt gjort att utöka mandatet för vilka åsikter detta gäller. Speciellt i en krissituation, då makthavarna känner sig pressade.

Detta är på väg att bli ett påtagligt hot – mot så väl fri information som fri debatt.

När verktyg för censur väl är på plats, då är principen etablerad. Då kan dessa verktyg användas mot allt som politiker ogillar, fruktar eller vill tysta ner. Därför skall den dörren hållas stängd.

EU vill styra över AI

13 maj 2020 av Henrik Alexandersson

För en tid sedan råkade jag trilla in i en livestream från en hearing från något av Europaparlamentets utskott, förmodligen JURI. Ämnet var artificiell intelligens. På sitt vanliga sövande sätt diskuterade man svindlande stora frågor – som hur man skall kunna tvinga AI att följa lagen. Detta öppnar så många perspektiv. Menar man att AI-system skall betraktas som något slags juridiska personer? Vad är det man förväntar sig att AI kan komma att göra? Ligger inte ansvaret redan hos den som äger / driver den verksamhet som kör nämnda AI?

En fråga som dock inte diskuteras är om detta är något som EU alls bör reglera. På vilket sätt räcker inte de lagar som redan finns och som omfattar allt annat i samhället? Och vad är det EU vill tillföra i sammanhanget?

Frågan är relevant inte minst för att det handlar om lagstiftning om teknik och utfall av tekniska processer.

Vad får sådant för konsekvenser? Till exempel kan man notera att lagstiftning om teknik ofta låser och bakbinder teknikutvecklingen. Eller, om tekniken vinner, att lagstiftningen snabbt blir otidsenlig och olämplig. Och vill vi verkligen att det system som gav oss upphovsrättsdirektivet, det nu ogiltigförklarade datalagringsdirektivet och idiotier som jordbruksstödet skall börja reglera AI?

Därför väckte en artikel i Euractiv mitt intresse: MEPs chart path for a European approach to Artificial Intelligence »

Så vad är det då man tänker göra?

»As part of a series of debates in Parliament’s Legal Affairs Committee on Tuesday afternoon, MEPs exchanged ideas concerning several reports on Artificial Intelligence, covering ethics, civil liability, and intellectual property.

The reports represent Parliament’s recommendations to the Commission on the future for AI technology in the bloc, following the publication of the executive’s White Paper on Artificial Intelligence, which stated that high-risk technologies in ‘critical sectors’ and those deemed to be of ‘critical use’ should be subjected to new requirements.

One Parliament initiative on the ethical aspects of AI, led by Spanish Socialist Ibán García del Blanco, notes that he believes a uniform regulatory framework in the field of AI in Europe is necessary to avoid member states adopting different approaches.«

Frågan är om detta gör någon så mycket klokare.

Det påpekas samtidigt att trots alla vitpapper, rapporter och texter som produceras om AI – så saknas en enhetlig definition.

En stridsfråga tycks vara om EU skall sätta upp en AI-myndighet (agency) eller ej. Socialisterna är för och de konservativa och liberalerna emot, som läget är just nu. Man diskuterar även krav på en speciell AI-försäkring. Kommissionen påpekar att offer för »AI-olyckor« inte får behandlas sämre än de som råkar ut för andra teknikrelaterade olyckor. Oklart dock om detta är något som riskerar att ske.

En mer konkret fråga rör AI och upphovsrätt. Skall AI-producerade verk skall skyddas av upphovsrätt eller ej? Vilket är en lite konstig fråga. Samma regler bör väl rimligen gälla för verk som producerats med hjälp av AI som för verk som redan genereras med hjälp av datorer? (Även om upphovsrätten i sig har många problem, men det är en annan fråga.)

Intrycket man får är att EU:s institutioner är angelägna om att finna en roll, eller skäl för att reglera AI. Än så länge verkar det dock mest vara varm luft och en vilja att finna lösningar på problem som kanske inte ens existerar.

EU-kommissionen skall återkomma med ett vitpapper till hösten. Eller kanske nästa vår.

Kommer vi ändå att bli påtvingade en corona-app – för att få resa?

8 maj 2020 av Henrik Alexandersson

EU:s medlemsstater oroas av att corona-krisen kommer att drabba turismen, som står för 10-15% av BNP i många sydeuropeiska länder. Alla tele- och videomöten till trots, så måste affärsfolk, tekniker och andra resa. Jordbruket behöver säsongsarbetare från andra länder. Och flygbranschen är på väg utför ett stup.

Alltså måste flygresandet komma igång igen. För att det skall kunna ske måste EU-länderna enas om något slags smittokontroll, för att undvika att alla som reser måste själv-isolera sig i veckor när de landat. Det handlar också om att folk skall våga sätta sig på ett flygplan (eller ett tåg) med vilt främmande människor.

Då finns några olika alternativ. Ett är en gemensam databas över alla som har tillfrisknat och har antikroppar och därmed anses kunna resa utan att sprida. smitta. Ett annat är en EU-gemensam app för smittspridningskontroll och resande. Man kan även tänka sig att alla som har antikroppar kommer att förses med något slags ID-kort eller passersedel. Eller kanske något annat.

Oavsett vilket – något kommer att göras på EU-nivå, eftersom resandet måste komma igång igen. Och i vart fall de uppenbara alternativen är på olika sätt problematiska.

Min gissning är att det blir något slags app – som på kinesiskt manér kommer att avgöra om vi får resa eller ej. Eller möjligen om man dammar av idén om ett EU-ID-kort – vilket i så fall närmast kommer att bli ett inrikespass.

Allt högtidligt tal om Europas öppna gränser till trots, så vill politiker och myndigheter ha kontroll på hur folk reser. Detta visar inte minst de PNR-system som registrerar våra flygresor – och som långsamt håller på att utvidgas även till resor med tåg och buss, bilhyror och hotellövernattningar.

Och ett EU-ID-kort har diskuterats länge – bland annat för att identifiera alla som kopplar upp sig på internet.

Framtidens Europa kan bli en kontinent där vi får blippa oss fram.

EU:s upphovsrättsdirektiv ett år senare: It’s a mess

5 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Som så mycket annat har processen kring implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv gått i stå under corna-krisen. Vissa mönster kan dock börja urskiljas.

Tydligast är att detta kommer att bli ett lapptäcke av skiftande lagstiftning i EU:s olika medlemsstater. Vilket är problematiskt, eftersom internet inte känner några gränser – och då nätplattformarna är internationellt verksamma. Man kan undra hur de senare alls skall kunna verka i Europa med så skiftande lagar. Därmed faller mycket av tanken med ett EU-direktiv – som ju rimligen måste ha syftat till att harmonisera reglerna istället för att balkanisera internet.

EU-kommissionen har visserligen försökt skapa en dialog, i syfte att ta fram gemensamma riktlinjer. Men just nu ligger detta arbete i stort sett nere, på grund av den pågående hälsokrisen. Direktivet skall dock vara nationell lag i alla medlemsstater senast den 7 juni 2021 – så klockan tickar.

I Frankrike finns både planerade och klubbade lagar som kan sägas överimplementera direktivet – och som lett till en bitter strid om den så kallade länkskatten, som tvingar Google att både länka till franska media och att betala för det. I Tyskland diskuteras någon form av »fair use«-regler, men bara på kommersiella plattformar (vilket kan göra ett visst innehåll lagligt på Facebook men olagligt på en privat blogg eller på Wikipedia). Och i Sverige gömmer sig justitiedepartementet bakom en öppen konsultation – som man är noga med att påpeka inte speglar regeringens åsikt.

It’s a mess.

Detta är på väg att bli precis så illa som man kunde frukta, kanske värre. Enklast vore att skrota hela direktivet, göra ett omtag och sedan lägga fram en enhetlig förordning (som gäller direkt, utan att behöva implementeras i nationell lag) – helst utan länkskatt och uppladdningsfilter. Men som framförallt är enhetligt för alla medlemsstater, så att vi får samma regler i hela EU. Annars faller liksom hela tanken med EU-samarbetet och en gemensam marknad.

Några matnyttiga länkar från Communia:
• Copyright in the DSM Directive – one year after »
• A better way to implement Article 17? New German proposal to avoid overblocking »
• Copyright Directive – Implementation – March news »

Video: Stoppa EU:s nya nätcensur!

30 april 2020 av Henrik Alexandersson

Låt inte EU-kommissionen stressa igenom förordningen om terror-relaterat material online, i corona-krisens skugga. Vänta ett tag, så kan vi slippa censur och uppladdningsfilter.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Lägg förhandlingarna om EU:s nya nätcensur på is till efter corona-krisen

27 april 2020 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen fortsätter att försöka stressa fram en uppgörelse om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta sker vid sämsta möjliga tidpunkt.

Alla är fokuserade på corona-krisen, vilket lär leda till att TERREG:s viktiga principfrågor inte får den genomlysning och debatt som är nödvändig.

Medlemsstaterna befinner sig i olika grad av undantagstillstånd, grundläggande fri- och rättigheter är satta på undantag och i vissa länder styr regeringarna med fullmaktslagar.

Att i detta läge forcera fram lagstiftning om nätcensur är direkt olämpligt.

Demokratin är för tillfället stresstestad nog som det är.

Och det är inte alls så bråttom som EU-kommissionär Ylva Johansson vill göra gällande. Enda skälet till att hon vill få till en snabb uppgörelse är att Kroatien – som är EU:s ordförandeland detta halvår – går helt i kommissionens ledband.

Om yttrandefriheten på nätet över huvud taget skall inskränkas – då måste det ske med eftertanke och försiktighet. Vilket i princip inte är möjligt nu när Europaparlamentet går på sparlåga och många ledamöter inte kan delta i fysiska möten.

Förhandlingarna om TERREG måste läggas på is till dess normala arbetsförhållanden har återupprättats och en rimlig demokratisk process kan garanteras.

Läs mer om problemen med TERREG i länkarna nedan:

• Piratpartiet: Terrorförordningen – ett angrepp på nätfriheten »
• Läs MEP Patrick Breyers (Pp) sammanställning av förhandlingsläget »
• TERREG – Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »
• EU-kommissionen vill att det corona-stängda Europaparlamentet godtar nya uppladdningsfilter »

EU:s plan för internet – reglera allt!

23 april 2020 av Henrik Alexandersson

EU gav oss dataskyddsförordningen – GDPR – med det förvisso vällovliga syftet att skydda medborgarnas persondata. Men i praktiken blev det massor av krångel och kostnader för EU:s företag – och ledde till att många utländska siter blockerades för europeiska användare. Sedan kom det nya upphovsrättsdirektivet – som kommer att leda till galenskaper som länkskatt och uppladdningsfilter. Galenskaper som får företag som Youtube att överväga att helt lämna den europeiska marknaden. Snart klubbas dessutom förordningen om terror-relaterat innehåll online – som kommer att resultera i nätcensur och ännu en grund för uppladdningsfilter.

Men detta är bara början. Just nu pågår arbetet med EU:s nya Digital Services Act. Där kommer man att ägna sig åt micro management och reglera allt man kan komma på. En snabb genomläsning av EU-kommissionens vitpapper och Europaparlamentets utkast till rapport ger vid handen att EU nu tänker styra och ställa över bland annat följande.

EU-kommissionens vitpapper (mina boldningar av saker att vara extra uppmärksam på):

Gemensamma EU-regler mot hat och hot på nätet
Digitala kommunikationssystem
Ett ekosystem av excellens och tillit för artificiell intelligens baserad på europeiska värderingar
Kvant-teknologi
Användning av persondata
Åtgärder mot cyber-brottslighet
Hållbara, cirkulära och klimatneutrala IT-lösningar
Värdegundsbaserade digitala lösningar
Europeisk digital suveränitet och självständighet mot omvärlden anpassad till den europeiska sociala modellen
Hållbar datainfrastruktur, nätverk och kommunikationer
Egna, europeiska regler och värderingar för en digital tid
Öppenhet, men bara för icke-EU-aktörer som följer EU:s regler och förordningar
Bättre beslutsfattande baserat på publik icke-personlig data
Utrullning av digital teknik som gör skillnad i människors liv och som respekterar europeiska värderingar
En gemensam marknad för digital teknologi, produkter, tjänster – och data
Samordnad forskning och utveckling
Digitaliserad offentlig administration
Investeringar i strategisk kapacitet
Interoperabilitet vad gäller kapacitet och utveckling av digital kapacitet
5G och 6G
Gigabit-anslutningar
Stimulera digital utveckling genom EU:s strukturfonder och en »kapitalmarknads-union« syftande till 14% extra tillväxt till år 2030
Regler och strategier för digital säkerhet, bland annat genom nya verktyg för polis och rättsväsende
Ett digitalt utbildningslyft, speciellt för kvinnor
Lagskydd och reglering för arbetare i den digitala ekonomin
En mer digital, miljövänlig, cirkulär industri
Uppmärksamhet mot vissa digitala plattformars dominerande ställning
Översyn av nätets »gratis« tjänster
Ett grönt perspektiv i den digitala konkurrenslagstiftningen
Balans mellan handel online och offline
Samordning av medlemsstaternas satsningar på en digital och grön europeisk framtid
Granskning av nya marknader
Reglering för att garantera konkurrens, rättvisa, innovation och allmänintresse bortom ekonomiska överväganden
En rättvis digital ekonomi
Hårdare regler för beskattning av gränslöst nätbaserat företagande
Regler baserade på europeiska värderingar och miljömässiga normer för den digitala världen
Klargörande av plattformars roll och ansvar
Införande av en internationellt accepterad allmän elektronisk identitet (eID)
En European Democracy Action Plan mot fake news och desinformation
Smarta el-system för ett fossilfritt Europa
Klimatneutrala datacenter och telekommunikationer till år 2030
Fullt återvinningsbar digital utrustning
Digitaliserade sjukjournaler med enhetlig standard samlade i ett centralt European health data space
Stimulera tillgång till innehåll (content) av hög kvalitet och mediepluralism
Utveckla en digital kopia av Jorden för miljöprognoser och krishantering
En stark digital närvaro i EU:s utvidgning
Digital utveckling av Afrika genom en EU-African Union Digital Economy Task Force
Göra GDPR till global standard
Europeiskt ledarskap vad gäller ny teknik, blockchain, super computing, kvant-teknologi, algoritmer och verktyg för att dela och använda data
Upprätta en Global Digital Cooperation Strategy, för digital innovation baserad på hållbara utvecklingsmål, Digital4Development och kapacitetsbyggande
En Digital for Development Hub byggd på europeiska värderingar bestående av EU:s medlemsstater, industri, civila organisationer, finansiella institutioner och digitaliseringsexperter med syfte att konsolidera en sammanhållen EU-approach
»A digital society based on European values and European rules – that can truly inspire the rest of the world«

Europaparlamentets utkast till rapport:

Upprätthållande av eHandels-direktivets principer om bl.a. budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning
»Socialt skydd« och skydd för arbetare inom plattforms- och samarbetsekonomin
Sätta standarden för den digitala miljön, inte bara i Europa utan även globalt
Klargöra information society services providers och online-plattformars sociala ansvar för att skydda användare och samhället
Balansera den inre marknadens frihet mot grundläggande rättigheter och principer
Skydd mot orättfärdig prissättning och orättvisa villkor
Stärkta krav vad gäller »minimum information requirements on commercial communications«
Krav på att den som tillhandahåller tjänster online skall leva upp till en miniminivå vad gäller information om deras affärskunder och samarbetspartners samt »minimum information requirements on commercial communications«
Krav på ökad transparens och information vad gäller internet service providers, under hot om vite
Övervakning av algoritmer och deras risker
Hjälpa individen att få tillgång till diversifierat innehåll, åsikter samt produkter och tjänster av hög kvalitet
Rätt för individen att överklaga samt i förekommande fall få skadestånd på grund av felaktiga automatiserade beslut
En »justerad approach« för att mer effektivt hålla efter olagligt innehåll online
Ytterligare åtgärder – bortom frivilligt samarbete – för att bekämpa olagligt innehåll
EU-gemensamma regler för att avlägsna olagligt innehåll
Åtgärder mot online-försäljning av produkter som inte lever upp till EU:s produktbestämmelser och konsumentskydd
Sänkta barriärer för små företag för att etablera sig på en uppkopplad marknad
Ökad övervakning och samarbete mellan medlemsstaterna för att upprätthålla den nya Digital Services Act
En EU-central regleringsmyndighet bör uppräöttas, med befogenhet att utreda och upprätthålla the Digital Services Act
I rapportens del om definitioner vill man ha ett klargörande av om/hur the Digital Services Act även omfattar sociala medienätverk, crowd funding, sökmotorer, wifi hotspots, annonsering online, content delivery networks och domain name servers (DNS)

Ömsom vin, ömsom vatten. En del giftpiller. Mycket varm luft och en del saker som är direkt obegripliga. Och då har jag ändå bara skummat de viktigaste delarna av de två dokumenten.

Det första som slår mig är hur man vill lagstifta utifrån hur internet ser ut just idag – istället för att etablera allmängiltiga principer. Vilket kan komma att leda till att the Digital Services Act kommer att vara inaktuell redan när den klubbas.

Det är också intressant att se hur man tycks mena att det är politik, centralstyrning och enhetlighet som bygger en levande och framgångsrik digital industri. Samtidigt satsar resten av världen på spontan utveckling, entreprenörskap, frivilligt samarbete och en utveckling som drivs av människors behov. Risken är att EU – istället för att ligga i framkant – kommer att hamna på efterkälken om den politiska och administrativa styrningen blir allt för påträngande.

Dessutom tycks man helt bortse från att internet till sin natur är globalt – och inte känner några gränser. För att upprätthålla ett regelverk som detta kräves i princip en europeisk digital järnridå.

Framgångsrikt företagande uppstår sällan ur politisk micro management. Och vi har – som sagt – redan drivit entreprenörer och riskkapital bort från EU med lagstiftning som GDPR och upphovsrättsdirektivet.

Visst behövs viss lagstiftning, som gemensamma spelregler. Men the Digital Services Act tycks gå mycket längre än så.

/ HAX

Nu utarbetas gemensamma EU-regler för yttrandefriheten på nätet

21 april 2020 av Henrik Alexandersson

Det börjar dyka upp dokument som rör EU:s nya Digital Services Act (DSA). Än så länge handlar det mest om vaga formuleringar dolda i byråkratiskt fikonspråk. Men ändå är ambitionen rätt tydlig: Politisk micro management på EU-nivå av det mesta som har med internet att göra.

I denna bloggpost skall jag försöka fokusera på sådant som rör yttrandefrihet online.

I ett tidigt internt arbetspapper från EU-kommissionens tjänstemän skriver man bland annat följande:

»Social networks face multiple divergent rules for removing illegal hate speech on their services in different Member States (eg. Germany, France), and different rules for text or video material. As a result, the fight against online hate ls expensive and inefficient across the Single Market, without binding safeguards for freedom of expression.«

Man vill alltså se gemensamma EU-regler för att (bland annat) bekämpa hat och hot online. Vilket kan bli intressant, med tanke på de olika medlemsstaternas skiftande traditioner och policies när det gäller yttrande- och tryckfrihet. Här skall till exempel Sverige, Frankrike och Ungern in under ett gemensamt regelverk.

Den 19 februari presenterade den nytillträdda kommissionen sitt första vitpapper i ämnet. Där kan vi bland annat läsa följande:

»A trustworthy environment in which citizens are empowered in how they act and interact, and of the data they provide both online and offline. A European way to digital transformation which enhances our democratic values, respects our fundamental rights, and contributes to a sustainable, climate-neutral and resource-efficient economy.« (…)

»In order to protect European democracies and the values underpinning them, the Commission will continue to develop and implement innovative and proportionate rules for a trustworthy digital society. Such a digital society should be fully inclusive, fair and accessible for all.

In this context, it is essential that the rules applicable to digital services across the EU are strengthened and modernised, clarifying the roles and responsibilities of online platforms. The sale of illicit, dangerous or counterfeit goods, and dissemination of illegal content must be tackled as effectively online as it is offline.«

Här är man som synes mindre konkret – och lindar in allt i politiskt snömos som kan betyda lite vad som helst och som är till intet förpliktigande.

Så över till Europaparlamentet som håller på att utarbeta en egen initiativ-rapport (vilket är parlamentets rekommendation, inte lagstiftning). Här blir det en smula mer konkret:

»20. Calls on the Commission to address the increasing differences and fragmentations of national rules in the Member States and to propose concrete legislative measures including a notice-and-action mechanism, that can empower users to notify online intermediaries of the existence of potentially illegal online content or behaviour; is of the opinion that such measures would guarantee a high level of users’ and consumers’ protection while promoting consumer trust in the online economy;

21. Notes that there is no ‘one size fits all’ solution to all types of illegal and harmful content and cases of misinformation online; believes, however, that a more aligned approach at Union level, taking into account the different types of content, will make the fight against illegal content more effective;

22. Considers that voluntary actions and self-regulation by online platforms across Europe have brought some benefits, but additional measures are needed in order to ensure the swift detection and removal of illegal content online;«

Rapportören efterlyser »clear and detailed procedures and measures related to the removal of illegal content online, including a harmonised legally-binding European notice-and action mechanism«.

Man kan lätt få intryck av att »illegal content« inte har så mycket med åsikter och yttrandefrihet att göra. Till exempel nämns »hate speech« bara en gång i förslaget till rapport. Men då skall man vara medveten om att kommissionens ordförande själv förklarat att olika regler för vad som får sägas på nätet i olika länder (som Tyskland och Frankrike) är ett problem som man vill lösa med ett enhetligt regelverk under DSA. Vilket också återspeglas i det första citatet ovan.

Om jag får spekulera, så tror jag att otydligheten är avsiktlig. Man vet att detta är en het potatis. Så om man kan bunta ihop allt från försäljning av olagliga produkter till icke önskvärda yttranden – då blir det mindre uppenbart vad man sysslar med. I vart fall på detta tidiga stadie i processen. På så sätt försöker man frontförkorta, genom att skjuta upp den jobbiga debatten till ett senare tillfälle.

Den tyske piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet beskriver sin och andra ledamöters position i en bloggpost (mina markeringar):

»The European Parliaments Legal Affairs Committee’s opinion rapporteur MEP Patrick Breyer (Pirate Party) has now published a list of 15 key points and opened it for discussion on the net. Breyer calls for an explicit ban on upload filters, a right to anonymous use of internet services, ensuring that terms and conditions comply with human rights, penalties for abusive take-down notices, an obligation of providers to report known crime online, giving users control over their timelines to curb the spread of false reports and racism, a right to maintain contacts when users leave Facebook, Whatsapp etc. for competing networks (interconnectivity).

Alex Agius Saliba, the rapporteur of the lead Internal Market Committee, on the other hand, considers providers have a “social responsibility” to prevent abuse of their services. The “quick detection and deletion of illegal content online” was necessary. Internet providers should be obliged to verify the identity and registration data of business customers. For the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, MEP Paul Tang calls for creating a single Union sign-in system and opposes compulsory biometric identification, while his colleague Adam Bielan calls for publishers to be better able to defend themselves against unjustified removal requests. On behalf of the Transport Committee, Josianne Cutaja demands that providers of transport and tourism portals such as Uber and Airbnb shall verify the legality of posted offers and the identity of the providers. Petra Kammerevert, rapporteur of the Committee on Culture and Education, believes that proactive measures should be reserved for public authorities and that journalistic publications should not be subject to pre-control and filtering.«

Du kan lämna dina åsikter och kommentarer om Breyers olika ändringsförslag här. »

Som vanligt är det krångligt och komplicerat att ge sig in i EU:s lagstiftningsarbete. Men nödvändigt. Det är nämligen nu slaget står om yttrandefriheten på nätet.

/ HAX