Man måste hålla isär saker och ting när man talar om automatiserad ansiktsigenkänning.
Det kan handla om verktyg som i efterhand går igenom till exempel övervakningsfilm kopplad till en brottsplats för att utreda om vissa personer befunnit sig där. Detta är i stort sett oproblematiskt, då det handlar om att automatisera något som annars hade utförts ändå, fast av människor. (Även om datorerna inte kan göra samma breda analys av en bild och dess allmänna kontext som en människa, vilket kan leda till att annat som är av intressant i en utredning missas.)
Sedan har vi poliser som på eget bevåg använder Clearview-appen för att identifiera folk med hjälp av aggregerad information från sociala media m.m. Vilket inte är och inte bör vara tillåtet. Skall ansiktsigenkänning alls användas, då skall det ske under ordnade och rättssäkra former med myndighetens egna verktyg.
Vi har också företag som använder ansiktsigenkänning för att kunna identifiera sina kunder och därmed förbättra kundupplevelsen. Och Big Data som vill kunna kartlägga oss och våra vanor, i utbyte mot användbara gratis tjänster som mail, online-dokument, lagring, kommunikation och sociala plattformar. Vilket delvis är en annan och större fråga.
Sedan har vi kameraövervakning i realtid kopplad till automatiserad ansiktsigenkänning. Det vill säga att man inte nödvändigtvis söker efter någon speciell person – utan är mer intresserade av om någon av intresse skulle dyka upp i folkströmmarna. Sådan övervakning kan även användas för att punktbevaka en enskild individ, om det finns tillräckligt mycket kameror (som i t.ex.London). Detta är problematiskt.
För det första innebär det att man övervakar hederliga medborgare, som inte är misstänkta för något brott. Att behandla alla som potentiella brottslingar och att urskiljningslöst övervaka alla som råkar befinna sig på allmän plats hör inte hemma i en demokratisk rättsstat.
Det handlar även om att fritt kunna röra sig i det samhälle man lever i, utan att ständigt behöva känna sig övervakad.
Sedan är detta ett verktyg som lätt kan användas av staten för att förtrycka sin befolkning, kartlägga oppositionella och förfölja oliktänkande. Det behöver inte handla om ondska. Det kan lika gärna vara fråga om överdriven ambition, missriktad välvilja eller inkompetens.
Medborgarrättsaktivister har framfört kritik mot denna utveckling under lång tid. EU har i årtionden finansierat utvecklingsprojekt som INDECT – vars mål har varit just kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, kopplad till beteendeanalys och myndigheternas olika register. Och nu befinner vi oss vid den punkt där dessa system är klara att rullas ut.
Reclaim your face har en lista över hur automatiserad ansiktsigenkänning används på olika, problematiska sätt runt om i Europa. Där kan man även skriva under ett Europeiskt Medborgarinitiativ som kräver att EU reglerar användningen på ett sätt som respekterar individens rätt till privatliv.
