EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Vad är det Musk och EU bråkar om? Egentligen?

14 augusti 2024 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Elon Musk utmanar EU:s nya nätlagstiftning – som är på väg att öppna för censur av icke olagliga yttranden.

X ägare Elon Musk och EU-kommissionären Thierry Breton grälar på X och i media.

Musk hävdar att EU lovat att inte bråka med X om han går med på att censurera visst (lagligt) innehåll. Han hävdar också att Meta och Google har sådana överenskommelser med EU.

Det är mycket möjligt att så är fallet. I så fall är det en skandal. Men mer troligt är att det handlar om hur man tolkar EU:s nya nätlagstiftning. (Mer om det nedan).

Breton skickar arga brev till Musk / X. I det senaste, som skrevs med anledning av Musks livesamtal med Trump på X kräver han…

»…that all proportionate and effective mitigation measures are put in place regarding the amplification of harmful content in connection with relevant events…«

Här dyker nyckelbegreppet »harmful content« upp. Skadlig information. Men inte olaglig. Frågan är vad – exakt vad – det är EU vill att X skall göra. Tysta folk? Skuggbanna? På vilken laglig grund?

Blå bricka

På ett mer praktiskt plan klagar EU på X blå bricka. Förr fick media, politiker, kändisar och fint folk en VIP-bricka vid sitt namn som verifikation på att de var viktiga och äkta.

Detta har ersatts med ett system där alla som är villiga att betala får en blå bricka (med mera). Vilket i någon mån innebär att användaren är verifierad.

Detta togs inte väl emot av de som haft en VIP-bricka. Och EU menar att folk nu kan luras att tro att vanliga användare är viktiga människor.

Vilket känns som ett tunt case.

»Harmful content«

EU:s Digital Services Act (DSA) ger rätt och skyldighet att plocka ner olagligt innehåll på sociala plattformar och sökmotorer. Vad som i sammanhanget är olagligt bestäms av nationell lag och EU:s lagstiftning.

Samtidigt nämns skadligt innehåll (harmful content) vad gäller systemrisker i specialregler för de största sociala plattformarna och sökmotorerna.

Dessa förväntas inventera och åtgärda systemrisker vad gäller skadligt innehåll, som till exempel desinformation.

Notera att DSA inte kan tvinga plattformarna att plocka ner annat än olagligt material – men att de samtidigt förväntas vidta åtgärder mot skadligt innehåll.

På samma sätt förväntas de största sökmotorerna på eget initiativ moderera sina sökresultat utifrån vad någon anser vara skadligt. Så begränsar EU yttrandefriheten genom ombud.

Exakt var detta landar får vi nog inte veta förrän saken avgjorts av EU-domstolen någon gång i framtiden. Det är en gummiparagraf som kan hänga samman med Musks gräl med EU om censur (ovan).

Nedtagningsorder

Sedan bör man notera att vad som är olagligt i EU:s olika medlemsstater skiljer sig åt. Till exempel är abort förbjuden på Malta och nästan helt förbjuden i Polen.

Således kan information om abort online censureras med hänvisning till DSA. Och det drabbar då oftast hela EU eftersom internet, sökmotorer och sociala media inte känner några nationsgränser.

DSA öppnar även för gränsöverskridande nedtagningsorder, även om den information som skall censureras inte är olaglig i det land där servern står.

Dessutom skall man hålla i minnet att EU planerar att göra »hat« till ett EU-brott i klass med terrorism och vapensmuggling. Vilket kan öppna för att mer innehåll klassas som olagligt på subjektiva grunder.

Att DSA »bara« ger utrymme för att censurera olagligt innehåll är en klen tröst om lagstiftarna ständigt gör fler och nya saker olagliga.

Nästan vad som helst kan göras olagligt, i god demokratisk ordning. Det är bara en fråga om politisk vilja och dagsform.

Låt oss slutligen påminna om vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s människorättsstadga har att säga om yttrandefriheten:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

• A guide to the Digital Services Act, the EU’s new law to rein in Big Tech »
• The EU Digital Services Act (DSA): everything you need to know »

• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism »

Chat Control 2 – lägesuppdatering

13 augusti 2024 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Den utgående EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Det gäller såväl text som tal, bild, video, ljud och IP-telefoni.
Europaparlamentet säger i unikt stor enighet nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar. Med hänvisning till grundläggande mänskliga rättigheter.
EU:s ministerråd har kört fast och diskuterade senast client-side-scanning på medborgarnas telefoner och datorer. Frågan kommer upp igen på möten i oktober och december.
Den svenska regeringen ger sitt stöd till ministerrådets förslag om client-side-scanning. Detta trots att Moderaterna och Liberalerna sa nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen.
I den svenska riksdagen har alla partier utom C och SD givit sitt stöd till regeringens linje i ministerrådet om client-side-scanning. Detta trots att alla utom S och KD sa nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen.
I svensk politik är det alltså bara C och SD som konsekvent säger nej till Chat Control 2. Sossarna säger ja. Övriga partier sänder blandade budskap.

Läs även:
• Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2 »
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »
• Chat Control 2 – sommaruppdatering »

Relaterade texter med djuplänkar:
• Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP »
• Chat Control 2 – vad händer nu? »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »
• M, KD & L talar med kluven tunga om Chat Control 2 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2

7 augusti 2024 av Henrik Alexandersson 10 kommentarer

Europaparlamentet kan ställa krav på att Chat Control 2 dras tillbaka för att godkänna den nya EU-kommissionen.

Även om Europaparlamentet godkänt Ursula von der Leyen som EU-kommissionens ordförande är inga andra kommissionärer godkända ännu.

Varje föreslagen kommissionär kommer först att frågas ut i Europaparlamentet, vilket ibland kan bli rätt livade föreställningar.

Sedan skall parlamentet godkänna den nya kommissionen. Säger man nej till en ledamot kan hela den nya kommissionen blockeras.

Även om vi ännu inte vet vem som föreslås efterträda Ylva Johansson och bli »inrikeskommissionär« är det dags att lyfta in frågan om Chat Control 2 i processen.

Europaparlamentet har en unik, gruppöverskridande överenskommelse som säger nej till CC2 i dess bärande delar. EU:s ministerråd har under två års tid inte kunnat komma överens i frågan. Och Ylva Johansson är nu ute ur bilden.

Därför är förutsättningarna goda för att få in frågan i utfrågningarna av nästa inrikeskommissionär.

Europaparlamentet bör ställa krav på att Chat Control 2 dras tillbaka för att godkänna nästa inrikeskommissionär och den nya EU-kommissionen.

Denna tanke behöver planteras, vattnas och spridas. Vilket är det viktigaste vi motståndare till CC2 kan göra inför höstens utfrågningar av de nya kommissionärerna.

Läs även:
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »
• Chat Control 2 – sommaruppdatering »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet

30 juli 2024 av Henrik Alexandersson 10 kommentarer

I det nyvalda Europaparlamentet sitter sex svenskar i det utskott som är huvudansvarigt för Chat Control 2. Här är ledamöterna du skall hålla ett öga på.

Nu är utskottsfördelningen klar vad gäller de ny- och omvalda svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Låt oss börja med att titta på vilka ledamöter som får störst inflytande över frågan om Chat Control 2 (CC2).

Ansvarigt utskott är LIBE (Medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor). Här sitter förhållandevis många svenskar. (Bara miljöutskottet har lika många svenskar.)

De är Abir Al-Sahlani (C), Evin Incir (S), Alice Bah Kuhnke (MP), Alice Teodorescu Måwe (KD), Charlie Weimers (SD) & Tomas Tobé (M). Weimers är dessutom vald till 2:e vice ordförande i utskottet.

C säger nej till CC2, S säger ja, MP säger förmodligen nej, KD har sänt blandade signaler, SD säger nej och M gick till val på att säga nej, samtidigt som de driver på för ett ja i EU:s ministerråd. C och SD är mest uttalat mot CC2 medan S är tydligast för.

Dock har alla Europaparlamentets partigrupper (där de svenska partierna ingår) enats i en unik gruppöverskridande kompromiss som säger nej till CC2 i dess bärande delar:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Det kan bli svårt för enstaka ledamöter att frångå denna stora kompromiss, även om deras svenska partier säger ja till CC2.

Andra utskott som kan bli inblandade i den fortsatta processen är kvinnoutskottet FEMM (svenska ledamöter från C, S, V, M, MP), utskottet för rättsliga frågor JURI (M) samt utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd IMCO (S, V, M, MP).

Förmodligen kommer inte så mycket att hända vad gäller CC2 innan EU:s ministerråd kommer fram till en ståndpunkt. (Där har frågan dragits i långbänk i två år.)

Men när eller om det sker, då blir det skarpt läge. Då går Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen in i så kallade trilogförhandlingar, bakom stängda dörrar.

Därför gäller det att hålla frågan varm och de berörda ledamöterna medvetna om motståndet mot CC2.

Kampen mot Chat Control 2 fortsätter!

Läs även: Chat Control 2 – sommaruppdatering »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Privatliv, övervakning och politik

28 juli 2024 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

Hur mycket kan statens övervakning av medborgarna utökas innan den blir ett demokratiskt problem?

Grundläggande mänskliga rättigheter är inte sällan ett irritationsmoment för våra politiker. Dess funktion är nämligen att skydda individen mot överheten. Det vill säga mot staten, dess funktionärer och politiker.

De mänskliga rättigheterna är ett koncept som har vuxit fram under ett par tusen år, ur en tanke om att människan har vissa grundläggande rättigheter som rätten till liv, säkerhet och egendom. I kraft av sin existens.

De är en formel för civiliserad, fredlig mänsklig samexistens. De är den demokratiska rättsstatens djupa rötter. De är vad som skiljer oss från förtryckarstater. De är vad som ger dig dig din frihet och ditt självbestämmande.

Våra fri- och rättigheter har slagits fast i ett antal konventioner efter andra världskriget – för att skydda folket mot totalitära regimer, politiker med auktoritära tendenser och utopiska projekt som offrar individen för ideologiska visioner.

De mänskliga rättigheterna skall som princip vara orubbliga, även om undantag kan göras till exempel för att skydda andras fri- och rättigheter. Så här säger till exempel artikel åtta i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna om rätten till privatliv.

»1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.«

Som synes finns det betydande undantag. Vissa mer konkreta än andra. Men dessa är inte frikort för vad som helst.

När EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv (lagring av metadata om allas telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.) resonerade den så här:

Man kan använda sig av övervakning för att utreda eller förebygga specifika brott, där det finns en misstänkt eller en avgränsad grupp misstänkta. Det vill säga personer som kränkt eller planerar att kränka någon annans säkerhet eller egendom.

Däremot får man inte övervaka alla hela tiden för den händelse att denna information kan komma att visa sig användbar i någon hypotetisk framtida situation. Människor som inte gör något olagligt skall lämnas ifred.

Skulle ett nationellt nödläge kräva att alla övervakas får dett bara ske under en begränsad tid.

Vi brukar sammanfatta denna dom så här: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Ibland kommer politiken farligt nära denna röda linje. Till exempel den svenska övervakningen av personer utan konkret brottsmisstanke.

Nyckelordet är konkret. Det måste ändå finnas något slags misstanke om att brott begåtts eller planeras. På så sätt lyckas riksdagen med nöd och näppe hålla sig inom vad som stadgas i Europakonventionen.

Tanken är att man skall kunna avlyssna medlemmar i gäng (och deras hang arounds) som man vet eller misstänker håller på med något olagligt. För att söka bevis eller i förebyggande syfte.

Givet läget med gängkriminaliteten räknar politikerna med att de har folkligt stöd för detta. Vilket nog kan stämma. Därmed inte sagt att det är oproblematiskt.

När principen om att det skall gå att övervaka utan konkret brottsmisstanke väl är etablerad, då skall man inte tro att det kommer att stanna vid gängrelaterad brottslighet.

Polisiär underrättelseverksamhet riktad mot personer som inte är misstänkta för något konkret brott är på många sätt problematisk.

Den strider mot det allmänna rättsmedvetandet. Den skapar en gråzon där övervakning kan utökas på lösa grunder. Och många oskyldiga i den övervakades omgivning kommer att drabbas.

Som vanligt är detta verktyg något som lätt kan missbrukas om makten en dag hamnar i fel händer. Eller på grund av inkompetens, missriktad välvilja eller överdrivet nit.

Information är makt. Tillgång till denna information är en närmast oemotståndlig frestelse för all slags makthavare.

I EU:s ministerråd driver den svenska regeringen linjen att grundläggande mänskliga rättigheter bör tonas ner i förhållande till brottsbekämpning.

Men som synes ovan finns redan de undantag från till exempel rätten till privatliv som kan behövas. Går man utöver det urholkar man kärnprincipen.

Själva skälet till att de grundläggande mänskliga rättigheterna är inskrivna i konventioner (FN, Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga) är att man inte skall kunna kringgå dess kärnprinciper.

Sverige balanserar helt klart på gränsen till hur mycket man kan tänja på de mänskliga rättigheterna utan att formellt bryta mot dem. Det handlar inte bara om regeringen, utan om en bred majoritet i riksdagen.

Riktningen mot allt mer övervakning och ett allt mer auktoritärt samhälle är uppenbar. Vi måste skaffa oss en överblick och utvärdera om det vi sysslar med är effektivt, lämpligt och om det står i proportion till de hot vi ser.

Baserat på detta behöver vi en bred debatt om övervakningsstaten. Vilket de flesta politiska partier inte är intresserade av. Inte alls. Istället fortsätter de att rulla ut den och att utmana de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna.

Detta kommer att utvecklas till ett demokratiskt problem.

FN ger skurkstater makt över internet

24 juli 2024 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

En FN-konvention om cyberbrottslighet är på väg att ge länder som Ryssland, Kina, Iran och Pakistan oroväckande mycket makt över internet.

Nästa vecka samlas den kommitté som utformar FN:s Cybercrime Convention.

I namn av att bekämpa cyberbrottslighet innehåller den föreslagna texten inslag som kan användas av skurkstater för att tysta och förtrycka oppositionella.

Pådrivande är bland andra Ryssland, Kina, Iran och Pakistan.

Konventionen kan – som den föreligger – även användas för att klämma åt visselblåsare, aktivister, journalister och forskning om IT-säkerhet.

Något kriminellt uppsåt behöver inte föreligga. Konventionen innehåller inga garantier om att respektera grundläggande mänskliga rättigheter.

Texten öppnar för mer övervakning. Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.

Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt.

Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

I ett upprop kräver nu EFF, EDRi och 20 andra organisationer att EU och dess medlemsstater tar kritiken på allvar:

»With the UN AHC’s concluding session about to resume, we call on the delegations of the Member States of the European Union and the European Commission’s delegation to redouble their efforts to address the highlighted gaps and ensure that the proposed Cybercrime Convention is narrowly focused in its material scope and not used to undermine human rights nor cybersecurity. Absent meaningful changes to address the existing shortcomings, we urge the delegations of EU Member States and the EU Commission to reject the draft Convention and not advance it to the UN General Assembly for adoption.«

FN:s Ad Hoc Committee on Cybercrime (AHC) sammanträder den 29 juli till den 9 augusti. Målet är en resolution som antas av generalförsamlingen.

Länkar i omvänd tidsordning:
• Urgent Appeal to Address Critical Flaws in the Latest Draft of the UN Cybercrime Convention (juli 2024) »
• Digital Rights Groups Rally Against UN Convention That Threatens Free Speech and Privacy (juli 2024) »
• The UN Cybercrime Draft Convention is a Blank Check for Surveillance Abuses (juni 2024) »
• If Not Amended, States Must Reject the Flawed Draft UN Cybercrime Convention Criminalizing Security Research and Certain Journalism Activities (juni 2024) »
• Protect Good Faith Security Research Globally in Proposed UN Cybercrime Treaty (februari 2024) »
• Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet (januari 2024) »
• Global cybercrime treaty could be ‘disastrous for human rights,’ NGOs warn (augusti 2023) »
• UN: Cybercrime treaty must not put human rights at risk (april 2023) »

Så hotas yttrandefriheten i EU

18 juli 2024 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

EU vill jämställa hat med terrorism. Men ännu har vi inte fått veta vilka yttranden det är man vill förbjuda. Och i Sverige får vi statligt godkända nätcensorer.

Australien, Kanada, Irland, Skottland… Det är som att en våg av inskränkningar av det fria ordet rullar fram över västvärlden.

I dagarna har den tyska regeringen förbjudit en tidning med tillhörande Youtube-kanal som enligt uppgift är allt för högerextrem.

Nu är ju Tyskland en smula speciellt – men man kan reagera på att stängningen inte är resultatet av ett domstolsutslag, utan av ett regeringsbeslut.

Annorlunda uttryckt: Personer av en politisk åskådning använder sin makt för att inskränka yttrandefriheten för personer med en annan politisk åskådning.

Det är lätt att se hur ett sådant mandat kan missbrukas för att tysta obekväma röster.

Beslutet har fattats av den tyska inrikesministern Nancy Faeser (SPD), som tidigare gjort sig känd för uttalandet om att »Den som hånar staten kommer att få med den starka staten att göra.« Som i gamla DDR.

Överallt finns det folk som gärna skulle vilja tysta andra, om de kunde.

Därför är det oroväckande att man nu tänker göra hat och hot till »EU-brott« av samma dignitet som till exempel terrorism och vapensmuggling.

Speciellt som man än så länge inte preciserat vilka yttranden det är man vill förbjuda.

Enda ledtråden är att Europaparlamentet uttalat att vad som skall anses utgöra hat »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Vilket låter oroväckande.

Man efterlyser även en »holistisk respons« och en »multidimensionell approach«. Vad kan möjligen gå fel?

Vad allt detta betyder – vilka yttranden man vill förbjuda – lär vi få reda på nu efter EU-valet, när det är för sent för medborgarna att reagera med sin röst.

Det hela är en del i ett större pussel. Under förra mandatperioden antog EU sin nya Digital Services Act (DSA). Den föreskriver bland annat Trusted Flaggers (sv: betrodda anmälare).

Detta är nätgranskare som godkänts av staten och som får en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

De skall vara olika organisationer och särintressen (i ursprungstexten talas om företrädare för »kollektiva intressen«) som alla lär ha en agenda.

I Sverige kommer systemet med med dessa nätcensorer att hanteras av Post- och Telestyrelsen (PTS). Räkna med att det finns villiga kandidater.

Det är ett faktum att yttrandefriheten nu inskränks. Risken är uppenbar att man i denna process kommer att gå bortom vad som är acceptabelt i en demokratisk rättsstat.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Som vi brukar påpeka är de grundläggande mänskliga rättigheternas uppgift att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroande när staten vill inskränka dem.

Chat Control 2 – sommaruppdatering

9 juli 2024 av Henrik Alexandersson 6 kommentarer

• Europaparlamentet säger nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar.
• EU:s ministerråd har kört fast och diskuterade senast client-side-scanning.
• Den utgående EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Det brände till i Chat Control-frågan när alla partier utom C & SD i riksdagens justitieutskott gav grönt ljus till det senaste förslaget om CC2 i EU:s ministerråd, bara en vecka efter EU-valet.

I korthet gick det ut på spionmoduler i meddelande-apparna, som kan granska vad som skrivs redan innan ett meddelande krypteras och sänds. Client-side-scanning. På så sätt menar man att man respekterar rätten till krypterad kommunikation.

Redan i september 2023 informerades riksdagen om den svenska regeringens position. »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning. Ingen i riksdagens justitieutskott eller EU-nämnd tycks dock ha reagerat på detta. Frågan är om det var medvetet eller av oförstånd.

Möjligen ville regeringspartierna tona ner saken då de drev en linje (ja till CC2) i ministerrådet och en helt annan (nej till CC2) offentligt, till exempel i EU-valrörelsen. Vilket väckt en del kritik.

Vad MP egentligen tycker om Chat Control 2 är inte längre helt kristallklart. Och V tycks ha drabbats av beröringsskräck inför utsikten att rösta med C och SD mot CC2 i justitieutskottet.

Sedan blev det midsommar och frågan tvärdog. Igen. Vilket kan vara ett lämpligt tillfälle för en överblick.

Europaparlamentet har sagt nej till CC2 i alla dess centrala delar:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Nu återstår att se vad det nyvalda parlamentet gör med frågan. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de svenska ledamöter som i EU-valrörelsen lovade säga nej till CC2. (Alla, utom S och kanske KD.)

I EU:s ministerråd har man inte lyckats uppnå tillräcklig majoritet för förslaget. I den senaste varianten ville det utgående belgiska ordförandeskapet som sagt införa client-side-scanning med spionmoduler på applikations- eller systemnivå i våra telefoner, datorer m.m.

Dessutom ser ministerrådet framför sig en modell med »frivillighet« där användare kan säga nej till meddelandescanning. Men denne kommer då inte att få dela bilder, video eller länkar (!).

Vilket på alla sätt bryter mot den rimliga principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden. Plus mot rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Vilket ministerrådets egen rättstjänst varnar för. Även det nya förslaget bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen säger som sagt ja till detta. Men det finns fortfarande en blockerande minoritet i ministerrådet.

Nu tar Ungern över ordförandeklubban i EU och CC2 finns uppsatt på ministerrådsmöten i oktober och december. Innan dess lär den komma upp på tjänstemannanivå i COREPER II. Vad Ungern (som är för CC2) kommer att göra av frågan är än så länge oklart.

Vid årsskiftet går EU-ordförandeskapet över till Polen, som i princip säger nej till CC2.

EU-kommissionen står å sin sida fast vid sitt ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Även totalsträckskrypterade /end-to-end-krypterade sådana. Det har framförts krav på att kommissionen helt bör dra tillbaka förslaget.

När eller om ministerrådet kommer överens om något blir det förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen – bakom stängda dörrar. En kompromiss där måste sedan i sin tur godkännas av både parlamentet och rådet.

Processen fortsätter. Låt oss slutligen påminna om de grundläggande principer som står på spel. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger (i snarlika formuleringar)…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Utöver rätten till privatliv påverkas även yttrandefriheten…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Vilket naturligtvis gäller oavsett om yttrandet är menat för tusen personer eller bara en enda och oavsett om det handlar om en offentlig plats eller ett elektroniskt meddelande i en app.

De grundläggande mänskliga rättigheterna har än så länge visat sig vara de starkaste argumenten mot Chat Control 2 – då det är svårt för politikerna att gå runt dem. Vilket bland andra justitieminister Strömmer beklagat sig över.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Going Dark – så vill EU komma åt dina meddelanden och din data

4 juli 2024 av Henrik Alexandersson 4 kommentarer

Vi har sammanställt allt du behöver veta om EU:s projekt Going Dark – som är tänkt att ge myndigheterna tillgång till medborgarnas meddelanden och data.

Vi har tidigare skrivit om EU:s Going Dark-grupp. Tanken är att komma åt medborgarnas elektroniska kommunikation, särskilt krypterad sådan.

En »High-Level Expert Group« har tillsatts. Den bytte snabbt namn till en »High-Level Group«, då expertgrupper har högre krav på på öppenhet och allsidighet. Deltagarlistan har varit hemlig.

Gruppen är speciellt inriktad på att ge myndigheterna tillgång till krypterad kommunikation och data, geodata och komma åt användning av anonymiseringstjänster som VPN och TOR/darknet.

Man har diskuterat tillgång till data i användarnas enheter (mobil, dator, platta, spelkonsoll etc.), tillgång till data i meddelande-apparnas system samt tillgång till data i transit.

Gruppen har även tagit upp statstrojaner (hemlig dataavläsning) och hur man skall komma runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring. (I Sverige har en utredare redan föreslagit ny datalagring och att meddelandeoperatörer skall tvingas att överlämna begärd data i läsbar, det vill säga icke krypterad form.)

Going Dark-projektet var uppe som en informationspunkt i riksdagens EU-nämnd den 1 december 2023. Justitieminister Gunnar Strömmer sa då att…

»Vi som land fortsätter att vara utomordentligt aktiva i detta och i gruppens arbete i syfte att kunna bidra till att det kan presenteras verksamma rekommendationer inför tillträdet av den nya kommissionen hösten 2024 och för att de rekommendationerna sedan ska genomföras.«

EU-nämnden hade inga frågor, åsikter eller kommentarer.

I anknytning till Going Dark-gruppens arbete gick de europeiska polischeferna ut via Europol med uppmaningen »European Police Chiefs call for industry and governments to take action against end-to-end encryption roll-out«.

Vad de vill ha är laglig tillgång (lawfull access by design) till kommunikationstjänsternas lagrade data och skanning i realtid efter olagliga aktiviteter i användarnas meddelanden.

I ett 42-punktsprogram vill Going Dark-gruppen nu att meddelande-appar skall certifieras av EU. Man vill ha inflytande över branschens produktprotokoll och tekniska arkitektur.

Gruppen vill ha ny datalagring. Den kräver tillgång till begärd data i läsbar (ej krypterad) form. Data om IP-nummer / port skall också lagras. Detta skall även gälla operatörer som är baserade utanför EU.

Utöver datalagring vill man också ha tillgång till data. (Här kan nämnas att Europols utökade mandat redan ger dem rätt att bereda sig tillgång till data hos privata aktörer. Detta gäller även data om personer som inte är misstänkta för brott.)

Man vill även kunna övervaka dig i din uppkopplade bil – och genom allt annat under rubriken internet of things.

Man efterlyser infrastruktur som är »compatible with the transfer in real time of interception of potentially very large amounts of data of various nature«.

Gruppen har tydligen problem med att komma åt »home routing« via 5G. Därför vill man vara med i utformandet av standarden för 6G. Och så vill man komma åt internettrafik som går via satellit.

Man vill ha ökade resurser, inte bara för att komma åt krypterad data utan även för att utveckla AI-verktyg för dataanalys. (Som Chat Control 2, i sin grundform.)

Gruppen vill även se en mekanism för gränsöverskridande utbyte av information om tekniska sårbarheter som kan utnyttjas för övervakning.

Man kräver »state-of-the-art technological solutions« och en ny researchgrupp för att komma åt totalsträckskrypterad /end-to-end-krypterad kommunikation.

Meddelandeplattformar som inte underkastar sig det ovanstående skall kunna utsättas för administrativa sanktioner och begränsad möjlighet att verka på EU:s marknad.

(När samma resonemang är på tapeten i förslaget om Chat Control 2 föreslås att meddelande-appar som inte lyder order skall förbjudas på de tekniska plattformarnas app-stores.)

Man talar till och med om fängelse för »non-cooperative hosting providers«.

Allt detta och mer därtill hoppas man skall ligga till grund för den nya EU-kommissionens arbete de kommande fem åren.

Här kan det vara på sin plats att konstatera att Europadomstolen i februari slog fast att kryptering är en mänsklig rättighet. Europakonventionen och EU:s egen rättighetsstadga säger att…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Även EU-domstolen har fattat i sammanhanget principiellt viktiga beslut. När den upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 etablerade den principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dessutom har Europaparlamentet – i samband med behandlingen av Chat Control 2 – slagit fast följande relevanta punkter:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.

Man kan också konstatera att det inte finns något säkert sätt att komma åt krypterad information utan att också göra den tillgänglig för kriminella, främmande makt och andra aktörer med onda avsikter. Det har gjorts försök. Alla har misslyckats.

Det gäller även client-side-scanning oavsett om den sker på system- eller applikationsnivå. Den kräver svagheter i hård- eller mjukvaran som kan missbrukas. Finns det en bakdörr kommer information om den att läcka. Inte ens CIA och NSA har lyckats hålla sina verktyg hemliga.

Här skall också påpekas att det redan finns verktyg för client-side-scanning på systemnivå (hemlig dataavläsning) som efter prövning kan sättas in mot personer som faktiskt är misstänkta för brott. Men EU:s ministerråd och Europol tycker uppenbarligen att det inte räcker.

Ju mer man gräver ner sig i pappren, ju mer uppenbart blir det att Chat Control 2 inte kan ses som ett isolerat förslag. Det är en del i en större drive för att komma åt privat kommunikation och data. Det handlade aldrig om barnen.

Länkar och resurser:
• High-Level Group “Going Dark” outcome: A mission failure »
• Going Dark expert group – EU’s surveillance forge »
• Going Dark: Ett amerikanskt-europeiskt samarbete för att knäcka privat kommunikation i det dolda. »
• Going dark – EU:s krig mot krypterad kommunikation »
• EU-kommissionen: High-Level Group (HLG) on access to data for effective law enforcement »
• Europol: European Police Chiefs call for industry and governments to take action against end-to-end encryption roll-out »
• Europol: Equilibrium between security and privacy: new report on encryption »
• Europadomstolen om rätten till krypterad kommunikation »
• UNHCR: What is Encryption? »
• Anti-encryption EU expert group to make access to data a political and technical standard »
• EU-Staaten wollen Zugriff auf verschlüsselte Daten und mehr Überwachung »
• First insight: 42 key points of the secret #EUGoingDark surveillance plan for the new EU Commission
• Going Dark-gruppens 42-punktsprogram »

Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP

28 juni 2024 av Henrik Alexandersson 7 kommentarer

Riksdagspartier som kritiserat client-side-scanning inom ramen för Chat Control 2: V+C+SD. Partier som stöttat regeringens position: M+KD+L+S+MP.

Det utgående belgiska EU-ordförandeskapet har ett kompromissförslag vad gäller Chat Control 2. Den centrala punkten är att man vill tillämpa client-side-scanning, det vill säga att dina meddelanden skall granskas innan de krypterats och sänts.

Vilket kräver en av två saker. Antingen att själva meddelande-apparna utrustas med bakdörrar för att göra sådan skanning möjlig. Eller att din telefon och dator utrustas med spionprogram på systemnivå.

Vilket i båda fallen kommer att drabba användare världen över, vars kommunikationer då kan komma att hamna i händerna på bland andra skurkstater, spioner och kriminella.

Den svenska regeringen ställer sig positiv till detta förslag. Den anser sig dessutom ha förankrat det hela i riksdagen, redan förra hösten. Samtidigt tycks EU-nämndens ledamöter osäkra kring om de givit klartecken till något sådant. Låt oss därför dyka ner i protokollen.

Den 14 september 2023 sammanträdde riksdagens justitieutskott. Föredragande var statssekreterare Charlotte Kugelberg. I protokollet kan man läsa den svenska regeringens position.

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning, precis som belgarna nu föreslagit.

»Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.«

Socialdemokraterna anmälde avvikande mening till förmån för EU-kommissionär Ylva Johanssons ursprungliga förslag. Vänsterpartiet anmälde avvikande mening mot (både kommissionens förslag och) den framlagda svenska ståndpunkten.

När den svenska positionen sipprat ut från justitieutskottets möte framförde såväl denna blogg som IT-experten Karl-Emil Nikka hård kritik mot densamma, den 17 september.

I en kommenterad dagordning – från regeringen till EU-nämnden – inför ett extrainsatt ministerrådsmöte, daterad den 18 september 2023 redovisar justitieminister Strömmer åter den svenska positionen.

Ur dokumentet »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Detta väckte en hel del reaktioner bland oss nätaktivister och det hölls inte mindre än tre demonstrationer mot Chat Control 2 och regeringens position utanför riksdagen.

Frågan fanns på dagordningen för EU-nämndens möte den 22 september 2023. Ärendet ströks dock med hänvisning till att det då spanska EU-ordförandeskapet dragit tillbaka punkten från ministerrådets föredragningslista.

Sverigedemokraterna ställde ändå vissa utforskande frågor och Vänsterpartiet ville försäkra sig om att frågan skulle komma tillbaka till nämnden innan beslut slutligen fattades. Socialdemokraterna försökte skynda på processen. (Anförande 42-52.)

Inför det sista belgisk-ledda ministerrådet den 13-14 juni i år blev det skarpt läge igen. Den 5 juni skulle frågan diskuteras på EU-nämnden.

Redan den 27 maj – redan 12 dagar innan EU-valet – fanns det belgiska förslaget på pränt.

Men på EU-nämnden den 5 juni fattades inget beslut, då frågan plötsligt strukits från ministerrådets föredragningslista. Då blev Chat Control 2 bara en snabbt avklarad informationspunkt.

Istället öppnades en möjlighet att man skulle kunna fatta ett beslut hos medlemsstaternas permanenta respresentanter i COREPER II, den 19 juni.

På så sätt flyttades frågan till efter EU-valet. Ett val där alla partier utom Socialdemokraterna och möjligen Kristdemokraterna värvat röster på budskapet att säga nej till Chat Control 2.

Således blev det åter skarpt läge på justitieutskottets möte den 18 juni i år, en dryg vecka efter EU-valet. Alla partier utom Centern och Sverigedemokraterna ställde sig nu bakom den svenska ståndpunkten.

Vilket blev en mediesnackis när det lyftes av journalisten Emanuel Karlsten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle sedan pudla och säga att de röstat fel. I MP:s fall motsägs detta av interna dokument. Och enligt rimligt trovärdiga källor har Vänsterpartiet något slags principbeslut på att inte stödja Sverigedemokraterna i utskotten.

Dock blev det inget beslut i COREPER II heller, då det verkar som att det belgiska ordförandeskapet inte fått ihop tillräckligt stor majoritet bland medlemsstaterna.

Ovanstående visar att det faktiskt stämmer att regeringen förankrat sin position om Chat Control 2 i såväl riksdagens justitieutskott som EU-nämnden redan förra året. Även om en del ledamöter inte uppfattat det så.

Sammanställning:
• På justitieutskottets möte den 14 september 2023 var det bara Vänsterpartiet som hade invändningar mot den svenska linjen.
• Vid EU-nämndens möte den 22 september 2023 var det bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som var oroade.
• Och på justitieutskottets möte nu senast, den 18 juni i år ställde sig alla partier utom Centern och Sverigedemokraterna bakom den svenska ståndpunkten.

Således:

I någon mening har V+C+SD vid något eller några tillfällen varit kritiska till den svenska positionen. Medan M+KD+L+S+MP givit den aktivt eller passivt stöd. Plus att S vill gå ännu längre och genomföra EU-kommissionens ursprungliga, grundligt sågade förslag.

Den svenska positionen är som sagt »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga att skapa en bakdörr för att kringgå kryptering som kan komma att utnyttjas av illvilliga aktörer och som därmed utsätter användare i både EU och resten av världen för en risk.

Nu lämnar Belgien över ordförandeklubban i ministerrådet till Ungern, som satt upp frågan på dagordningen för sina möten den 10-11 oktober och 12-13 december. Till dess vore det bra om vi kan få riksdag och regering att backa om client-side-scanning.

Tidigare poster:
• Chat Control 2 – vad händer nu? »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli