Femte juli

Nätet till folket!

Datalagring

EU-domstolen har flera gånger sagt nej till urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott. Ändå har såväl Sverige som flera andra EU-länder datalagring som strider mot domstolens beslut. I Sverige utreds nu frågan nu en gång till och i EU funderar man på hur man bäst skall kunna kringgå domstolens beslut.

Tyskland tar steget in i internetåldern

av

Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.

Efter att ha dammsugit vårt nyhetsflöde har vi nu hittat ett par översättningar till engelska av samarbetsavtalet mellan de nya tyska regeringspartierna – socialdemokraterna, liberalerna och de gröna. Än så länge finns en google-översatt variant av hela fördraget samt en preliminär manuellt översättning av de delar som rör de digitala frågorna (PDF).

Som alltid i sådana här sammanhang är det mycket blomspråk, men här är några intressanta nedslag i texten.

  • Man slår fast att öppen standard skall vara regeln för offentliga IT-projekt.
  • Man tänker se till att täcka in de vita fläckarna på uppkopplingskartan och erbjuda medborgarna garanterad bandvidd.
  • Mobiluppkoppling och wifi på tågen skall förbättras.
  • Man tänker garantera rätten till kryptering.
  • Man vill även se en rätt till interoperabilitet och portabilitet.
  • Alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Detta skall gälla alla myndigheter, vilket även lär omfatta polisen som idag använder sig av säkerhetsluckor för hemlig dataavläsning (Bundestrojaner).
  • Man vill se över landets kritiserade Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG) som inskränker yttrandefriheten online.
  • Man säger nej till generell övervakning, övervakning av privat kommunikation och ID-krav online. (Det lär till exempel innebära ett nej till generell datalagring och meddelandekontroll.)
  • Man vill garantera rätten att vara anonym och att använda pseudonym online.
  • Man flaggar för omfattande investeringar på IT-området. Till exempel nämns AI, kvant-teknologi, cybersäkerhet, blockkedje-teknologi och robotisering.
  • Man säger nej till biometrisk massövervakning och social scoring.
  • Man tänker underlätta för start-ups och småföretag inom IT, till exempel vad gäller finansiering.
  • Man vill stimulera delägarskap (som optioner?) för anställda i IT-företag.

Detta är bara några nedslag i en preliminär översättning av texten.

Som boende i Tyskland kan jag konstatera att det är på tiden att landet tar steget in i den digitala tidsåldern. Till exempel kan det närmast komma att leda till en revolution av den tungrodda och svårnavigerade tyska byråkratin, som idag i stora delar är manuell.

Och vad gäller nätfrihetsfrågorna är det bara att tacka och ta emot. Nu återstår att se om man klarar av att leverera.

Nya tyska regeringen vill stoppa meddelandekontroll och svepande datalagring

av

Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.

I den nya tyska regeringen får liberalerna (FDP) bland annat posterna som justitieminister och digitaliseringsminister. Detta är goda nyheter för internet.

Man säger nej till meddelandekontroll / #ChatControl. Det vill säga nej till avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

Man säger nej till svepande, urskiljningslös datalagring. Det vill säga att den nya tyska regeringen ställer sig bakom EU-domstolen, som ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Skall datalagring förekomma skall den bara gälla personer som misstänks för brott – och endast efter beslut i domstol.

Man säger nej till biometrisk massövervakning. Vilket bland annat betyder nej till generell övervakning med automatisk anisktsigenkänning.

Man säger ja till rätten att vara anonym på internet.

Detta är mycket goda nyheter, då Tyskland är den kanske tyngsta spelaren i EU.

Det är mindre goda nyheter för EU-kommissionen och då speciellt kommissionär Ylva Johansson – som är pådrivande för ovan nämnda förslag.

Tankarna går till 2009, då den dåvarande liberala tyska justitieministern var en viktig spelare för att stoppa förslaget om avstängning av fildelare från internet.

Nu är bollen plötsligt i spel igen.

EU-domstolen: Sluta datalagra!

av

EU-domstolens generaladvokat har idag lämnat sin rekommendation till dom i de senaste målen om datalagring. Budskapet är tydligt. Svepande lagring av data om allas data- och telekommunikationer får endast förekomma om det finns ett påtagligt hot mot nationell säkerhet.

Det är en ovanligt skarp rekommendation som EU-domstolens generaladvokat idag lämnar gällande flera olika ärenden som rör datalagringen. Vilket inte är så konstigt – eftersom domstolen redan för sex år sedan slog fast att urskiljningslös lagring av data om allas data- och telekommunikationer inte får förekomma.

Detta har sedan påpekats av domstolen, gång på gång.

För att datalagring skall kunna ske måste det finnas en inriktning mot en eller flera misstänkta eller ett tydligt hot mot den nationella säkerheten. Beslut skall i så fall fattas av en domstol eller annan oberoende instans.

Att urskiljningslöst lagra data om till exempel allas telefonsamtal, SMS, e-post-meddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner strider enligt domstolen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Ur generaladvokatens rekommendation:

»Although one might have expected the debate to be settled, the Court having endeavoured to explain in detail, in dialogue with the national courts, the reasons which, despite everything, justify the views adopted, that does not seem to have been the case.«

»Advocate General Manuel Campos SánchezBordona considers that the answers to all the questions referred are already in the Court’s case-law or can be inferred from them without difficulty.«

Med andra ord: Vad är det som är så svårt att fatta?

Vilket dock inte hindrar EU:s medlemsstater från att strunta i en lång rad domslut från EU-domstolen.

Detta lär även innebära att den senaste varianten av svensk lagstiftning om datalagring är olaglig.

• Läs generaladvokatens rekommendation här (PDF) »

Belgiens tredje försök att införa datalagring

av

Förslaget till ny datalagrings-lag i Belgien försöker kringgå förbudet mot svepande övervakning av alla utan brottsmisstanke. Men fortfarande kommer de flesta människor att drabbas, om än inte hela tiden.

Efter att EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv har den belgiska regeringen gjort två försök att införa ny lagstiftning på området. Båda gångerna har lagen underkänts av landets författningsdomstol. Nu gör man ett tredje försök.

Denna gång tar man fasta på att datalagring inte får vara svepande och omfatta alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke. Men samtidigt inte.

I förslaget skriver man att datalagring skall inriktas på vissa platser och individer. Vilket i och för sig är ett steg framåt. Men långt ifrån oproblematiskt.

Platser där datalagring skall ske är enligt förslaget till exempel: flygplatser, järnvägsstationer, tunnelbanestationer, gränser, sjukhus, motorvägar, forskningscenter, domstolar, polisstationer och kritisk infrastruktur. Plus platser med hög kriminalitet.

Vilket i praktiken innebär att så gott som alla människor som rör sig i samhället kommer att drabbas, om än inte hela tiden. Såvida man inte har oturen att bo i anslutning till ett område med hög kriminalitet. Då kommer man ändå att få det mesta av sin kommunikationsdata lagrad oavsett om man är misstänkt för något brottsligt eller ej.

Inriktning mot enskilda personer som kan misstänkas för brottslig verksamhet är dock mindre kontroversiellt.

Det skall bli intressant att se hur författningsdomstolen ställer sig till detta. Och om lagen får grönt ljus där, då kan den ändå komma att prövas i EU-domstolen.

Möjligen kan man se det belgiska lagförlaget som en testballong. Klarar det sig genom både författningsdomstolen och EU-domstolen kan det bli en modell för fler EU-länder.

En intressant detalj som egentligen inte har med datalagring att göra är att den nya lagen även omfattar kryptering.

EDRi förklarar:

»Worse still, the Belgian draft text requires that encryption systems should not prevent ‘legal’ interception operations. Judicial entities could order telecom operators to ‘switch off’ encryption for certain users. However, it is not clear how this legal requirement is technically achievable. This ‘switch off’ function would therefore lead to the introduction of some sort of backdoor in encrypted systems.»

Den goda nyheten är att detta bara är tänkt att inriktas mot vissa, misstänkta personer. Den dåliga nyheten är att bakdörrar till kryptering underminerar allas vår säkerhet online. Antingen har man säker kryptering eller så har man det inte. Hur detta är tänkt att gå till rent praktiskt är också oklart.

Läs mer hos EDRi:
• New Belgian data retention law: a European blueprint? »

EU: Ministerrådet vill ha ”lösningar” vad gäller datalagring, kryptering, eBevis och Darknet

av

På ett möte i slutet av veckan kommer EU:s inrikesministrar att göra ett nytt försök att återuppväcka datalagringen och kringgå kryptering av meddelanden. På kuppen riskerar man våra grundläggande fri- och rättigheter och säkerheten för elektronisk kommunikation.

Den 11-12 november håller EU:s inrikes- och justitieministrar möte i Slovenien. På dagordningen finns ”appropriate solutions regarding data retention, encryption, e-evidence and the darknet”. Detta i namn av att bekämpa sexuella övergrepp mot barn online (CSAM). Till mötet har man även bjudit in representanter för USA, västra Balkan, EU-kommissionen, Europol, Eurojust och Europaparlamentet.

I sammanhanget skall nämnas att Chatcontrol 2 – obligatorisk avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden – drabbats av ändamålsglidning redan innan det finns något konkret förslag på papper. Barns säkerhet på nätet används här som murbräcka för en mer omfattande övervakning av folkets nätkommunikationer.

Det är intressant att se att man vill blåsa nytt liv i datalagringen. EU:s datalagringsdirektiv upphävdes som bekant av EU-domstolen – som menar att svepande lagring av alla medborgares alla telekommunikationer utan misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Hur man tänkt ta sig runt EU-domstolens beslut är oklart. Men veckans möte tyder på att man vill göra ett nytt försök.

Man kan även undra vilka ”lämpliga lösningar” ministerrådet tänkt sig vad gäller kryptering. Som påpekats många gånger finns inga lösningar som upprätthåller krypteringens funktion och integritet och samtidigt ger myndigheterna en bakdörr. Kringgår man kryptering, då blir nätet mindre säkert för oss alla.

Det känns som om vi sett liknande möten förr. Och precis som förr önskar man sig saker som inte är förenliga med medborgarnas rätt till privatliv och säker elektronisk kommunikation.

• Statewatch: Policing the internet: interior ministers to seek ”solutions regarding data retention, encryption, e-evidence and the darknet” »

Övervakning av icke misstänkta – hur resonerar regeringen?

av

Hur tänker egentligen regeringen kring det där med övervakning av personer som inte är misstänkta för något konkret brott? Hur rimmar det med rättsstat och medborgerliga fri- och rättigheter? Vi kikar igenom regeringens utredningsdirektiv om ”Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet”.

Innan vi gör något annat måste vi notera att det inte handlar om total avsaknad av misstanke. Det handlar om personer som är anknutna till gängkriminella miljöer och som kan förväntas ha något djävulskap för sig.

Inte desto mindre kommer preventiv övervakning utan konkret brottsmisstanke att orsaka sidoskador genom att fullständigt oskyldiga människor blir drabbade. Collateral damage.

Plus att det är en viktig princip i en demokratisk rättsstat att staten inte övervakar vanligt, hederligt folk. Det är till exempel därför EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer.

Nu vet vi inte hur utredningens förslag kommer att se ut. Men direktivet finns tillgängligt. På sidan två kan vi läsa:

”Utredaren ska noga väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för grundläggande fri- och rättigheter såsom den personliga integriteten. Förslagen ska uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet.”

Vilket låter som en lovande ambition. Men hur det blir med den saken kan vi inte veta förrän utredningen lägger fram sitt förslag. En ständigt allt mer omfattande övervakning får samtidigt allt svårare att respektera just de värden som nämns ovan.

Vi får även en överblick av vilka verktyg som finns idag:

”De hemliga tvångsmedlen utgörs av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och kvarhållande av en försändelse. Sedan den 1 april 2020 finns också ett nytt hemligt tvångsmedel, hemlig dataavläsning. Även inhämtning enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, förkortad inhämtningslagen, är ett hemligt tvångsmedel.”

Dessa tvångsmedel används alltså när det finns en misstanke om att ett visst, identifierbart brott planeras eller att ett sådant har utförts. Men nu vill man ta ytterligare ett steg.

”Termen preventiva tvångsmedel används här för att beteckna hemliga tvångsmedel som får beslutas utan att en förundersökning har inletts, jfr propositionen Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott (prop. 2013/14:237 s. 98). Preventiva tvångsmedel har till skillnad från hemliga tvångsmedel under en förundersökning till syfte att förhindra framtida brottslighet. I en förundersökning är syftet att utreda ett begånget brott.”

Pre-crime, med andra ord. Vilket väcker en del så väl praktiska som filosofiska frågor.

Läser vi vidare upptäcker vi att det redan finns massor av relaterade lagar på området. Som inhämtningslagen och preventivlagen.

Inhämtningslagen är dock begränsad till historiska uppgifter, uppger man, för att sedan på nästa rad skriva:

”Enligt lagen får uppgifter hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott vilka har ett straffminimum på fängelse i minst två år eller om det är fråga om brottslig verksamhet som innefattar vissa särskilt angivna samhällsfarliga brott inom Säkerhetspolisens ansvarsområde. Det krävs således inte att det finns misstankar om ett konkret brott. Åtgärden behöver inte heller kopplas till en viss specifik person.”

Utöver att utredningsdirektivet möjligen innehåller en del märkliga självmotsägelser om vad som gäller, så förefaller det som om vi redan har en lag som gör ungefär det som efterfrågas. Eller två:

”Enligt preventivlagen får tillstånd till bl.a. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning meddelas i underrättelseskedet, om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva viss särskilt allvarlig brottslig verksamhet som innefattar en i lagen särskilt angiven gärning, t.ex. terroristbrott.”

Man konstaterar även att vad som gäller för de två ovanstående lagarna också i huvudsak överensstämmer med villkoren för hemlig dataavläsning.

Dessutom har man redan två andra utredningar på gång. Man utreder ”regleringen om hemliga tvångsmedel med syftet att ta ställning till hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet”. Visserligen lägger den tonvikten vid hemliga tvångsmedel vid förundersökning, men befinner sig helt klart i en liknande kontext som den nya utredningen.

Den andra utredningen handlar om datalagring vid brottsbekämpning, med ”syfte att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till information förbättras och upprätthålls över tid i takt med teknikutvecklingen och förändrade kommunikationsvanor”.

Det känns som om det redan finns rätt gott om lagar och utredningar på området. Används dessa lagar? Vad skiljer dem egentligen från vad som nu skall utredas? Skulle man inte kunna uppnå synergieffekter genom att samordna dessa utredningar? Vet den ena handen vad den andra gör?

Så, vad har direktivet att säga om rättsstatens principer och medborgarnas fri- och rättigheter?

”Dessa grundläggande fri- och rättigheter får begränsas endast genom lag och endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningarna får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt eller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 20 och 21 §§ RF).”

Inte desto mindre innebär övervakning av icke misstänkta medborgares kommunikationer de facto ett brott mot den grundläggande rätten till privatliv.

Sedan fortsätter man med att räkna upp allehanda konventioner som en ny lag kan vara på väg att bryta mot. Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna, Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Plus FN:s barnkonvention.

Man skriver även:

”Konsekvensbeskrivningen som gäller jämställdhet ska omfatta en analys av eventuella skillnader mellan vilka konsekvenser förslagen får för kvinnor respektive män och hur förslagen kan bidra till att de jämställdhetspolitiska delmålen uppnås.”

Vilket, givet sammanhanget – insatser mot våldsam gängkriminalitet – blir en smula komiskt. Skall man inte ha med något om klimatet också?

Jag är inte säker på att detta direktiv är helt genomtänkt. Jag blir misstänksam när jag upptäcker att frågan är ett gungfly av redan existerande lagstiftning och utredningar. Och jag är skeptisk till planen att möta gängkriminalitet med en mur av byråkrati.

Vet regeringen verkligen vad den sysslar med? Är det hela bara ett försök att finta bort frågan från dagordningen? Är det valtaktik?

Sedan har vi naturligtvis det större perspektivet: Om staten ges möjlighet att övervaka även människor som inte misstänks för något brottsligt – är det då någon som tror att detta bara kommer att användas mot gängkriminella? Och hur kan ett sådant verktyg inte komma att användas av ondsinta (eller inkompetenta) politiska krafter i framtiden?

Ju mer man gräver ner sig i detta, ju märkligare blir det. Jag föreslår att vi håller oss till principen att människor som inte misstänks för något brottsligt inte heller skall övervakas av staten.

Övervakning utan brottsmisstanke – fler frågetecken än svar efter regeringens presskonferens

av

Övervakning utan misstanke om brott är naturligtvis inte acceptabelt. Men är det vad regeringen föreslår? Vet den ens själv? Och bakom rubrikerna finns andra och fler problematiska frågor. Några svar kommer vi dock inte att få förrän efter nästa riksdagsval.

Regeringen har idag meddelat att man tillsätter en utredning om ”utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet”. De centrala punkterna är:

• Se över hur exempelvis hemlig avlyss­ning ska kunna användas i större utsträck­ning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för krimi­nella nätverk.

• Undersöka nya möjligheter till husrann­sakan i preventivt syfte.

• Modernare och utökade möjligheter till datalagring och biometri i brottsbekämpningen utreds.

En intressant fråga är möjligheten att använda tvångsmedel utan brottsmisstanke. Här tycks en del förvirring råda – då något slags misstanke om delaktighet i pågående eller framtida gängbrottslighet ändå kommer att krävas. Så en viss grad av misstanke måste alltså finnas.

Frågan är därför snarare om man skall kunna använda tvångsmedel mot personer som på goda grunder kan misstänkas begå brott eller bara mot personer som konkret misstänks begå ett visst, identifierat brott.

Var man skall dra gränsen är en fråga som bollas över till utredningen. Och innan vi vet vad som faktiskt kommer att föreslås blir det mesta bara spekulationer.

En detalj som kommer att bli viktig att granska när utredningen väl presentras (februari 2023) är risken för ändamålsglidning. En sådan är redan på gång i och med att man nu vill utöka möjligheten till förebyggande övervakning från terrorism till gängbrottslighet. Kommer det att stanna där? Vi ser ju ofta hur övervakning och kontroll som införs på ett område med tiden utvidgas till andra syften – för att till slut även komma att omfatta mindre förseelser där intrånget i medborgarnas privatliv inte alls står i proportion till eventuell brottslighets allvar.

Man får lätt en känsla av att denna utredning är ett sätt för regeringen att triangulera vad gäller oppositionens krav på avlyssning utan brottsmisstanke. Att ”oskadliggöra” ett krav från Moderaterna & Co under valåret, med hänvisning till att man utreder frågan. Detta kan mycket väl vara det verkliga skälet till dagens presskonferens.

En annan intressant detalj som skall utredas handlar om hemlig husrannsakan. Det vill säga att polisen skall kunna gå in i någons bostad (eller annan plats) utan att den som utsätts informeras eller känner till saken. Önskemålet kommer enligt inrikesministern från Säpo, men regeringen vill även utreda att ge detta verktyg till polisen.

Avslutningsvis är punkten ”Modernare och utökade möjligheter till datalagring och biometri i brottsbekämpningen” intressant. Givet sammanhanget i vilket den presenterades kan man undra om regeringen avser datalagring mot misstänkta (OK enligt EU-domstolen) eller utökad allmän, urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer (inte OK enligt domstolen).

Sedan är begreppet ”biometri i brottsbekämpningen” väldigt luddigt. Det kan innebära allt från fingeravtryck (inte kontroversiellt) till automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning på allmän plats i realtid, med samkörning mot allehanda register. Vad gäller det senare pågår en dragkamp i EU där kommissionen och parlamentet säger nej – men flera av medlemsstaterna gärna vill använda ett sådant verktyg.

På det hela taget känns dagens presskonferens med inrikesministern rätt meningslös. (Som en repris av presskonferensen den 27 augusti.) Inget nytt presenterades egentligen (mer än att en utredning om redan kända förslag nu formellt tillsätts). Frågetecknen blev fler än svaren. Och vad som egentligen kommer att föreslås får vi inte veta förrän våren 2023, efter valet. Syftet med övningen var nog mest att framstå som handlingskraftig mot gängbrottsligheten i media.

• Länk: Regeringens pressmeddelande med video och Powerpoint (dock inget utredningsdirektiv ännu) »

Utredningsförslag öppnar för ännu mer övervakning

av

Gängbrottsutredningen föreslår att även förberedelser till ringa narkotikabrott (innehav för personligt bruk samt bruk) skall kriminaliseras. Detta kommer att leda till en ökad användning av statens verktyg för övervakning av medborgarna.

I en upptrappning av kriget mot drogerna föreslår Gängbrottsutredningen att försök och förberedelse till ringa narkotikabrott skall kriminaliseras. Det vill säga att brott som ännu inte begåtts skall straffas, vilket inte hör till vanligheterna för ringa brott.

Övervakningsverktygen för att upprätthålla en sådan kriminalisering finns redan på plats. Inte minst kan datalagringen (lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer samt platsdata) komma till bruk. Trots att man lovade att den bara skulle användas för att bekämpa allvarlig brottslighet har vi kunnat se hur den har använts vid andra ringa brott som till exempel fildelning.

Man behöver inte vara raketforskare för att inse att detta kommer att leda till omfattande intrång i människors rätt till privatliv – och då även för helt oskyldiga. Det kommer att räcka med att vara ytligt bekant med någon som sålt eller köpt droger för att fastna i statens nät när den trålar i våra teledata.

Ur utredningen:

Uppladdningsfilter, datalagring, statligt godkända nätgranskare, av-kryptering och granskning av meddelanden och e-post på höstens politiska dagordning

av

Sommarlovet är över och det är dags att se över vilka nät-, yttrandefrihets- och övervakningsfrågor som finns på den politiska dagordningen i höst.

Sverige

  • Redan i somras skulle EU:s nya upphovsrättsdirektiv ha varit svensk lag. Någon remiss eller proposition har dock inte synts till. Delvis kan det bero på att EU-kommissionen dragit benen efter sig i den kontroversiella frågan om uppladdningsfilter. En annan sak att hålla ögonen på är hur direktivets absurda länkskatt är tänkt att implementeras i svensk lag.
  • Efter att EU-domstolen meddelat att den svenska lagen om datalagring måste skrivas om har regeringen tillsatt en utredning. Visserligen skall utredningen presenteras först våren 2023, men det är viktigt att hålla frågan levande – och då inte minst det faktum att den svenska datalagringen fortfarande kolliderar med domstolens nej till svepande lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

EU

  • EU:s nya Digital Services Act (DSA) föreslår så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara organisationer som är statligt godkända nätgranskare, med direktlinje till sociala medias abuse-avdelningar.
  • Det finns krafter i både Europaparlamentet och ministerrådet som vill att DSA också skall innehålla allmänna uppladdningsfilter.
  • EU:s ministerråd vill i ett inspel kopplat till DSA att inte bara olagligt material skall plockas bort på nätet. Man vill även att icke olagligt hat och hot skall bort, vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag.
  • Under hösten väntas dom i EU-domstolen, där Polen överklagat artikel 17 i det nya upphovsrättsdirektivet, som kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter. Domstolens generaladvokat ger (med vissa förbehåll) grönt ljus till artikel 17, men det händer emellanåt att domstolen går på en annan linje än dennes rekommendationer.
  • ChatControl 2.0 är uppföljningen till beslutet att ge meddelande- och e-post-tjänster möjlighet att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer i jakt på sexuellt utnyttjande av barn. Under vintern kommer nästa steg, som förvänts göra detta obligatoriskt.
  • Kopplat till detta har EU presenterat ett diskussionspapper där man överväger att använda den metod som Apple valt (i vart fall i USA) för att komma åt bilder och sexuella övergrepp på barn. Det vill säga att kringgå kryptering genom att med något slags spionprogram granska bilder och meddelanden redan på användarens telefon. Vilket är ett av flera olika förslag man skissar på.
  • EU-kommissionen och ministerrådet överväger hur de skall kunna komma runt EU-domstolens nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
  • EU-kommissionen har föreslagit European Digital Identity Wallets, som är tänkta att användas för ID, pass, licenser, körkort, kollektivtrafikkort, sjukvårdsinformation, recept, inloggning på nätplttformar, betalningmedel med mera. Vilket kan öppna för ett omfattande övervakningssamhälle i vilket vi får blippa oss fram.
  • Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har sagt nej till till AI och biometrisk analys för massövervakning. Delar av minsterrådet och då speciellt Frankrike vill gå åt andra hållet och använda dessa verktyg.
  • I EU-kommissionens Code of Practice on Disinformation vill man att nätplattformarna i högre utsträckning skall av-monetarisera oönskat innehåll.
  • EU-kommissionen vill förbjuda anonyma betalningar med kryptovalutor och kontantbetalningar på över 10.000 euro.
  • Det pågår en diskussion (framförallt i ministerrådet) om att utöka registreringen av våra flygresor (PNR) till att även gälla tågresor, båtresor, bilhyra och hotellövernattningar.

Detta är bara ett urval av sådant som är på gång i svensk och europeisk politik under hösten. Det händer också att nya frågor dyker upp väldigt plötsligt.

Vi bevakar dessa och fler frågor. Du följer utvecklingen här på bloggen.