Femte juli

Nätet till folket!

Datalagring

EU-domstolen har flera gånger sagt nej till urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott. Ändå har såväl Sverige som flera andra EU-länder datalagring som strider mot domstolens beslut. I Sverige utreds nu frågan nu en gång till och i EU funderar man på hur man bäst skall kunna kringgå domstolens beslut.

Look who’s stalking – två till utskott säger sitt om Eprivacyförordningen

av

Efter att konsumentutskottet Imco vände sig mot konsumenterna i förra veckans omröstning om EUs eprivacyförordning har nu två andra utskott kommit fram till betydligt bättre yttranden, rapporterar Edri.

  • Utskottet för rättsliga frågor, Juri, har röstat för formuleringar som stärker EU-konsumenternas integritet, enligt Edri. Till exempel tycker Juri inte att det spelar någon roll för ett mejls sekretess om det är ”in transit” eller lagras – operatören ska ändå hålla fingrarna borta. Därmed går man emot Imco i denna fråga.
  • På samma tema har utskottet för Industrifrågor, forskning och energi, Itre, röstat för rätten till stark kryptering.

De två utskotten röstade den 2 oktober 2017 om sina slutgiltiga yttranden om Eprivacyförordningen, som varit ute på remiss sedan 2016.

De olika utskottens yttranden kommer sammanvägas när ”superutskottet” Libe nästa vecka fattar det beslut som kommer ligga till underlag för hur EU-parlamentet röstar.

Libe är utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Förutom Eprivacyförordningen kommer Libe att rösta om Upphovsrättsdirektivet, och då inte minst det kontroversiella uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den kritiserade länkskatten (”googleskatten”). I de frågorna är det dock Juri som är huvudutskott och som kommer sammanväga övriga utskotts betänkanden.

Och här har vi Edris roliga satirbild i dess helhet:

lookwhostaking_poster_750_80

Vad vet dejtingappen om dig?

av

Enligt EUs datalagringsdirektiv har man som användare rätt att begära ut alla data som ett företag har lagrade om en. Denna rättighet verkar främst utnyttjas av journalister.

Nu senast har den franska men i Berlin bosatta journalisten Judith Duportail begärt ut sina data från dejtingappen Tinder, som ägs av amerikanska Match Group. När Tinder väl accepterat utlämnandet – och detta först efter påtryckningar från en advokat – fick Duportail en lunta på 800 A4-sidor:

Some 800 pages came back containing information such as my Facebook “likes”, my photos from Instagram (even after I deleted the associated account), my education, the age-rank of men I was interested in, how many times I connected, when and where every online conversation with every single one of my matches happened … the list goes on.

För några år sedan gjorde den tyske politikern Malte Spitz ett liknande experiment, då han begärde ut sina data från teleoperatören Telekom. Även där krävdes det en del juridik – ja, en stämning rentav – innan Telekom gav med sig. Resultatet presesenterades i nyhetsmagasinet Die Zeit, som fick Spitz tillåtelse att lägga pussel med hans data för att visa vilken skrämmande komplett bild dessa data kan ge av en människa.

De två fallen skiljer sig åt på en väsentlig punkt:

I tinderfallet handlar det om data som vi villigt lämnar ifrån oss för att tjänsten över huvud taget ska fungera. Självklart måste Duportail ange sina ålderspreferenser om hon vill bli presenterad för tänkbara partner i den åldern.

Vad gäller Telekom handlar det i stället om en total uppsugning av alla öppna data som en persons uppkopplade enhet lämnar ifrån sig, och som varken teleoperatören eller staten har att göra med.

Det är ödet för denna andra typ av generell datalagring som nu avgörs i ett antal EU-länder, inte minst Sverige, efter att EU-domstolen ogiltigförklarat den.

Amelia Andersdotter granskar Bahnhofläckan

av

Före detta EU-parlamentarikern för Piratpartiet Amelia Andersdotter har i dag publicerat två inlägg på Dataskydd.net.

Bahnhofläckan

Det första handlar om Bahnhofläckan och regeringens utredning Datalagring och EU-rätten, som vi rapporterat om tidigare.

Andersdotter har läst de läckta dokumenten och konstaterar att två av dem handlar om ”påverkansförsök från Polismyndigheten och Säkerhetspolisen riktade mot utredningen”:

Precis som många tidigare skrifter till stöd för datalagring är de närmast kliniskt befriade från konkreta exempel på att datalagring är ett outbytbart och ovärderligt verktyg för brottsbekämpning. Det är synd, eftersom EU-domstolens domslut ska ses mot ljuset av en mycket låg evidensnivå för att datalagring varit effektivare och användbarare än andra metoder vid brottsbekämpning.

Ett av de läckta dokumenten avslöjar att utredaren ”inte velat ta i de svåraste konsekvenserna av EU-domstolens domslut från förra året”.

EU-domstolen kom som bekant fram till att generell datalagring strider mot de mänskliga rättigheterna. Utredningens syfte är därför att ge regeringen underlag för hur Sverige ska förhålla sig till domen.

Andersdotter sammanfattar:

Naturligtvis ligger det politiska ansvaret för att svenska staten inte förmår skydda de egna medborgarnas rättigheter ytterst på regeringen. Men deras arbete görs så mycket svårare av att statliga utredare inte ger regeringen ett gott stöd i uppdraget.

Utredningen ska presenteras den 9 oktober 2017.

Dataskyddsutredningen

Det andra inlägget gäller regeringens utredning Ny dataskyddslag, som handlar om hur Sverige ska implementera EUs dataskyddsförordning.

Andersdotter har tittat närmare på några av remissvaren, och konstaterar att den livliga diskussionen på EU-nivå inte följt med till nationell nivå. I stället har vi fått påtryckningar från näringslivet:

Företagsrepresentanter som Bankföreningen och Svenskt näringsliv anser att konsumenter har en lägre rätt till insyn, eller i vilket fall inte bör få en högre rätt till insyn, än vad som är fallet idag. Oroväckande nog har de vunnit gehör för denna ståndpunkt hos Datainspektionen.

Andersdotter tar också upp problemet med att en myndighet som Datainspektionen, som är en av remissinstanserna, inte deltar i sammanhang som de inte får betalt för. Detta gör att de är mer mottagliga för uppvaktning från näringslivet, medan mer ideell input riskerar att gå dem förbi:

Datainspektionen åker inte på möten som de inte får betalt för att delta på, och är därmed otillgängliga för många konferenser och sammanslutningar av grupper av medborgare som har stor kännedom och kunskap om dataskydd men färre ekonomiska resurser att ordna konferenser med betalda talare.

EUs dataskyddsförordning ska börja tillämpas i Sverige den 25 maj 2018.

Bahnhofläckan: ”Dramatiskt ökad datalagring”

av

Som utlovat släpper nätoperatören Bahnhof i dag utförligare information om innehållet i regeringens utredning Datalagring och EU-rätten.

Det mest graverande är kanske att utredningen går emot EU-domstolens ogiltigförklarande av nuvarande generell datalagringslagstiftning. Enligt läckan föreslår utredningen rentav att dagens 6 månaders datalagring ska utökas till 10 månader.

Bahnhofs vd Jon Karlung säger:

Sverige trotsar EU-domstolen genom att fortsätta övervaka samtliga användare. Förslagen krockar med mycket tydliga uttalanden från EU-domstolen.

Enligt Bahnhof innehåller utredningen också förslag på övervakning av VPN-tjänster, i form av krav på att logga ”första aktivering av anonymiseringstjänster”. Jon Karlung igen:

Det återstår att analysera vad förslaget betyder i praktiken. Men helt klart är att staten fått upp ögonen för VPN-tjänsterna.

Bahnhof är vidare kritiska till att förslagen i praktiken kommer innebära att Sveriges internetoperatörer måste lägga resurser på att bygga en infrastruktur som är optimerad för övervakning i stället för prestanda. Enligt läckan kommer förslagen kosta ”hundratals miljoner kronor i investeringar samt tiotals miljoner i löpande driftskostnader per operatör”.

Jon Karlung jämför utredningens förslag med situationen i Kina:

Hela branschen är i uppror. Sverige gör som Kina, där staten kräver att nätet ska vara skräddarsytt för övervakning, inte för att internet ska fungera så bra som möjligt. Kostnaden blir stor, men det värsta är att våra systemtekniker måste ägna sig åt fel saker. Vi vill lägga allt fokus på att hela tiden göra nätet snabbare.

Utredningens förslag ska presenteras av utredaren Sigurd Heuman den 9 oktober 2017. Enligt Bahnhof råder en ”konflikt även på insidan”, vilket ska ha lett till läckan.

Not: Jon Karlung är en av grundarna av 5 juli-stiftelsen, som driver Femtejuli.se.

Jon Karlung läcker hemlig info om den svenska datalagringen: ”Fasansfullt!”

av

Jon Karlung, vd för nätoperatören Bahnhof, har i dag läckt kortfattad info på Twitter om den svenska datalagringen, så som regeringen vill utforma den, får man förmoda:

Hur detta går ihop med EU-domstolens förbud av urskiljningslös datalagring är frågan. Vi ser fram emot den utförliga analysen.

Not: Jon Karlung är en av grundarna av 5 juli-stiftelsen, som driver Femtejuli.se.

Uppdatering: Mer detaljer i nästa post!