Här är en uppdatering om Storbritanniens Online Safety Act, från Youtube-kanalen TL;DR: Has the Online Safety Act Backfired? »
Aktivism

Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet
Låt inte Europaparlamentet komma undan med att säga en sak om Chat Control 2 innan EU-valet – och en annan efter.
Som vi tidigare rapporterat börjar Europaparlamentets nej till Chat Control 2 knaka i fogarna.
Om man ser till hur det brukar gå till kan upplägget vara att ministerrådets senaste förslag (som rådet skall rösta om den 13-14 oktober) inte är samma förslag som parlamentet sagt nej till (kommissionens ursprungliga förslag).
Till exempel kan man mena att ministerrådets idé om client-side-scanning (spionprogram på din telefon och dator som kontrollerar innehållet i dina meddelanden innan de krypteras och sänds iväg) är förenligt med parlamentets nej till skanning av innehållet i totalsträckskrypterad kommunikation. Vilket i så fall är hårklyverier, men inte desto mindre ett möjligt upplägg. (Kom ihåg var du läste det först.)
Europaparlamentets enhälliga nej till CC2 i oktober 2023 känns väldigt mycket som en rökridå – för att få bort frågan ur EU-valrörelsen 2024. Vilket i stort sett lyckades.
Misstanken stärks av att borgerliga EPP och socialdemokratiska S&D varit drivande för CC2 i ministerrådet och till en början även i parlamentet.
Till exempel är de svenska socialdemokraterna uttalat för CC2 (även i sin ursprungliga form) – samtidigt som de ändå ställde sig bakom parlamentets enhälliga nej.
I EPP gick de svenska Moderaterna till val i EU-valet på att säga nej till CC2, men driver trots det ett ja i ministerrådet. Det andra svenska EPP-partiet, Kristdemokraterna, sa som parti ja till CC2 samtidigt som dess toppkandidat var skeptisk.
Liberalerna körde samma dubbelspel i EU-valet som Moderaterna. Och deras partigrupp i parlamentet (Renew Europe) är ofta splittrad och opålitlig.
Hur ser då styrkeförhållandet ut? Europaparlamentet har 720 ledamöter. Vilket innebär att det krävs 361 röster för en majoritet (om alla är närvarande, vilket aldrig händer). EPP och S&D har 188 respektive 136 mandat, vilket ger 324. Liberala RE har 77 mandat. Viket landar på teoretiska 401 mandat för en ny linje.
Konservativa ECR (78 mandat) är splittrat men lutar åt ett nej (svenska SD säger nej till CC2). Vänstern (46 mandat) och de gröna (53 mandat) kan antas säga nej till CC2.
Någon ny omröstning kommer dock knappast att hållas innan man går in i nästa fas – trilog-förhandlingar (kommissionen + rådet + parlamentet) bakom stängda dörrar.
Det är en öppen fråga hur Europaparlamentet kommer att ställa sig i dessa förhandlingar om ministerrådet fattar beslut om CC2 genom client-side-scanning på sitt möte den 13-14 oktober.
Sedan skall den kompromiss som tas fram i trilogen underställas både parlamentet och ministerrådet i var sin slutlig omröstning – i vilken mandatfördelningen ovan är relevant.
Om Chat Control 2 skall gå att stoppa krävs yttre tryck mot både parlamentet och ministerrådet. Speciellt mot parlamentet – som inte skall få komma undan med att säga en sak innan EU-valet och en annan sak efter. (Här kan man tycka att media har ett givet uppdrag att ställa besvärliga frågor.)
Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

I EU:s beslutsprocess kan ingen höra dig skrika
En titt in i EU:s demokratiska process.
Eftermiddagen har ägnats åt att gräva djupare om ännu en märklig sak om EU som snurrar runt i sociala media. Men förgäves. Jag hittar inte det som påstås i dokumenten. Och jag vill vara rimligt säker på att ha rätt innan jag skriver om en fråga. Om inte annat, så av självbevarelsedrift.
Det är en balansakt, för ibland måste man ta i för att någon alls skall bry sig.
Så var det med EU:s Digital Services Act. Vi var en handfull aktivister som lyfte fram problem, ställde besvärliga frågor och försökte tända brasan. Det lömska med DSA är att de problematiska delarna, till exempel om »skadligt men lagligt« innehåll online är luddigt skrivna. Möjligen medvetet luddigt.
Därför kan kritik – i vart fall till en början – vara lätt att vifta bort som alarmism. Tills mer kritik börjar komma in från olika håll. Då kan man andas ut. Jag var inte tokig. Det finns seriösa människor som ser samma sak. Det underlättar om man har rätt.
Chat Control är ett annat exempel. Vi skrev om CC1&2 i ett och ett halvt år innan någon i svenska media och debatt brydde sig. Sedan behövde frågan masseras ytterligare ett drygt år innan den för en tid blev stor i media.
CC2 är ett snårigt förslag inlindat i hundratals sidor papper som få läser. Så alla de detaljfrågor vi lyfte blev i stort sett obesvarade. Det gällde även i Europaparlamentets utfrågningar där EU-kommissionär Ylva Johansson visade sig vara minst lika dåligt påläst om sitt förslag som alla andra – och viftade bort all kritik som alarmism och försvar av övergrepp mot barn.
Något frustrerade skrev vi om att CC2 strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, då speciellt rätten till privatliv och privat kommunikation. Vilket faktiskt tydligt går att påvisa, eftersom EU-kommissionen skriver just detta på sidan 13 i sitt förslag. Man skriver också att förslaget strider mot bland annat yttrandefriheten och persondataskyddet. Men att man inte bryr sig.
Vilket ändå avfärdades som alarmism. Därför var det rätt skönt när Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens egen rättstjänst, EU:s ministerråds rättstjänst, EU:s dataskyddsombudsman, hundratals forskare och FN:s människorättskommissionär också påpekade problemet och dess allvar. Inte för att kommissionen brydde sig. Men det tog i vart fall udden av kritiken om alarmism.
Det är det inledande steget, när kritik först helt ignoreras och förlöjligas som är motigt. Att i åratal upprepa samma sak på olika sätt om en politisk process som rör sig med hastigheten av kontinentalplattor – i förhoppning om att någon skall bry sig. För ju tidigare man kommer in i processen, ju större chans har man att påverka den.
Och så plötsligt kommer all debatt och medietäckning på en och samma gång. If at all.
Har man tur kan frågan sedan vara kvar i Overton-fönstret en månad eller två. Men eftersom beslutsprocessen är så långdragen och komplicerad svalnar snart allmänhetens och medias intresse. Trots att frågan inte är i närheten av att vara avgjord.
Då måste man försöka tända brasan igen och igen, varje gång det sker något av substans. Vilket lite känns som att börja om från början. Så där har processen om Chat Control 2 pågått i tre och ett halvt år. Och vi har inte sett slutet ännu. Nästa milstolpe är en viktig votering den 13-14 oktober, i EU:s ministerråd.
I ett vidare perspektiv är problemet att EU-maskineriet är så ogenomskinligt och snårigt att varken media eller allmänheten ser vad som sker eller bryr sig innan besluten är klubbade och vi ställs inför fullbordat faktum. Det gäller alla politikområden.
CC0

Stoppa Chat Control 2

Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt?
Europaparlamentet försöker stressa fram ett beslut om Chat Control 2 i ministerrådet – som i så fall strider mot parlamentets eget nej till förslaget. Vad är det som händer?
Tydligen försöker Europaparlamentet pressa EU:s ministerråd att fatta ett snabbt beslut om Chat Control 2. Vilket låter märkligt.
I april 2026 går den nuvarande, tillfälliga lagen – Chat Control 1 – ut. Den ger meddelandetjänster m.fl. rätt att frivilligt skanna innehållet i sina användares meddelanden för att identifiera sexuella övergrepp mot barn. Denna lag har tidigare förlängts och det finns inget som hindrar att den förlängs igen eller permanentas.
Men nu hotar enligt uppgift Europaparlamentet att inte förlänga CC1 – i syfte att få ministerrådet att komma till ett snabbt beslut om Chat Control 2 (obligatorisk skanning).
Vilket är skumt eftersom parlamentet redan förra mandatperioden tydligt sa nej till CC2.
EU-kommissionens ursprungliga förslag till CC2 är obligatorisk AI-skanning av innehållet i textmeddelanden, röst- och videomeddelanden, IP-samtal m.m. Det gäller även totalsträckskrypterade meddelanden. Och dina filer i molntjänster.
Förslaget i ministerrådet är en variant på CC2: Client-side-scanning med spionprogram på folks telefoner och datorer som kollar vad som skickas innan innehållet krypteras och sänds. Användare som inte går med på detta kommer inte att kunna sända bilder, video eller länkar. (Förmodligen inga filer alls då bilder, video och länkar kan döljas i andra typer av dokument.)
I sammanhanget bör nämnas att ministerrådets egen rättstjänst har bedömt att även client-side-scanning strider mot EU:s rättighetsstadga och proportionalitetsprincipen.
Ministerrådets förslag ligger långt från Europaparlamentets nej till CC2 i alla dess bärande delar. Så hur tänker parlamentet här?
Vi har tidigare rapporterat om ett möte bakom stängda dörrar i Europaparlamentet som tyder på att man där är på väg att ge upp sitt enhälliga nej till CC2 – nu när EU-valet är över.
Om så är fallet kan det finnas en viss logik i att man skyndar på processen i ministerrådet.
Men om parlamentet skulle stå fast vid sitt nej till CC2 – då finns det ingen anledning att hetsa fram ett dåligt beslut i ministerrådet.
Om ministerrådet kommer till beslut på sitt möte den 13-14 oktober – då går rådet, parlamentet och kommissionen in i trilog-förhandlingar bakom stängda dörrar. Där läget alltså är två mot en (i den mån parlamentet fortfarande säger nej till CC2).
Vilket inte brukar sluta väl.
Risken är att Europaparlamentet fört väljarna bakom ljuset genom att enhälligt säga nej till Chat Control 2 innan EU-valet – och nu ändrar sig när valet är över.
Vill vi ha ett öppet, demokratiskt samhälle som respekterar individens rätt till privatliv och privat korrespondens? Eller vill vi låta EU sätta massövervakning före grundläggande fri- och rättigheter? Det avgörs nu.
Länkar:
• A ”political blackmail” – the EU Parliament is pressing for new mandatory scanning of your private chats »
• EU-Juristen kritisieren dänischen Vorschlag zur Chatkontrolle »
Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
Tidigare bloggposter:
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort
Här är din chans att på ett enkelt sätt sätta press på Europaparlamentets ledamöter, så att de håller fast vid sitt nej till Chat Control 2.
Som vi tidigare rapporterat finns det tecken på att Europaparlamentets eniga nej till Chat Control 2 kan vara på väg att luckras upp – nu när EU-valet ligger bakom oss.
Så de kan behöva lite yttre tryck. Ofta sker sådant med olika e-post-kampanjer – som lätt kan avfärdas som spam och massutskick.
Något som dock brukar bita är fysisk post. Tusentals e-postmeddelanden är vardagsmat när det hettar till i Europaparlamentet. Men 25 fysiska brev betraktas som en folkstorm.
Så varför inte sända ett vykort eller ett handskrivet brev till de svenska ledamöterna – och artigt be de dem hålla fast vid sitt nej och stoppa Chatt Control 2?
Så att de vet att vi ser dem – och vad de gör.
Speciellt bör ledamöterna från Moderaterna och Liberalerna påminnas om att de kampanjade och värvade röster i EU-valet på att säga nej till Chat Control 2.
I månadsskiftet augusti / september är parlamentets ledamöter tillbaka i Bryssel efter semestern. Och vecka 37 (9-12 september) är de på session i Strasbourg. Hälsa dem välkomna åter till jobbet med ett vykort.
Båda adresserna finns längst ner på ledamöternas respektive sida hos Europaparlamentet. Länk »
Alla kan göra något för att stoppa Chat Control 2. Här har du en möjlighet att göra din röst hörd. Var artig, saklig och kortfattad.
Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »

Finansiell censur – att tysta andra utan lagstöd eller rättslig prövning
Skall företag som Visa och Mastercard kunna stoppa företag som säljer lagliga produkter och lagligt innehåll på nätet? Skall de kunna stoppa politiskt kontroversiella röster?
Det pågår ett storbråk mellan delar av spelvärlden och de stora betalningsförmedlarna (Visa, Mastercard, PayPal, Stripe) sedan de senare satt press på plattformar som Steam och Itch.io att plocka bort spel med vuxet innehåll.
Detta efter en kampanj från den australiensiska kampanjgruppen Collective Shout. Plattformarna har svarat genom att de-indexera eller ta bort tusentals lagliga spel utan tydlig transparens eller överklagandeprocess.
Spelbransch-organisationer, som IGDA, och utvecklare som Yoko Taro, kallar detta för finansiell censur – där betalföretag indirekt bestämmer vad som får säljas. Och rasande spelare runt om i världen protesterar genom att skriva på protestlistor och belägra betalföretagens kundtjänst med telefonsamttal.
Detta pekar på ett problem. Betalningsförmedlare med dominerande ställning kan blockera sådant som utsätts för moralpanik eller politiska drev. Vad som i praktiken är möjligt att sälja bestäms då inte av vad som är lagligt eller ej – utan i ängsliga multinationella företags styrelserum.
Liknande har skett tidigare. Svenska exempel är postorderföretag som säljer skräckfilmer och sexleksaker, som fått sina betalkanaler stängda. Och det finns exempel på banker som sagt upp bankkonton för besvärliga människor, efter politiska påtryckningar.
Finansiell censur har blivit ett verktyg för att tysta oliktänkande utan att behöva gå via rättsväsendet eller den demokratiska lagstiftningsprocessen.
Till exempel har donationer till politiskt känsliga grupper stoppats. 2012 blockerade Visa, Mastercard, PayPal och Bank of America betalningar till WikiLeaks efter publicering av läckta dokument från USA:s militär och UD.
När jag arbetade för Piratpartiet i Europaparlamentet tog vi 2013 fram en resolution som uttryckligen krävde att EU-kommissionen skall agera mot denna typ av betalblockader. Resolutionen antogs av parlamentet – men ignorerades fullständigt av kommissionen.
»Finansiell censur« har alltså varit ett problem länge. Men ingen tycks göra något åt saken. Idag talar EU-kommissionen själv om strypt finansiering som ett sätt att komma åt »lagligt men skadligt« innehåll på nätet.
• The Guardian: Mastercard and Visa face backlash after hundreds of adult games removed from online stores Steam and Itch.io »
• PC Gamer: Itch.io is ’actively reaching out to other payment processors’ after pressure from credit card companies to curtail NSFW content, and that compared to Valve, it has ’limited ability to push back’»
• GamesRadar: Game industry fires back as certain adult games continue to be delisted from Steam and Itch.io: ”Financial institutions are now influencing which stories can be told and sold in games”»
• Polygon: Visa and Mastercard are getting overwhelmed by gamer fury over censorship »
CC0

Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet
Den blockerande minoriteten mot Chat Control 2 är i fara. Och EU:s ministerråds egna jurister varnar för att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.
Det börjar läcka ut information om förhandlingarna (på tjänstemannanivå) om Chat Control 2 i EU:s ministerråd.
Som vi tidigare rapporterat är det aktuella förslaget client-side-scanning (spionprogram) på användarnas telefoner och datorer – som kontrollerar innehållet i folks meddelanden innan de krypteras och sänds iväg.
Och precis som när det gäller tidigare varianter av förslaget säger ministerrådets egen rättstjänst att förslaget strider mot grundläggande mänskliga rättigheter (rätten till privatliv och privat korrespondens). Men det tycks man inte ta någon notis om.
Den tidigare blockerande minoriteten i ministerrådet är i fara, då det är osäkert hur Tyskland och Frankrike kommer att ställa sig.
Vad gäller den svenska positionen säger protokollet:
»SWE welcomed the proposed regulations on encryption and believes cybersecurity has been improved and sufficiently secured. However, SWE still needs to consult Parliament.«
Och i riksdagen är det upp till EU-nämnden och Justitieutskottet att fastställa den svenska positionen. En majoritet bestående av M+KD+L+S är för. SD+C+V och ibland MP är emot.
Vilket kan vara ett bra tillfälle att fråga M+L varför de sa nej till Chat Control 2 i EU-valet förra året – men ändå röstar för i ministerrådet. Och är inte den nya L-ledaren egentligen uttalad motståndare till förslaget?
Förhandlingarna fortsätter på tjänstemannanivå i ministerrådet. (Förberedande möte i dess Law Enforcement Working Party den 12 september och möjligen även den 8 oktober.) Frågan kommer sedan upp i skarpt läge på ministerrådets möte den 13-14 oktober.
Riksdagens EU-nämnd sammanträder fredag den 10 oktober. Och Justitieutskottet kan komma att ta upp frågan på något av sina möten innan dess (26/8, 11/9, 16/9 & 30/9).
• EU-Juristen kritisieren dänischen Vorschlag zur Chatkontrolle »
• Det danska ordförandeskapets förslag i ministerrådet (PDF) »
Se även:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »

CC0

Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning
Att använda spionprogram på folks telefoner och datorer för Chat Control 2 möter allvarliga praktiska, tekniska och juridiska hinder.
Häromdagen skrev vi om att EU:s ministerråd åter är inne på att använda client-side-scanning (CSS) för att bekämpa övergrepp mot barn i elektroniska meddelanden.
Förslaget går ut på att använda spionprogram (på applikations- eller systemnivå) på din telefon och dator för att identifiera och rapportera eventuellt olagligt innehåll innan det krypteras och sänds.
Ju mer man tänker på saken, ju tydligare blir det att politikerna och tjänstemännen i ministerrådet inte förstår konsekvenserna av sina egna förslag.
En första invändning som dyker upp är att de ändringar som ministerrådet önskar kan få katastrofala konsekvenser om de rullas ut på globala medddelandetjänster.
Syftet kan då utökas för att till exempel identifiera oppositionella och andra som regimer i skurkstater i andra delar av världen är ute efter.
Eller varför bara skurkstater? Om EU beslutar om CSS för att identifiera en viss typ av olagligt innehåll, då kan man vara säker på att tekniken kommer att utökas till att omfatta fler eller alla former av olagligt innehåll.
Då kan till exempel Malta använda CSS för att gå efter information om abort, som är olaglig där. Eller av staten för att identifiera privata elektroniska kommunikationer som anses innehålla hets eller hat enligt en nu allt vidare definition.
Rent tekniskt finns det också luckor i idén om CSS, som tycks gå bortom justitieministrarnas och EU-byråkraternas kompetens.
För att identifiera kända olagliga bifogade filer med CSS används »hash-teknik« där varje bild tilldelas ett unikt teckenvärde, ett fingeravtryck om man så vill.
Saken är att denna hash-identifikator kan ändras genom mindre ändringar i bilden (upplösning, beskärning, redigering m.m.). Eller genom att komprimera bilden eller klistra in den i en annan fil (ordbehandling, kalkylblad, layoutdokument m.m.)
En studie visar att det även går att manipulera systemet så att två helt olika bilder kan få samma hash-värde. Vilket kan vara problematiskt och drabba oskyldiga.
Eftersom förslaget innebär urskiljningslös granskning av all slags meddelanden, utan misstanke om brott – kan man även anta att EU-domstolen kommer att ha invändningar vad gäller rätten till privatliv och privat kommunikation.
Detta på samma sätt som när domstolen år 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Den slog då fast att man får övervaka folk som misstänks för brott – men inte alla andra, hela tiden.
Det finns alltså påtagliga praktiska, tekniska och juridiska problem med ministerrådets förslag om Chat Control 2 genom client-side-scanning.
Det verkar som om man inte förstår vad man beslutar om, den här gången heller.
• Det danska ordförandeskapets förslag i ministerrådet (PDF) »
Se även:
• Chatcontrol.se »
Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
CC0

Spionprogram – när staten går över gränsen
EU:s medlemsstater drar sig inte för att använda spionprogram mot oppositionella, media, jurister och aktivister. Vilket väcker frågan hur alla nya verktyg för övervakning som nu införs kan komma att användas.
Vi brukar varna för att de övervakningsverktyg som införs kan komma att missbrukas av staten och framtida makthavare.
Men det är ingen framtidsdystopi. I vissa avseenden är vi redan där.
EU-stater använder redan spionprogram för att övervaka journalister, politiska motståndare och människorättsaktivister.
Trots att Europaparlamentet genomfört en undersökning om hur dessa använts (Pegasus-utredningen) är EU-kommissionen uppenbart ovillig att ta tag i saken.
Här är några kända exempel på hur sådana spionprogram har använts. Det är sannolikt att det finns ett mörkertal med fler fall som inte kommit till allmän kännedom.
- 2017 använde Ungern spionprogrammet Pegasus (NSO-group) för att övervaka undersökande journalister.
- 2019 använde Polen Pegasus för att övervaka journalister och jurister.
- 2021 använde Grekland Predator (Cytrox) för att övervaka en journalist.
- 2021 avslöjades att journalister i Frankrike hade övervakats med Pegasus – men det är oklart vilken aktör som låg bakom.
- 2022 avslöjades att journalister och aktivister i Katalonien övervakats (Pegasus). Den spanska staten har bara delvis erkänt övervakningen.
- 2023–2024 hade italienska myndigheter ett kontrakt med företaget Paragon Solutions, vars verktyg Graphite använts mot minst två journalister. Detta avslöjades 2025.
- 2025 briserade den så kallade Paragon-skandalen där bortåt ett hundratal personer i EU-apparaten, journalister och människorättsaktivister övervakades. Detta avslöjades efter att WhatsApp/Meta och Apple slagit larm. Italien har pekats ut som ansvarigt, men förnekar att man legat bakom övervakningen. Avtalet mellan Italien och Paragon avslutades tidigare i år.
EU-kommissionen är vanligtvis angelägen om att yttra sig om journalistisk integritet, dataskydd, rättsstat och mänskliga rättigheter. Men den förklarar sin ovilja att engagera sig i ovan nämnda affärer med att säkerhet är nationell kompetens som vilar hos medlemsstaterna.
Det framstår tydligt att dagens politiker i EU:s medlemsstater använder övervakningsverktyg i politiska syften – som att spionera på motståndare eller tysta ner skandaler.
I de flesta fall finns inget fungerande rättsligt skydd mot godtycklig övervakning. Vissa medlemsstater (Ungern, Polen, Spanien och Frankrike) har vägrat samarbeta med Europaparlamentets Pegasus-utredning.
Det hela väcker frågor om grundläggande mänskliga rättigheter som de formuleras I Europakonventionen. Då särskilt artikel åtta och tio:
»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«
»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«
Europadomstolen har flera gånger slagit fast att övervakning utan lagstöd, kontroll och insyn strider mot mänskliga rättigheter.
Enligt domstolen krävs särskilt starka rättssäkerhetsgarantier när övervakning kan påverka pressfriheten och källors möjlighet att vara anonyma.
Vad gäller övervakning av jurister kan detta hota det konfidentiella förhållandet mellan advokater och klienter – och i ett vidare perspektiv hota rättssäkerheten som sådan.
Och när det kommer till övervakning av politiker, oppositionella och politiska aktivister ligger viktiga frågor om hur vår demokrati fungerar i potten.
Sammanfattningsvis får stater bara använda spionprogram i mycket speciella fall, med tydligt lagstöd, starkt skydd för individen och oberoende kontroll. Annars bryter de mot grundläggande rättigheter.
Att framtida makthavare kan komma att använda den allt mer omfattande övervakningsstsat som nu rullas ut för sina egna – inte alltid ädla – syften är i sammanhanget uppenbart.
Länkar:
• European journalists targeted with Paragon Solutions spyware, say researchers »
• Alleged Italian phone hacking involves political gossip website, sources say »
• Europe: Paragon attacks highlight Europe’s growing spyware crisis »
• Staatstrojaner gegen Journalisten in Europa »
CC0
