Aktivism

Chat Control 2: Ett dåligt kompromissförslag

22 september 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd diskuterar en kompromiss om Chat Control 2 som kan tillåta fortsatt skanning av allas elektroniska meddelanden, utan misstanke om brott.

I går rapporterade vi om de kommande trilogförhandlingarna om Chat Control 2 nästa vecka (tisdag 29 september). Europaparlamentet vill att skanning av elektroniska meddelanden skall begränsas till personer eller grupper där misstanke föreligger och att detta skall föregås av en rättslig prövning. EU:s ministerråd vill (som ett minimum) ha fortsatt skanning av alla meddelanden, om än frivillig från operatörernas sida.

Nu dök ministerrådets interna förhandlingsunderlag upp (11956/26 LIMITE). Det kan hämtas hem med denna länk. I allt väsentligt bekräftar det vad vi skrev i går. Men det ger även insyn i rådets förhandlingstaktik inför den kommande trilogförhandlingen.

Ministerrådet vill som ett minimum bevara dagens möjlighet till frivillig skanning av användarnas meddelanden (Chat Control 1).

Vad rådet hoppas att Europaparlamentet skall gå med på är att granskning av meddelanden inte skall begränsas till misstanke, utan istället begränsas till en viss tidsperiod. Efter rättslig prövning.

Rådet kan alltså försöka få parlamentet att acceptera ett rättsligt tillståndsförfarande som ersättning för kravet på att skanningen skall vara riktad.

Dock är man mycket vag i sin skrivning. Vilket lämnar viktiga frågor obesvarade.

Om man inte begränsar skanning av innehållet i meddelanden till personer eller grupper som misstänks för brott – då skannar man ju fortfarande innehållet i allas meddelanden.

Dokumentet anger inte några tidsramar eller vilka plattformar det kan gälla.

Ministerrådets kompromissförslag utesluter alltså inte fortsatt granskning av allas elektroniska meddelanden – med skillnaden att tillstånd lämnas till exempel månad för månad.

Detta är något som Europaparlamentets förhandlare måste säga nej till. 2023 fattade parlamentet i stor enighet beslut om sin position: Skanning av elektroniska meddelanden skall begränsas till personer eller grupper där där det finns rimliga skäl att misstänka en koppling till sexuella övergrepp mot barn – och detta skall föregås av en rättslig prövning (av domstol eller oberoende förvaltningsmyndighet).

Det är viktigt att vi uppmuntrar Europaparlamentet att hålla fast vid denna position.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2 – förhandlingarna återupptas

21 september 2026 av Henrik Alexandersson

• Nästa vecka återupptas EU:s trilogförhandlingar om Chat Control 2.
• Ministerrådet diskuterar sin position denna vecka.
• Europaparlamentet (utom EPP) säger nej till generell skanning av meddelanden utan misstanke.

Tisdag den 29 september återupptar EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet sina trilogförhandlingar om Chat Control 2. Det är sjätte förhandlingsrundan.

Redan nu på onsdag den 23 september sammanträder EU-ländernas ambassadörer i ministerrådets COREPER II för att diskutera rådets position inför förhandlingarna.

Tyvärr verkar det som att underlaget för detta möte ännu inte nått offentlighetens ljus. (Vi vet dock att dokumentet är registrerat med diarienummer 13158/26 LIMITE och lades fram den 17 september.)

Uppdatering: Dokumentet finns nu att ladda ner med denna länk. Det bekräftat i allt väsentligt vad som rapporteras i denna bloggpost.

Ministerrådets förhandlingsposition tycks dock fortfarande vara att operatörerna skall kunna utföra generell skanning av användarnas meddelanden, fast på frivillig basis. Som med Chat Control 1.

Frågan om client-side scanning (spionprogram), där meddelanden granskas på användarens enhet innan de krypteras, uppges fortfarande ha stöd bland vissa medlemsstater.

Nästa möte på ministernivå i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor äger rum 1-2 oktober.

Om en uppgörelse inte nås under det irländska ordförandeskapet tar Litauens roterande ordförandeskap i rådet (januari 2027) över ansvaret för att leda medlemsstaternas förhandlingar.

Inifrån Europaparlamentet meddelas att alla partigrupper utom borgerliga EPP säger nej till frivillig generell meddelandeskanning – och vill i stället att sådan endast skall inriktas mot personer eller grupper där misstanke föreligger. (Viss splittring sägs även finnas i den socialdemokratiska och liberala partigruppen.)

Denna låsta position gäller sedan de senaste tre mötena med parlamentets grupper. Vilket är en smula anmärkningsvärt eftersom så gott som hela parlamentet redan 2023 sa nej till Chat Control i dess centrala delar. Fast det var ju innan EU-valet…

Europaparlamentet vill skydda totalsträckskryptering (E2EE) och motsätter sig därför även att krypteringen kringgås genom att meddelanden granskas på användarens enhet (client-side-scanning).

Med tanke på att Chat Control 1 (frivillig skanning) under försommaren förlängdes under ett uppseendeväckande »skyndsamt förfarande« är uppfattningen hos personer med insyn i processen att det inte är någon brådska.

Några ytterligare trilogförhandlingar är inte inplanerade ännu. Tekniska förhandlingar på tjänstemannanivå fortsätter dock inom och mellan institutionerna

Just nu tycks processen ha gått i långbänk, igen. Vi fortsätter att bevaka och rapportera vad som sker.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control: Blandade signaler från partierna

6 september 2026 av Henrik Alexandersson

Båda de dominerande regeringsalternativen är splittrade om Chat Control. Bahnhofs valenkät visar att såväl Moderaterna som Socialdemokraterna undviker att ge ett tydligt svar.

Internetoperatören Bahnhof har genomfört en intressant enkät om nätfrågor bland de politiska partierna. En av frågorna rör Chat Control. Men för att sätta in svaren i sitt sammanhang kommer här först lite bakgrundsinformation.

Hösten 2023 enades Europaparlamentet – med mycket bred politisk uppslutning – om en position som i centrala delar säger nej till EU-kommissionens förslag om Chat Control 2.

Från höger till vänster enades man om att övervakning endast skall riktas mot personer eller grupper där det finns rimliga skäl att misstänka att olagligt material förekommer, inte mot samtliga användare. Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande. Parlamentet uttalade även stöd för rätten till totalsträckskrypterad kommunikation och rätten att vara anonym.

Detta var innan EU-valet 2024. Det är lätt att misstänka att parlamentets beslut var ett sätt att få bort frågan från EU-valrörelsen. Till exempel stod Socialdemokraterna bakom parlamentets position – trots att de uttalat stöd för Chat Control 2 både före och efter detta beslut.

I EU:s ministerråd har den svenska regeringen (M+KD+L) under processen stött olika kompromisser om Chat Control. Detta trots att M+L kampanjade på ett nej till Chat Control inför EU-valet.

Efter en del organisatoriska finter med formalia blev resultatet i Europaparlamentet i juli i år att Chat Control 1 kunde förlängas (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden). M+KD+S+C röstade för en förlängning. L+V+SD röstade nej till en förlängning. MP avstod.

Nu till Bahnhofs enkät. Man frågar bland annat…

»Om ert parti får regeringsinflytande efter valet, kommer ni att verka för att Sverige i ministerrådet säger nej till Chat control, generell massövervakning och förslag som försvagar eller i praktiken omöjliggör totalsträckskryptering? Varför/varför inte?«

Centern: Vi kan (…) lova att vårt parti säger nej till förslag som inkluderar generell massövervakning och försvagar kryptering i ministerrådet och i EU-förhandlingarna.

Kristdemokraterna: Om frågan aktualiseras på nytt i ministerrådet är utgångspunkten (…) att Sverige ska verka för lösningar som effektivt bekämpar övergrepp mot barn utan att införa generell övervakning eller försvaga grundläggande integritets- och rättssäkerhetsprinciper.

Liberalerna: Under nästa mandatperiod kommer Liberalerna (…) verka för att utformningen av utkastet till CSAM-förordning revideras ytterligare i syfte att stärka den personliga integriteten.

Miljöpartiet: [Det är] vår förhoppning att förhandlingarna kommer att resultera i ett förslag till förordning som Miljöpartiet kan stödja. Det förutsätter att förslaget om Chat Control hålls utanför förordningen.

Moderaterna: Vi vet inte (…) hur den tekniska utvecklingen kommer se ut framöver. Vi kan därför inte ge ett definitivt svar på denna fråga.

Piratpartiet: Piratpartiet kommer att verka för att ministerrådet säger nej till alla av dessa punkter.

Socialdemokraterna: Genom en väl avvägd lagstiftning med inbyggda skyddsmekanismer skulle många brott både kunna förhindras och lagföras. Vi kommer alltid stå på barnens sida.

Sverigedemokraterna: Vi kommer att säga nej i ministerrådet, vi kommer inte godkänna några förslag som innebär att krypteringen försvagas.

Vänsterpartiet: [Vi motsätter oss] förslag om generell övervakning och storskalig skanning av människors privata kommunikation. Vi anser att Sverige även fortsättningsvis ska stå upp för rätten till privata, krypterade samtal och skydd för journalisters viktiga arbete.

Den breda enigheten från Europaparlamentet 2023 har spruckit. Men Bahnhofs enkät visar samtidigt ett betydande motstånd mot generell meddelandeskanning och försvagad kryptering.

Mycket är förutsägbart. Det är dock värt att notera att SD (som vill sitta i regering med M+KD+L) är beredda att säga nej till Chat Control 2 i EU:s ministerråd. Och att KD vacklar. Vilket i så fall betyder att en eventuell ny Tidö-regering är splittrad i frågan.

Även en eventuell rödgrön regering kommer att vara splittrad. Om frågan till slut avgörs i riksdagens EU-nämnd blir det svårt för de respektive regeringsunderlagen att hålla ihop.

Chat Control splittrar alltså båda regeringsalternativen – men framför allt vill Moderaterna och Socialdemokraterna inte säga nej. Och de har tillsammans en majoritet i riksdagens EU-nämnd.

Ministerrådets nuvarande förhandlingsposition innehåller visserligen inte kommissionens ursprungliga förslag om obligatoriska spårningsorder. Men den slutliga förordningen är fortfarande föremål för förhandling mellan EU:s ministerråd och Europaparlamentet – och frågan om skanning av privat kommunikation är inte avgjord.

Motståndet måste fortsätta. Nu väntar vi dels på att EU:s förhandlingar om Chat Control kommer igång igen efter sommaren, dels på besked om vilket slags regering vi kommer att få efter valet.

• Bahnhof: Så tycker partierna om Sveriges digitala framtid »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Fråga politikerna om övervakningsstaten

5 september 2026 av Henrik Alexandersson

Med risk för att tjata – använd valrörelsen för att fråga politikerna om massövervakningen. Här är en frågeställning som uppmuntrar till eftertanke:

»Övervakningsstaten växer ständigt. Vid vilken punkt anser du att det blir ett problem för vår demokrati och vårt samhälle? Varför och hur?«

För inte skall väl de politiker som rullar ut en aldrig tidigare skådad övervakningsstat kunna göra det i tystnad?

Ta chansen att fråga dem nu när de är ute och möter folk. Innan de återvänder till sin bubbla i fyra år till.

CC0

EU behöver fler bråkstakar

20 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Det måste bli ett slut på att EU fattar ogenomtänkta beslut som sedan måste rullas tillbaka – när skadan redan är skedd.

Vi har skrivit en del om EU:s nya förpackningsförordning och hur den dödar småskalig e-handel över gränserna. [ 1 | 2 ] Det större problemet är att detta inte är det enda exemplet på orimliga beslut.

Det sker hela tiden. Vanligtvis reagerar folk inte förrän i sista minuten – eller när det redan är för sent och vi ställs inför fullbordat faktum.

Någon närmare granskning av det löpande lagstiftningsarbetet i EU existerar i princip inte i svenska medier. Så ingen kan reagera i tid mot sådant vi inte vet att vi inte vet.

Ibland går det att stoppa dåliga beslut i tid. Det kräver såväl hård granskning som starkt yttre tryck från allmänhet och media – och gärna några allierade inne i systemet.

Ofta fattas ogenomtänkta beslut ändå. Sedan möter de verkligheten, varpå oväntade och oönskade konsekvenser uppstår.

Vilket ibland leder till att man måste städa upp i lagstiftningen i efterhand. Men då är skadan som regel redan skedd. Och som vi ser med förpackningsförordningen är det inte som att man stressar ihjäl sig för att laga det man haft sönder.

EU lyssnar som regel mer på dem som vill driva igenom något nytt, lovvärt och trendriktigt projekt som passar kommissionens politiska ambitioner – än på dem som granskar förslagen och pekar på orimliga konsekvenser.

Detsamma gäller när EU hittar helt nya domäner att reglera – som internet. Regleringar går alltid att motivera, även när de egentligen inte behövs.

Varnande röster avfärdas som störningsmoment. Och innan vi vet ordet av har till exempel vår yttrandefrihet begränsats. Eller någon ny form av massövervakning rullats ut.

Problemet är att det finns för få bråkstakar i Europaparlamentet.

De borgerliga partierna älskar EU och vill inte bråka eller framstå som EU-kritiker. Så de släpper igenom nästan vad som helst. Inte sällan är de pådrivande, för att framstå som duktiga.

S och MP ser EU som ett verktyg för att få igenom sin politik, i större skala. V hamnar ofta rätt i övervakningsfrågorna. SD driver en rimlig linje både vad gäller massövervakning och yttrandefrihet på EU-nivå.

Det måste in fler kritiskt tänkande människor i systemet som kan följa frågorna från ruta ett. Medan det fortfarande går att påverka, innan positionerna är låsta och uppgörelserna gjorda.

Människor som är beredda att ta strid för grundläggande fri- och rättigheter, när andra vill inskränka eller kompromissa bort dem i namn av det ena eller andra.

Vi behöver ledamöter i Europaparlamentet som struntar i om andra tycker att de är besvärliga. Vi behöver folk som käftar emot, ifrågasätter, identifierar svagheter, bryter grupptänkandet och som ställer de kniviga frågorna: Hur skall detta fungera i praktiken? Vad kan gå fel? Behövs detta över huvud taget?

Tills dess fortsätter allt som vanligt. Först beslutar EU. Sedan tar man reda på fakta. Därefter diskuterar man saken.

Nästa EU-val är 2029.

CC0

Fråga politikerna om övervakningsstaten

5 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Passa på att fråga politikerna om massövervakningen nu när de för en gångs skull är ute och möter väljarna.

Då är valrörelsen igång och ingen politiker talar frivilligt om problemen med övervakningsstaten och massövervakningen. Så vi får väl fråga dem.

Ta chansen varje gång du ser en politiker på ett torgmöte, i en valstuga eller på en skolpresentation. När valet är över lär vi knappast se dem igen på fyra år.

Med risk för att tjata, här är en fråga som är knepigare att svara på än den först ger intryck av:

Övervakningsstaten växer ständigt. Vid vilken punkt anser du att det blir ett problem för vår demokrati och vårt samhälle? Varför och hur?

Frågan lär knappast omvända någon politiker som håller sin partibok högst. Men det tvingar dem i vart fall att stanna upp och tänka efter ett ögonblick.

Och varför inte spela in deras svar och lägga ut i sociala medier?

CC0

Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad

4 augusti 2026 av Henrik Alexandersson

Sänd ett brev eller vykort till ledamöterna i Europaparlamentet och be dem hålla fast vid parlamentets tidigare nej till centrala delar av Chat Control 2.

Folk brukar fråga vad de kan göra för att stoppa Chat Control 2. Får vi rekommendera en favorit i repris? Förra sommaren sjösatte vi en minikampanj, som vi nu i efterhand vet noterades i Europaparlamentet. Så låt oss göra samma sak igen. Så här:

Det finns skäl att anta att vissa av Europaparlamentets ledamöter är på väg att överge den mycket starka position om Chat Control 2 som man – i stor enighet – beslutade om 2023, innan EU-valet. Trilogförhandlingar pågår mellan parlamentet, medlemsstaterna i ministerrådet och kommissionen.

Kärnfrågan, där förhandlingarna tycks ha kört fast handlar om riktad övervakning mot misstänkta eller allmän massövervakning.

Parlamentets ståndpunkt är sedan 2023 att övervakning skall endast riktas mot personer eller grupper där det finns rimliga skäl att misstänka att olagligt material förekommer, inte mot samtliga användare. Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande.

Parlamentet uttalade då även stöd för rätten till totalsträckskrypterad kommunikation och rätten att vara anonym.

Nu till vad du kan göra för att skapa yttre tryck. Som vi förklarade redan förra sommaren:

Något som brukar bita är fysisk post. Tusentals e-postmeddelanden är vardagsmat när det hettar till i Europaparlamentet. Men 25 fysiska brev betraktas som en folkstorm.

Sänd ett brev eller vykort. Så att ledamöterna vet att vi ser dem – och vad de gör.

Någon mall har vi inte, eftersom effekten ökar om varje brev eller vykort är unikt och individuellt utformat. Och handskrivet ger mer effekt än utskrifter.

Det behöver inte vara långt och krångligt. Fokusera på att uppmuntra ledamöterna att hålla fast vid sin position från 2023, enligt ovan. Var positiv, artig, saklig och kortfattad.

I september är parlamentets ledamöter tillbaka i Bryssel efter semestern. Och vecka 38 (14-17 september) är de på session i Strasbourg. Hälsa dem välkomna åter till jobbet med ett brev eller vykort.

Båda adresserna finns längst ner på ledamöternas respektive sida hos Europaparlamentet. Länk »

Många små insatser kan ge stora resultat.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Fler EU-regler som kan begränsa yttrandefriheten

31 juli 2026 av Henrik Alexandersson

I höst kommer flera skarpa EU-förslag som kan begränsa yttrandefriheten online och i sociala medier ytterligare. Låt det inte ske i tysthet.

På höstens att-göra-lista finns att hålla koll på EU:s arbete med dess »demokratisköld« och uppdateringen av direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD).

• Demokratiskölden bygger på premissen att Europas demokratier utsätts för desinformation, utländsk påverkan, cyberattacker, hybridkrigföring samt manipulation av val och samhällsdebatt. Vilket säkert kan stämma. Det knepiga är att skilja sådant från helt legitim opinionsbildning, speciellt sådan som EU ogillar.

Som vi tidigare påpekat är ett problem med begrepp som desinformation, missinformation, informationsmanipulation, utländsk påverkan, skadliga narrativ och demokratiska risker att de saknar skarpa juridiska gränser.

Sådan otydlighet är ett mönster som känns igen från EU:s Digital Services Act, som instruerar de största plattformarna att identifiera och motverka brett formulerade »systemiska risker«. Lagstiftningen anger ett antal riskkategorier, men lämnar stort utrymme för tolkning. Plattformarna måste själva bedöma vad som omfattas och hur riskerna skall motverkas. Om EU-kommissionen anser att de misslyckats kan de drabbas av gigantiska bötesbelopp.

Därför är det viktigt att demokratisköldens olika åtgärder omgärdas av starka garantier för rättssäkerhet och yttrandefrihet när de nu utvecklas och genomförs. Europaparlamentet röstar om sin rapport i plenum efter sommaruppehållet.

• Uppdateringen av direktivet om audiovisuella medietjänster (AVMSD) är kopplad till demokratiskölden och förbereds just nu. Ett skarpt förslag väntas i slutet av året.

Det är inom ramen för denna uppdatering som man bland annat diskuterar att tvinga plattformar som visar användargenererad video (till exempel YouTube, TikTok, Instagram, Twitch, Kick, Rumble, Dailymotion och X) att lyfta fram betrodda aktörer (»media services of general interest«) – som public service – i användarnas flöden. Vilket innebär att alla andra innehållsskapare får minskad synlighet.

Detta väcker både principiella och praktiska frågor. Idén har stöd från delar av vänstern, där man efterfrågar mer kontroll över informationsmiljön – och från delar av högern, där frågan ofta ses ur ett nationellt säkerhetsperspektiv.

Det är också möjligt att AVMSD-översynen kommer att leda till utökad reglering av stora kanaler på YouTube & Co. Professionellt drivna kanaler kan redan i vissa fall betraktas som audiovisuella medietjänster, och det har höjts röster för att fler innehållsskapare skall omfattas av krav liknande dem som gäller för traditionella tv-kanaler.

Men översynen av AVMSD befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium. Det är därför viktigt att granska processen innan institutionerna låser sig vid dåliga förslag. Ett första steg är att uppmärksamma och diskutera det som sker.

Utvecklingen i EU går generellt sett mot mer övervakning, mindre frihet online och en stegvis allt mer begränsad yttrandefrihet – i något slags enkelriktat flöde. Och i höst kommer viktiga policybeslut att fattas som kan få stor betydelse för vem som får synas, vad som får spridas och hur den offentliga debatten på nätet skall gå till. Låt det inte ske i tysthet och bakom stängda dörrar.

Relaterat:
• EU:s Demokratisköld – skydd eller åsiktskontroll? »
• EU vill ha mer SVT på Youtube »

CC0

Chat Control: Motståndet fortsätter

28 juli 2026 av Henrik Alexandersson

Använd valrörelsen för att lyfta Chat Control 2. Hur nästa regering ser ut kan avgöra vilken linje Sverige kommer att driva i EU:s ministerråd.

Chat Control 1 – operatörernas frivilliga granskning av innehållet i användarnas elektroniska meddelanden – har nu förlängts till den 3 april 2028. Tråkigt, men det är som det är. Låt oss nu i stället fokusera på den permanenta lag som kommer sedan, Chat Control 2.

Kärnfrågan, där förhandlingarna mellan Europaparlamentet och EU:s ministerråd tycks ha kört fast handlar om riktad övervakning mot misstänkta eller allmän massövervakning.

Parlamentets ståndpunkt är sedan 2023 att övervakning skall endast få riktas mot personer eller grupper där det finns rimliga skäl att misstänka att olagligt material förekommer, inte mot samtliga användare. Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande.

Grundprincipen känns igen från EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet 2014 och senare praxis: Generell och urskillningslös övervakning av hela befolkningen får inte göras till normalmetod för brottsbekämpningen. Övervakningen måste vara avgränsad, nödvändig och proportionerlig. Enkelt uttryckt: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

EU:s medlemsstater i ministerrådet är mer intresserade av att övervaka alla. Vilket kan bero på att de ser Chat Control mer som en integrerad del i sin övriga övervakningsapparat.

Rådets linje är i stort sett att fortsätta med Chat Control 1:s frivilliga granskning av innehåll, tills vidare. Vilket är lika med generell övervakning av innehållet i folks elektroniska meddelanden utan misstanke om brott.

(Även om det inte gått att enas om saken är en majoritet i ministerrådet egentligen för client-side-scanning. Det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i din telefon och dator. Tanken är att dessa kan granska innehållet i dina utgående meddelanden innan de krypteras och sänds iväg. Respektive efter att inkommande meddelanden mottagits och avkrypterats. Denna linje fick motvilligt överges på grund av en blockerande minoritet i rådet, men är ändå inte helt avskriven.)

Konfliktlinjen är tydlig: Övervaka dem som misstänks för brott – eller alla, hela tiden.

Den pågående valrörelsen är ett bra tillfälle att lyfta frågan med kampanjande politiker – speciellt från M, KD och S. Dels för att de skall ha klart för sig att det finns ett motstånd mot Chat Control bland väljarna och att frågan kan påverka hur vi röstar. Dels för att tvinga dem att förhålla sig till och fundera över principfrågan.

Även om Chat Control är en EU-fråga finns det formella skäl att ta upp den i vår svenska riksdagsvalrörelse. Detta eftersom det är den regering vi väljer nu som kommer att företräda Sverige i EU:s ministerråd när frågan om Chat Control 2 avgörs.

Att frågan diskuteras sätter dessutom press på ledamöterna i Europaparlamentet, för att de skall stå fast vid sin position (se ovan) från 2023. Särskilt som striden om Chat Control 1 ger anledning att ifrågasätta vad vissa av dem egentligen tycker.

Striden om Chat Control är ett maratonlopp som nu pågått mer än fem år. Visst kan man bli trött på att tjata och på att upprepa de viktiga argumenten gång på gång. Men att vara uthållig och envis i sitt motstånd är en förutsättning för att vinna, även om det inte är en garanti.

Kampen mot Chat Control går vidare. Ta upp frågan i valrörelsen. Och påminn Europaparlamentarikerna om att vi ser hur de agerar. Skriv en rad.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1: Grönt ljus i EU:s ministerråd

26 juli 2026 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd har nu godkänt den nya, tillfälliga förordning som återinför Chat Control 1 – till den 3 april 2028, i väntan på att Chat Control 2 antas och börjar tillämpas.

I veckan som gick gav EU:s ministerråd sitt slutliga godkännande till en ny tillfällig förordning som i praktiken återinför Chat Control 1 (meddelandetjänsternas frivilliga kontroll av innehållet i användarnas meddelanden). Ungern röstade emot och Belgien avstod.

Detta efter en teknisk fint där Europaparlamentet förmåddes acceptera det »nygamla« förslaget, trots att en majoritet av de närvarande ledamöterna röstade nej till en sådan.

Den goda nyheten är att ministerrådet gick med på Europaparlamentets krav på att undanta totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden. Vilket inte var någon större uppoffring, eftersom man inte kommer åt dem ändå.

Dock finns det skrivningar som eventuellt kan öppna för att innehåll i meddelanden kan granskas före kryptering eller efter dekryptering på användarens enhet (client-side-scanning). Det är dock mindre troligt att så kommer att ske. Men det är något att hålla koll på.

Krypteringsundantaget ändrar dock inte att Big Tech nu får kontrollera innehållet i användarnas meddelanden. Detta trots att det mesta av det innehåll som flaggas inte är kriminellt relevant eller består av bilder på sig själva som tonåringar frivilligt skickar till varandra.

Nu är det dags att fokusera på Chat Control 2 (den permanenta lag som är tänkt att efterträda CC1) och de trilogförhandlingar som pågår mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet.

Där går förhandlingarna enligt uppgift trögt. Parlamentets position antogs redan 2023 och går i korthet ut på följande…

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
Övervakning skall endast få riktas mot personer eller grupper där det finns rimliga skäl att misstänka att olagligt material förekommer, inte mot samtliga användare.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Rätten till anonym kommunikation skall garanteras. Inga generella ålders- eller ID-krav.

Förhandlingarna väntas återupptas i september, efter EU:s sommaruppehåll.

• Patrick Breyer (ex-MEP, PP, DE): EU governments adopt return of Chat Control 1.0 – Breyer: “The true losers are our children” »

• Fighting child sexual abuse online: interim measure protecting children now reinstated »

• Antagen text Chat Control 1 (PDF) »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »