Aktivism

Chat Control 2 – vad händer nu?

4 september 2024 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

Det ungerska ordförandeskapet gör ett nytt försök att knäcka den blockerande minoriteten mot Chat Control 2 i EU:s ministerråd. I Europaparlamentet går frågan på sparlåga. Nu måste det allmänna motståndet mobiliseras – igen.

• EU:s ministerråd

Under onsdagen samlades tjänstemännen i COREPER för att förbereda justitie- och inrikesministrarnas möte den 10-11 oktober. På dagordningen fanns bland annat Chat Control 2.

Det verkar som att man tänker göra ett nytt försök med det förra belgiska ordförandeskapets förslag, som bland annat innehåller client-side-scanning. Det vill säga spionprogram på system- eller applikationsnivå som kan kontrollera innehållet i folks meddelanden innan de krypteras och sänds.

Detta med vissa justeringar. Journalisten Emanuel Karlsten försöker få svar från det svenska justitiedepartementet om ändringar kommer att kräva ett nytt svenskt förhandlingsmandat från riksdagen.

Hur som helst är det ungerska EU-ordförandeskapets plan uppenbarligen att knäcka den blockerande minoriteten i ministerrådet – och gå in i trilogförhandlingar med Europaparlamentet och EU-kommissionen.

Parlamentet säger nej till Chat Control 2s centrala och mest kontroversiella delar. Och EU-kommissionen står fast vid sitt ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i folks elektroniska kommunikationer.

I en förhandling är det i så fall två mot en. Vilket riskerar att landa i en dålig kompromiss.

Därför gäller det att hålla motståndet mot Chat Control 2 levande för att undvika att den blockerande minoriteten i ministerrådet faller.

Det är också läge att bullra och skapa ett opinionstryck för att den nya EU-kommissionen skall dra tillbaka hela förslaget. Med tanke på alla skandaler som kantat dess väg borde det inte vara omöjligt. Men det kräver som sagt ökat tryck från aktivister, media och väljare.

• Europaparlamentet

På onsdagen diskuterade parlamentets utskott för mänskliga rättigheter – LIBE – det bredare lagstiftningspaket om åtgärder mot sexuella övergrepp på barn där Chat Control 2 är en del.

Diskussionen handlade huvudsakligen om sådant som inte rör övervakning på internet.

Inte desto mindre tog den svenske ledamoten Charlie Weimers (SD) chansen att ställa en kritisk fråga om Chat Control 2 till EU-kommissionär Ylva Johansson. Vilken hon duckade. Istället ser hon fram en kompromiss i trilogförhandlingarna…

Parlamentets bästa chans att få igenom sitt de facto-nej till Chat Control 2 är om kommissionen drar tillbaka sitt förslag. Här har parlamentet en möjlighet att blockera hela den nya EU-kommissionen om så ej sker. Men för att det skall lyckas krävs – återigen – ett stort yttre tryck.

Vad som sker i ministerrådet och parlamentet beror i stora delar på hur mycket vi bullrar och protesterar.

Aktuella länkar:
• Emanuel Karlsten: Ministerrådet klubbade aldrig Chat control i EU – på onsdag kan arbetet återupptas »
• Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2 »
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »
• Chat Control 2 – sommaruppdatering »

Relaterade texter med djuplänkar:
• Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP »
• Chat Control 2 – vad händer nu? »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »
• M, KD & L talar med kluven tunga om Chat Control 2 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Två chanser att sänka Chat Control 2 på onsdag

2 september 2024 av Henrik Alexandersson 2 kommentarer

På onsdag kan de svenska Europaparlamentarikerna uppmana kommissionär Ylva Johansson att dra tillbaka Chat Control 2. Om de vill.

Onsdag den 4 september hålls två möten som är intressanta vad gäller EU-kommissionens förslag om massövervakning – Chat Control 2 (CC2).

Dels skall EU:s medlemsstaters ständiga representanter i COREPER II (förberedande organ på tjänstemannanivå i ministerrådet) diskutera frågans framtid. Dels skall avgående EU-kommissionär Ylva Johansson diskutera CC2-relaterade frågor med Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter, LIBE.

COREPERs officiella föredragningslista » | LIBEs officiella föredragningslista »

I EU:s ministerråd är CC2 en surdeg som man inte lyckats komma överens om trots att frågan har knådats där under flera ordförandeskap, i flera år. Och Europaparlamentet säger i stora drag nej till CC2 i dess bärande delar. Frågan har helt enkelt kört fast.

Onsdagens möten är därför två utmärkta tillfällen att sända tillbaka hela förslaget till den nya EU-kommissionen. Gör om, eller ännu hellre – dra tillbaka CC2.

Vad gäller COREPER kan man inte hoppas för mycket på Sverige, vars regering ställer sig bakom rådets senaste förslag om client-side-scanning (spionprogram på folks telefoner och datorer, på system- eller applikationsnivå). Vilket i sin tur alla svenska partier utom C och SD ställt sig bakom i riksdagens justitieutskott.

Tyvärr finns de dokument som kan tillföra substans i sak (mer än föredragningslistorna) inte tillgängliga på rådets webplats, utan måste begäras ut. Vilket Karl Emil Nikka på Chatcontrol.se gjort – och fått svaret att det tar 15 dagar. Då mötet är nu på onsdag duger det naturligtvis inte alls…

Däremot är LIBE-mötet ett utmärkt tillfälle för de svenska ledamöterna att uppmana Ylva Johansson att dra tillbaka CC2. För i EU-valet lovade alla svenska partier utom S och möjligen KD att säga nej till CC2.

Svenska ledamöter i LIBE är: Abir Al-Sahlani (C), Evin Incir (S), Alice Bah Kuhnke (MP), Alice Teodorescu Måwe (KD), Charlie Weimers (SD) & Tomas Tobé (M). Weimers är dessutom vald till 2:e vice ordförande i utskottet.

Vill du höra av dig till dem finns deras e-postadresser under deras bilder på de länkade ledamotssidorna ovan. (Även övriga svenska ledamöter har närvaro- och yttranderätt på mötet.)

Vad gäller Teodorescu Måwe sa hon bestämt nej till CC2 innan hon blev EU-kandidat, även om hennes parti säger ja.

Tobé kampanjade i EU-valet för ett nej till CC2, samtidigt som hans parti, Moderaterna sa ja till CC2 genom client-side-scanning i ministerrådet.

På X skriver Tobé »Får många frågar om “Chat control”. Rådet ska nu anta sin position och rör sig närmare Europaparlamentets ståndpunkt. Efter det inleds förhandlingar. Inget är beslutat.« Vilket möjligen antyder att han öppnar för en kompromiss snarare än ett nej.

För Bah Kuhnke kan detta vara en chans att återupprätta MP:s anseende efter att ha röstat för regeringens linje i riksdagens justitieutskott.

Vi kommer att hålla ögonen på dem på onsdag.

Avslutningsvis klipper vi åter in den aktuella lägesbild om CC2 som vi lagt ut i tidigare poster:

Den utgående EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Det gäller såväl text som tal, bild, video, ljud och IP-telefoni.
Europaparlamentet säger i unikt stor enighet nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar. Med hänvisning till grundläggande mänskliga rättigheter.
EU:s ministerråd har kört fast och diskuterade senast client-side-scanning på medborgarnas telefoner och datorer. Frågan kommer upp igen på möten i oktober och december.
Den svenska regeringen ger sitt stöd till ministerrådets förslag om client-side-scanning. Detta trots att Moderaterna och Liberalerna sa nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen.
I den svenska riksdagen har alla partier utom C och SD givit sitt stöd till regeringens linje i ministerrådet om client-side-scanning. Detta trots att alla utom S och KD sa nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen.
I svensk politik är det alltså bara C och SD som konsekvent säger nej till Chat Control 2. Sossarna säger ja. Övriga partier sänder blandade budskap.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

EU: Ingen läser pappren

19 augusti 2024 av Henrik Alexandersson 3 kommentarer

Att EU:s nya lagstiftning öppnar för censur av icke-olagliga yttranden online är ingen nyhet. Att det uppmärksammas först nu beror på att ingen läser eller förstår pappren när besluten fattas.

Plötsligt blev det ett väldigt hallå om EU:s Digital Services Act (DSA) och dess påverkan på yttrandefriheten online. Men dess glidningar om att stoppa »skadligt« men icke olagligt innehåll är ingen nyhet.

Problemet fanns där från början. Men ingen reagerade förrän det var för sent, förrän vi ställdes inför fullbordat faktum. Som det brukar vara med EU.

På denna blogg har vi skrivit om DSA i åratal, genom hela processen. Vilket har uppskattats av våra läsare – men inte fått något genomslag i övrigt.

I den mån media publicerat något över huvud taget har det varit copy-pastat från EU-kommissionens tillrättalagda pressmeddelanden. Någon kritisk granskning har inte förekommit.

Vänta bara tills det går upp för folk att DSA även ger oss statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers (sv: betrodda anmälare) – som får en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort. Utan föregående rättslig prövning.

Dessa Trusted Flaggers är tänkta att vara olika organisationer, branschföreträdare (som upphovsrättsindustrin), myndigheter och särintressen. Företrädare för kollektiva intressen, som det stod i den ursprungliga texten.

Vad kan möjligen gå fel? I Sverige kommer dessa Trusted Flaggers att sortera under Post- och Telestyrelsen (PTS) och i EU under en helt ny myndighet.

Förutom här på bloggen har denna fråga (vad vi vet) bara uppmärksammats av ett par svenska regeringstjänstemän – vars varningar viftades bort av det då ansvariga statsrådet Ygeman (S).

Att en åklagare på Malta kan beordra nedtagning av information om abort på en svensk site (trots att informationen inte är olaglig här) kan också komma som en överraskning för många. Trots att gränsöverskridande nedtagningsorder finns klart utskrivna i DSA.

Våra försök att ta upp dessa saker med ansvariga svenska ledamöter i Europaparlamentet har fullständigt ignorerats. Det är som om de tycker att det är viktigare att få sitt namn på ett prestigeladdat lagpaket än att se till att det blir rätt och rimligt.

Vilket inte förvånar mig. Jag har jobbat där, så jag vet. Nästan ingen läser pappren. (Mer än de stackars översättarna.)

Och i den mån någon ändå gör det tycks de sakna förmåga att se det problematiska i att till exempel begränsa yttrandefriheten, inskränka de grundläggande mänskliga rättigheterna och bryta mot rättsstatens grundläggande principer.

Det gäller inte bara DSA. Snart sagt vilket EU-dokument man än granskar kommer man att hitta galenskaper, felaktigheter och förutsägbara oönskade konsekvenser. Som passerar både utskott, ministerråd och den svenska riksdagens EU-nämnd utan att någon reagerar.

Man skulle kunna frestas att misstänka att de inte vet vad de sysslar med.

Lite skämtsamt sägs ibland att i EU börjar man med att besluta. Sedan tar man reda på fakta. Därefter debatterar man. Det är en beskrivning som ligger skrämmande nära verkligheten.

FN ger skurkstater tillgång till data på svenska servrar

9 augusti 2024 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

FN ger länder som Ryssland, Kina och Iran rätt att kräva ut information från IT-företag i andra länder för att förfölja oppositionella.

United Nations Office on Drugs and Crime godkände på torsdagen sin så kallade Cyber Crime Convention. Denna kommer nu att framläggas för FN:s generalförsamling.

Detta dokument är problematiskt på många sätt. Vi har tidigare varnat för dess konsekvenser:

Man är inte ens överens om vad »cyberbrottslighet« egentligen är. Vilket skapar utrymme för godtycke.
Vad vi i de demokratiska rättsstaterna betraktar som helt lagliga yttranden online kan komma att kriminaliseras.
Verksamhet som bedrivs av cybersäkerhetsexperter, visselblåsare, aktivister och journalister kan komma att kriminaliseras.
Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.
IT-tekniker kan tvingas kringgå dagens verktyg för säkerhet online.
Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt. Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

Antas konventionen i generalförsamlingen kan internetoperatörer och nätplattformar tvingas lämna ut information om sina användare och deras aktiviteter till skurkstater.

Den ger alltså länder som Ryssland, Kina och Iran rätt att kräva att internetföretag i till exempel Sverige lämnar ut information för att komma åt oliktänkande och oppositionella. Detta även om den handling som avses inte är olaglig här.

I januari varnade vi:

»I sammanhanget skall man komma ihåg att många länder anser saker vara olagliga som är helt lagliga och självklara i en demokratisk rättsstat och i ett öppet samhälle.

Enkelt uttryckt är den aktuella texten skräddarsydd för auktoritära och totalitära stater som vill övervaka folket, kontrollera oliktänkande och hindra fri information.

Texten är inte förenlig med svensk eller EU:s lagstiftning. Och om man skall vara petig, inte heller med FN:s egen stadga om de mänskliga rättigheterna.

Dessutom finns redan nödvändiga konventioner på området, som Budapest-konventionen. Dock anser bland andra Ryssland att dessa inte går långt nog.«

Konventionen godkändes enhälligt även om länder som Ryssland, Iran, Venezuela, Nordkorea och Syrien in i det sista försökte få bort de vanliga standardformuleringarna om att grundläggande mänskliga rättigheter skall respekteras.

Att organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och digitala frågor protesterar har inte hindrat beslutet. Inte heller att en i princip enig IT-industri högljutt varnat för konventionens konsekvenser.

Sverige har företrätts på tjänstemannanivå och det verkar som att den politiska nivån på UD, Justitiedepartementet och Finansdepartementet (där civilministern har hand om de digitala frågorna) inte brytt sig särskilt mycket. Om alls.

Detta med enhälligheten är ett tecken på något slags modern politisk-byråkratisk sjuka där man gärna petar i detaljer men är oförmögen att ifrågasätta de grundläggande premisserna, hur tokiga de än är. (Det var samma sak med Chat Control.)

Nu måste frågan upp på bordet – i både Sverige och EU – innan konventionen klubbas i FN:s generalförsamling.

Nyhetslänkar:
• Le Monde: UN approves its first treaty targeting cybercrime »
• Euronews: UN committee approves first cybercrime treaty despite widespread opposition »
• The Record: UN cybercrime treaty passes in unanimous vote »

Relaterat:
• United Nations Office on Drugs and Crime: Ad Hoc Committee to Elaborate a Comprehensive International Convention on Countering the Use of Information and Communications Technologies for Criminal Purposes »
• EFF’s Concerns About the UN Draft Cybercrime Convention »
• Open Letter from Civil Society and Industry Stakeholders on the Final Draft of the
Convention on Cybercrime »
• Urgent Appeal to Address Critical Flaws in the Latest Draft of the UN Cybercrime Convention »
• Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet »
• FN ger skurkstater makt över internet (med djuplänkar) »

Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2

7 augusti 2024 av Henrik Alexandersson 10 kommentarer

Europaparlamentet kan ställa krav på att Chat Control 2 dras tillbaka för att godkänna den nya EU-kommissionen.

Även om Europaparlamentet godkänt Ursula von der Leyen som EU-kommissionens ordförande är inga andra kommissionärer godkända ännu.

Varje föreslagen kommissionär kommer först att frågas ut i Europaparlamentet, vilket ibland kan bli rätt livade föreställningar.

Sedan skall parlamentet godkänna den nya kommissionen. Säger man nej till en ledamot kan hela den nya kommissionen blockeras.

Även om vi ännu inte vet vem som föreslås efterträda Ylva Johansson och bli »inrikeskommissionär« är det dags att lyfta in frågan om Chat Control 2 i processen.

Europaparlamentet har en unik, gruppöverskridande överenskommelse som säger nej till CC2 i dess bärande delar. EU:s ministerråd har under två års tid inte kunnat komma överens i frågan. Och Ylva Johansson är nu ute ur bilden.

Därför är förutsättningarna goda för att få in frågan i utfrågningarna av nästa inrikeskommissionär.

Europaparlamentet bör ställa krav på att Chat Control 2 dras tillbaka för att godkänna nästa inrikeskommissionär och den nya EU-kommissionen.

Denna tanke behöver planteras, vattnas och spridas. Vilket är det viktigaste vi motståndare till CC2 kan göra inför höstens utfrågningar av de nya kommissionärerna.

Läs även:
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »
• Chat Control 2 – sommaruppdatering »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet

30 juli 2024 av Henrik Alexandersson 10 kommentarer

I det nyvalda Europaparlamentet sitter sex svenskar i det utskott som är huvudansvarigt för Chat Control 2. Här är ledamöterna du skall hålla ett öga på.

Nu är utskottsfördelningen klar vad gäller de ny- och omvalda svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Låt oss börja med att titta på vilka ledamöter som får störst inflytande över frågan om Chat Control 2 (CC2).

Ansvarigt utskott är LIBE (Medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor). Här sitter förhållandevis många svenskar. (Bara miljöutskottet har lika många svenskar.)

De är Abir Al-Sahlani (C), Evin Incir (S), Alice Bah Kuhnke (MP), Alice Teodorescu Måwe (KD), Charlie Weimers (SD) & Tomas Tobé (M). Weimers är dessutom vald till 2:e vice ordförande i utskottet.

C säger nej till CC2, S säger ja, MP säger förmodligen nej, KD har sänt blandade signaler, SD säger nej och M gick till val på att säga nej, samtidigt som de driver på för ett ja i EU:s ministerråd. C och SD är mest uttalat mot CC2 medan S är tydligast för.

Dock har alla Europaparlamentets partigrupper (där de svenska partierna ingår) enats i en unik gruppöverskridande kompromiss som säger nej till CC2 i dess bärande delar:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Det kan bli svårt för enstaka ledamöter att frångå denna stora kompromiss, även om deras svenska partier säger ja till CC2.

Andra utskott som kan bli inblandade i den fortsatta processen är kvinnoutskottet FEMM (svenska ledamöter från C, S, V, M, MP), utskottet för rättsliga frågor JURI (M) samt utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd IMCO (S, V, M, MP).

Förmodligen kommer inte så mycket att hända vad gäller CC2 innan EU:s ministerråd kommer fram till en ståndpunkt. (Där har frågan dragits i långbänk i två år.)

Men när eller om det sker, då blir det skarpt läge. Då går Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen in i så kallade trilogförhandlingar, bakom stängda dörrar.

Därför gäller det att hålla frågan varm och de berörda ledamöterna medvetna om motståndet mot CC2.

Kampen mot Chat Control 2 fortsätter!

Läs även: Chat Control 2 – sommaruppdatering »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

FN ger skurkstater makt över internet

24 juli 2024 av Henrik Alexandersson 1 kommentar

En FN-konvention om cyberbrottslighet är på väg att ge länder som Ryssland, Kina, Iran och Pakistan oroväckande mycket makt över internet.

Nästa vecka samlas den kommitté som utformar FN:s Cybercrime Convention.

I namn av att bekämpa cyberbrottslighet innehåller den föreslagna texten inslag som kan användas av skurkstater för att tysta och förtrycka oppositionella.

Pådrivande är bland andra Ryssland, Kina, Iran och Pakistan.

Konventionen kan – som den föreligger – även användas för att klämma åt visselblåsare, aktivister, journalister och forskning om IT-säkerhet.

Något kriminellt uppsåt behöver inte föreligga. Konventionen innehåller inga garantier om att respektera grundläggande mänskliga rättigheter.

Texten öppnar för mer övervakning. Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.

Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt.

Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

I ett upprop kräver nu EFF, EDRi och 20 andra organisationer att EU och dess medlemsstater tar kritiken på allvar:

»With the UN AHC’s concluding session about to resume, we call on the delegations of the Member States of the European Union and the European Commission’s delegation to redouble their efforts to address the highlighted gaps and ensure that the proposed Cybercrime Convention is narrowly focused in its material scope and not used to undermine human rights nor cybersecurity. Absent meaningful changes to address the existing shortcomings, we urge the delegations of EU Member States and the EU Commission to reject the draft Convention and not advance it to the UN General Assembly for adoption.«

FN:s Ad Hoc Committee on Cybercrime (AHC) sammanträder den 29 juli till den 9 augusti. Målet är en resolution som antas av generalförsamlingen.

Länkar i omvänd tidsordning:
• Urgent Appeal to Address Critical Flaws in the Latest Draft of the UN Cybercrime Convention (juli 2024) »
• Digital Rights Groups Rally Against UN Convention That Threatens Free Speech and Privacy (juli 2024) »
• The UN Cybercrime Draft Convention is a Blank Check for Surveillance Abuses (juni 2024) »
• If Not Amended, States Must Reject the Flawed Draft UN Cybercrime Convention Criminalizing Security Research and Certain Journalism Activities (juni 2024) »
• Protect Good Faith Security Research Globally in Proposed UN Cybercrime Treaty (februari 2024) »
• Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet (januari 2024) »
• Global cybercrime treaty could be ‘disastrous for human rights,’ NGOs warn (augusti 2023) »
• UN: Cybercrime treaty must not put human rights at risk (april 2023) »

Så hotas yttrandefriheten i EU

18 juli 2024 av Henrik Alexandersson Lämna en kommentar

EU vill jämställa hat med terrorism. Men ännu har vi inte fått veta vilka yttranden det är man vill förbjuda. Och i Sverige får vi statligt godkända nätcensorer.

Australien, Kanada, Irland, Skottland… Det är som att en våg av inskränkningar av det fria ordet rullar fram över västvärlden.

I dagarna har den tyska regeringen förbjudit en tidning med tillhörande Youtube-kanal som enligt uppgift är allt för högerextrem.

Nu är ju Tyskland en smula speciellt – men man kan reagera på att stängningen inte är resultatet av ett domstolsutslag, utan av ett regeringsbeslut.

Annorlunda uttryckt: Personer av en politisk åskådning använder sin makt för att inskränka yttrandefriheten för personer med en annan politisk åskådning.

Det är lätt att se hur ett sådant mandat kan missbrukas för att tysta obekväma röster.

Beslutet har fattats av den tyska inrikesministern Nancy Faeser (SPD), som tidigare gjort sig känd för uttalandet om att »Den som hånar staten kommer att få med den starka staten att göra.« Som i gamla DDR.

Överallt finns det folk som gärna skulle vilja tysta andra, om de kunde.

Därför är det oroväckande att man nu tänker göra hat och hot till »EU-brott« av samma dignitet som till exempel terrorism och vapensmuggling.

Speciellt som man än så länge inte preciserat vilka yttranden det är man vill förbjuda.

Enda ledtråden är att Europaparlamentet uttalat att vad som skall anses utgöra hat »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Vilket låter oroväckande.

Man efterlyser även en »holistisk respons« och en »multidimensionell approach«. Vad kan möjligen gå fel?

Vad allt detta betyder – vilka yttranden man vill förbjuda – lär vi få reda på nu efter EU-valet, när det är för sent för medborgarna att reagera med sin röst.

Det hela är en del i ett större pussel. Under förra mandatperioden antog EU sin nya Digital Services Act (DSA). Den föreskriver bland annat Trusted Flaggers (sv: betrodda anmälare).

Detta är nätgranskare som godkänts av staten och som får en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som bör plockas bort.

De skall vara olika organisationer och särintressen (i ursprungstexten talas om företrädare för »kollektiva intressen«) som alla lär ha en agenda.

I Sverige kommer systemet med med dessa nätcensorer att hanteras av Post- och Telestyrelsen (PTS). Räkna med att det finns villiga kandidater.

Det är ett faktum att yttrandefriheten nu inskränks. Risken är uppenbar att man i denna process kommer att gå bortom vad som är acceptabelt i en demokratisk rättsstat.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Som vi brukar påpeka är de grundläggande mänskliga rättigheternas uppgift att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroande när staten vill inskränka dem.

Chat Control 2 – sommaruppdatering

9 juli 2024 av Henrik Alexandersson 6 kommentarer

• Europaparlamentet säger nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar.
• EU:s ministerråd har kört fast och diskuterade senast client-side-scanning.
• Den utgående EU-kommissionen vill fortfarande låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Det brände till i Chat Control-frågan när alla partier utom C & SD i riksdagens justitieutskott gav grönt ljus till det senaste förslaget om CC2 i EU:s ministerråd, bara en vecka efter EU-valet.

I korthet gick det ut på spionmoduler i meddelande-apparna, som kan granska vad som skrivs redan innan ett meddelande krypteras och sänds. Client-side-scanning. På så sätt menar man att man respekterar rätten till krypterad kommunikation.

Redan i september 2023 informerades riksdagen om den svenska regeringens position. »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning. Ingen i riksdagens justitieutskott eller EU-nämnd tycks dock ha reagerat på detta. Frågan är om det var medvetet eller av oförstånd.

Möjligen ville regeringspartierna tona ner saken då de drev en linje (ja till CC2) i ministerrådet och en helt annan (nej till CC2) offentligt, till exempel i EU-valrörelsen. Vilket väckt en del kritik.

Vad MP egentligen tycker om Chat Control 2 är inte längre helt kristallklart. Och V tycks ha drabbats av beröringsskräck inför utsikten att rösta med C och SD mot CC2 i justitieutskottet.

Sedan blev det midsommar och frågan tvärdog. Igen. Vilket kan vara ett lämpligt tillfälle för en överblick.

Europaparlamentet har sagt nej till CC2 i alla dess centrala delar:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Nu återstår att se vad det nyvalda parlamentet gör med frågan. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de svenska ledamöter som i EU-valrörelsen lovade säga nej till CC2. (Alla, utom S och kanske KD.)

I EU:s ministerråd har man inte lyckats uppnå tillräcklig majoritet för förslaget. I den senaste varianten ville det utgående belgiska ordförandeskapet som sagt införa client-side-scanning med spionmoduler på applikations- eller systemnivå i våra telefoner, datorer m.m.

Dessutom ser ministerrådet framför sig en modell med »frivillighet« där användare kan säga nej till meddelandescanning. Men denne kommer då inte att få dela bilder, video eller länkar (!).

Vilket på alla sätt bryter mot den rimliga principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden. Plus mot rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Vilket ministerrådets egen rättstjänst varnar för. Även det nya förslaget bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen säger som sagt ja till detta. Men det finns fortfarande en blockerande minoritet i ministerrådet.

Nu tar Ungern över ordförandeklubban i EU och CC2 finns uppsatt på ministerrådsmöten i oktober och december. Innan dess lär den komma upp på tjänstemannanivå i COREPER II. Vad Ungern (som är för CC2) kommer att göra av frågan är än så länge oklart.

Vid årsskiftet går EU-ordförandeskapet över till Polen, som i princip säger nej till CC2.

EU-kommissionen står å sin sida fast vid sitt ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Även totalsträckskrypterade /end-to-end-krypterade sådana. Det har framförts krav på att kommissionen helt bör dra tillbaka förslaget.

När eller om ministerrådet kommer överens om något blir det förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen – bakom stängda dörrar. En kompromiss där måste sedan i sin tur godkännas av både parlamentet och rådet.

Processen fortsätter. Låt oss slutligen påminna om de grundläggande principer som står på spel. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger (i snarlika formuleringar)…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Utöver rätten till privatliv påverkas även yttrandefriheten…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

Vilket naturligtvis gäller oavsett om yttrandet är menat för tusen personer eller bara en enda och oavsett om det handlar om en offentlig plats eller ett elektroniskt meddelande i en app.

De grundläggande mänskliga rättigheterna har än så länge visat sig vara de starkaste argumenten mot Chat Control 2 – då det är svårt för politikerna att gå runt dem. Vilket bland andra justitieminister Strömmer beklagat sig över.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP

28 juni 2024 av Henrik Alexandersson 7 kommentarer

Riksdagspartier som kritiserat client-side-scanning inom ramen för Chat Control 2: V+C+SD. Partier som stöttat regeringens position: M+KD+L+S+MP.

Det utgående belgiska EU-ordförandeskapet har ett kompromissförslag vad gäller Chat Control 2. Den centrala punkten är att man vill tillämpa client-side-scanning, det vill säga att dina meddelanden skall granskas innan de krypterats och sänts.

Vilket kräver en av två saker. Antingen att själva meddelande-apparna utrustas med bakdörrar för att göra sådan skanning möjlig. Eller att din telefon och dator utrustas med spionprogram på systemnivå.

Vilket i båda fallen kommer att drabba användare världen över, vars kommunikationer då kan komma att hamna i händerna på bland andra skurkstater, spioner och kriminella.

Den svenska regeringen ställer sig positiv till detta förslag. Den anser sig dessutom ha förankrat det hela i riksdagen, redan förra hösten. Samtidigt tycks EU-nämndens ledamöter osäkra kring om de givit klartecken till något sådant. Låt oss därför dyka ner i protokollen.

Den 14 september 2023 sammanträdde riksdagens justitieutskott. Föredragande var statssekreterare Charlotte Kugelberg. I protokollet kan man läsa den svenska regeringens position.

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning, precis som belgarna nu föreslagit.

»Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.«

Socialdemokraterna anmälde avvikande mening till förmån för EU-kommissionär Ylva Johanssons ursprungliga förslag. Vänsterpartiet anmälde avvikande mening mot (både kommissionens förslag och) den framlagda svenska ståndpunkten.

När den svenska positionen sipprat ut från justitieutskottets möte framförde såväl denna blogg som IT-experten Karl-Emil Nikka hård kritik mot densamma, den 17 september.

I en kommenterad dagordning – från regeringen till EU-nämnden – inför ett extrainsatt ministerrådsmöte, daterad den 18 september 2023 redovisar justitieminister Strömmer åter den svenska positionen.

Ur dokumentet »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Detta väckte en hel del reaktioner bland oss nätaktivister och det hölls inte mindre än tre demonstrationer mot Chat Control 2 och regeringens position utanför riksdagen.

Frågan fanns på dagordningen för EU-nämndens möte den 22 september 2023. Ärendet ströks dock med hänvisning till att det då spanska EU-ordförandeskapet dragit tillbaka punkten från ministerrådets föredragningslista.

Sverigedemokraterna ställde ändå vissa utforskande frågor och Vänsterpartiet ville försäkra sig om att frågan skulle komma tillbaka till nämnden innan beslut slutligen fattades. Socialdemokraterna försökte skynda på processen. (Anförande 42-52.)

Inför det sista belgisk-ledda ministerrådet den 13-14 juni i år blev det skarpt läge igen. Den 5 juni skulle frågan diskuteras på EU-nämnden.

Redan den 27 maj – redan 12 dagar innan EU-valet – fanns det belgiska förslaget på pränt.

Men på EU-nämnden den 5 juni fattades inget beslut, då frågan plötsligt strukits från ministerrådets föredragningslista. Då blev Chat Control 2 bara en snabbt avklarad informationspunkt.

Istället öppnades en möjlighet att man skulle kunna fatta ett beslut hos medlemsstaternas permanenta respresentanter i COREPER II, den 19 juni.

På så sätt flyttades frågan till efter EU-valet. Ett val där alla partier utom Socialdemokraterna och möjligen Kristdemokraterna värvat röster på budskapet att säga nej till Chat Control 2.

Således blev det åter skarpt läge på justitieutskottets möte den 18 juni i år, en dryg vecka efter EU-valet. Alla partier utom Centern och Sverigedemokraterna ställde sig nu bakom den svenska ståndpunkten.

Vilket blev en mediesnackis när det lyftes av journalisten Emanuel Karlsten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle sedan pudla och säga att de röstat fel. I MP:s fall motsägs detta av interna dokument. Och enligt rimligt trovärdiga källor har Vänsterpartiet något slags principbeslut på att inte stödja Sverigedemokraterna i utskotten.

Dock blev det inget beslut i COREPER II heller, då det verkar som att det belgiska ordförandeskapet inte fått ihop tillräckligt stor majoritet bland medlemsstaterna.

Ovanstående visar att det faktiskt stämmer att regeringen förankrat sin position om Chat Control 2 i såväl riksdagens justitieutskott som EU-nämnden redan förra året. Även om en del ledamöter inte uppfattat det så.

Sammanställning:
• På justitieutskottets möte den 14 september 2023 var det bara Vänsterpartiet som hade invändningar mot den svenska linjen.
• Vid EU-nämndens möte den 22 september 2023 var det bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som var oroade.
• Och på justitieutskottets möte nu senast, den 18 juni i år ställde sig alla partier utom Centern och Sverigedemokraterna bakom den svenska ståndpunkten.

Således:

I någon mening har V+C+SD vid något eller några tillfällen varit kritiska till den svenska positionen. Medan M+KD+L+S+MP givit den aktivt eller passivt stöd. Plus att S vill gå ännu längre och genomföra EU-kommissionens ursprungliga, grundligt sågade förslag.

Den svenska positionen är som sagt »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga att skapa en bakdörr för att kringgå kryptering som kan komma att utnyttjas av illvilliga aktörer och som därmed utsätter användare i både EU och resten av världen för en risk.

Nu lämnar Belgien över ordförandeklubban i ministerrådet till Ungern, som satt upp frågan på dagordningen för sina möten den 10-11 oktober och 12-13 december. Till dess vore det bra om vi kan få riksdag och regering att backa om client-side-scanning.

Tidigare poster:
• Chat Control 2 – vad händer nu? »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli