Femte juli

Nätet till folket!

Storbritannien

Nu avgörs Julian Assanges framtid

av

Nu är det dags för sista akten i dramat om Julian Assange i brittisk domstol. I samband med detta kan det vara bra att ha några grundläggande förhållanden klara för sig.

Denna vecka, 20-21 februari håller Royal Courts of Justice i London förhandlingar om utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange från Storbritannien till USA.

USA vill ha honom utlämnad för spioneri, efter att Wikileaks publicerat ett antal läckor som varit mindre smickrande för den amerikanska administrationen (med flera).

Det handlar bland annat om USA:s krigsdagböcker från Irak och Afghanistan, läckor om amerikansk massövervakning och telegram från ambassaderna hem till State Departement i Washington.

Speciellt de senare har varit pinsamma för administrationen, då de bland annat avslöjat vad USA egentligen tycker om olika utländska ledare och regeringar. De visar också att man använder sig av dubbla budskap på ett sätt som kan vilseleda medborgarna.

Det mesta som Wikileaks publicerat har skett i samarbete med tidningar som The New York Times, The Guardian, The Telegraph, The Times, The Financial Times, Reuters, BBC, Le Monde, Der Spiegel, Die Welt, La Republica, El Pais, Politiken, YLE, Verdens Gang, Aftonbladet, DN, SvD, SVT och ett 70-tal andra ledande media jorden runt.

Men det är bara Assange / Wikileaks som åtalas.

Det bör understrykas att Wikileaks själva inte ägnat sig åt dataintrång, utan bara publicerat sådant som visselblåsare överlämnat till dem.

Ändå rör det amerikanska åtalet mot Assange spioneri – och kan ge honom 175 år i fängelse. (Det skall tilläggas att de amerikanska myndigheternas kronvittne medgivit att hans uppgifter varit påhittade.)

Fallet väcker naturligtvis oro i media, då det öppnar för att alla som publicerar uppgifter om missförhållanden i den amerikanska statsapparaten kan komma att åtalas för spioneri.

Sedan kan man tycka vad man vill om de avslöjanden Wikileaks gjort. Man kan även ha åsikter om Julian Assanges speciella personlighet.

Men det ändrar inte den principiella frågan: Skall man kunna straffas för att man publicerar information som makthavarna tycker är besvärande?

Man kan också ifrågasätta själva grunden för åtalet, spioneri. För vem skall Assange i så fall ha spionerat? Det amerikanska folket som nu fått veta vad som skett i dess namn och för dess skattepengar?

För att demokrati över huvud taget skall vara ett meningsfullt koncept måste medborgarna få veta vad makthavarna har för sig. Annars blir det omöjligt att göra informerade val och att utkräva ansvar.

Domstolen kommer nu att avgöra om Assange har rätt att driva sitt senaste (sista) försök att överklaga begäran om utlämning. Om svaret blir nej kan han vara på väg till USA inom ett par dagar efter dom.

2013-19 tillbringade Julian Assange på Ecuadors ambassad i London, efter att landets dåvarande regering beviljat honom asyl. I snart fem år har han suttit i brittiskt fängelse i väntan på att frågan om utlämning till USA skall avgöras.

Assange får rätt att överklaga begäran om utlämning till USA

av

Julian Assange har idag fått rätt att överklaga USA:s begäran om utlämning från Storbritannien. Dock på begränsade grunder.

Vid lunchtid idag meddelade en brittisk domstol (High Court, London) att Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange beviljas rätt att överklaga USA:s begäran om att få honom utlämnad. Vilket innebär att frågan kommer att tas upp i the Supreme Court.

Dock verkar det som om denna rätt att överklaga begränsas till de senkomna amerikanska försäkringarna om hur han skulle komma att behandlas i fängelse. (Med tanke på Assanges sviktande hälsa efter tio år avskild från samhället är frågan om han skulle överleva ett amerikanskt högsäkerhetsfängelse.)

Samtidigt har det amerikanska caset mot Assange i stort sett kollapsat, då det bygger på uppgifter som visat sig vara oriktiga. Frågan är om dagens dom ger Assanges advokater möjlighet att även ta upp detta.

I väntan på behandling i the Supreme Court kommer Assange att hållas kvar i det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh.

Skulle Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse – på grund av sin publicistiska gärning. Vilket medie- och medborgarrättsorganisationer kraftigt kritiserat.

Skulle Wikileaks publiceringar leda till att Assange döms, då riskeras pressens frihet – eftersom etablerad internationell media publicerat samma saker och i stora delar har samma arbetsmetoder.

Här finns en länk till en mer utförlig beskrivning av det juridiska finliret kring fallet Assange (publicerad innan dagens dom).

Nu får vi se hur dagens beslut tolkas och vad som sker i nästa steg.

UK High Court: Julian Assange kan utlämnas till USA

av

En brittisk domstol har idag beslutat att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA. Där kommer han i så fall att ställas inför rätta för att ha exponerat verkliga förhållanden för folket. Fallet återförs nu till den lägre domstol som äger målet.

Fredag. Nobels fredspris delas ut till två modiga journalister som vågat avslöja missförhållanden och hålla makten ansvarig för sina handlingar. 111 länder samlas till ett toppmöte om demokrati, lett av USA. Och en brittisk domstol beslutar att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA – för att ha exponerat verkligheten och maktens pinsamma hemligheter för folket.

USA vill ha Assange utlämnad för att ha uppmanat till dataintrång (vilket det inte finns några bevis för) och spioneri – efter att ha publicerat information om krigen i Irak och Afghanistan samt diplomatiska telegram som varit besvärande för administrationen. Blir Assange utlämnad till USA och dömd där, då riskerar han upp till 175 år i fängelse.

I sammanhanget är det värt att notera att de amerikanska myndigheternas nyckelvittne visat sig vara en kriminell mytoman, som tagit tillbaka sina uppgifter.

Nu är sista ordet inte sagt. Fallet återförs till den lägre domstol som tidigare beslutat att Assange inte kan utlämnas, på grund av humanitära skäl. En hel del saker har förändrats i sak sedan fallet senast var uppe där. Det är en spekulation – men som fallet har utvecklats kan domstolen komma att säga nej till utlämning av andra skäl än humanitära.

Om Assange blir utlämnad och dömd är det ett hot mot den fria pressen. Han har inte gjort något annat än sådant som varenda nyhetsredaktion i den fria världen dagligen ägnar sig åt. Och det Wikileaks har publicerat har också i allt väsentligt publicerats av till exempel New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Man kan även ifrågasätta det rimliga i att anklaga någon för spioneri när det som skett är att information som staten har velat tysta ner har exponerats för folket. Det folk som i fria, demokratiska val förväntas hålla sina politiker ansvariga för sina handlingar. Hur skall det kunna ske om nämnda folk inte får veta vad som verkligen händer?

UK: Två års fängelse för fake news eller känslomässigt lidande online

av

Det är inte bara EU som håller på att stifta nya nätlagar. I Storbritannien förbereds lagstiftning som kan ge upp till två års fängelse för den som spider falsk information eller orsakar känslomässig skada online.

I Storbritannien arbetar parlamentet just nu med en Online Safety Bill. Att medvetet sprida falsk information blir olagligt. Det blir också olagligt att orsaka känslomässig, psykologisk eller fysisk skada för andra online.

Det senare – fysisk skada – är en no-brainer, eftersom man inte i något sammanhang (annat än självförsvar) får utöva eller uppvigla till våld mot andra. Men i övrigt är förslaget märkligt.

Vad gäller känslomässig eller psykologisk skada måste man rimligen utgå från den drabbades personliga, subjektiva upplevelse. Hur det är tänkt att omsättas i något slags objektiv och allmängiltig lagstiftning skall bli intressant att se.

Straffet för den som bryter mot den nya lagen (som läggs fram för parlamentet den 10 december) kan bli upp till två års fängelse.

Som ett eko av vad som pågår i EU:s ministerråd vill man även sätta stopp för icke olagligt skadligt innehåll.

Frågan blir densamma i såväl UK som EU: Hur har man tänkt sig förbjuda icke olagligt innehåll? Antingen är information tillåten eller förbjuden. Om den är laglig kan den knappast samtidigt vara olaglig.

För att komma runt detta kan politikerna möjligen utöva påtryckningar mot sociala media att skärpa sina användarvillkor och att plocka bort visst material inom ramen för dessa. På så sätt kan politikerna de facto hindra viss information från att spridas – utan att behöva trötta sig själva med stökiga saker som en demokratisk beslutsprocess, debatt, kritik och lagstiftning. Vilket är direkt olämpligt ur en demokratisk synvinkel.

• The Guardian: TechScape: what to expect from the online safety bill »
• Wikipedia: Online Safety Bill »

Idag fortsätter processen mot Julian Assange

av

Idag och i morgon hålls förhandlingar i Storbritanniens High Court vad gäller utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. I samband med detta kan det vara läge att uppmärksamma vissa fakta i målet.

Detta har hänt: USA vill ha Wikileaks chefredaktör Julian Assange utlämnad för spioneri kopplat till att man anser att han uppmanat källor att hacka amerikanska system. Utlämnas han riskerar han upp till 175 år i fängelse. Brittisk domstol har avslagit detta på humanitära grunder. Beslutet har överklagats av amerikanska myndigheter.

Här kan det vara på sin plats att hålla ett par saker i minne.

För det första har USA:s nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter och exponerats som en mytoman. Denna person sitter idag i fängelse på Island för upprepad brottslighet.

För det andra har det avslöjats att amerikanska myndigheter diskuterat möjligheten att kidnappa och möjligen även döda Assange. Vilket knappast kan stärka deras sak.

För det tredje har Wikileaks tagit emot och publicerat läckt information, precis som vilken vanlig nyhetsredaktion som helst. Det Wikileaks har publicerat har i stora delar även publicerats av respekterad mainstreammedia i USA och resten av världen. Skulle Assange utlämnas och sedan fällas är detta ett hot mot tryckfriheten och pressens frihet.

Tunga aktörer som Amnesty International och internationella journalistorganisationer kräver att målet mot Assange läggs ner och att han försätts på fri fot.

Detta kan vara bra att känna till, då det inte alltid framgår av den vanliga rapporteringen i media.

CIA ville kidnappa Julian Assange

av

Efter att Wikileaks 2017 publicerat information om amerikanska verktyg för massövervakning – Vault 7 – diskuterades planer på att kidnappa Julian Assange på hög politisk nivå i Washington. Inom CIA undersöktes även möjligheten att mörda honom. Man planerade också insatser mot andra medarbetare hos Wikileaks – samt att göra det möjligt att åtala fristående journalister som Glenn Greenwald och Laura Poitras.

I helgen avslöjade Yahoo News hur amerikansk underrättelsetjänst försökt komma åt Wikileaks grundare och redaktör Julian Assange. Redan tidigare har dokument avslöjat hur man planerat att svartmåla Wikileaks och fabricera anklagelser mot Assange. Denna gång gick man dock längre. På hög politisk nivå diskuterades möjligheten att kidnappa Assange.

Inom CIA diskuterades även att mörda honom och operativa insatser på Londons gator ifall Ryssland skulle försöka smuggla ut honom. Man undersökte även möjligheten att använda infiltratörer och att göra inbrott hos Wikileaks medarbetare eller att på annat sätt stjäla deras datorer.

Men det var inte bara Wikileaks som hamnade i skottgluggen. Även fristående journalister skulle oskadliggöras. Ur artikeln:

»Still chafing at the limits in place, top intelligence officials lobbied the White House to redefine WikiLeaks — and some high-profile journalists — as “information brokers,” which would have opened up the use of more investigative tools against them, potentially paving the way for their prosecution, according to former officials.«

»Among the journalists some U.S. officials wanted to designate as “information brokers” were Glenn Greenwald, then a columnist for the Guardian, and Laura Poitras, a documentary filmmaker, who had both been instrumental in publishing documents provided by Snowden.«

Julian Assange sitter idag i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse medan förhandlingar pågår om utlämning till USA, där han riskerar 175 år i fängelse för sitt journalistiska arbete. US Department of Justices nyckelvittne har dock visat sig vara både mullvad för amerikanska myndigheter och mytoman. Han har nu offentligt tagit tillbaka sina påståenden.

Kärnfrågan – som från början hindrade Obama-administrationen från att ge sig efter Wikileaks – handlar om pressens frihet. Skulle man döma och fängsla Assange – då skulle all media som gör oönskade avslöjanden riskera samma sak.

Läs hela artikeln: Kidnapping, assassination and a London shoot-out: Inside the CIA’s secret war plans against WikiLeaks »

UK: Staten använder kommersiell persondata för att påverka befolkningens beteende

av

Enligt en studie från the Scottish Center for Crime and Justice Research använder brittiska myndigheter kommersiell persondata från Big Tech för att påverka hur människor beter sig.

Diskussionen om hur nätplattformar, sociala media och Big Tech använder känslig persondata har fått en ny dimension. Nu är det inte bara företag och annonsörer som köper sådan data, utan även statliga myndigheter. Syftet är att få människor att ändra sitt beteende. Ur studien:

»This is not simply a case of algorithms being used for sorting, surveilling, and scoring; rather this suggests that targeted interventions in the cultural and behavioural life of communities are now a core part of governmental power which is being algorithmically-driven, in combination with influencer networks, traditional forms of messaging, and frontline operational practices.«

Våra nätvanor är alltså inte bara värdefulla för företag som vill hitta kunder för sina produkter – utan även för myndigheter.

Detta öppnar dels för svindlande perspektiv vad gäller Storebrorsstaten. Myndigheterna kan ta reda på så gott som allt om oss.

Dels finns ett demokratiskt problem. I en demokrati antas den offentliga makten utgå från folket. Politik slås fast i en öppen, demokratisk process – av folkets valda representanter – efter vederbörlig granskning och debatt. Statliga påverkansoperationer som syftar till att ändra på folket ställer detta på huvudet. Speciellt som folket varken har insyn i eller möjlighet att påverka sådan verksamhet.

Dessutom kan man ifrågasätta trovärdigheten hos statliga aktörer som kritiserar till exempel Facebook för överdriven insamling av persondata – när staten själv köper in och använder sådan data.

Frågan är om detta pågår även i Sverige och i så fall i vilken omfattning.

Länk: Influence government: exploring practices, ethics, and power in the use of targeted advertising by the UK state (PDF) »

Assange: Huvudförhandling hålls 27-28 oktober

av

Idag har man hållit en förberedande domstolsförhandling med anledning av att USA överklagat en brittsik domstols beslut om att inte utlämna Assange. (Läs mer här.)

Den amerikanska administrationen tycks ha haft viss framgång med att hävda vissa (men inte alla) sina grunder för att ett överklagande skall tillåtas.

Detta behöver dock inte innebära att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare stärks som sådant. Speciellt inte som den amerikanska administrationens nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter.

Datum för nästa domstolsförhandling är satt till 27-28 oktober.

Läs en mer utförlig beskrivning från rätten här »

EU-domstolen på väg att stoppa datalagringen – igen

av

EU-domstolens generaladvokat föreslår att domstolen skall stå fast vid sitt beslut från 2014 om att svepande datalagring utan misstanke om brott inte skall vara tillåten.

Det är ett antal mål som rör Frankrike, Belgien och Storbritannien som snart kommer att avgöras av EU-domstolen.

EDRi:

The Advocate General confirms that the ePrivacy Directive and EU law applies to data retention for the purpose of national security. He proposes to uphold the case-law of the Tele2 case and stressed that “a general and indiscriminate retention of all traffic and location data of all subscribers and registered users is disproportionate” and that only limited and discriminate retention with limited access to that data is lawful. He states that “the obligation to retain data imposed by the French legislation is general and indiscriminate, and therefore is a particularly serious interference in the fundamental rights enshrined in the Charter” and similar criticism is raised on the Belgian and UK laws.

Enkelt uttryckt: Att lagra data om alla medborgares telekommunikationer, utan misstanke om brott strider – fortfarande – mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Detta är inte bara en knäpp på näsan för de medlemsstater som fortsatt trotsar EU-domstolens beslut om datalagringen – utan även för EU-kommissionen, som försökt ducka frågan.

Nu är frågan: Om domstolen går på generaladvokatens linje (vilket den förmodligen kommer att göra) – kommer detta då även att innebära att den nya svenska lagen om datalagring är ogiltig?

Sverige har ju som bekant, flera gånger, försökt kringgå EU-domstolens beslut. Nu senast med en ny lag om datalagring – som fortfarande bryter mot den grundläggande princip som domstolen slagit fast.

Inom ett par månader kommer domstolens slutgiltiga beslut. Och om domstolen då står för sina principer – då kan den svenska lagen komma att prövas igen eller möjligen ogiltigförklaras direkt.

EDRi: Indiscriminate data retention considered disproportionate, once again »

Privacy International: Preliminary Statement: Advocate General’s Opinion Advises that Mass Surveillance Regime is Unlawful »

EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »

Processen mot Assange – ett justitiemord?

av

Under hela den rättsliga cirkusen kring Wikileaks grundare och huvudredaktör Julian Assange har han särbehandlats – negativt – just för att han är den han är. Och denna särbehandling fortsätter.

Assange är dömd till 50 veckor i fängelse för att ha brutit mot de borgensregler som gällde när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London. Detta kan till exempel jämföras med den man som höll sig undan den brittiska rättvisan utomlands, efter att ha varit inblandad i en båtolycka på Themsen där en kvinna dog. Hans straff för att ha brutit mot borgensreglerna blev ett halvår i fängelse. Det vill säga halva tiden jämfört med Assange.

Man kan också konstatera det anmärkningsvärda i att Assange, som inte är dömd för något annat än en mindre formell förseelse har placerats i högsäkerhetsfängelset Belmarsh prison.

Man kan misstänka att detta kan ha att göra med att man inte vill ha Assange på fri fot ifall rättsprocessen kring utlämning till USA drar ut på tiden.

Utlämningsfrågan kommer garanterat att bli en utdragen rättslig process. Även om Assange än så länge bara är delgiven misstanke om något slags stämpling till ett ej fullbordat dataintrång – så finns det tydliga tecken på att han kommer att anklagas för fler brott om/när han blir utlämnad till USA.

Att döma av olika amerikanska politikers och tjänstemäns uttalanden genom åren, så är risken uppenbar att Assange kan komma att åtalas för spioneri för sin publicistiska verksamhet. Därmed finns även en risk för dödsstraff. Eller i vart fall livstids fängelse.

The UN working group on arbitrary detention (WGAD) är oroad över det som sker. The Guardian rapporterar…

The UN working group on arbitrary detention (WGAD) said it was deeply concerned by the “disproportionate sentence” imposed on Assange for violating the terms of his bail, which it described as a “minor violation”. (…)

The working group is further concerned that Mr Assange has been detained since 11 April 2019 in Belmarsh prison, a high-security prison, as if he were convicted for a serious criminal offence. This treatment appears to contravene the principles of necessity and proportionality envisaged by the human rights standards.

Detta kan mycket väl komma att utvecklas till ett justitiemord, redan innan en eventuell utlämning till USA.

/ HAX

Länk: UN calls for Julian Assange’s release from UK high-security jail »