GDPR

EU vill göra Europols olagliga registrering av icke misstänkta laglig

28 januari 2022 av Henrik Alexandersson

Europol samlar på sig information om människor som inte är misstänkta för brott. Nu vill EU ändra reglerna för att göra denna olagliga verksamhet laglig – trots att den strider mot EU:s fördrag och förordningen om dataskydd.

I åratal har Europol samlat på sig mer data än vad lagen tillåter. Det handlar om personuppgifter där det inte kan påvisas att de registrerade personerna ägnar sig åt något olagligt eller har brottsligt samröre.

Nu har EU:s datatillsynsmyndighet EDPS beordrat Europol att radera denna information. Computer Sweden skriver:

»EDPS ger Europol ett år på sig att ta reda på vad som lagras på ett lagligt sätt, och de ska även radera nyligen insamlade uppgifter som inte kategoriserats inom sex månader.«

Europol anser sig dock inte ha gjort något fel. Och EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson säger till The Guardian:

»De brottsbekämpande myndigheterna behöver verktygen, resurserna och tiden för att analysera data som lagligen överförts till dem. (…) I Europa är Europol plattformen som stödjer de nationella polismyndigheterna i denna gigantiska uppgift.»

Slovenien ställde sig under sitt EU-ordförandeskap förra halvåret på Europols sida. Statewatch rapporterar:

»There has been ”significant progress” in negotiations on new powers for EU police agency Europol, according to a document circulated by the Slovenian Presidency of the Council in December. The police agency was recently ordered to delete vast amounts of personal data that it was processing illegally – but the new rules would allow those practices to continue. Member states may be hoping to approve the new rules before the agency has to implement the deletion order.«

EDRi noterar samma sak:

»The indiscriminate bulk data collection and algorithmic analyses of the “uncategorised” data by Europol violates EU data protection law, the EU Charter of Fundamental Rights and the Treaties. However, these activities not only continue in spite of the EDPS strong criticism – the EU institutions try to legalise them under the revised Europol Regulation.«

I sammanhanget är det värt att notera att det snart kommer en dom i EU-domstolen om PNR, det vill säga Passenger Name Record som handlar om att samla in persondata om alla flygresenärer. Detta kan komma att bli en signal om hur man får eller inte får samla in information. Om domstolen går på samma linje som när det gäller datalagringen lär domen bli att man inte får ägna sig åt urskiljningslös övervakning och datainsamling, speciellt inte utan misstanke om brott.

Det är dock inget det nuvarande franska EU-ordförandeskapet tänker vänta på. Åter till Statewatch:

»The French Presidency of the Council wants to enter secret ”trilogue” negotiations with the European Parliament and European Commission on new rules governing Europol, the EU policing agency, with a text including a ”workaround” to allow Europol to hold on to vast quantities of personal data that it is currently processing illegally.«
»The Presidency’s proposal seeks to allow agencies and states that illegally provided data to Europol to be able to give their consent for its ongoing processing under the new rules, which would legalise existing practices…«

EU tänker alltså göra olaglig övervakning och registrering – som strider mot EU:s fördrag och dataskyddsförordning – laglig genom hemliga förhandlingar.

EU-kommissionen och ministerrådet är redan ombord. Sedan får vi se vad som händer när Europaparlamentet skall behandla den nya regleringen för Europol.

Skulle de föreslagna förändringarna bli verklighet är det uppenbart att frågan kommer att gå vidare till EU-domstolen.

Länkar, i tidsordning:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Stop Europol’s illegal bulk data collection! »
• Computer Sweden: Europol tvingas radera stora mängder personuppgifter »
• The Guardian: A data ‘black hole’: Europol ordered to delete vast store of personal data »
• EDPS Decision on the retention by Europol of datasets lacking Data Subject Categorisation (PDF) »
• Statewatch: EU: Europol: ”Significant progress” on legalising illegal data practices »
• EDRi: The EU’s own ‘Snowden Scandal’: Europol’s Data Mining »
• Statewatch: Europol: Council Presidency proposes workaround for illegal data processing »

Kommer krav på skydd av persondata att leda till ett balkaniserat internet?

5 augusti 2020 av Henrik Alexandersson

Som vi berättat i en tidigare bloggpost har EU-domstolen upphävt det så kallade EU-US Privacy Shield-avtalet, som reglerar överföring av persondata mellan EU och USA. Skälet är att domstolen anser att sådan data inte har tillräckligt starkt skydd mot amerikanska underrättlseorgan, som NSA.

Detta har utlöst en intensiv juridisk aktivitet hos många av de berörda företagen. Politico skriver:

»While it remains to be seen exactly how EU watchdogs will interpret the Privacy Shield ruling, a growing number of companies are not waiting to find out — and proactively taking the decision to keep their data in the bloc.« (…)

»A lawyer who represents large tech companies — and who asked to speak on condition of anonymity to discuss confidential matters — said they now advise some clients to consider compartmentalizing data in different regions.« (…)

»Calls for data localization — especially from privacy-conscious Germany — are not new, but this time could be different. Digital sovereignty has emerged as a top priority for Europe’s top policymakers, who have thrown their weight behind projects like Gaia-X, an initiative aimed at boosting the bloc’s ability to store data on the continent.«

Plötsligt tycks alla kort finnas på bordet. En möjlighet – som inte är speciellt trolig – är att USA ger utländska medborgare samma skydd mot massövervakning som amerikanska, eller ett USA inför en ny lagstiftning som ligger i linje med EU:s GDPR. En annan möjlighet är att dela upp data mellan EU och USA. Ett tredje alternativ är att endast överföra hårt krypterad persondata mellan EU och USA. Man skulle även teoretiskt kunna tänka sig att amerikanska nätjättar lagrar all sin information i Europa, även om inte heller det är troligt.

Oavsett vilket är risken att vi går mot en ökad balkanisering av internet – vilket i så fall strider mot hela principen om ett fritt, öppet och globalt nät. Det är också möjligt att vissa internationella företag och plattformar kan välja att sluta acceptera och serva kunder i EU. Vilket för övrigt är något Youtube redan överväger, efter att EU klubbat sitt nya upphovsrättsdirektiv.

Man kan även konstatera att företagsklimatet för nättjänster och -plattformar är sådant i EU att startups och riskkapital hellre söker sig till andra delar av världen. Vilket kommer att leda till att EU hamnar ännu mer på efterkälken. Trots de bästa intentioner håller vi på att reglera denna marknad till döds. Det är problematiskt, eftersom internet är ett centralt verktyg för mänsklighetens kollektiva utveckling.

Politico: The demise of Privacy Shield may be the end of US-Europe data transfers »

Europa hopplöst efter i plattformsekonomin

26 juni 2020 av Henrik Alexandersson

Gång på gång har EU fattat beslut om att bli ledande inom IT och digital ekonomi.

Det går som synes inte så bra. (Infographic från Dr. Holger Schmidt.)

Detta är kanske inte att förvånas över – då EU ständigt överreglerar och reglerar sönder marknaden.

Ta dataskyddsförordningen, GDPR, som exempel. Intentionen att användare skall ha makt över sin egen data är vällovlig. Men blev det så? För den vanlige användaren har denna lagstiftning inte märkts på annat sätt än att vi slentrianmässigt måste godkänna cookies oftare. Och för företagen har det inneburit påtagligt ökad administration och ökade kostnader. Då är det enklare för entreprenörer och riskkapitalister att söka sig utanför EU.

Eller EU:s nya upphovsrättslagstiftning. Regler som kräver uppladdningsfilter och idiotiska idéer som den så kallade länkskatten skrämmer företagen bort från Europa. Till exempel överväger Youtube om det överhuvudtaget går att verka inom EU när direktivet blir lag i medlemsstaterna. Vem vill starta något nytt i detta politiska klimat? Och även om nätjättarna – med alla sina resurser – klarar av att hantera kostsamma och komplicerade krav på till exempel uppladdningsfilter – så stängs dörren i ansiktet på alla små och nya aktörer. Därför kommer vi inte att få se nya nätplattformar, morgondagens nätjättar växa fram i Europa.

Exemplen är fler och nya krav på uppladdningsfilter och kontroll av innehåll är på väg i bland annat den nya förordningen om terror-relaterat innehåll online och med EU:s nya Digital Services Act.

EU håller helt enkelt på att hamna i digitalt bakvatten – som en direkt konsekvens av medvetet fattade politiska beslut.

Fransk dom mot automatiserad ansiktsigenkänning i skolan

5 mars 2020 av Henrik Alexandersson

Frankrike har fått sitt första domstolsutslag om automatiserad ansiktsigenkänning.

Earlier this month, the Administrative Court of Marseille heard our case against facial recognition systems controlling access to two high schools in Nice and Marseille. These systems were authorised in December by the PACA Region as “experimental”. Yesterday, the Court annulled this decision.

The Court found that the Region had no power to take this decision – schools only have such powers. Furthermore, the Court found that it breached the GDPR: these systems were based on “consent”, but students’ consent cannot be “freely given” because of the authority relationship that binds them to the school’s administration.

Läs mer hos La Quadrature de Net »

Video: Senaste nätnyheterna

18 februari 2020 av Henrik Alexandersson

De senaste nätnyheterna från denna blogg: Hemlig dataavläsning, EU:s uppladdningsfilter. Britterna kliver av GDPR. Sverige och massövervakningen & Assange – mystiken tätnar.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Efter Brexit: Storbritannien överger GDPR?

13 februari 2020 av Henrik Alexandersson

Det kommer signaler från Storbritannien om att landet kan komma att överge EU:s modell för persondataskydd.

Euractiv:

In a written statement to the House of Commons published yesterday [3 Feb.], the Prime Minister said that the United Kingdom will “develop separate and independent policies” in a range of fields, including data protection, adding that the government would seek to maintain high standards in so doing.

Moreover, speaking to reporters on Monday, Johnson said that the UK has no need to bind itself to an agreement with the EU. “We will restore full sovereign controls over our borders, immigration, competition, subsidy rules, procurement, data protection,” he said.

Meanwhile in Brussels, the European Commission released a recommendation for opening trade negotiations with the UK, highlighting previous commitments that both parties had made to maintain consistency in data protection standards.

Lite motstridiga uppgifter, således. Men det blir rätt intressant om man sätter in frågan i ett större perspektiv.

Britterna har meddelat att de för närvarande inte tänker implementera EU:s upphovsrättsdirektiv – och inte införa det kritiserade uppladdningsfiltret.
Nätjättarna diskuterar möjligheten att lämna EU och eventuellt blockera användare från EU– som följd av det nya upphovsrättsdirektivet.
Många företag anser EU:s dataskyddsdirektiv – GDPR – vara allt för krångligt, omfattande och kostsamt.

Det är svårt att säga om det finns någon sådan plan – men pusselbitarna finns i vart fall på plats för att Storbritannien skulle kunna bli ett »IT-paradis« i Europa, men utanför EU.

Det är ju så det blir när EU reglerar sönder den digitala marknaden. Då flyttar företagen. Och man kan knappast lasta britterna om de griper tillfället i flykten.

Euractiv: UK to diverge from EU data protection rules, Johnson confirms »

Så kan GDPR användas för att komma åt andras privata information

12 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s dataskyddsförordning – GDPR – var tänkt att ge användare ökad kontroll över sina egna data. Nu visar det sig att rätten att få ut persondata lätt kan missbrukas av andra.

Vice berättar om en student som arbetar med cybersäkerhet kunde få ut oroväckande mycket informatioin om sin flickvän (som givit honom sitt medgivande för experimentet).

He started with just Knerr’s full name, a couple of email addresses, phone numbers, and any other low-hanging fruit that he could find online. In other words, “the weakest possible form of attack,” as he put it in his paper. Then, he sent requests to 75 companies, and then to another 75 using the new data—such as home addresses—he found through the first wave of requests using an email address designed to look like that of Knerr.

Thanks to these requests, Pavur was able to get his fiance’s Social Security Number, date of birth, mother’s maiden name, passwords, previous home addresses, travel and hotel logs, high school grades, partial credit card numbers, and whether she had ever been a user of online dating services.

Nu var det inte alla företag som lämnade ut information lika lättvindigt. Men tillräckligt många för att det skall vara ett problem.

According to Pavur and Knerr, 25 percent of companies he contacted never responded. Two thirds of companies, including online dating services, responded with enough information to reveal that Pavur’s fiance had an account with them. Of those who responded, 25 percent provided sensitive data without properly verifying the identity of the sender. Another 15 percent requested data that could have easily been forged, while 40 percent requested identifying information that would’ve been relatively hard to fake, according to the study.

Att sparas under rubriken oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Länk: Researchers Show How Europe’s Data Protection Laws Can Dox People »