EU:s ministerråd

Här är det viktigaste du behöver veta om Chat Control. Från start till dagens inrikespolitiska gräl – i hårt koncentrerad form.

I januari 2021 skrev vi för första gången om Chat Control. EU:s ePrivacy-direktiv visade sig innehålla ett så starkt persondataskydd att de olika techplattformarna inte längre kunde skanna sina användares meddelanden i jakt på barnporr. Vilket de gjort frivilligt och relativt framgångsrikt (och reglerat i användarvillkoren).

Chat Control 1 är det undantag från ePrivacy-direktivet som gör att denna skanning kan fortsätta. Vilket i och för sig inte är oproblematiskt. Lösningen var tillfällig och sattes att gå ut sommaren 2024. Detta är den lagstiftning vi har idag och som förlängts till april 2026.

EU-kommissionär Ylva Johansson skissade på ett nytt direktiv, som var så tokigt att kommissionens tjänstemän såg till att det stoppades och omarbetades. I maj 2022 lade EU-kommissionen dock slutligen fram Chat Control 2.

CC2 säger att den skanning som tidigare varit frivillig nu skall bli obligatorisk. Den skall omfatta text, tal, bild, video, molntjänster, IP-samtal m.m. AI skall söka efter känt och ännu okänt material med övergrepp på barn samt identifiera otillbörliga meddelanden mellan vuxna och minderåriga.

Denna teknik existerar inte. Något undantag för krypterad information finns ej. Däremot föreslås en 18-årsgräns för meddelande-appar.

På sidan 13 skriver EU-kommissionen själv att CC2 innebär en kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna, men att den väljer att bortse från det.

Här är några av de fri- och rättigheter CC2 kränker. Låt oss börja med den digitala brevhemligheten. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och i snarlika ordalag EU:s egen rättighetsstadga säger:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Sedan har vi yttrandefriheten:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget kan det även vara på sin plats att påminna om den svenska grundlagen, Regeringsformen 2:1:

»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«

De grundläggande mänskliga rättigheternas uppgift är att skydda den enskilde mot övergrepp från staten. Därför är det oroande när staten nu vill inskränka dem.

Under resans gång har EU-kommissionär Johansson blivit hårt kritiserad då det avslöjats täta band mellan den techindustri som erbjuder övervakningsverktygen och kommissionen.

Kommissionen har även försökt påverka opinionen med annonser av en typ den själv vill förbjuda (politisk micro targeting) och märkliga opinionsmätningar om CC2 som visar rakt motsatt resultat till nationellt genomförda dito.

I Europaparlamentet har det blivit nej till CC2. I en unik gruppöverskridande överenskommelse sågade man i höstas alla förslagets bärande delar. Parlamentet menar att man bara bör få spana på personer som misstänks för brott.

Här är det värt att nämna att EU-domstolen (när den upphävde EU:s datalagringsdirektiv) slog fast principen: Spana på dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

I EU:s ministerråd (medlemsstaterna) har man brottats med CC2 i två års tid. Det senaste är att det belgiska ordförandeskapet föreslår en kompromiss där skanning bara inriktas mot bild och video. Och där man skapar en bakdörr till krypterade meddelanden genom spionmoduler i meddelande-apparna som analyserar innehållet redan innan det krypterats och sänts. (Eller spionprogram på systemnivå.)

Dessutom införs ett element av »frivillighet« genom att de som inte accepterar att apparna granskar deras meddelanden hindras från att sända bilder, video och att dela länkar. Vilket naturligtvis inte går ihop med vad som sägs om yttrandefriheten ovan.

Den svenska regeringen har en position som den har informerat riksdagens EU-nämnd om redan förra hösten. I den sägs bland annat följande. »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning, vilket är precis vad belgarna nu föreslår i ministerrådet. Här skall nämnas att EU-nämndens ledamöter tycks vara av uppfattningen att de aldrig givit grönt ljus till något.

I ministerrådet har det belgiska ordförandeskapet gjort ett sista försök att pressa igenom CC2 innan ordförandeklubban går över till Ungern. Speciellt som det funnits rykten om att Frankrike skulle överge sitt nej, vilket i så fall hade givit tillräcklig majoritet för den belgiska kompromissen.

Den 27 maj – redan 12 dagar innan EU-valet – fanns det belgiska förslaget på pränt. Målet var att klubba igenom CC2 på ministerrådsmötet 13-14 juni (alltså efter EU-valet).

I EU-valrörelsen lovade alla partier utom (S) att stoppa Chat Control 2.

Onsdag den 5 juni hålls ett möte i riksdagens EU-nämnd som skall förbereda det kommande mötet i ministerrådet. Men CC2 blev bara en kort informationspunkt, då frågan plötsligt plockats bort från ministerrådsmötets agenda. Vi varnade då för att regeringen talar med kluven tunga och driver en linje i ministerrådet och en helt annan i EU-valrörelsen.

Den 9 juni hölls val till Europaparlamentet.

Tisdag den 11 juni stod det så klart att CC2 ändå kan vara på väg att kuppas igenom i rådet genom att behandlas på EU-ambassadörernas möte (COREPER II) den 19, 20 eller 24 juni. Det var uppenbart att regeringen ägnade sig åt dubbelspel.

Så, den 18 juni, kom frågan plötsligt upp på ett möte med riksdagens justitieutskott. Nu var det bråttom och beslut måste fattas på sittande möte. Varpå alla, utom C och SD röstade för att stödja regeringens position. Det vill säga ett ja till den belgiska varianten av CC2 i ministerrådet.

I sista stund ströks dock frågan från mötet i COREPER II den 19 juni. Antingen fick belgarna inte ihop tillräckligt stor majoritet eller så fick man kalla fötter. Speciellt som Tyskland fortfarande säger bestämt nej till Chat Control 2. De vet väl hur det kan gå…

När detta skrivs finns fortfarande en möjlighet att frågan kommer upp på COREPER II under måndagen, 24/6. Men den finns ännu inte på dagordningen (söndag eftermiddag).

Chat Control 2 rör om i svensk politik, lagom till Almedalen. V och MP har drabbats av inre konvulsioner. Och regeringspartierna får löpa gatlopp för att ha sagt nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen samtidigt som de agerar för det rakt motsatta i ministerrådet.

När eller om ministerrådet kommer fram till något följer förhandlingar bakom stängda dörrar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Resultatet av sådana förhandlingar måste sedan godkännas av rådet respektive parlamentet igen, men det brukar mest vara en formsak.

Relaterat:
• Chat Control is Pure Surveillance State »
• Be scanned – or get banned! »
• Signal president Meredith Whittaker criticizes EU attempts to tackle child abuse material »
• Chat control: Politicians, industry raise alarm over EU’s unprecedented messenger surveillance plans »

Tidigare poster:
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli