Exakt vad är det EU-kommissionen vill göra olagligt att uttrycka på nätet? Och varför bara online?
Många frågor hänger i luften efter att EU-kommissionen meddelat att den avser att dra tillbaka sitt initiativ om att göra hat och hatbrott till särskilda »EU-brott« (som vapensmuggling och terrorism).
Frågorna gäller det direktiv mot uppmaningar till våld och hat på internet som kommissionen nu istället överväger.
Till att börja med kan man fråga sig varför det skall till speciella lagar för internet. Vi hör ju ständigt politiker upprepa att samma regler skall gälla online som i den fysiska världen. En bra princip som de ändå ständigt gör avsteg från.
EU har redan sedan 2008 gemensamma straffrättsliga regler mot offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung.
Rambeslut 2008/913/RIF kräver att medlemsstaterna kriminaliserar sådana offentliga uppmaningar, oavsett om de sker på internet eller i den fysiska världen.
Men varför behövs då särskilda straffrättsliga regler för yttranden på internet?
En annan fråga är exakt vilka gärningar och skyddade grupper som kommissionen vill lägga till, och om rambeslutets befintliga yttrandefrihetsgarantier kommer att finnas kvar.
De flesta medlemsstater har redan gått längre och kriminaliserat hets mot fler grupper. Enligt EU-kommissionens egen kartläggning hade exempelvis 20 av 27 medlemsstater redan 2021 kriminaliserat hets på grund av sexuell läggning och 17 på grund av kön.
Om uppmaningar till våld och hat redan är straffbara i hela EU, och de flesta medlemsstater dessutom gått längre än EU:s minimikrav, vad är det då kommissionen vill uppnå med ytterligare ett lager straffrättslig lagstiftning?
En inte alltför långsökt misstanke är att EU-kommissionen vill »harmonisera« denna lagstiftning, så att vad som sägs och skrivs online kan övervakas och åtgärdas på EU-nivå.
EU-kommissionen har redan uttryckligen aviserat en möjlig harmonisering. I sin terrorbekämpningsagenda från februari 2026 skriver den att man överväger ett lagstiftningsinitiativ för att harmonisera definitionen av hatbrott på internet. Samtidigt vill man utveckla Europols samarbete med sociala medier och andra plattformar.
Ytterligare en fråga är vilken rättslig grund kommissionen tänker använda. Det tidigare initiativet (»EU-brott«) körde fast eftersom det krävde enhällighet i ministerrådet. Nu har kommissionen öppnat för att använda redan befintliga EU-brottsområden som grund för ny lagstiftning. Vilket väcker frågan om man på så sätt försöker komma runt medlemsstaternas tidigare motstånd.
Med tanke på att EU ofta fastnar för »worst practice« (man tillgodoser önskemålen från dem som skriker högst) är risken att vi får ett system som det tyska, där polisen kan göra gryningsräder hos människor som misstänks ha publicerat opassande yttranden på internet. (Se video nedan.)
Relaterat:
• EU planerar direktiv mot näthat »
• Yttrandefriheten i EU: Tyskland – NetzDG »
Nedan två inslag om den tyska lagstiftningen mot hat och förolämpningar på nätet. Först CBS uppmärksammade reportage från februari 2025, sedan en uppföljning från DW.
Policing the internet in Germany, where hate speech, insults are a crime | 60 Minutes.
After Trump administration attacks: Are German hate speech laws too restrictive? | DW News
CC0
