Femte juli

Nätet till folket!

ansiktsigenkänning

2025 – Nätpolitik och övervakning året som gick

av

2025 var ett intensivt år för internet- och övervakningsfrågorna. Här är vår sammanställning över några av de viktigaste händelserna, i ungefärlig kronologisk ordning.

2025 års första stora snackis blev den amerikanske vicepresidenten JD Vances kritik mot den bristande yttrandefriheten i EU. I stora delar är kritiken relevant. Men den framfördes på ett sätt som fick politiker på såväl EU- som nationell nivå att gå i försvarsställning. Sedan dess har frågan eskalerat och nu även blivit en del av förhandlingarna om handelstullar.

I början av året meddelade även Meta att man skall sluta med externa faktagranskare i USA. Istället vill man gå över till »community notes« där användarna står för faktakollen, som på X.

Under året som gick sände regeringen även ut en skiss till en lagrådsremiss om datalagring på allmän remiss. Förslaget är att även meddelandetjänster skall tvingas lagra data som sina användares kommunikationer – samt att innehåll i dessa meddelanden skall kunna överlämnas till myndigheterna i läsbar (icke-krypterad) form.

Tunga remissinstanser, inklusive Försvarsmakten sågade förslaget och meddelande-appen Signal hotade att lämna den svenska marknaden. Kritiken tycks ha fått fäste, då det verkar som att det inte blir något skarpt förslag från regeringen innan valet.

Under våren började EU-kommissionen rulla tillbaka delar av dataskyddsförordningen GDPR och EU:s nya AI Act. Skälet är att man kom fram till att man reglerat för mycket och för hårt. Här finns möjligen också en insikt om att företag i den digitala ekonomin väljer andra delar av världen att etablera sig i, där regleringen är mindre omfattande.

Inom ramen för projektet »Protect EU« krattar EU-kommissionen manegen för ny datalagring. Målet är att kringgå EU-domstolens förbud mot svepande, generell övervakning utan brottsmisstanke. EU:s ministerråd vill datalagra allt, till och med dina Fodora-beställningar.

Under året har riksdagen givit regeringen rätt att ge sig själv makt att utfärda förordningar vid allvarliga fredstida kriser. Vilket kringgår hela principen om maktdelning.

I Storbritannien har den nya Online Safety Act lett till åldersgränser och ID-krav på all slags web-platser i hela världen som kan tänkas innehålla något som är olämpligt för brittiska barn och unga.

Vilket lett till oförutsedda och oönskade konsekvenser, protester och ålderskontroller utförda av tredje part som samlar in och potentiellt kan missbruka aktuell persondata.

VPN-användningen har skjutit i höjden sedan lagen infördes, vilket fått brittiska politiker att överväga VPN-förbud eller åldersgränser för VPN.

Även i EU diskuteras åldersgränser för sociala media. EU har redan tagit fram en app för ålderskontroll, i väntan på EU:s digitala plånbok. Europaparlamentet har uttalat sig för åldersgränser. Även EU:s ministerråd driver frågan. Det irländska EU-ordförandeskapet (andra halvåret 2026) har sagt sig vilja göra åldersgränser till en prioriterad fråga.

I Sverige är det främst Socialdemokraterna som kräver åldersgränser och ID-krav på sociala media. De vill även se särskilda »nätpoliser«. Samt ID-krav för spelplattformar med chattar – och fler statligt godkända nätcensorer (Trusted Flaggers).

Under hösten har det flammat upp en debatt i Storbritannien om ett statligt digital ID-kort. Motståndet är omfattande och högljutt.

I Sverige finns nu ett skarpt förslag om att svensk polis skall få använda kamerabevakning med AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning i realtid. Vilket är att pressa undantagen från förbudet mot sådan övervakning i EU:s AI Act till sitt yttersta.

Slutligen – en viktig delseger: Chat Control 2 har i allt väsentligt fallit. EU:s ministerråd säger nu nej till obligatorisk skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Detta efter att Tyskland efter viss vånda landade i ett nej.

Istället fortsätter den frivilliga skanning i jakt på övergrepp mot minderåriga som bedrivs redan idag (Chat Control 1). Men även detta är problematisk massövervakning utan misstanke om brott.

Med detta skrotas även ministerrådets förslag på client-side-scanning – det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer som granskar innehållet i alla meddelanden innan de krypteras och sänds.

Nu börjar trilogförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. De är planerade till 26 februari, 4 maj och 29 juni. Däremellan kommer det att hållas en mängd tekniska möten. Här är en länk till själva förhandlingsdokumentet (PDF 491 sidor).

Man kan även notera att två av tre svenska regeringspartier (KD+L) nu har stämmobeslut på att säga nej till Chat Control 2. Det tredje (M) drev ett nej i EU-valrörelsen. Trots detta har regeringen konsekvent sagt ja till Chat Control 2 i EU:s ministerråd.

Detta var ett axplock av vad som hänt under 2025. Vi återkommer inom kort med en bloggpost om vad som är på gång 2026.

Och nu: Face Control

av

Från 1:a maj skall svensk polis få använda kamerabevakning med AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning i realtid. Så att man kan hålla koll på var folk befinner sig.

Som vi tidigare rapporterat är regeringen i färd med att införa kameraövervakning med automatiserad, AI-baserad ansiktsigenkänning. Idag har regeringen presenterat en skarp lagrådsremiss.

Som väntat maxar regeringen ut så mycket den kan ur undantagen i EU:s AI Act. Vilken i sitt grundläge förbjuder automatiserad ansiktsigenkänning i realtid på allmän plats för brottsbekämpning. Men som sagt med undantag – ifall man tycker att man verkligen måste.

AI-system i kombination med det kraftigt ökade antalet övervakningskameror skall få användas för att:

  1. Hitta offer för bland annat människorov och människohandel.
  2. Förhindra allvarliga brott mot människors liv eller säkerhet som exempelvis mord, grov
    misshandel och allmänfarlig ödeläggelse.
  3. Utreda och lagföra allvarliga brott som exempelvis mord, våldtäkt och grova vapen- och
    narkotikabrott.
  4. Verkställa straffrättsliga påföljder för sådana brott.

Detta med följande begränsningar:

  • AI-system för ansiktsigenkänning eller annan biometrisk fjärridentifiering i realtid får endast användas om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en utpekad person.
  • Det krävs tillstånd från åklagare eller domstol för att använda tekniken.
  • I brådskande fall får användningen påbörjas utan tillstånd – då måste en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.
  • Användningen måste vara proportionerlig.
  • Användningen ska anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten.

Vi skrev redan tidigare i processen:

Ett problem med automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning i realtid är att alla granskas och får sina ansikten matchade mot aktuell sökdata – därmed utsätts alla för en form av integritetskränkning.

En mindre filosofisk invändning är att man skapar ett system som riskerar att växa till att en dag kunna kontrollera var alla medborgare befinner sig. Vilket är frestande lätt att missbruka.

Övervakningslagar utökas alltid med tiden, vad gäller syfte och omfattning.

Och det finns många andra problem med automatiserad ansiktsigenkänning. Systemet flaggar till exempel ofta fel personer, speciellt vad gäller icke-europeisk etnicitet. Även falska flaggningar kan få påtagliga negativa konsekvenser för den enskilde.

Detta är ännu ett steg mot den totala övervakningsstaten.

Problemet är att allt går att motivera – inklusive kamerabevakning i alla hem 24/7. Vilket garanterat skulle minska brottsligheten och öka uppklarningsprocenten. Speciellt om detta samkörs med olika register och sociala media. Men till vilket pris?

• Pressmeddelande: Regeringen vill ge polisen rätt att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid »
• Presentationsbilder från presskonferensen »
• Lagrådsremissen »

CC0

Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media

av

I juni skall EU:s ministerråd enligt uppgift diskutera åldersgränser för sociala media. Just nu är frågan en enda röra.

I väntan på EU:s »digitala plånbok« har EU-kommissionen upphandlat en speciell »mini-plånbok« för åldersverifiering, som kan användas av de mest pådrivande länderna. Dessa är: Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Belgien och Tyskland.

Det är dock oklart vilka av dessa länder som kommer att använda den nya »mini-plånboken«. De som redan försökt på egen hand har mött juridiska, tekniska och praktiska problem. Man kan även notera att de aktuella länderna går fram med olika åldersgränser.

Det pågår även en diskussion om åldersverifiering skall ske på operativ/enhets- eller applikations-nivå. En alternativ möjlighet är en åldersgräns för vissa appar i Apples och Googles app-shops.

EU:s ministerråd tycks luta åt verifiering på enhetsnivå, vilket i så fall kan sammanfalla med den teknik för granskning av innehåll i användarnas elektroniska meddelanden (client-side-scanning) som tidigare föreslagits vad gäller Chat Control 2.

En annan fråga gäller om man skall använda ID-uppgifter som verifierats med något slags ID-handling – eller om man skall använda sig av AI och biometri för att bedöma en användares ålder.

Här finns problem såväl vad gäller tillförlitlighet, säkerhet, användarvänlighet som kostnader.

Att lagra ID-uppgifter skapar – oavsett om det sker på app-nivå, system-nivå eller via någon tredjepartstjänst – risk för läckor, profilering, övervakning och andra former av missbruk. Att lagra biometrisk data likaså.

Dagens AI-drivna algoritmer för att uppskatta ålder har en felmarginal på ±2,5 år vid optimala förhållanden, en siffra som ökar till ±4,8 år i varierande etniska grupper. Vilket är på tok för bred felmarginal om man talar om barn. Detta blir varken praktiskt fungerande, rättvist eller rättssäkert.

Ena stunden rekommenderar EU åldersgränser i sin Digital Services Act, för att skydda barnen. I nästa ögonblick förbjuder EU:s nya AI Act biometrisk identifiering i realtid och etiketterar biometrisk kategorisering som ett användningsområde med hög risk.

En faktor i sammanhanget är att internet är gränslöst. Även om EU kräver att olika plattformar världen över skall rätta sig efter unionens regler, så är sanktionsmöjligheterna i många fall begränsade.

I ett principiellt perspektiv kan åldersverifikation påverka yttrandefriheten och rätten till anonymitet. Även om reglerna är inriktade mot unga kommer de att drabba alla. I Sverige skyddas dessa rättigheter av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

EU:s dataskyddsmyndighet framhäver att åldersverifieringssystem måste tillåta anonym åtkomst för myndiga användare. Traditionella metoder som kräver inloggning eller cookies kan skapa detaljerade användarprofiler, vilket strider mot artikel 25 i GDPR om dataskydd genom design.

Enligt den omhuldade barnkonventionen (som gjorts till svensk lag) har även barn rätt till privatliv och skydd mot intrång, vilket måste beaktas vid implementering av verifieringssystem.

Detta är en röra som drivits fram av ett antal EU-länders politiker som inte begriper vad de sysslar med och som inte vill vänta tills införandet av EU:s nya digitala plånbok nästa är.

Vi ger sista ordet till EFF:

»Age verification laws do far more than ‘protect children online’—they require the creation of a system that collects vast amounts of personal information from everyone. Instead of making the internet safer for children, these laws force all users—regardless of age—to verify their identity just to access basic content or products. This isn’t a mistake; it’s a deliberate strategy.«

• EU inför ID-krav på nätplattformar »
• EU rullar ut app för åldersverifikation »
• EDRi: Showing your ID to get online might become a reality – a closer look at the EU’s new age verification app »
• EFF: First Porn, Now Skin Cream? ‘Age Verification’ Bills Are Out of Control »
• Digital Identities and the Future of Age Verification in Europe »

Se även: ChatGPT » | Perplexity »

CC0

EU-UK i nytt samarbete om biometrisk data

av

I det nya avtalet mellan EU och Storbritannien återupptar man utbytet av biometrisk data för automatiserad ansiktsigenkänning. Med mera.

»53. The European Commission and the United Kingdom will explore ways to reinforce mutual and reciprocal exchanges of data on fingerprints, DNA, and criminal records of third country nationals, in the light of technical developments; and acknowledge the requirement in the Trade and Cooperation Agreement to set up automated searching of vehicle registration data. They will also explore extending the exchange of data to facial images for the prevention, detection and investigation of criminal offences.«

Här kan man notera att automatiserad ansiktsigenkänning visat sig komma med stora problem för brittisk polis – såväl praktiskt som vad gäller rättssäkerhet.

I EU har unionens nya AI Act öppnat dörrarna för denna teknik för rättsvårdande myndigheter. Den svenska regeringen vill gå så långt detta regelverk tillåter.

• A renewed agenda for European Union – United Kingdom cooperation Common Understanding »

CC0

Och nu: Automatiserad ansiktsigenkänning i realtid

av

Regeringen föreslår att den utökade kameraövervakningen skall kopplas till AI-stödd automatiserad ansiktsigenkänning i realtid.

I en promemoria som nu går på remiss föreslår regeringen att polisen skall få möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott.

I sitt pressmeddelande anger regeringen ett antal exempel på när detta skulle kunna komma till nytta. Och visst kan det vara så.

Problemet är att allt kan motiveras. Kameraövervakning av alla rum i alla bostäder skulle lösa och förhindra många brott.

Enligt EU:s AI Act är automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats förbjuden. Med undantag för de rättsvårdande myndigheterna. Och då med begränsningar.

I sin promemoria maxar regeringen hur långt den får gå för EU. Vilket ger en rätt omfattande katalog över tillåtna användningsområden.

Samtidigt har regeringen givit grönt ljus till en kraftig utbyggnad av antalet övervakningskameror i vårt samhälle. Vilka kommer att användas för nämnda ansiktsigenkänning.

Ett problem med automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning i realtid är att alla granskas och får sina ansikten matchade mot aktuell sökdata – därmed utsätts alla för en form av integritetskränkning.

En mindre filosofisk invändning är att man skapar ett system som riskerar att växa till att en dag kunna kontrollera var alla medborgare befinner sig. Vilket är frestande lätt att missbruka.

Övervakningslagar utökas alltid med tiden, vad gäller syfte och omfattning.

Och det finns många andra problem med automatiserad ansiktsigenkänning. Systemet flaggar till exempel ofta fel personer, speciellt vad gäller icke-europeisk etnicitet. Även falska flaggningar kan få påtagliga negativa konsekvenser för den enskilde.

Detta är ännu ett steg mot den totala övervakningsstaten.

• Regeringen: AI för ansiktsigenkänning i realtid – ett nytt effektivt verktyg för polisen »

CC0

Riskerna med automatiserad ansiktsigenkänning

av

EU är på väg att införa kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning. Vi listar några av de uppenbara riskerna.

Trots Europaparlamentets motstånd tyder det mesta på att EU:s nya AI Act kommer att öppna för bred kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning i brottsbekämpningen.

Även den som anser att ändamålet helgar medlen måste vara medveten om att detta medför allvarliga risker.

Till att börja med utvidgas övervakningslagar i princip alltid till syfte och omfattning. Några egentliga spärrar mot detta saknas i EU:s nya lagstiftning.

Det är också viktigt att komma ihåg att automatiserad ansiktsigenkänning inte bara kommer att drabba kriminella utan alla medborgare och deras rätt till privatliv.

Konventioner och EU:s fördrag slår fast att rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet.

Vanliga hederliga människor har rätt till anonymitet och frihet från övervakning. Med mer allmän användning av automatiserad ansiktsigenkänning gör man ett avsteg från denna princip.

Europa kommer att bli lite mer som Kina, där staten har tekniska möjligheter att kontrollera det mesta folk har för sig i det offentliga rummet.

Orwells 1984 var en varning, inte en instruktionsbok.

Även om dagens svenska politiker är hederliga, rättvisa demokrater som aldrig skulle missbruka sin makt finns det ingen garanti för att det kommer att vara så i morgon.

Är du beredd att ge detta verktyg till din värste politiske motståndare, till de politiska krafter som du anser hotar vår demokratiska rättsstat?

EU är inte bara Sverige. Det är inte svårt att föreställa sig hur ett så här kraftfullt verktyg för övervakning och kontroll kan komma att användas i länder som Ungern. Till exempel för att registrera människor som deltar i politiska möten och demonstrationer.

Den entusiasm som länder som Frankrike visar för den nya tekniken ger också en vink om att ändamålsglidning bara är en tidsfråga.

Sedan har vi den rent praktiska frågan om risken för felaktig identifiering. Att detta är en verklig risk visar erfarenhet från länder som redan prövat automatiserad ansiktsigenkänning.

Dessutom har det visat sig att denna risk är extra stor vad gäller etniska minoriteter. Oskyldiga kommer att drabbas.

En annan praktisk fråga gäller säkerhetsrisker och dataintrång. För att fungera måste ett sådant här system ha stora baser med biometrisk data.

Till att börja med vet vi att risken är stor för att data kommer att läcka. Vilket kan utnyttjas av allt från kriminella till främmande makt. Det finns även en risk för att hackare kan korrumpera sådan data, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Det skulle inte förvåna om EU-domstolen med tiden kommer att upphäva hela eller delar av EU:s nya AI Act enligt samma princip som gäller det ogiltigförklarade datalagringsdirektivet: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

EP-utskott: Nej till biometrisk massövervakning

av

I Europaparlamentet är man skeptisk mot biometrisk massövervakning. Vilket bäddar för konflikt med EU-kommissionen och ministerrådet.

Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) och den inre marknaden (IMCO) har idag fattat ett par viktiga och intressanta beslut om artificiell intelligens. Eller i vart fall om AI som vi känner den just nu.

• Nej till biometrisk massövervakning

Utskotten vill förbjuda biometrisk massövervakning (till exempel automatiserad ansiktsigenkänning) i realtid på allmän plats; användning av biometrisk analys i efterhand i de flesta fall; automatiserad känsloanalys i polisiära syften, vid gränskontroller, på arbetsplatser och inom utbildning.

Detta går emot EU-kommissionens ursprungliga förslag om att i princip undanta förbud mot biometrisk massövervakning för brottsbekämpande ändamål.

Det finns i sammanhanget skäl att anta att ministerrådet kommer att gå på kommissionens linje.

Om Europaparlamentet röstar i enlighet med utskottens förslag när frågan kommer upp i plenum lär det alltså bli krångliga trilog-förhandlingar med de två andra institutionerna.

• Diskriminering och mänskliga rättigheter

Utskotten säger nej till biometrisk massövervakning – speciellt sådan som kan leda till diskriminering, biometrisk kategorisering, förebyggande brottsbekämpning (”pre crime”) samt masstrålning efter biometrisk data med syfte att upprätta databaser för övervakning.

Utvecklare av AI med hög riskprofil skall genomföra en konsekvensanalys ur ett människorättsperspektiv – som sedan skall publiceras av berörda myndigheter.

Bland annat kan utvecklare av chat bots (som Chat GPT) åläggas ökad transparens.

Man vill även begränsa användningen av AI vad gäller gränskontroller och migration – vilket medlemsstaterna knappast kommer att gå med på.

• Frågetecken

Som synes fokuserar man på biometrisk massövervakning. Samtidigt skall man komma ihåg att LIBEs rapport om Chat Control / CSA Regulation stöder EU-kommissionens förslag om att använda AI för att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, i syfte att upptäcka visst olagligt beteende.

Det kan alltså vara värt att notera att användning av AI för massövervakning är en betydligt större fråga än bara biometrisk data.

Precis som när det gäller DSA/DMA utgår den nya lagstiftningen (av naturliga skäl) från dagens teknik och marknad. Vilket kan leda till oväntade konsekvenser i framtiden.

Man bör även hålla i minnet att internet är gränslöst. Lagstiftarna säger sig vilja skapa en världsledande standard som andra ansluter sig till. Men konsekvensen kan lika gärna bli att företagen (och då speciellt start ups) kan komma att etablera sig i andra delar av världen. Vilket är något vi redan ser tecken på med EU:s allt mer omfattande och byråkratiska nätlagstiftning.

Ambitionen i LIBE och IMCO är god. Grundläggande mänskliga rättigheter skall försvaras. Men här finns massor av frågetecken och möjliga oväntade och oönskade konsekvenser. Samt en risk för att lagstiftningen kommer att vara föråldrad redan innan den införs.

Det finns, som sagt, även en överhängande risk för att kommissionen och ministerrådet kommer att köra över parlamentet i denna fråga.

Men, för att avrunda positivt ger vi ordet till den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer:

“Today’s vote is a historic breakthrough for the movement to prevent a China-style dystopian future of biometric mass surveillance in Europe. There is no evidence whatsoever that this error-prone technology ever found a single terrorist. We will continue to fight against facial surveillance technology in our public spaces, because they wrongfully report large numbers of innocent citizens, systematically discriminate against under-represented groups and have a chilling effect on a free and diverse society. In the upcoming plenary vote, monitoring our behavior in public to report us for allegedly ‘abnormal’ activity needs to be added to the list of bans. This mass surveillance technology, which the French government plans to bring to Europe, chills diversity and pushes us into conformity, which is the opposite of the open society we want to live in.“

• Patrick Breyer (PP, DE) AI Act: Lead committees to ban facial surveillance in Europe »
• EDRi: EU Parliament sends a global message to protect human rights from AI »

Tyskland tar steget in i internetåldern

av

Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.

Efter att ha dammsugit vårt nyhetsflöde har vi nu hittat ett par översättningar till engelska av samarbetsavtalet mellan de nya tyska regeringspartierna – socialdemokraterna, liberalerna och de gröna. Än så länge finns en google-översatt variant av hela fördraget samt en preliminär manuellt översättning av de delar som rör de digitala frågorna (PDF).

Som alltid i sådana här sammanhang är det mycket blomspråk, men här är några intressanta nedslag i texten.

  • Man slår fast att öppen standard skall vara regeln för offentliga IT-projekt.
  • Man tänker se till att täcka in de vita fläckarna på uppkopplingskartan och erbjuda medborgarna garanterad bandvidd.
  • Mobiluppkoppling och wifi på tågen skall förbättras.
  • Man tänker garantera rätten till kryptering.
  • Man vill även se en rätt till interoperabilitet och portabilitet.
  • Alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Detta skall gälla alla myndigheter, vilket även lär omfatta polisen som idag använder sig av säkerhetsluckor för hemlig dataavläsning (Bundestrojaner).
  • Man vill se över landets kritiserade Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG) som inskränker yttrandefriheten online.
  • Man säger nej till generell övervakning, övervakning av privat kommunikation och ID-krav online. (Det lär till exempel innebära ett nej till generell datalagring och meddelandekontroll.)
  • Man vill garantera rätten att vara anonym och att använda pseudonym online.
  • Man flaggar för omfattande investeringar på IT-området. Till exempel nämns AI, kvant-teknologi, cybersäkerhet, blockkedje-teknologi och robotisering.
  • Man säger nej till biometrisk massövervakning och social scoring.
  • Man tänker underlätta för start-ups och småföretag inom IT, till exempel vad gäller finansiering.
  • Man vill stimulera delägarskap (som optioner?) för anställda i IT-företag.

Detta är bara några nedslag i en preliminär översättning av texten.

Som boende i Tyskland kan jag konstatera att det är på tiden att landet tar steget in i den digitala tidsåldern. Till exempel kan det närmast komma att leda till en revolution av den tungrodda och svårnavigerade tyska byråkratin, som idag i stora delar är manuell.

Och vad gäller nätfrihetsfrågorna är det bara att tacka och ta emot. Nu återstår att se om man klarar av att leverera.

Nya tyska regeringen vill stoppa meddelandekontroll och svepande datalagring

av

Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.

I den nya tyska regeringen får liberalerna (FDP) bland annat posterna som justitieminister och digitaliseringsminister. Detta är goda nyheter för internet.

Man säger nej till meddelandekontroll / #ChatControl. Det vill säga nej till avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

Man säger nej till svepande, urskiljningslös datalagring. Det vill säga att den nya tyska regeringen ställer sig bakom EU-domstolen, som ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Skall datalagring förekomma skall den bara gälla personer som misstänks för brott – och endast efter beslut i domstol.

Man säger nej till biometrisk massövervakning. Vilket bland annat betyder nej till generell övervakning med automatisk anisktsigenkänning.

Man säger ja till rätten att vara anonym på internet.

Detta är mycket goda nyheter, då Tyskland är den kanske tyngsta spelaren i EU.

Det är mindre goda nyheter för EU-kommissionen och då speciellt kommissionär Ylva Johansson – som är pådrivande för ovan nämnda förslag.

Tankarna går till 2009, då den dåvarande liberala tyska justitieministern var en viktig spelare för att stoppa förslaget om avstängning av fildelare från internet.

Nu är bollen plötsligt i spel igen.

Facebook slutar med ansiktsigenkänning

av

Facebook slutar med ansiktsigenkänning vad gäller foton – men fortsätter utveckla tekniken för att till exempel låsa upp låsta konton, verifiera ekonomiska transaktioner och öppna enheter.

EFF sammanfattar:

”Facebook announced it is, for now, shutting down its face recognition program, which created face prints of users and automatically recognized them in uploaded photos. The decision to end the program comes at a time when face recognition technology is receiving push back, criticisms, and legislative bans across the United States, and the globe. Close to 20 U.S. cities, including San Francisco and Boston have banned government use of face recognition. There is also growing momentum to legislate against biometric surveillance in the European Union and in New Zealand.”

Taking your face out of Facebook, typ.

• EFF: Face Recognition Is So Toxic, Facebook Is Dumping It »
• Meta/Facebook: An Update On Our Use of Face Recognition »