Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: chatcontrol

EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter

av

Jag vill inte låta alarmistisk. Men Österrikes regering, den tyska regeringen, den europeiska dataskyddsmyndigheten och FN:s människorättskommissionär har en poäng:

EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden är ett hot mot rätten till privatliv och rätten till privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.

Man kan förstå att tyskarna tycker att förslaget är olämpligt. De vet ju hur det kan gå.

Spana på dem som misstänks för brott. Inte alla andra, hela tiden.

Förslaget är märkligt i så många delar. För att skydda barnen på internet vill man bland annat införa en 17-årsgräns för meddelande-appar. Vilket känns direkt verklighetsfrånvänt.

Och vad värre är, man vill låta maskiner och deras algoritmer söka igenom alla människors privata elektroniska meddelanden i jakt på misstänkt innehåll och fula gubbar.

Kommissionen vill använda AI för att identifiera misstänkt innehåll. Vilket händelsevis sammanfaller med att man vill ha ett undantag för law enforcement i EU:s AI Act.

Detta är ett verktyg som sedan kan användas för att söka efter vad som helst. Och vi vet hur det är med övervakningslagar. De utökas alltid till syfte och metod. FRA-lagen och datalagringen är ett par exempel.

Att skydda barnen är bara en lämplig, känsloladdad murbräcka för en närmast allomfattande övervakning av alla människors elektroniska meddelanden.

Ändamålsglidning är enkelt ordnad, då en ny myndighet knuten till Europol skall utforma verktyget. Sedan räcker det med ett klubbslag för att utöka syftet. Vilket som sagt är vad som brukar ske.

En nördig detalj är att förslaget – #Chat Control – hänvisar till den inre marknaden som rättslig grund. Man litar inte på att medlemsstaterna kan sköta saken.

Och man tar inte medborgarnas rättigheter på allvar, utan väljer att istället vifta bort dessa.

Här är ett citat ur den inledande texten (sid 13) i EU-kommissionens förslag:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten. Även om dessa rättigheter är mycket viktiga är det ingen av dem som måste skyddas till varje pris, utan de måste beaktas i förhållande till deras funktion i samhället.«

Vänta nu! Med risk för att tjata:

De mänskliga rättigheterna är i någon mening absoluta. Det finns visserligen specificerade undantag. Men våra rättigheter skall i princip vara orubbliga. Inte kompromissas bort.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra, hela tiden. Detta skedde när den 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

De mänskliga rättigheternas syfte är att skydda individen från övergrepp från staten. Det är deras ”funktion i samhället”. Därför bör man se upp när statens styrande vill inskränka dessa rättigheter.

Kommissionen skriver som synes rakt ut att dessa rättigheter inte behöver försvaras. Tillåt mig framföra en avvikande mening.

Övergrepp mot barn skall bekämpas med lämpliga lagliga medel – inte genom att upphäva alla människors grundläggande mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

(Men även om kommissionen avfärdar de mänskliga rättigheterna anger den (på sid 12) att förslaget i vart fall är prövat så att det överensstämmer med klimatlagstiftningen.)

Detta förslag kan och bör gå i papperskorgen.

Det finns nämligen redan lagstiftning som tillåter plattformar och operatörer att frivilligt skanna sina användares kommunikationer i jakt på sexuella övergrepp på barn. Vilket sker på bred front.

Vad den nya lagen syftar till är att göra sådan övervakning obligatorisk. Och den skall ske med EU:s egenutvecklade sökverktyg – istället för med de som redan framgångsrikt används. Allt under överinseende av en ny myndighet kopplad till Europol.

Vad kan möjligen gå fel?

Den svenska regeringen – som just nu är ordförandeland i EU – bör göra gemensam sak med Österrike och Tyskland och säga nej till ChatControl.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Några relevanta länkar:
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

Är vi verkligen villiga att ge upp våra grundläggande mänskliga rättigheter?

av

Det finns en inkonsekvens i att många med rätta kritiserar Big Datas insamling av personuppgifter – men samtidigt är ointresserade när staten inskränker vår rätt till privatliv.

Många är – med rätta – skeptiska till hur Big Data samlar in och använder våra personuppgifter. Frågan är populär i media och i samhällsdebatten. Gott så.

Samtidigt föreligger ett närmast komplett ointresse för hur staten övervakar oss, samlar in information och hur den används. Vilket är allvarligt, då statligt missbruk av övervaknings- och kontrollapparaten kan få förödande konsekvenser.

Det verkar som att man försöker säga till buset att vi ser er, så det är ingen idé att ni gör något dumt. Vilket dock inte tycks avskräcka varesig organiserad brottslighet eller skjutande gäng.

Samtidigt kan vetskapen om att man ständigt är övervakad ändra eller minska interaktionen mellan helt vanliga, hederliga människor. Vet man att varje ord man skriver kommer att granskas, då tänker man sig för – även om man inte har något att dölja.

Sådant skapar ett otrevligt samhälle, där man hela tiden har en känsla av att någon kikar över ens axel. Och vem vet hur helt triviala kommunikationer kan misstolkas av de maskiner som söker mönster och vissa typer av innehåll.

»If you give me six lines written by the hand of the most honest of men, I will find something in them which will hang him.« – Cardinal Richelieu

Det är ingen framtidsdystopi. Förslaget kommer fån EU-kommissionen och kallas allmänt för #ChatControl. Det går ut på att innehållet i e-post och alla elektroniska meddelanden skall genomsökas – av maskiner – i jakt på visst olagligt innehåll.

Syftet sägs vara att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Men detta syfte kan naturligtvis lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar.

Förslaget strider mot vad de konventionsskyddade mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa mänskliga rättigheter är ytterst individens skydd mot övergrepp från staten.

Man bör vara uppmärksam när statens ledare (politikerna) vill inskränka de rättigheter som skyddar oss mot dem. Och det är inte som om de tänkt fråga folket om saken.

Vi har inte en aning om vilka morgondagens ledare är. Men man kan anta att de inte alltid kommer att vara kloka, demokratiskt sinnade och godhjärtade. Vill vi ge dem massövervakningens verktyg? Och det behöver inte handla om ont uppsåt – det räcker med inkompetens, missriktad välvilja eller överdrivet nit för att missbruka dem.

Besluten om att inskränka våra fri- och rättigheter fattas formellt sett i god demokratisk ordning. Därmed anses de få legitimitet trots att de gröper ur rättigheter som det tagit oss tusentals år att uppnå.

Nu är såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som EU:s rättighetsstadga att betrakta som grundlagar. De skall inte kunna ändras bara för att någon vill det eller för att det blir enklast så.

Även om den ibland tycks vackla något står EU-domstolen på fri- och rättigheternas sida, i vart fall vad gäller rätten till privatliv. Förhoppningen är att domstolen – om ingen annan – kommer att stoppa ChatControl.

Från politiken kommer en ständig ström av nya, problematiska förslag. Snart kan det till exempel bli dags för ett omarbetat datalagringsdirektiv. Steg för steg inskränks vår rätt till privatliv och privat korrespondens.

Tänk om folk kunde engagera sig lika mycket i detta som i att sociala media mjölkar våra persondata för att kunna sälja oss saker.

Det demokratiska västerländska samhället är resultatet av en lång process av trial and error. Till slut kom man fram till en modell som minimerar risken för att bli utsatt för våld, som någorlunda respekterar individens frihet och som skyddar henne från godtycklig maktutövning.

Våra fri- och rättigheter är resultatet av denna process. De är formeln för civiliserad och fredlig samexistens. Därför är de värda att försvaras, när de hotas.

EU vill granska innehållet i dina elektroniska kommunikationer

av

Skall vår digitala korrespondens av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU. Och den svenska regeringen får en nyckelroll.

EU-kommissionen vill att medborgarnas e-post och elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas i jakt på olagligt innehåll.

Granskningen skall göras av maskiner och allt misstänkt skall sändas över till en ny EU-institution, kopplad till Europol.

Detta gäller alla dina SMS-meddelanden, chattar, WhatsApp-konversationer, Messenger-meddelanden, IP-samtal med mera. Alla skall med – och om någon e-postleverantör eller meddelande-tjänst vägrar, då kan den komma att förbjudas i EU.

Syftet är att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Därför har man även föreslagit en 18-årsgräns för användning av elektroniska meddelandetjänster. Man vill även kolla upp vad du har i dina molntjänster.

Även om syftet är vällovligt blir konsekvenserna orimliga. Och syftet kan lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar. Vilket redan uppmuntras av vissa medlemsstater.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga slår fast rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall även gälla online.

Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Men då måste det finnas ett specifikt brott, någon misstänkt eller något annat konkret att ta på.

Man får inte övervaka hela folket hela tiden. Det slog EU-domstolen fast i samband med att den upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

Vi befinner oss alltså i en situation där en av våra grundläggande mänskliga rättigheter hotas.

Hur hamnade vi här?

Det började med att EU faktiskt fattade ett bra beslut, som gick ut på att stärka medborgarnas rätt till privatliv online.

Snabbt kom dock protester, som gick ut på att detta skulle omöjliggöra den skanning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer som redan sker på vissa plattformar och tjänster.

Protesterna leddes av Hollywood-stjärnan Ashton Kutcher och Thorn, en organisation som han startat med sin före detta fru Demi Moore. Thorn äger i sin tur det kommersiella verktyget Safer, som används av nätjättarna för att upptäcka sexuella övergrepp mot barn online.

De har haft samtal med såväl EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som ansvarig kommissionär, Ylva Johansson. Samtidigt har kommissionen vägrat träffa företrädare för de organisationer som försvarar den digitala brevhemligheten.

Resultatet blev en tillfällig lag som tillåter frivillig skanning av innehållet i användarnas elektroniska kommunikationer – hos de operatörer som vill.

Detta har kommissionen sedan följt upp med det nu aktuella förslaget – »Chat Control« – som gör sådan skanning obligatorisk. Alla skall med.

Tanken är att ingen skall kunna kommunicera med någon annan utan att innehållet granskas.

Denna granskning kommer att ske med hjälp av algoritmer och maskiner. Erfarenheter från liknande försök pekar på att upp till 90% av allt som flaggas av sådana system är felaktiga flaggningar. (Som ändå kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.)

Man kan ifrågasätta om förslaget över huvud taget är effektivt i förhållande till sitt syfte. Den som ägnar sig åt övergrepp mot barn har som regel helt andra kanaler och verktyg än de som omfattas av detta förslag. Och det finns enligt uppgift fler fall att utreda än vad de nationella polismyndigheterna hinner med, redan nu utan obligatorisk Chat Control.

En orimlighet är att förslaget förutsätter att man kringgår den kryptering som skyddar våra kommunikationer. Att bygga in bakdörrar eller på annat sätt försvaga krypteringen kommer att göra oss alla mer sårbara för angrepp från ondsinta aktörer. Sådana svagheter utnyttjas alltid.

Antingen har man solid kryptering eller så har man det inte.

I EU:s ministerråd säger Österrike bestämt nej till Chat Control då den strider mot landets konstitution. Det mesta tyder på att även Tyskland kommer att säga nej. Men det räcker inte för en blockerande minoritet.

Frågan kommer nu att landa hos den svenska regeringen, som är ordförandeland i EU första halvåret 2023.

Därför är det extra viktigt att frågan kommer in i samhällsdebatten här. Media måste uppmärksamma saken. Människorätts- och nätaktivister måste reagera. Politiken måste uppleva att det finns en kritisk opinion.

Annars väntar oss en orwellsk framtid.

EU-kommissionen vill urholka rätten till privatliv och privat kommunikation. Man vill upphäva den digitala brevhemligheten.

Det är på riktigt. En av våra grundläggande mänskliga rättigheter står nu på spel.

Läs mer:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

Apple skrotar planer på övervakning

av

Apple kommer att erbjuda fullt krypterad backup av iCloud.

Företaget skrotar även planerna på att skanna alla bilder på användarnas enheter (client side scanning). Tidigare har den bara pausats.

Detta är rimligen ett bakslag för EU-kommissionen som vill införa granskning av innehållet i alla elektroniska meddelanden och det folk lagrar på molntjänster (#ChatControl / CSAR).

Läs mer:
• EFF: VICTORY! Apple Commits to Encrypting iCloud, Drops Phone-Scanning Plans »
• Wired: Apple Kills Its Plan to Scan Your Photos for CSAM. Here’s What’s Next »

Låt inte EU avskaffa den digitala brevhemligheten

av

Med risk för att vara tjatig: En orwellsk dystopi där innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer granskas av maskiner är på väg att bli verklighet i EU.

För var dag som går utan debatt om eller kritik mot förslaget om #ChatControl / #CSAR – ökar risken för att den digitala brevhemligheten går förlorad.

Några nyckelpunkter:

  • Idag finns regler som låter sociala media och meddelandetjänster frivilligt kontrollera innehållet i sina användares kommunikationer.
  • EU-kommissionen med kommissionär Ylva Johansson i spetsen vill göra detta obligatoriskt.
  • Det skäl som anges är kampen mot sexuellt utnyttjande av barn, men kan med tiden komma att utökas – som det brukar bli med övervakningslagar.
  • Innehållet i dina elektroniska kommunikationer kommer att granskas av maskiner och i förekommande fall automatiskt sändas över till Europol.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet, inskriven i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga.

Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantag från rätten till privat korrespondens kan göras om det finns misstanke om brott.

Sådana undantag kan dock inte vara generella – det vill säga att de inte kan omfatta alla, alltid. Det måste finnas en konkret misstanke och misstänkta att inrikta övervakningen mot.

Där liknande system testats har nio av tio flaggningar visat sig vara felaktiga och drabba oskyldiga.

Vad gäller sexuella övergrepp mot barn ligger det redan outredda ärenden på hög hos medlemsstaternas polismyndigheter. Utred dessa istället för att snoka i vanligt hederligt folks kommunikationer.

FN:s människorättskommissionär säger:

»Moreover, in the general scanning of communications, frequent false positives cannot be avoided, even if accuracy rates are high, thereby implicating numerous innocent individuals. Given the possibility of such impacts, indiscriminate surveillance is likely to have a significant chilling effect on free expression and association, with people limiting the ways they communicate and interact with others and engaging in self-censorship.«

Österrike säger nej, vilket Tyskland också lär göra. Dock räcker det inte för en blockerande minoritet i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Den svenska regeringens position är än så länge oklar. Samtidigt kommer frågan att landa i det svenska EU-ordförandeskapets knä, första halvåret 2023.

Länkar / relaterat:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

Här är nästa inskränkning av våra rättigheter som media blundar för

av

Media har fått berättigad kritik för att ha struntat i den inskränkning av våra fri- och rättigheter som riksdagen beslutade om i veckan, tills det var för sent. Ändå händer det igen, just nu.

EU-kommissionen vill att vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas.

Detta är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Ändå sägs eller skrivs inte ett ord om detta i svenska media.

Man kan tycka att rätten till privat korrespondens borde ligga i medias intresse. Det handlar om källskydd och möjligheten för whistleblowers att slå larm om oegentligheter. Och om redaktionell integritet.

Genom sin totala tystnad sviker svenska media såväl sitt demokratiska uppdrag som sina journalistiska principer.

Att reagera i sista minuten – när vi ställs inför fullbordat faktum – är en dålig plan. Det visar veckans inskränkning av tryckfriheten tydligt. Problematiska politiska beslut måste belysas och kritiseras tidigt, innan de politiska aktörerna hunnit bestämma sig och låsa sina positioner.

När det gäller EU-kommissionens förslag (#ChatControl/CSAR) tycks flera av regeringspartierna ännu inte ha bestämt sig. Men om frågan förbigås med tystnad, då kan man vara rätt säker på att regeringen kommer att gå på kommissionens linje.

Denna fråga är extra viktig eftersom Sverige kommer att vara ordförandeland i EU första halvåret 2023. Det blir alltså vår regering – och justitieminister Gunnar Strömmer – som får ansvar för att slussa frågan genom ministerrådet.

Österrike säger redan bestämt nej till #ChatControl. I Tyskland är regeringen splittrad, men det lutar åt ett nej. I EU-kommissionens offentliga rådslag säger 88% av de svarande nej till förslaget – och de flesta som är för är ändå emot dess nuvarande utformning.

Frågan håller på att utvecklas till en politisk thriller. Men än så länge väljer svenska media – till skillnad från pressen i många andra EU-länder – att tiga.

Kommer man att reagera innan det åter igen är för sent? Kommer man att bry sig över huvud taget?

Läs mer om #ChatControl/CSAR:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Grundlagsändringen visar hur media sviker sitt demokratiska uppdrag

av

Svenska media är vanligtvis ointresserade av inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Och när sådant drabbar dem själva, då reagerar de ändå inte förrän det är för sent.

När vi redan står inför fullbordat faktum reagerar svenska media mot den inskränkning av tryckfriheten som idag beslutas av riksdagen.

Förslaget är inte nytt. Det har funnits gott om tid att reagera. Eftersom det handlar om en grundlagsändring har samma beslut redan fattats en gång, före riksdagsvalet – men ingen brydde sig.

Att någon reagerar över huvud taget beror på att frågan denna gång delvis handlar om media. Hade det ”bara” varit ännu en inskränkning av vanligt folks fri- och rättigheter – då hade frågan sannolikt förbigåtts med tystnad. Som det brukar vara.

Detta är inte första gången politiken inskränker eller kompromissar med våra fri- och rättigheter. Vanligtvis sker detta utan att media bryr sig det minsta. Det gäller inte minst när besluten har sitt ursprung i EU.

Ständigt ”kompromissar” eller ”balanserar” politiken det ena eller andra mot våra grundläggande fri- och rättigheter. Detta trots att de senare skall vara orubbliga, då de utgör individens yttersta skydd mot staten.

Antingen respekterar man dem eller så gör man det inte. Särskilt illa är det när just de politiker som dessa fri- och rättigheter är tänkta att skydda oss emot inskränker dem.

Gång på gång kommer nya lagar som begränsar informationens frihet från EU. Men ingen tycks läsa pappren. Vilket i och för sig inte är så konstigt – då EU:s beslutsprocess är snårig och dokumenten kan vara väldigt långa, pladdriga och svåra att tränga igenom.

Man kan lätt få intrycket att väldigt få läser de dokument man beslutar om. Sedan står vi där, inför fullbordat faktum.

Detta är ett underbetyg för de medieföretag som nu upprörs över den nya lagen om utlandsspionage. De förmår inte ens uppmärksamma sådant som drabbar dem själva i tid. Och sådant som bara drabbar vanligt folk – det väljer media som regel bort helt. Vilket är att svika det demokratiska uppdrag som ligger hos tredje statsmakten.

Se bara den totala bristen på intresse från svensk medias sida när det gäller EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden (#ChatControl / CSAR).

Det förslaget kommer att avskaffa den digitala brevhemligheten. Detta trots att rätten till privatliv och privat korrespondens är en konventionsskyddad mänsklig rättighet.

Men bryr sig svenska media? Svaret är uppenbarligen nej.

Läs mer om #ChatControl:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Rädda den digitala brevhemligheten!

av

Vill vi rädda rätten till privatliv och privat korrespondens – då måste vi reagera i tid. Vi måste reagera innan vi förlorar en av våra grundläggande mänskliga rättigheter, kanske för alltid.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter skall gälla såväl offline som online.

Denna rätt kan brytas för att utreda brott. Men då måste det finnas en misstanke om brott.

Av andra, tidigare upprepade mål i EU-domstolen står det klart att svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott inte får förekomma. Detta med hänvisning till just de mänskliga rättigheterna.

Det hindrar dock inte EU-kommissionen och kommissionär Ylva Johansson från att föreslå att vår e-post och alla elektroniska meddelanden, chattar m.m. skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas. Utan misstanke om brott.

Granskningen skall göras av maskiner och misstänkt innehåll skall sändas över till en ny enhet inom Europol.

Förslaget – CSAR, populärt kallat #ChatControl – ligger nu på Europaparlamentets bord. Och i ministerrådet lär det bli det svenska ordförandeskapet (första halvåret 2023) som får ansvar för frågan.

I EU – som i politiken i övrigt – gäller det att påverka i tid. Ju längre tiden går, ju mer låsta blir positionerna.

Vill vi slippa #ChatControl, då måste vi få media intresserade och föra in frågan i samhällsdebatten. Då måste vi kontakta våra politiker. Då måste vi stå upp för rätten till privatliv och privat korrespondens.

Annars blir det som vanligt – att ingen reagerar innan vi ställs inför fullbordat faktum. Och sker det, då har vi förlorat en av våra grundläggande mänskliga rättigheter. Kanske för alltid.

Länkar:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

En justitieminister med principer?

av

Kommer Sverige att få en ny justitieminister som försvarar eller i vart fall begriper principerna bakom rättsstat och mänskliga rättigheter?

Enligt spekulationerna är Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer en stark kandidat till posten som justitieminister i nästa regering. Vilket i så fall är intressant.

Strömmer var tidigare chef på Centrum för Rättvisa – som driver rättsprocesser som försvarar den enskilda individen mot överheten.

CfR drev bland annat den svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Vilket ledde till att ett antal allvarliga brister i lagen påpekades.

Stämmer spekulationerna får Strömmer så att säga byta sida. Från individen till staten. Om det inte skedde redan när han gick tillbaka till politiken.

Han kommer då samtidigt att få ett antal principiellt intressanta frågor på sitt bord. Som frågan om anonyma vittnen och visitationszoner. För att inte tala om allt som har med övervakning att göra.

Frågan blir om Strömmer kommer att kunna stå fast vid sina principer, om han skulle bli justitieminister. I vart fall bör det vara ett gott tecken att han är väl bekant med resonemangen bakom rättsstaten och de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Samtidigt kommer han att utsättas för tryck från sitt eget parti och övriga högerpartier för att gå fram med hårdare tag.

Dessutom kommer Sverige att vara ordförandeland i EU nästa halvår. Vilket innebär att till exempel ChatControl och det eviga stöket kring datalagringen kommer att hamna på den svenske justitieministerns bord.

Detta skall bli mycket intressant att följa. Vi kommer att försöka tjata in en intervju med Gunnar Strömmer – eller vem som nu blir ny justitieminister.

Valet, politikerna och de mänskliga rättigheterna online

av

Den som vill rösta för ett fritt internet, för yttrandefrihet off- såväl som online och för rätten till privatliv och privat korrespondens har ett svårt val.

Bryr man sig bara om dessa frågor finns Piratpartiet och kanske Vänsterpartiet. Piratpartiet har ingen chans att komma in i riksdagen. Och Vänsterpartiet är ett ytterkantsparti som de flesta har andra skäl att ogilla.

Vänsterpartiet skall dock ha en eloge för att ha hållit ut längst. De är idag det enda riksdagsparti som motsätter sig övervakningsstaten – efter att Miljöpartiet sålde ut sina principer i utbyte mot makt. Vad gäller yttrandefrihet befinner de sig dock på ett sluttande plan.

I övrigt är mörker. EU:s nya statligt godkända nätgranskare accepteras utan vidare debatt. EU-lagstiftning som leder till att vi får uppladdningsfilter, som skall förhandsgranska allt alla lägger upp på sociala media och andra plattformar är inte något kontroversiellt bland våra politiker.

De driver på vad gäller lagring av data om allas alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner med mera – utan misstanke om brott. Trots att EU-domstolen förbjudit verksamheten, med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.

Svenska politiker ser inget problem med att EU-kommissionen föreslår att all e-post och allas alla meddelanden och andra elektroniska kommunikationer skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas. Av maskiner.

Alla dessa frågor faller tillbaka på de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten att fritt uttrycka sig samt rätten till privatliv och privat korrespondens.

Sverige var för övrigt med och drev fram FN:s »5 juli-resolution« som säger att mänskliga rättigheter offline även skall gälla online. Så vi borde leva upp till vårt ord.

De mänskliga rättigheterna finns för att skydda individen mot staten. Därför är det alarmerande att se hur dessa rättigheter ständigt gröps ur och inskränks av just de politiker som nämnda rättigheter är tänkta att skydda oss emot.

Statligt godkända nätgranskare är en dålig idé. Fast Orban blir nog glad. Uppladdningsfilter är det verktyg som, när det väl finns på plats enkelt kan få utökat syfte. Sådana här lagar drabbas i princip alltid av ändamålsglidning.

Datalagring är en kränkning av rätten till privatliv som EU-domstolen sagt nej till gång på gång. Inte för att medlemsländerna bryr sig. Och förslaget om »#ChatControl« är att avskaffa den digitala brevhemligheten. Det vill säga att avskaffa rätten till privat korrespondens.

Vad är detta, annat än inskränkningar av våra mänskliga rättigheter?

Allt detta sker i stort sett utan offentlig debatt, utan insyn och i stor politisk enighet. (Ingen annan bryr sig heller.)

Så hur röstar man, om man tycker att dessa frågor är viktiga? På riktigt, viktiga.