• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Tyska regeringen: Artikel 13 innebär uppladdningsfilter

14 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt gör nätplattformarna ansvariga för upphovsrättsskyddat material som deras användare laddar upp. Men kommer det att innebära uppladdningsfilter – som kontrollerar, analyserar och filtrerar allt som laddas upp? Ja, säger alla som begriper tekniken. Nej, säger de som vill ha artikel 13.

Nu kommenterar den tyska regeringen saken. Christian Lange på det tyska justitiedepartementet säger:

In the [German] federal government’s view it appears likely that algorithmic measures will have to be taken in connection with large volumes of data for practical reasons alone.

Vilket, på vanligt språk innebär att det sannolikt kommer att bli automatiska uppladdningsfilter. Alltså precis vad förslagets kritiker varnat för.

Läs mer hos Techdirt: German Government Confirms That Article 13 Does Mean Upload Filters, Destroying Claims To The Contrary Once And For All »

Arkiverad under: Censur, EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, EUCD

EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen?

13 mars 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s nya upphovsrättsdirektiv är helt enkelt inte genomtänkt.

Det föreskriver en kontroll av allt som alla laddar upp på så gott som alla plattformar. Detta kräver automatisk filtrering och censur. Men inte heller då kommer det att fungera rimligt. Det finns helt enkelt ingen fungerande teknik som kan hålla ordning på all text, allt ljud, alla bilder och all video som laddas upp.

Förslaget är så illa skrivet att man måste fråga sig vad det egentliga syftet är.

Man kan konstatera att det bara är nätjättarna som eventuellt klarar att leva upp till direktivets krav. Små och nya aktörer kommer att kvävas i sin linda. Eftersom allt som laddas upp kommer att kräva licens blir bara visst innehåll, från ett fåtal stora aktörer delbart. Detta kommer att gynna Big Media, Big Entertainment, Big Business och Big Data – på ett sätt som strider mot internets själva idé om att vara en global plattform öppen för alla. Detta i ett regelverk som just nu håller på att fastställas av Big Government.

Alla andra – startups, små plattformar, alternativmedia, content creators, bloggar och alla användare kommer att drabbas.

Oavsett om detta är resultatet av en illvillig plan, sammanfallande intressen eller »bara« ogenomtänkt lagstiftning – så blir resultatet att vårt fria och öppna internet är hotat. Och jag kan inte frigöra mig från misstanken att detta är något som välkomnas av de aktörer som ser fri information och en modern digital marknad som ett hot mot sina förlegade affärsmodeller.

Särlagstiftning som syftar till att skydda vissa aktörer mot teknisk utveckling, ny konkurrens och en föränderlig marknad är usel lagstiftning. Den inte bara snedvrider marknaden. Den strider även mot grundprincipen om att lagstiftning skall vara generell till sin natur – inte ett beställningsverk från särintressen.

För en saklig och intressant genomgång av några av direktivets problem, läs DW.com: Memes Could Be Filtered Out by EU Copyright Law »

/ HAX

Arkiverad under: Censur, EU, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 13, EUCD, marknaden, särintressen

Votering om EU:s upphovsrättsdirektiv 26:e eller 27:e mars

12 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Det drar ihop sig till den sista stora bataljen om EU:s upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller de kontroversiella artiklarna 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret).

Debatten i Europaparlamentets plenum – som hålls i Strasbourg – kommer att äga rum tisdag den 26 mars.

Det innebär att omröstningen kommer att genomföras antingen den 26:e eller 27:e mars.

Lördag 23 mars arrangeras demonstrationer mot artikel 11 & 13 över hela Europa. Lista »

I Sverige hålls följande manifestationer:

Stockholm (Uppdaterad): Demonstrationen samlas på Mynttorget och går mot Sergels Torg / Femte hötorgshuset, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Göteborg (Uppdaterad): Demonstration på Götaplatsen, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Malmö: Save Your Internet – Varmt kaffe och kalla fakta på Sankt Johannesplan, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Vi på 5 juli-stiftelsen kommer att delta i demonstrationen i Berlin, på Potsdamer Platz, lördag den 23 mars från kl 14. (Facebook»)

Det är nu den stora striden står. Slut upp i kampen för ett fritt och öppet internet. Ta med dina vänner. Och ta varmt på under.

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, artikel 13, Demonstrationer, EUCD, Europaparlamentet

FN:s rapportör om mänskliga rättigheter kritiserar artikel 13

12 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Lästips: UN Human Rights Rapporteur: Upload Filters “Disproportionate Response” to Copyright Infringement »

”David Kaye, the UN’s Special Rapporteur on freedom of opinion and expression, has raised the alarm over the EU’s proposals for Article 13 and its de facto filtering requirements. ”Such sweeping pressure for pre-publication filtering is neither a necessary nor proportionate response to copyright infringement online,” Kaye warns.”

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Upphovsrätt

Den orimliga artikel 13

11 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Artikel 13 i EU:s omstridda upphovsrättsdirektiv slår fast att nätplattformar med användargenererat innehåll kommer att hållas ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.

Till att börja med bryter detta mot en av grundprinciperna för en demokratisk rättsstat. Om ett brott begås (till exempel om någon sprider innehåll som skyddas av upphovsrätten) – då skall personen i fråga ställas till svars i efterhand (när handlingen är ett faktum). Med artikel 13 får vi istället förhandscensur och ett system där plattformarna måste kontrollera och filtrera vad användarna lägger upp och delar.

På Youtube laddas mer än 300 timmar video upp varje minut. På Facebook laddas mer än 350.000.000 bilder upp varje dag, tillsammans med miljarder andra poster. På Instagram räknar man med att 95.000.000 bilder och videos laddas upp varje dag.

Allt detta (plus all text och allt ljud) måste med artikel 13 kontrolleras innan det laddas upp – så att det inte inkräktar på någon annans upphovsrätt. Att göra detta manuellt är omöjligt. Så det måste ske genom automatisk filtrering.

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns något globalt register över allt som skyddas av upphovsrätten.

Ta till exempel bilden ovan, från demonstrationen i Berlin mot artikel 11 & 13 för en dryg vecka sedan. Hur skall de automatiska filtren veta om det är min bild – eller om det är någon annans upphovsrättsskyddade bild?

Hur skall de automatiska filtren veta om en bild är skyddad av upphovsrätten eller om den är fritt tillgänglig inom ramen för public domain eller Creative Commons?

Hur skall filtren hantera det faktum att bilden ovan innehåller ett registrerat varumärke (McDonalds)? Och bilden på en rysk soldat över Checkpoint Charlie – är den fri eller upphovsrättsskyddad?

Artikel 13 kommer inte bara att kräva uppladdningsfilter. Frågan är om det över huvud taget kommer att vara möjligt att driva nätplattformar med användargenererat material i EU, om förslaget blir verklighet.

Artikel 13 kommer verkligen att förändra internet som vi känner det. Den måste stoppas!

/ HAX

(P.S. Bilden ovan är tagen av mig. Den får fritt delas, användas och ändras. CC=0)

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sociala media, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, EU, EUCD

Chelsea Manning åter fängslad

10 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Den amerikanska före detta underrättelseofficeren Chelsea Manning har fängslats för »contempt of court« efter att ha vägrat vittna om Wikileaks verksamhet och hennes eventuella kontakter med Julian Assange.

Den aktuella utredningen (som sker i en s.k. grand jury) handlar om att Wikileaks och Assange läckt information till allmänheten om bl.a. krigsinsatserna i Irak och Afghanistan. Det handlar även om de ambassadtelegram som avslöjat hur den amerikanska administrationen och andra länders regeringar (bl.a. den svenska) haft dubbla agendor och försökt föra så väl allmänheten som media bakom ljuset.

Även frågan om Wikileaks läckor kring Hillary Clintons valkampanj kan ingå i utredningen.

Manning har tidigare suttit fängslad för att (enligt uppgift på eget initiativ) ha läckt information till Wikileaks. Hon benådades dock av president Obama, strax innan han avgick. Bland det material hon läckte finns denna ökända video (känsliga tittare varnas):

Arkiverad under: USA, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Chelsea Manning, Julian Assange, Wikileaks

Ordkrig om regeringens förslag till datalagring

7 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Regeringen vill som bekant gå vidare med planerna på att lagra data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Detta trots att EU-domstolen ogiltigförklarat både EU:s datalagringsdirektiv och tidigare svensk lagstiftning om datalagring – eftersom svepande övervakning av alla medborgare utan att det finns någon misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Samtidigt hörs allt fler röster som kritiserar förslaget. Några nedslag…

IT-juristen Daniel Westman har granskat förslaget för Computer Swedens räkning. Och han anser att det inte duger:

– Det här är ju väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt, säger han. (…)

– Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande

Att begränsa datalagringen till vissa personkretsar, områden eller tidpunkter vore däremot förmodligen tillåtet. Det vill säga om det föreligger någon form av misstanke om något brott. Men en sådan begränsning kan regeringen alltså inte tänka sig.

Ett annat alternativ är att lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott. Men inte heller en sådan lösning vill regeringen acceptera.

Man kan också konstatera att regeringen försöker blanda bort korten genom att kalla IP-adresser för »abonnentuppgifter«. I en skriftlig kommentar skriver internetoperatören Bahnhof…

»Man har flyttat en terminologi som historiskt hör samman med tryckta telefonkataloger och analog telefoni (där det till exempel var viktigt att kunna veta vem som hade busringt från ett visst telefonnummer och när) till ett digitalt sammanhang. Men de gamla analoga abonnemangsuppgifterna sa ingenting om vad folk faktiskt pratat om i telefon – det vill säga innehållet i samtalet. Med internets motsvarande abonnemangsuppgifter är det annorlunda. Ett IP-nummer är nämligen själva nyckeln till vad användaren faktiskt gjort på nätet och när. Ett IP-nummer kan till exempel användas för att avslöja vilken person som besökt en viss kontroversiell hemsida, mejlat en tidning med ett anonymt nyhetstips, haft en privat kommunikation i ett visst slutet forum för dissidenter, skrivit ett argt mejl till en ledarsida, exakt vem som skrivit en osignerad ledartext i tidningen Expressen, gjort ett visst inlägg på sociala medier, vilka utlandssvenskar som fysiskt befunnit sig i Sverige när de varit inne på Skatteverkets hemsida för självdeklaration, chattat med politiska rörelser eller organisationer, fildelat eller strömmat en viss film som någon grupp anser strida mot upphovsrätten. IP-nummer är det digitala fingeravtryck som kan avslöja exakt vad någon gjorde på nätet och när. Det är inte bara en uppgift om vem som har ett visst ”abonnemang” hos någon telekomoperatör.«

Diskussionen om datalagringen övergår till öppet gräl när tidningen Expressen ställer sig på regeringens sida i den osignerade ledarartikeln »Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2«.

Denna ledare plockas sedan sönder, grundligt och del för del av Bahnhofs jurist Wilhelm Dahlborn. För den som är intresserad av frågan rekommenderas att läsa hela hans svar. Ett exempel:

Expressen: I väntan på en ny lag har datalagringen varit frivillig för teleoperatörerna.
Wilhelm Dahlborn: Vadå frivillig? Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten. Polisens behov är underordnat svensk lag och EU-rätten.

Som sagt, läs hela denna grundliga sågning.

Sammanfattningsvis bekräftas bilden av att regeringens nya förslag till datalagring inte kommer att möta de krav EU-domstolen ställer upp. Man vill helt enkelt ha mer än man kan få. Och några planer på att skriva ett lagförslag som är anpassat till domstolens krav tycks regeringen inte ha. Så då får den nog skylla sig själv om den får bakläxa en gång till.

• Computer Sweden: Juridisk expert: Nya datalagringslagen väldigt lik den som underkändes av EU »

• Bahnhof: Regeringens användning av ”abonnemangsuppgifter” – ett försök att undslippa EUs krav »

• Expressen: Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2 »

• Bahnhof: Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring »

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Storebror, Sverige Taggad som: Bahnhof, EU-domstolen

Svenska regeringen kan fortfarande försöka stoppa artikel 11 & 13

6 mars 2019 av Henrik Alexandersson

För, emot och för igen… Den svenska regeringen har vacklat fram och tillbaka om EU:s upphovsrättsdirektiv. Medan deras partikamrater i Europaparlamentet enligt uppgift kommer att rösta nej till artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret) driver S+MP-regeringen för tillfället rakt motsatt linje i EU:s ministerråd. Vilket lett till kritik – så väl i sak som för att man inte förankrat frågan i riksdagen.

Men det finns faktiskt en möjlighet kvar för den svenska regeringen att försöka stoppa artikel 11 & 13. På torsdag och fredag denna vecka är det möte med ministerrådet. (RIF-möte med EU:s justitie- och inrikesministrar.) Här skulle Sverige kunna meddela att vi inte längre kan ställa oss bakom artikel 11 & 13. Om viljan finns.

Men det kräver i så fall att man handlar snabbt! Då måste regeringen i förväg meddela alla medlemsländer att den vill ta upp frågan igen – så att de andra får lite förvarning och betänketid. Och med tanke på den folkliga opinion som just nu växer fram mot direktivet, så kan detta vara en välkommen möjlighet för fler länder att också ändra sig till ett nej.

Dessutom skulle detta kunna vara ett sätt för regeringen att rädda ansiktet, efter att tidigare ha hanterat frågan illa.

Arkiverad under: EU, Sverige, Upphovsrätt

När skall egentligen Europaparlamentet rösta om artikel 11 & 13?

5 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Det korta svaret: Det får vi veta först på torsdag.

Det längre svaret: Som vi skrivit tidigare, så försöker Europaparlamentets EPP-grupp flytta omröstningen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv från vecka 13 till vecka 11, det vill säga till nästa vecka. Gissningsvis är syftet att ducka de demonstrationer som är planerade runt om i Europa lördag den 23 mars. Samt att lägga så mycket tid som möjligt mellan omröstningen och EU-valet.

Sedan kom besked om att förslaget till ändrat voteringsdatum dragits tillbaka, efter att det väckt uppståndelse.

Och nu kommer beskedet att EPP trots allt står fast vid sin begäran om att tidigarelägga voteringen till nästa vecka. Frågan kommer att avgöras i Europaparlamentets Conference of Presidents på torsdag.

Så fortsätt bullra – så att det skapas tryck mot att flytta omröstningen.

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: EPP, Europaparlamentet

Tyska dataskyddet kritiskt till artikel 13

5 mars 2019 av Henrik Alexandersson

Tysklands federala dataskyddskommissionär är kritisk till artikel 13 (uppladdningsfiltret) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt:

”Germany’s Federal Commissioner for Data Protection and Freedom of Information has issued a warning over the data privacy implications of the EU’s proposed Article 13 legislation. Ulrich Kelber says an ”oligopoly” of filtering vendors would have significantly increased access to vast swathes of user data, unless the EU can explain how its aims can be achieved without filtering.”

TorrenFreak: German Data Privacy Commissioner Sounds Alarm Over ‘Upload Filter Oligopoly’ »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 125
  • Sida 126
  • Sida 127
  • Sida 128
  • Sida 129
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 156
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU överväger digital-skatt16 maj 2025
  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS