Femte juli

Nätet till folket!

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

Henrik Alexandersson, HAX, i Berlin Kreuzberg, augusti 2017.

HAX: Censur, kontroll och brott utan offer i nytt regeringsförslag

av

Regeringen tänker ”avreglera” spelmarknaden, vilket i sig är på tiden. Men det förslag som presenterades väcker frågor som bland annat rör informationsfrihet och internets öppenhet.

Tanken är att licensiera vissa spelbolag, som då får vara verksamma på den svenska marknaden. (För att sedan kunna lägga en ny skatt på dem.)

Detta innebär att endast ett litet fåtal av alla de spelbolag som finns på nätet tillåts verka i Sverige.

Frågan är hur detta är tänkt att gå till. Hur har politikerna tänkt sig att stoppa spel på ickelicensierade sajter?

Kommer man att försöka blockera dem? I så fall beträder man en farlig väg. Då öppnar man dörren för att politiker skall kunna blockera allt möjligt som de ogillar på nätet. Då införs, de facto, ett slags censur. Och då måste man lägga sig i och kontrollera vilka olika webbsidor människor besöker. Det vore att strypa den frihet och öppenhet som gör internet så fantastiskt.

Dessutom kommer det inte att fungera. Alla som verkligen vill kommer snabbt och enkelt att kunna gå runt en sådan blockering.

Ett annat verktyg för staten kan vara att blockera betalningar till ickelicensierade spelsajter. Det blir i så fall en evig katt-och-råtta-lek som kräver en omfattande kontrollapparat. På ett principiellt plan bör man även ställa frågan om det är lämpligt att staten lägger sig i vart människor sänder pengar. Och i ett rättssäkerhetsperspektiv blir det ytterligare en glidning mot ett ”pre-crime”-tänk, som i slutändan försvagar individens ställning mot överheten.

Min känsla är att regeringen är i färd med att lägga fram ytterligare ett ogenomtänkt förslag – som blir svårt att upprätthålla och som kan komma att hota såväl rättssäkerheten som informationens frihet och nätets öppenhet. Ännu en gång håller man (i sin iver att beskatta) på att skapa ett brott utan offer – och en förbudspolitik som kommer att få både oförutsedda och oönskade konskevenser.

Att bygga nationella staket på ett globalt internet är bara dumt. På så många sätt.

Avreglering, sa regeringen. Censur, kontroll och en ny sorts kriminalitet är vad den skapar. Varför är jag inte förvånad?

Vill man avreglera, så avreglera då på riktigt i stället!

/HAX

Not: Det här inlägget skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 6 april 2018. Bilden är tagen i Berlin Kreuzberg i augusti 2017, dagarna innan HAX fängslades för brott mot staten.

Expressen angriper yttrandefriheten

av

Expressen har den senaste veckan uppmärksammat att det förekommer listor på internet där kända personers religionstillhörighet listas, närmare bestämt att de är judar.

Det kan man ju tycka vad man vill om. Man kan bli upprörd över konspirationsteorier om att judarna styr världen. Eller man kan bli imponerad över den höga andelen judar som fått Nobelpriset. Men oavsett hur man reagerar så är listorna som sådana knappast olagliga. Förmodligen är det därför som Expressen inte skriver upprörda artiklar över de sajter som publicerar listorna (till exempel Wikipedia ovan) eller polisanmäler dem.

Vad gör då Expressen? Jo, de skriver en mastodontlång artikel om ett annonsföretag vars sökresultat innehåller länkar till listorna i fråga: Google. Kanske är artikeln så lång för att maskera hur tunn kritiken egentligen är: Expressen kritiserar Google för att inte ta bort sökresultat ”som präglas av hat, antisemitism eller som till och med kan innehålla brottslighet”. Läs den formuleringen igen. Endast som en sista punkt kommer brottsligheten in, ihopbuntad med ”hat” och ”antisemitism”, som förvisso inte är särskilt trevligt, men som skyddas av något som Expressen kanske har hört talas om: Yttrandefrihet.

Artikeln är del av en kampanj mot Google (”En vecka av kritik mot Google”), där Expressen också uppmärksammar att Google länkar till upphovsrättsskyddat material. Men inte på det sätt man förväntar sig. Nätverket Granskning Sverige är ett medborgarinitiativ där glada amatörer granskar proffsjournalisters artiklar utifrån en invandringskritisk grundinställning, om jag förstått det hela rätt. En del av den granskningen är att publicera originalartikeln, göra understrykningar och visa var journalistiken innehöll faktafel. Denna publicering kan rent tekniskt utgöra ett brott mot upphovsrättslagen. Expressen utnyttjar detta juridiska kryphål till att tysta alternativa röster – i slutändan konkurrenter till tidningens egna journalister. Det är fanimej skamligt, oavsett Granskning Sveriges eventuellt osmakliga (men knappast olagliga) agenda.

Sveriges statstrojan

Datainspektionen säger nej till statstrojanen

av

Nu har Datainspektionen sagt sitt om den utredning om ”hemlig dataavläsning” som presenterades i november 2017.

Datainspektionen är bland annat kritisk till att den så kallade statstrojanen ska få användas för mindre brott, och menar att utredningen ”väsentligt underskattat integritetsriskerna”.

Så här vackert inleder myndigheten sitt yttrande, som publicerades i dag:

Användningen av det föreslagna tvångsmedlet hemlig dataavläsning kan komma att innebära ett i den personliga integriteten synnerligen ingripande intrång. För att införa ett sådant tvångsmedel i ett demokratiskt samhälle måste det föreligga mycket starka skäl.

Mellan raderna säger alltså Datainspektionen att utredningens förslag är odemokratiskt. Och kritiken fortsätter i den andan:

Eftersom varje tvångsmedel och övervakning av enskilda personer innefattar ett integritetsintrång måste nödvändigheten av dessa metoder alltid vägas mot integritetsskyddsintresset. Vid dessa bedömningar måste hänsyn tas till kraven i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Enskildas rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv och sitt hem och sin korrespondens är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Varje inskränkning i denna rätt måste bygga på ett angeläget samhälleligt behov av inskränkning och den måste stå i rimlig proportion till det syfte som ska tillgodoses genom ingreppet. Vidare måste undantagen vara utformade med sådan precision att inskränkningen av rättigheten är förutsägbar i rimlig utsträckning.

Datainspektionen går så långt som att använda ordet ”totalövervakning”:

Det skulle, vid ett införande i enlighet med utredningens förslag, kunna vara möjligt för den brottsbekämpande myndigheten som använder metoden att närmast fullständigt kunna kartlägga och övervaka den person som utsätts för åtgärden. En sådan totalövervakning av en person innebär naturligtvis synnerligen stora risker för den personliga integriteten för den som utsätts för åtgärden, och ibland även för andra.

Mot den bakgrunden anser myndigheten inte att en statstrojan är ett proportionerligt tvångsmedel:

Nödvändigheten av den föreslagna utformningen och användningen av tvångsmedlet måste anses väsentligt understiga integritetsskyddsintresset. Mot denna bakgrund avstyrker Datainspektionen förslaget.

Det sammantagna intrycket är att Datainspektionen står upp för det demokratiska samhället och sätter ner foten när regeringen avser bryta mot Sveriges grundlag, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga – ja, mot själva idén om den västerländska demokratin så som den var tänkt att fungera.

Även Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden säger nej

Även den statliga myndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underkänner utredningens förslag. Deras yttrande är längre och mer byråkratiskt formulerat. Ett utdrag:

Den föreslagna tillämpningen av hemlig dataavläsning vid hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning kommer däremot att innebära en väsentlig utökning av myndigheternas möjlighet att i hemlighet kartlägga enskildas liv. Dessa tvångsmedel tillhör de mest integritetskränkande och bör som utgångspunkt användas restriktivt. I denna del har utredningen enligt nämnden dels inte förmått påvisa ett tydligt behov av det nya tvångsmedlet, dels inte analyserat de tekniska problemen och gränsen mellan domstolens och den verkställande myndighetens roller tillräckligt. Enligt förslaget ska hemlig dataavläsning kunna verkställas t.ex. i en mobiltelefon genom att kamera- och mikrofonfunktionerna aktiveras. För att säkerställa verkställighet enbart på den plats som anges i tillståndet är det nödvändigt att den brottsbekämpande myndigheten känner till exakt var telefonen finns under hela verkställighetstiden. Likaså får verkställigheten inte komma i konflikt med bestämmelserna om avlyssningsförbud. Utredningen har inte redovisat någon närmare analys av hur detta ska gå till.

Nämnden ser dessutom ”särskilda svårigheter när det gäller tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid hemlig dataavläsning”, vilket även är Datainspektionens huvudargument.

Nu återstår att se om regeringen tar till sig kritiken. Nästa steg i lagstiftningskedjan är en lagrådsremiss som innehåller samtliga remissyttranden och som Lagrådet ska ta ställning till. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Bild: Remix av ett foto av Richard Fisher (CC BY 2.0).

Margot Wallström, Jimmy Wales, Karl Sigfrid

Svenska regeringen vill påverka innehållet på Wikipedia

av

Som en del i sin så kallat feministiska utrikespolitik vill regeringen påverka innehållet på det användargenererade uppslagsverket Wikipedia. Det framgår av utrikesminister Margot Wallströms utrikesdeklaration och ett pressmeddelande från regeringen.

Regeringen skriver om Wikipedia:

90 procent av innehållet är skapat av män, och det finns mer än fyra gånger fler artiklar om män än om kvinnor.

För att ändra på detta anordnar Utrikesdepartementet i samarbete med Wikimedia, som driver Wikipedia, skrivarstugor runt om i världen den 8 mars 2018 – på internationella kvinnodagen – under namnet Wikigap. Målet är att ”bidra till en mer rättvisande bild”.

Hör på den, svenska regeringen vill rätta till Wikipedia. Tja, välkomna in i matchen! Wikipedia redigeras sedan länge av dess engagerade användare. Det är upp till var och en att lägga till artiklar om relevanta personer och fenomen. Jag har själv skrivit en artikel om en bortglömd historisk person som jag tyckte var relevant men som inte fanns med på Wikipedia. Kanske har du också bidragit till encyklopedin?

Något som däremot inte ses med blida ögon är när företag eller stater försöker påverka Wikipedia enligt en viss agenda, något som moderaten och före detta wikipedialobbyisten Karl Sigfrid påpekar i ett läsvärt svar till Wallström:

En vägledande princip är att den som skriver på Wikipedia ska göra det utan en påverkansagenda. Uppslagsverkets grundare Jimmy Wales har utformat riktlinjer som beskriver vilka insatser som är välkomna och vilka som inte är det. Den som får betalt för att påverka, exempelvis den som är anställd på en organisations kommunikationsavdelning, uppmanas att inte skriva och redigera Wikipedia för arbetsgivarens räkning. Det är inte meningen att vare sig företag eller statliga aktörer ska använda Wikipedia för att ge en viss bild av verkligheten.

Han förklarar för utrikesministern hur redigerandet av Wikipedia fungerar, och att varje nypublicerad artikel prövas mot ett antal riktlinjer som avgör om den är relevant för uppslagsverket eller inte (typfallet ska vara när folk försöker få in artiklar om sig själva):

Valet av artikelämnen är ett redaktionellt beslut, och därför framstår det som märkligt när Sveriges utrikesminister vill att staten ska arbeta för en förändring. Wikipedia är byggt för att sammanställa information från andra källor. Det är inte en självständig källa, och kan inte lyfta fram personer och ämnen som inte redan är omskrivna i andra sammanhang.

Hur kommer det sig då att Wikigap är ett samarbete mellan regeringen och Wikimedia? Vi frågade Karl Sigfrid, som hänvisade till just Wikimedia Sverige, eftersom han själv inte jobbar för dem längre. Vi ställde följande fråga till Wikimedia:

Hur är initiativet Wikigap, alltså att ”förbättra den kvinnliga representationen på Wikipedia” genom att deltagarna ”skriver och redigerar artiklar på Wikipedia med information om kvinnliga aktörer, experter och förebilder” förenligt med Wikipedias riktlinjer om att företag, stater, m m inte ska påverka innehållet för att, med Karl Sigfrids ord, “ge en viss bild av verkligheten”?

Vi uppdaterar artikeln om/när svar kommer in!

Bilden är ett montage av Margot Wallström (foto: Karl Nordlund/Regeringskansliet), Wikipedias grundare Jimmy Wales (foto: Niccolò Caranti, CC BY-SA 4.0) och Karl Sigfrid (foto: Sveriges riksdag).

Längre straff för upphovsrättsbrott ger polisen mer makt att avlyssna

av

Regeringens utredare Dag Mattsson presenterade förra veckan sitt betänkande Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott.

Utredningen föreslår att upphovsrätts- och varumärkesbrott får en särskild straffskala, där brott som betecknas som ”grova” ska kunna ge mellan sex månader och sex års fängelse.

Migrations- och biträdande justitieminister Heléne Fritzon kommenterade i ett pressmeddelande:

I dag pågår det en organiserad piratverksamhet på nätet som får stora konsekvenser för hela samhället. Därför är det bra att straffskalorna för dessa brott har setts över då straffen ska stå i proportion till brottens allvar.

Den grövre straffskalan välkomnas av polisen. Paul Pintér, polisens nationella samordnare mot immaterialrättsliga brott, säger till Ny Teknik:

Det är efterlängtat för oss inom polisen. Det kommer att öppna upp andra utredningsmetoder som vi kan använda oss av under förundersökning.

Ett högre maxstraff ger alltså polisen ökade befogenheter att avlyssna, begära ut uppgifter från internetoperörer, med mera. Ännu en utredningsmetod som polisen nu får tillgång till skulle kunna vara den föreslagna statstrojanen, där polis ska ha rätt att installera avlyssningsutrustning på misstänktas datorer. Ordföranden för Dataskydd.net och före detta europaparlamentarikern för Piratpartiet Amelia Andersdotter kommenterar på Facebook:

I kombination med förslagen i utredningen om hemlig dataavläsning (SOU 2017:89) innebär strafförlängningen att åklagare och polis ska få hacka fildelare.

Utredningen föreslår också att domännamn ska kunna tas i beslag, på samma sätt som hårdvara tas i beslag under en utredning. Enligt utredaren kommer detta att ”få betydelse för det brottsförebyggande arbetet”:

Den pågående brottsligheten försvåras så att den inte kan fortsätta ända till dess att ett lagakraftvunnet beslut om att egendomen ska förverkas kan verkställas, något som kan dröja flera år. (s. 8)

Detta förslag – unikt för immaterialrättsbrott – ifrågasätts dock av Daniel Westman, en av utredningens egna experter, som menar att ett beslagtagande av domännamn ”skulle innebära en principiell nyhet i svensk rätt” och kunna få konstiga konsekvenser:

Med förslaget skulle detta nya verktyg emellertid bara bli tillgängligt i samband med brottsutredningar inom upphovsrätten och varumärkesrätten, inte i t.ex. utredningar som rör betydligt allvarligare brottsbalksbrott. (s. 119)

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2019, enligt förslaget.

Blir det folkomröstning om grundlagsändringen?

av

Sverigedemokraterna gick igår ut med att de vill låta svenska folket rösta om de ”ändrade mediegrundlagar” som regeringen föreslagit. Om minst en tredjedel av riksdagsledamöterna begär folkomröstning så måste en sådan äga rum.

De mest uppmärksammade ändringsförslagen gäller att det ska bli förbjudet att publicera ”känsliga uppgifter” (läs: etniskt ursprung) i sökbara databaser som i dag kan publicera sådant med skydd av ett utgivningsbevis.

Förbudet ska dock inte gälla alla; media och journalister som behöver detta verktyg i sin yrkesutövning ska tillåtas använda det. Detta kan enligt SD leda till en uppdelning i seriösa och oseriösa medier, enligt TT-artikeln ovan.

Följ frågan på kampanjsajten Stoppagrundlagsandringen.com.

transportstyrelsen

HAX: It-skandal i Sverige – det nya normala i EU?

av

EUs ministerråd vill se ”fri rörlighet för data”. Företag och myndigheter i ett EU-land skall fritt kunna använda molntjänster i ett annat EU-land.

Som vi redan rapporterat välkomnas detta av industrin – medan till exempel den tyska regeringen är skeptisk.

Frågan är hur Sverige ställer sig i frågan.

Hela grunden för allt hallå om Transportstyrelsen bygger ju på att känslig svensk data lagrats och hanterats i (bland andra) andra EU-länder. Nu tycks alltså EU mena att sådant skall vara det nya normala.

Oaktat frågan i sak skulle det vara väldigt intressant att få veta hur regeringen ställt sig och handlat i ministerrådet.

Är det kanske som vanligt, att regeringen håller sig med olika måttstockar och principer i inrikespolitiken respektive i EU? Det skulle knappast vara förvånande.

Se där en fråga för media och riksdagens EU-nämnd att sätta tänderna i. Om nu någon bryr sig.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 23 januari 2018.

Regeringen vill avskaffa personuppgiftslagen

av

Den 25 maj 2018 träder EUs dataskyddsförordning i kraft. Med anledning av det har den svenska regeringen i dag presenterat en lagrådsremiss som föreslår att den svenska personuppgiftslagen upphävs samma datum, och ersätts med en ny dataskyddslag.

En av nyheterna i den nya lagen är att barn från 13 års ålder ska kunna ge sitt samtycke till att deras data behandlas av till exempel sociala medier. Enligt EUs dataskyddsförordning måste en förälder ge samtycke fram till att barnet är 16 år, men denna åldersgräns får sänkas nationellt.

Regeringen vill också att myndigheter som inte följer den nya dataskyddslagen ska kunna straffas med böter, en åtgärd som EU-förordningen bara kräver för privata företag.

En mer svårtolkad förändring beskrivs så här på regeringens hemsida:

Den föreslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser om att dataskyddsförordningen med vissa undantag ska gälla även utanför sitt egentliga tillämpningsområde, till exempel i verksamhet som rör nationell säkerhet.

Exakt vad som menas kanske framgår i lagrådsremissen, som jag inte läst än, men visst är känslan att det där med ”nationell säkerhet” ofta används för att rättfärdiga eventuella tveksamheter?

Dokument bekräftar: USA låg bakom svenska Pirate Bay-razzian 2006

av

Det som många känt till bekräftas nu i ett antal dokument från amerikanska myndigheter: Den svenska razzian mot fildelningssajten The Pirate Bay 2006 skedde efter påtryckningar från USA – och efter hot om att införa handelssanktioner mot Sverige.

Peter Sunde, som straffades för sin inblandning i The Pirate Bay, säger till Torrentfreak:

It’s been an open secret that the USG was behind the unlawful raid against The Pirate Bay, and exerting their power with threats against Sweden like this. It’s nice to see these documents coming up, interestingly enough from the most secretive of governments.

Han tillägger att han fortfarande väntar på att Sverige ska släppa de 747 hemligstämplade dokument som rör fallet.

Läs även IDG: Här tar USA åt sig äran för Pirate Bay-razzian