Vi uttrycker en from förhoppning om att vår nye justitieminister, Gunnar Strömmer (M), kommer att värna den demokratiska rättsstaten och våra fri- och rättigheter.
Sverige
I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.
Problemen med Tidö-avtalet
Övervakning, anonyma vittnen och brottsprovokation. Den politiska majoritetens plan saknar inte medborgarrättsliga utmaningar.
Högerblockets Tidö-avtal kommer att ge oss mer övervakning. Vilket i och för sig inte var oväntat. Här drar för övrigt alla partier utom Vänsterpartiet åt samma håll.
Ingen har något emot att man övervakar människor som är misstänkta för brott.
Men vi vill inte ha mer övervakning av alla, hela tiden – svepande och utan brottsmisstanke. Det är därför EU-domstolen sagt nej till lagring av data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar med mera.
Vilket Sverige inte tycks bry sig om. Det finns mycket som talar för att även den senaste svenska datalagrings-lagen skulle upphävas om den kom att prövas i nämnda domstol.
Därför – övervaka gärna skurkar, men inte vanligt hederligt folk. Respektera medborgarna istället för att se dem som potentiella problem.
Det finns mer som är kontroversiellt i Tidö-avtalet, ur ett medborgarrättsligt perspektiv.
Anonyma vittnen är en farlig idé. Tänk dig att du blir anklagad för att ha gjort något. Men du får inte veta vem som anklagat dig – och du kan därmed inte heller bedöma om den personen kan ha andra skäl för sin utsaga.
Om man alls skall införa ett sådant system, då måste det ha en solnedgångsklausul. Det vill säga att lagen skall utvärderas ur ett rättssäkerhetsperspektiv innan den eventuellt kan förlängas.
Det verkar även som om man öppnar för brottsprovokation. Men polisen borde lösa brott, inte hjälpa till att begå dem.
Det är orimligt om staten provocerar en person att utföra en olaglig handling som denne inte skulle utfört annars – och sedan straffa honom för det.
Brottsprovokation är dåligt. Men bevisprovokation bör kunna rättfärdigas, då det handlar om att utreda ett de facto begånget brott.
Det känns som om det börjar bli dags för en diskussion om rättsstatens grundläggande principer.
Nu införs inga nya lagar över en natt. Så det bör finnas tid att skjuta ner förslag som hotar våra fri- och rättigheter. Men vänta inte för länge. Lagförslag måste kritiseras innan politikerna hunnit låsa sina positioner. Så nu gäller det att vara uppmärksam.
Den nya regeringen, uppladdningsfilter, nätcensur och #ChatControl
Hur kommer en M+KD+L-regering med stöd av SD att hantera nät- och övervakningsfrågorna? Kan man hoppas att den respekterar våra grundläggande fri- och rättigheter? Och hur kommer den att agera i EU?
Här är tre aktuella frågor:
• Uppladdningsfilter
De nya regeringspartierna har profilerat sig som motståndare till uppladdningsfilter, i samband med förra EU-valet. Samtidigt är EU:s nya upphovsrättsdirektiv klubbat och klart, med begränsat utrymme för förändringar när det skall implementeras i svensk lag.
En proposition har redan lagts fram av den avgående S-regeringen. Även om man inte vill kännas vid ordet uppladdningsfilter, så kommer sådana ändå att bli konsekvensen av lagförslaget.
Förmodligen kommer den nya regeringen att säga att det inte finns något att göra åt saken, då vi är skyldiga att följa EU-direktivet. Eventuella uppmjukningar av propositionens text får ses som en glad överraskning, men inget som är troligt.
• Nätcensur / Trusted Flaggers
EU:s nya Digital Services Act (DSA) ger oss statligt godkända nätgranskare (myndigheter, organisationer m.fl.) som skall få en direktlinje till sociala media, för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.
Eftersom EU-förordningar skall tillämpas rakt av råder ingen tvekan om att vi kommer att få sådana nätgranskare / Trusted Flaggers. Det som kan påverkas är hur detta skall ske och vilka de skall vara.
Med tanke på regeringens profil är det inte troligt att politiskt drivna intresseorganisationer kommer att utses till Trusted Flaggers. Däremot bör man vara fortsatt vaksam mot att andra särintressen får en sådan roll. Och att myndigheter ges möjlighet att i praktiken censurera innehåll på nätet utan föregående rättslig prövning är fortfarande ett problem.
Det är en öppen fråga hur den nationella digitala samordnare som föreskrivs i DSA skall bli verklighet. Denne skall bland annat ha ansvar för de ovan nämnda nätgranskarna. Kommer detta att bli en ny myndighet? Eller kommer funktionen att hamna under någon existerande myndighet – och i så fall vilken?
Även om Trusted Flaggers är ett fullbordat faktum med DSA tycks det finnas ett rätt stort utrymme för att påverka hur systemet skall bli verklighet. Detta måste ske på ett rättssäkert sätt, med största möjliga respekt för grundläggande fri- och rättigheter.
• #ChatControl / CSAR / meddelandekontroll
EU-kommissionen har föreslagit att e-post och alla elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och deras innehåll skall granskas. Detta omfattar alla utan att det behöver finnas någon misstanke om brott.
Vilket strider mot förbudet mot generell övervakning. Det strider även mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott (datalagringen).
I grunden är detta en fråga om mänskliga rättigheter – vad gäller rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa skall gälla även online.
Här är den första frågan hur Sverige kommer att ställa sig i EU:s ministerråd. Man kan anta att KD är för #ChatControl. Förmodligen även Moderaterna. Vad gäller Liberalerna kan man notera att i vart fall deras systerpartier i EU är mer skeptiska. SD sänder blandade signaler.
Här finns fortfarande utrymme för att påverka. Vilket är viktigt, inte minst med tanke på att Sverige kommer att vara ordförandeland i EU efter årsskiftet.
Skall vi rädda den digitala brevhemligheten, då är det nu det måste ske.
Podcast: Staten registrerar din IP-adress
Podcast: EU-domstolen säger återigen nej till datalagring – men ja till lagring av IP-adresser. Medverkande: Jon Karlung och Henrik Alexandersson
EU-stater registrerar användares IP-adresser
EU:s medlemsstater tycks samla på sig kataloger över enskilda nätanvändares IP-adresser. Vilket EU-domstolen accepterar, trots att den säger nej till generell datalagring.
Gårdagens goda nyhet var att EU-domstolen åter säger tydligt nej till urskiljningslös datalagring. Men djävulen finns i detaljerna.
Bortom huvudnyheten, i det finstilta, läser vi följande i EU-domstolens dom:
»Unionsrätten utgör däremot inte hinder för en nationell lagstiftning (…) som, för att skydda nationell säkerhet, bekämpa brottslighet och skydda allmän säkerhet, föreskriver en generell och odifferentierad lagring av uppgifter om identiteten beträffande användare av elektroniska kommunikationsmedel…«
Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:
»Unfortunately, the greatest consensus among governments currently seems to exist on mandating indiscriminate IP data retention throughout Europe, which the judges in Luxembourg green-lighted under massive pressure.
Under no circumstances should all internet users be placed under general suspicion and online anonymity be abolished!
IP addresses are our digital fingerprints on the internet. Bulk collection would endanger crime prevention in the form of anonymous counselling and pastoral care, victim support through anonymous self-help forums and also the free press, which depends on anonymous informants.
Incidentally, there is no evidence that IP data retention significantly increases the crime clearance rate. In the absence of data retention Germany today has a higher cybercrime clearance rate than with IP data retention in place.«
Det tycks alltså som om vissa av EU:s medlemsstater samlar IP-adresser för något slags egen katalog. Detta sker även i Sverige.
Här pågår en dragkamp i frågan mellan den svenska Post- och Telestyrelsen (PTS) och Bahnhof. Ur vår tidigare rapportering:
»PTS skriver i sitt pressmeddelande ”Vid misstanke om internetrelaterade brott måste Polismyndigheten kunna begära ut uppgifter om abonnemang från den bredbandsoperatör som tillhandahåller aktuell IP-adress för att kunna identifiera en person. Bahnhof har vid flera tillfällen vägrat lämna ut uppgifter när information om portnummer saknats i Polismyndighetens begäran.”
Nyckelformuleringen här är ”när information om portnummer saknas”. Det innebär att inte bara uppgifter om den misstänkte utan även en stor mängd andra kunder som använt samma IP-adress skulle komma att lämnas ut. Vilket Bahnhof inte vill gå med på.«
PTS hotar Bahnhof med vite om man inte lämnar ut dessa användaruppgifter. Vilket överklagats till Förvaltningsrätten.
Vi träffade nyligen Bahnhofs VD Jon Karlung, som kunde berätta att om PTS får som de vill – då kan det handla om att lämna ut identiteten på hundratals användare som inte är misstänkta för något brottsligt.
Skälet är att det börjar bli slut på IPv4-adresser och att många kunder därför måste dela på samma IP-adress (NATade adresser) i väntan på IPv6.
Det blir allt tydligare att myndigheterna vill ha en egen katalog över enskilda individers IP-adresser, vilket bland annat tyder på att de inte riktigt förstår hur internet fungerar.
Vi återkommer inom kort med en podcast / intervju med Jon Karlung.
Nu börjar slaget om #ChatControl
Nu tas de första stegen mot granskning av innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer. Den politiska striden är redan igång – och Sveriges nya regering kommer att få en nyckelroll.
Nu har EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om #ChatControl landat på Europaparlamentets bord. Det är nu det kommer att avgöras om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas.
Allt vi skriver (och tar emot) kommer att inspekteras – av maskiner, som skall söka efter (och anmäla) misstänkt innehåll. Vad kan möjligen gå fel?
I praktiska termer handlar #ChatControl om huruvida man skall spana mot folk som är misstänkta för brott eller om man skall massövervaka alla.
Utöver problemen med automatiserad övervakning riktad mot människor som inte är misstänkta för brott är detta en viktig principiell fråga. Rätten till privatliv och privat kommunikation är en mänsklig rättighet.
FN:s människorättskommissionär oroas:
»“Moreover, in the general scanning of communications, frequent false positives cannot be avoided, even if accuracy rates are high, thereby implicating numerous innocent individuals. Given the possibility of such impacts, indiscriminate surveillance is likely to have a significant chilling effect on free expression and association, with people limiting the ways they communicate and interact with others and engaging in self-censorship.«
Sedan innehåller förslaget även andra ogenomtänkta saker, som en 18-årsgräns för meddelande-appar. Personer under 18 års ålder skall alltså inte kunna kommunicera elektroniskt med varandra eller någon annan. Och med ålderskrav kommer ID-krav, för alla.
Nu börjar den politiska striden. Det tjeckiska EU-ordförandeskapet har dessutom utökat förslaget med borttagning av sökresultat. (!) Och i Europaparlamentet är den konservativa och den liberala gruppen pådrivande.
Vid årsskiftet blir Sverige ordförandeland i EU. Därmed hamnar processen i ministerrådet i vårt knä. Medlemsstaterna är splittrade från ett tydligt nej till ren entusiasm.
Om vi vill stoppa #ChatControl är det hög tid att handla nu. Allt för ofta är motståndet mot ogenomtänkta EU-beslut slumrande fram till det ögonblick då vi ställs inför fullbordat faktum, när redan det är för sent. Låt inte det hända igen.
Med moståndsfickor mot #ChatControl i både ministerrådet och parlamentet krävs att frågan börjar bubbla i media och i opinionen. Tryck måste komma från alla sidor.
En bra början är att kräva den nya svenska regeringen på besked.
Försvara rätten till privat korrespondens, rädda den digitala brevhemligheten!
Länkar / relaterat:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
En justitieminister med principer?
Kommer Sverige att få en ny justitieminister som försvarar eller i vart fall begriper principerna bakom rättsstat och mänskliga rättigheter?
Enligt spekulationerna är Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer en stark kandidat till posten som justitieminister i nästa regering. Vilket i så fall är intressant.
Strömmer var tidigare chef på Centrum för Rättvisa – som driver rättsprocesser som försvarar den enskilda individen mot överheten.
CfR drev bland annat den svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Vilket ledde till att ett antal allvarliga brister i lagen påpekades.
Stämmer spekulationerna får Strömmer så att säga byta sida. Från individen till staten. Om det inte skedde redan när han gick tillbaka till politiken.
Han kommer då samtidigt att få ett antal principiellt intressanta frågor på sitt bord. Som frågan om anonyma vittnen och visitationszoner. För att inte tala om allt som har med övervakning att göra.
Frågan blir om Strömmer kommer att kunna stå fast vid sina principer, om han skulle bli justitieminister. I vart fall bör det vara ett gott tecken att han är väl bekant med resonemangen bakom rättsstaten och de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Samtidigt kommer han att utsättas för tryck från sitt eget parti och övriga högerpartier för att gå fram med hårdare tag.
Dessutom kommer Sverige att vara ordförandeland i EU nästa halvår. Vilket innebär att till exempel ChatControl och det eviga stöket kring datalagringen kommer att hamna på den svenske justitieministerns bord.
Detta skall bli mycket intressant att följa. Vi kommer att försöka tjata in en intervju med Gunnar Strömmer – eller vem som nu blir ny justitieminister.
Uppladdningsfilter – vad händer med en ny regering?
Kan en ny regering stoppa de uppladdningsfilter som blir konsekvensen av EU:s upphovsrättsdirektiv? De flesta partier var ju emot sådana filter i EU-valet. Snart skall riksdagen rösta.
Om valresultatet håller i sig kommer vi att få en ny regering. Detta kan vara intressant vad gäller implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv i svensk lag.
Direktivet föreskriver bland annat att tjänsteleverantörer (sociala media och andra plattformar) kan hållas ansvariga för upphovsrättsintrång som orsakas av material som användarna laddar upp.
Direktivet undviker noga ordet ”uppladdningsfilter”. Ändå är sådana automatiserade filter i praktiken det enda sättet för tjänsteleverantörerna att undvika ansvar för användarnas handlingar.
När uppladdningsfilter väl etablerats som verktyg kan syftet sedan lätt utökas, vilket i viss mån redan skett (TERREG).
Sverige har, något år försenat, fått en lagrådsremiss (från den utgående regeringen) om hur detta skall omsättas till svensk lag.
Så vad händer om vi får en ny regering?
Låt oss börja med att se vad som står att läsa i lagrådsremissen (PDF). Sidan 103:
»Även om utgångspunkten är att en tjänsteleverantör är upphovsrättsligt ansvarig för det innehåll som laddas upp, kan leverantören under vissa förutsättningar ändå gå fri från det ansvaret när verk och andra prestationer laddas upp utan tillstånd. Här krävs att leverantörerna gör vad de kan (best efforts i den engelska språkversionen) för att erhålla tillstånd. Det krävs också att leverantörerna i enlighet med höga branschstandarder för god yrkessed gör vad de kan för att säkerställa att skyddat innehåll, som rättsinnehavarna lämnat särskild information om, inte görs tillgängliga på tjänsterna (artikel 17.4). Slutligen krävs att leverantörerna agerar snabbt för att hindra tillgång till olovligt material när de uppmärksammas på förekomsten av sådant av rättsinnehavaren.«
Detta kan endast ske med uppladdningsfilter. Dessutom måste dessa filter vara smarta, begripa kontext och ha humor. Vilket inte är fallet. Sidan 104:
»Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att användarna kan förlita sig på vissa inskränkningar i upphovsrätten när de använder de aktuella tjänsterna. Det handlar om användning för citat, kritik och recensioner och användning i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte (artikel 17.7 andra stycket)…«
Föreslagen lagtext (52 l 2, sid 390):
»En tjänsteleverantör ska inte ansvara för en olovlig överföring enligt 52 j § om leverantören, efter att ha fått en tillräckligt välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För att ansvarsfrihet ska föreligga krävs även att leverantören har gjort det som skäligen kan krävas för att (…) säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om, inte görs tillgängligt på tjänsten.«
Så vad händer nu? Enligt internetoperatören Bahnhofs föredömliga sammanställning över partiernas officiella inställning kan vi läsa att:
- V är skeptiska men har inte tagit ställning till det slutliga förslaget.
- S (som skrivit lagrådsremissen) är för den framlagda texten.
- MP stödjer förslaget.
- Centern är kritisk men kan nog ändå tänka sig att stödja propositionen.
- Från L finns inget svar.
- KD har inte tagit ställning.
- M (som varit uttalat kritiska till uppladdningsfilter) granskar regeringens förslag ”mycket noggrant”.
- SD säger nej till förslaget.
Högerblocket (som just nu ser ut att få regeringsmakten) är alltså mer kritiskt än den utgående regeringen.
Här skall påpekas att alla partier utom S sa nej till uppladdningsfilter i EU-valet.
Så, kommer en ny regering att kunna stoppa de lagar som kommer att leda till uppladdningsfilter?
Svaret är nej. Detta är ett EU-direktiv och frågan avgjordes med minsta möjliga marginal (och några fel-röster) i Europaparlamentet våren 2014. Som medlemsstat är Sverige skyldigt att implementera direktivet i sin lagstiftning.
Skulle riksdagen ändå säga nej kan det bli återremisser tills den röstar ja.
Möjligen kan en ny regering mjuka upp texten något. Men vi kommer ändå inte undan.
Tyvärr.
Länkar:
• Regeringens pressmeddelande »
• Lagrådsremiss (PDF) »
• Nu ska riksdagen rösta om upphovsrättsdirektivet »
• Bahnhofs sammanställning över partiernas åsikter i nätfrågor »
EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige?
Konfliktlinjerna börjar klarna vad gäller EU:s förslag till granskning av innehållet i vår e-post och alla elektroniska meddelanden. Sveriges position är dock än så länge oklar.
Tyska Netzpolitik har kommit över dokument som visar medlemsstaternas inställning till av-kryptering, öppning och granskning av all e-post och alla våra elektroniska meddelanden – #ChatControl / meddelandekontroll.
Som vi tidigare rapporterat är den tyska regeringen splittrad. Man välkomnar förslaget i allmänna ordalag, men sågar det i detaljerna. Inrikesministern (SPD) vacklar fram och tillbaka, medan justitie- och digitaliseringsministern (båda FDP) är negativa.
Det förefaller som om Tyskland bara kan acceptera ChatControl om användarnas anonymitet kan garanteras. Vilket låter som en omöjlighet givet förslagets utformning. Man menar i sammanhanget att krypteringen inte får brytas, vilket är ett bra tecken.
En märklighet är att Tyskland uttalar sig för stärkt ålderskontroll (för meddelandeappar m.m.) – dock under förutsättning att användarnas rätt till anonymitet inte kränks. Vilket känns som en självmotsägelse. Att kontrollera ålder utan att kontrollera identitet kan bli knepigt.
Österrike säger nej till ChatControl med hänvisning till rätten till privatliv. Man oroas även över den stora mängd falska flaggningar ett sådant här system kan ge upphov till.
Samtidigt uttalar sig Frankrike, Bulgarien, Ungern, Rumänien, Nederländerna, Lettland och Finland klart för ChatControl.
Så vad tycker Sverige? Den utgående socialdemokratiska regeringen var positiv till ChatControl som sådan, men noterar att det inte finns något färdigt förslag att ta ställning till. Moderaterna och SD är också i princip positiva, men vill även de avvakta tills det finns ett färdigt förslag. KD är uttalat för ChatControl redan nu.
I sammanhanget kan nämnas att medan Sverige ”avvaktar” ett färdigt förslag, så är många andra medlemsstater i full färd med att utforma just ett sådant
Så det känns som om Sverige inte riktigt är med i matchen. Vilket är anmärkningsvärt, då vi kommer att vara ordförandeland i EU efter årsskiftet – och då få huvudansvar för frågan.
Länk: Interne Dokumente zeigen, wie gespalten die EU-Staaten sind »
Relaterat:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• EU upphäver rätten till privat korrespondens »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Vet politikerna vad de sysslar med? »
Youtube: Chat Control is a stupid and dangerous idea (feat. MEP Patrick Breyer) »
Podcast: HAX besöker valstugorna
HAX besöker valstugorna vid Sergels Torg i Stockholm – för att utreda vad partierna tycker om rätten till privatliv och privat korrespondens off- såväl som online.