Försöket med hemlig dataavläsning blir permanent, trots klent resultat. Samtidigt lämnar det våra telefoner och datorer öppna för angrepp från kriminella och andra illasinnade aktörer.
På onsdagen presenterades en utredning (SOU 2023:78) om att göra hemlig dataavläsning permanent. (Än så länge har lagen varit tillfällig på grund av att detta är ett nytt verktyg som innebär ett stort intrång i rätten till privatliv.)
Rekommendationen är att hemlig datalagring skall göras permanent och att den i vissa delar även skall utökas.
Hemlig dataavläsning innebär att de brottsbekämpande myndigheterna kan installera spionprogram (”statstrojaner”) på människors telefoner, plattor, datorer, spelkonsoler m.m. i syfte att utreda brott.
Dessa spionprogram kan sedan få tillgång till i princip allt som finns på en telefon. Dessutom ger de möjlighet till realtidsövervakning och loggning.
På så sätt kan till exempel meddelanden som sänds via krypterade meddelandetjänster avläsas redan när de skrivs – innan de krypterats och sänts. Alternativt efter att de tagits emot, av-krypterats och öppnats för att läsas.
Genom att använda telefonens mikrofon och kamera kan man även avlyssna dess ägare. Och alla andra som råkar befinna sig i närheten. Även den som ringer till eller blir uppringd av en telefon med spionprogram blir övervakad.
Till detta kommer att spionprogrammen kan ges tillgång till bilder, filer och allt annat som finns på en telefon eller dator.
Ett uppenbart problem med detta är att det krävs säkerhetsluckor i mjuk- och/eller hårdvaran för att myndigheterna skall kunna installera sina spionprogram i hemlighet.
Vilket innebär att kända säkerhetsbrister lämnas utan åtgärd – för att kunna användas av myndigheterna. Vilket naturligtvis är en väldigt dålig sak. Dessa brister kan då även utnyttjas av nätbedragare, främmande makt och andra illvilliga aktörer.
Utredningen skriver:
»Det kan konstateras att informationssäkerhet har en central plats i samhället. Vikten av en fungerande informationssäkerhet måste därför vägas mot vikten av en effektiv brottsbekämpning. I förarbetena till lagen om hemlig dataavläsning konstaterades att hemlig dataavläsning medför större risker för informationssäkerheten än andra tvångsmedel. En viktig utgångspunkt för våra avvägningar i denna del är att det inte kan accepteras att hemlig dataavläsning leder till minskad informationssäkerhet i någon annan utrustning än den som åtgärden avser.«
Sedan väljer man att strunta i detta. Vilket, försiktigt uttryckt, är anmärkningsvärt.
Nu gör man oss alla mindre säkra och vår IT-infrastruktur mer sårbar. Helt medvetet.
Men detta är inte allt. Utredningen skriver:
»Av de årliga redovisningarna kan konstateras att den kvantitativt uppskattade nyttan av hemlig dataavläsning generellt sett har varit något lägre än för de permanenta hemliga tvångsmedlen.«
Vilket är ett understatement. Hemlig dataavläsning har bara lett till åtal i 20 procent av de fall som domstol har gett tillstånd till. Och då skall man komma ihåg att det i dessa fall som regel även fanns annan bevisning som till exempel vittnen, fysiska bevis och dokumentation.
Dessutom har detta verktyg kommit att användas mer och oftare än man från början angett.
Nu skall systemet med ”statstrojaner” alltså bli permanent. I en något utökad form. Med en förenklad ansöknings- och beslutsprocess.
Risken för att systemet kan missbrukas är uppenbar. Det finns redan exempel på hur regeringarna i Ungern, Polen och Spanien använt denna typ av spionprogram för att spana på sina politiska motståndare.
Och när verktyget väl finns på plats räcker det med ett klubbslag i riksdagen för att syftet och omfattningen skall utökas. Vilket i princip alltid sker när det gäller övervakningslagar.
• Regeringen: Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning »
• Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning, SOU 2023:78 »
• Oisín Cantwell, Aftonbladet: Hemlig dataavläsning är soundtracket till vår tid »
