• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Chelsea Manning åter fängslad

17 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Knappt hade whistleblowern Chelsea Manning blivit släppt från fängelse – efter att ha vägrat vittna mot Wikileaks inför en grand jury – innan hon nu blivit fängslad igen. Saken är densamma, men denna gång riskerar Manning 18 månaders fängelse och böter upp till 1.000 USD per dag om hon vägrar att vittna.

Manning tycks ta saken med fattning. Samtidigt tyder det som sker på att amerikanska myndigheter menar allvar med att försöka komma åt Wikileaks och dess grundare Julian Assange.

Länk: Chelsea Manning is back in jail after refusing to cooperate with WikiLeaks investigation »

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Storebror, USA Taggad som: Chelsea Manning, Julian Assange, Wikileaks

Vita Huset skapar verktyg för att anmäla politisk censur i sociala media

17 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Ägnar sig sociala media åt att medvetet övercensurera användre på högerkanten? Frågan är stor i USA. Och nu lanserar Vita Huset ett verktyg för att anmäla opåkallad censur, oavsett ideologisk grund. The Verge skriver…

On Wednesday, the White House launched a new tool for people to use if they feel they’ve been wrongly censored, banned, or suspended on social media platforms like Facebook and Twitter.

“Too many Americans have seen their accounts suspended, banned, or fraudulently reported for unclear ‘violations’ of user policies,” the site reads. “No matter your views, if you suspect political bias caused such an action to be taken against you, share your story with President Trump.”

Detta höjer onekligen insatserna i debatten. Men idén är kanske inte så dum. Det finns massor av frustrerade användare som inte förstår varför de blir avstängda eller som anser sig felaktigt avstängda av sociala media. De behöver någon att vända sig till, eftersom nätföretagen i fråga är näst intill omöjliga att kommunicera med. Frågan är dock om ett sådant verktyg bör vara kopplat till ett regeringsorgan.

Möjligen kan detta också rikta ljuset med problemet med opåkallade massanmälningar mot enskilda användare – i syfte att få deras sociala mediekonton stängda.

Länk: White House launches tool to report censorship on Facebook, YouTube, Instagram, and Twitter »

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, USA, Yttrandefrihet

USA: Kan lagen vara skyddad av upphovsrätt?

16 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Här är ett allt mer vanligt förekommande problem…

Carl Malamud believes in open access to government records, and he has spent more than a decade putting them online. You might think states would welcome the help.

But when Mr. Malamud’s group posted the Official Code of Georgia Annotated, the state sued for copyright infringement. Providing public access to the state’s laws and related legal materials, Georgia’s lawyers said, was part of a “strategy of terrorism.”

Möjligen skulle man kunna säga att annoteringar till en lag kan skyddas av upphovsrätten om de gjorts och bekostats av en privat aktör med annan avsikt än allmän spridning. Men i detta fall handlar det om att delstaten äger upphovsrätten och att annoteringarna tycks ha kommit till stånd med offentliga medel. Problemet är att man givit ett förlag rätten att kommersiellt publicera den annoterade lagen. Men det kan i sig knappast vara ett hinder för att andra offentliggör lagen och koden för hur den tillämpas.

Alla skall ha rätt att ta del av lagen – speciellt de som förväntas följa den.

Hur termen »terrorism« smugit sig in i den ovanstående konflikten är oklart. Och till synes högst orimligt.

Det tycks bli allt vanligare att rättssäkerheten, den fria opinionsbildningen och demokratin inskränks med hänvisning till yttrandefriheten. (Se bara hur felaktiga upphovsrättsanspråk används för att få bort obekväma videos från Youtube.)

NYT: Accused of ‘Terrorism’ for Putting Legal Materials Online »

Arkiverad under: Censur, Rättssäkerhet, Upphovsrätt, USA

Assange-affären: Intrigen tätnar (uppdaterad)

15 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Cirkusen kring Wikileaks grundare Julian Assange fortsätter. Dagens nyhet  En pusselbit är att brittiska Crown Prosecution Service raderat betydelsefull mailväxling med svenska åklagare.

CPS talesperson säger till The Guardian »We have no way of knowing the content of email accounts once they have been deleted.«

Samtidigt tätnar intrigen. The Guardian rapporterar…

»Adding to the intrigue, it emerged the CPS lawyer involved had, unaccountably, advised the Swedes in 2010 or 2011 not to visit London to interview Assange. An interview at that time could have prevented the long-running embassy standoff.«

Länk: UK prosecutors admit destroying key emails in Julian Assange case »

Det är uppenbart att något pågår bakom kulisserna. Och att Assange utsätts för negativ särbehandling, på grund av vem han är.

Vilket för oss till nyheten härom dagen att det svenska rättsfallet mot Assange åter väcks till liv – och att åklagare på nytt kommer att begära honom häktad och utlämnad till Sverige.

Till att börja med skall det bli oerhört intressant att se hur en svensk domstol ser på häktningsfrågan. Flyktrisk lär knappast föreligga, eftersom Assange sitter i brittiskt fängelse. Och det kan knappast heller vara fråga om att han kan försvåra utredningen, då allt som rör denna redan har publicerats och då lång tid förflutit sedan de påstådda händelserna.

En spekulation är att britterna vill slippa (eller skjuta fram) en potentiellt stökig utlämningsprocess till USA genom att sända Assange till Sverige på mer »normalt formella« grunder.

 

EDIT: Artikeln var inte ny. Sorry. Men likväl ger den en viktig pusselbit i det nu pågående dramat kring Assange. Kanske mer nu än när artikeln först publicerades.

Arkiverad under: Europa, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: Julian Assange, Wikileaks

WatchMojo hotar stämma företag som missbrukar Youtubes Content-ID

13 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Felaktiga, ofta automatiserade anmälningar om upphovsrättsintrång på Youtube är ett gissel. Nu har WatchMojo – som har mycket material publicerat under principen »fair use« – tröttnat. Så man flaggar för att stämma företag som missbrukar Youtubes Content-ID.

Torrent Freak skriver…

WatchMojo, one of the most viewed channels on YouTube, is striking back at Content-ID abusers. The channel is fed up with the numerous claims it has received against fair use content. Rightsholders can profit from this scheme but WatchMojo points out that they also expose themselves to potential legal action, where millions of dollars in damages are at stake.

Och WatchMojo har lagt upp en video om saken…

Detta är en het fråga även i EU. Här har det nya upphovsrättsdirektivet en öppning för användning av annars skyddat material för bl.a. kritik och satir. Vilket påminner om de amerikanska reglerna om »fair use« – men utan att specificera begreppet närmare. Detta kommer istället att ske när direktivet omsätts i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. Vilket kan komma att leda till 28 (27) olika regelverk.

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Rättssäkerhet, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: Content-ID, WatchMojo, Youtube

Österrike: Ny lag skall göra det möjligt att begära ut nätanvändares personuppgifter

9 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Österrike är på väg att införa en lag som kan få högst oönskade konsekvenser: Plattformar och forum skall tvingas lagra detaljerad persondata om sina användare. Dessa uppgifter skall sedan kunna begäras ut – ifall myndigheter eller någon annan överväger rättsliga åtgärder mot användaren ifråga.

Det kommer alltså att räcka med att någon påstår sig överväga rättsliga åtgärder för att till exempel få ut en enskild användares namn och adress. I dessa tider av näthat, de-plattformering och politisk polarisering är det inte svårt att räkna ut vad det kan få för konsekvenser. EDRi kommenterar…

Rather than improving safety online, the resulting “chilling effect” will lead to individuals avoiding sharing their most controversial opinions on a forum that possesses their detailed personal data. In essence, this is a way of imposing self-censorship on individuals.

Vi kan redan se hur bland andra vänster- som högerextrema grupper hotar personer vars åsikter de inte delar, hur enskilda utsätts för politiskt motiverat våld och hur människors bostäder utsatts för skadegörelse och attacker. Är det verkligen klokt att underlätta sådant?

EDRi » Austria: New “responsibility” law will lead to self-censorship »

Arkiverad under: Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media Taggad som: Österrike

Polsk Facebook-censur till domstol

9 maj 2019 av Henrik Alexandersson

I Polen har Civil Society Drug Policy Initiative (SIN) fått problem med censur på Facebook. Tillsammans med nätfrihetsorganisationen Panoptykon Foundation tar man nu nätjätten till domstol.

SIN – som kämpar för en evidensbaserad drogpolitik – ger bland annat sina följare utbildning om droger, råd om hur man undviker skadliga effekter och allmän rådgivning till droganvändare. Gruppen fokuserar på harm reduction, vilket är en linje som även drivs av bl.a. flera FN-organ

Men på Facebook är det stopp. Förra året tog Facebook bort SIN:s fan-page, utan varesig föregående varning eller förklaring. Även SIN:s Instagram-konto stängdes ner.

EDRi skriver…

Big tech companies such as Facebook, Google and Twitter present content selected by algorithms on the basis of users’ online activity. However, they also moderate the content published online, thus deciding what users will not get to see. Panoptykon fights for content removal to be based on clear and easily accessible rules and for users to have the right to effectively contest the decision. This means for example that the user has to be informed why their content was blocked, and to be able to present arguments in their defense. The appeal should also be considered by people who did not play a role in the initial decision. In addition, platforms’ final decisions should be subject to independent scrutiny by courts.

Panoptykon filed the case with the expectation that the court case will give online platforms an incentive to move away from their current opaque and arbitrary methods of blocking, and to introduce solutions which will better protect our freedom of expression. The case is expected to set standards that will influence policies of not only Facebook, but also other platforms.

Även om Facebook är ett privat företag som har rätt att bestämma vem som får verka på dess plattform – så är det en intressant civilrättslig fråga om de kan bryta en kundrelation utan att ge en tillfredsställande förklaring eller förvarning.

EDRi » SIN v Facebook: Tech giant sued over censorship in landmark case »

Arkiverad under: Censur, Rättssäkerhet, Sociala media Taggad som: Facebook

EU:s ministerråd vill ha nytt direktiv om datalagring

8 maj 2019 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd vill att EU-kommissionen utreder de lagliga möjligheterna för datalagring. Vilket kommissionen säger att den helst inte vill. Detta efter att EU-domstolen upphävt det förra datalagringsdirektivet och ett antal medlemsstaters nationella lagstiftning på området, däribland Sveriges.

Det ursprungliga direktivet, från 2006, upphävdes av EU-domstolen eftersom dess krav på svepande lagring av alla medborgares teledata (telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

I Sverige har frågan varit en följetong där regeringen gjort flera försök att komma runt EU-domstolens beslut, men utan framgång. Ett nytt förslag är på väg, men utan att regeringen lyckats hantera grundfrågan. Vilket (om det blir svensk lag) förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen ger Sverige bakläxa en gång till.

Ett problem i sammanhanget är att den svenska datalagringen, trots dess påtagliga ingrepp i individens privatliv har använts för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Datalagringen har också använts av Skattemyndigheten för att i stor skala snoka i människors privatliv. Detta trots att ansvariga politiker lovat att datalagringen bara skulle komma att användas för att utreda synnerligen allvarlig brottslighet och terrorism.

Läget är i stort sett detsamma i flera andra medlemsstater. Därav ministerrådets önskan om en utredning som kan komma att leda fram till ett nytt direktiv. Men här är grundproblemet detsamma som i det svenska fallet. Urskiljningslös datalagring strider mot EU:s egen Charter of Fundamental Rights. Så man kan förstå om EU-kommissionen helst inte vill ta i frågan.

Detta kommer att bli en infekterad fråga under den kommande EU-mandatperioden 2019-24. Så det vore intressant att höra vad de olika partiernas kandidater till Europaparlamentet tycker. Innan valet.

Statewatch: Council wants a ”comprehensive study” on data retention that considers ”a future legislative initiative” »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror

Processen mot Assange – ett justitiemord?

6 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Under hela den rättsliga cirkusen kring Wikileaks grundare och huvudredaktör Julian Assange har han särbehandlats – negativt – just för att han är den han är. Och denna särbehandling fortsätter.

Assange är dömd till 50 veckor i fängelse för att ha brutit mot de borgensregler som gällde när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London. Detta kan till exempel jämföras med den man som höll sig undan den brittiska rättvisan utomlands, efter att ha varit inblandad i en båtolycka på Themsen där en kvinna dog. Hans straff för att ha brutit mot borgensreglerna blev ett halvår i fängelse. Det vill säga halva tiden jämfört med Assange.

Man kan också konstatera det anmärkningsvärda i att Assange, som inte är dömd för något annat än en mindre formell förseelse har placerats i högsäkerhetsfängelset Belmarsh prison.

Man kan misstänka att detta kan ha att göra med att man inte vill ha Assange på fri fot ifall rättsprocessen kring utlämning till USA drar ut på tiden.

Utlämningsfrågan kommer garanterat att bli en utdragen rättslig process. Även om Assange än så länge bara är delgiven misstanke om något slags stämpling till ett ej fullbordat dataintrång – så finns det tydliga tecken på att han kommer att anklagas för fler brott om/när han blir utlämnad till USA.

Att döma av olika amerikanska politikers och tjänstemäns uttalanden genom åren, så är risken uppenbar att Assange kan komma att åtalas för spioneri för sin publicistiska verksamhet. Därmed finns även en risk för dödsstraff. Eller i vart fall livstids fängelse.

The UN working group on arbitrary detention (WGAD) är oroad över det som sker. The Guardian rapporterar…

The UN working group on arbitrary detention (WGAD) said it was deeply concerned by the “disproportionate sentence” imposed on Assange for violating the terms of his bail, which it described as a “minor violation”. (…)

The working group is further concerned that Mr Assange has been detained since 11 April 2019 in Belmarsh prison, a high-security prison, as if he were convicted for a serious criminal offence. This treatment appears to contravene the principles of necessity and proportionality envisaged by the human rights standards.

Detta kan mycket väl komma att utvecklas till ett justitiemord, redan innan en eventuell utlämning till USA.

/ HAX

Länk: UN calls for Julian Assange’s release from UK high-security jail »

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Julian Assange, Storbritannien, Wikileaks

Problemen med att Facebook stänger av Alex Jones och andra besvärliga människor

3 maj 2019 av Henrik Alexandersson

Facebook har bannlyst ett antal högljudda röster på sin plattform. Det gäller till exempel den populäre konspirationsteoretikern Alex Jones, ledaren för Nation of Islam Louis Farrakhan och alt-right-provokatören Milo Yiannopoulos.

Facebook är ett privat företag och får naturligtvis själva bestämma vilka som skall finnas på deras plattform. Men det innebär inte att företaget har rätt att slippa kritik eller att man inte kan problematisera kring beslutet.

Det finns förvisso en gräns för yttrandefriheten. Den går där ett hot uttalas i en sådan kontext att det föreligger en uppenbar fara för andras säkerhet och/eller egendom. Men i övrigt kan man endast säga att yttrandefrihet råder om folk tillåts säga vad de vill. Hindrar man dem, då har man per definition inte yttrandefrihet.

Det är möjligt att de nu avstängda har gått över gränsen. Men följande klipp från The Guardian väcker frågor:

The individuals have been banned from Facebook and Instagram under its policies against “dangerous individuals and organizations”. The company said it would continue its policy of banning accounts that praise or support these figures on the platform.

Frågan är vad som kan betraktas som »farligt« i sammanhanget. Och för vem. För Mark Zuckerbergs anseende? För Facebooks annonsinkomster? Eller för samhället som sådant? Hur avgör man i så fall objektivt den senare frågan?

Den andra meningen är också intressant. Innebär det att Facebook kommer att stänga av användare som protesterar mot de aktuella avstängningarna?

The bans highlight the arbitrary nature of Facebook’s decisions to bar prominent individuals from posting on its services. The company acts as both judge and jury on who is allowed to host material on its network, with accounts often removed only following sustained criticism in the media.

However, in recent months, the company has become increasingly willing to issue outright bans against individuals deemed to spread hate speech – in effect cutting many “alt-right” figures off from the social networks that allowed them to gain an audience in the first place.

Det finns skäl att tro att det är medial uppmärksamhet och organiserade anmälningskampanjer från de aktuella kontonas politiska motståndare som fått Facebook att agera – snarare än objektiva bedömningsgrunder som tillämpas lika för alla.

Facebook har som sagt rätt att göra som de vill på sin egen plattform. Men det förändrar inte det faktum att det som sker kan vara problematiskt och att det väcker frågor. Speciellt med tanke på Facebook/instagrams dominerande ställning bland sociala media.

Det behövs helt klart nya, konkurrerande sociala plattformar. Synd bara att EU stiftar lagar som gör det omöjligt att ta upp konkurrensen med nätjättarna.

/ HAX

Länk: Facebook bans Alex Jones, Milo Yiannopoulos and other far-right figures »

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media Taggad som: Alex Jones, Facebook, Instagram, Louis Farrakhan, Milo Yiannopoulos

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 29
  • Sida 30
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS