Femte juli

Nätet till folket!

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Tyskland stoppar EU:s ChatControl?

av

EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer. Men nu ser Tyskland ut att säga nej.

Som vi tidigare rapporterat vill EU av-kryptera, öppna och kontrollera innehållet i alla medborgares alla elektroniska meddelanden, chattar, e-post med mera (ChatControl). Syftet är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

Men det ser ut som om Tyskland kommer att säga nej i ministerrådet. Justitieminister Marco Buschmann (FDP) och digitaliseringsminister Volker Wissing (FDP) var först ut med att säga stopp. Och nu säger även inrikesminister Nancy Faeser (SPD) nej.

Faeser säger till Spiegel »Jag anser att det inte är förenligt med våra fri- och rättigheter att kontrollera alla privata meddelanden utan anledning.«

Hon menar att det är bättre att spana mot digitala miljöer där man vet att det faktiskt förekommer sexuella övergrepp mot barn, för att snabbt kunna sätta in polisiära insatser.

Om Tyskland säger nej kommer det att bli svårt för EU-kommissionär Ylva Johansson att driva igenom idén om ChatControl. Men än är striden inte avgjord.

• Messengerüberwachung dürfte an Deutschland scheitern »

EU avskaffar rätten till privat korrespondens

av

EU-kommissionen vill att alla dina elektroniska meddelanden, alla chattar och all din e-post skall av-krypteras och att dess innehåll skall granskas. Förslaget kallas informellt ChatControl – eller meddelandekontroll på svenska.

Granskningen skall göras av till exempel sociala media, meddelandetjänster och e-post-leverantörer. Ambitionen är att innehållet i alla EU-medborgares alla elektroniska kommunikationer skall granskas.

Detta kommer att ske med hjälp av maskiner och deras algoritmer. Misstänkt material kommer att överlämnas till polisen.

Ironiskt nog håller politiken med detta på att tvinga de nätjättar som redan kritiseras för att veta allt för mycket om sina användare att öppna och ta del av innehållet i våra meddelanden.

Förevändningen är att kontrollera att du inte sprider barnporr eller ägnar dig åt sexuellt utnyttjande av barn.

Detta är en perfekt politisk murbräcka. Vem är väl för sexuella övergrepp på barn?

Men det finns många problem med detta förslag. Några exempel:

Siffror från Schweiz visar att nio av tio sådana flaggningar är falska flaggningar. Därmed drabbas helt oskyldiga människor av misstanken om att de ägnar sig åt barnporr.

40 procent av flaggat material tycks vara tonåringar som sänder bilder på sig själva till andra tonåringar. Vilket i vart fall delvis är en annan fråga.

Enligt förslaget skall en åldersgräns införas för meddelande-appar och meddelandetjänster. Vilket gör det omöjligt att kommunicera anonymt. Detta kan drabba till exempel whistleblowers, journalister, själasörjare, läkare, advokater, medborgarrättsaktivister och många andra som har ett helt legitimt intresse av att kommunicera anonymt.

Dessutom skall man komma ihåg att övervakningslagar alltid drabbas av ändamålsglidning.

FRA skulle bara spana på ryssen. Detta har med tiden ändrats så att man nu även får spana på svenska kommunikationer inom landet.

Trots löften om motsatsen är FRA-butiken nu öppen för allehanda svenska och utländska myndigheter.

Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa allvarlig brottslighet. Snabbt blev den ett verktyg för att jaga fildelare. Den blev även populär hos Skatteverket, för att snoka i folks privatliv.

Vad är det som säger att syftet inte kommer att utökas även denna gång?

Vill vi verkligen avskaffa den digitala brevhemligheten? Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är rätten till privatliv och privat korrespondens en grundläggande mänsklig rättighet.

Vill vi verkligen att allt vi skriver, säger och sänder till varandra skall granskas?

Litar vi verkligen på att maskiner och algoritmer kan göra en rimlig analys av våra meddelanden?

Det måste finnas andra sätt att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, utan att avskaffa vår rätt till privat kommunikation. (Det kan nämnas att EU:s direktiv från 2011 om att skydda barn från sexuellt utnyttjande i stora delar ännu inte har implementerats.)

Det är även värt att notera att det redan utan de nya EU-reglerna samlas outredda ärenden om sexuellt utnyttjande av barn på hög hos polisen i många EU-länder. Man kanske skulle börja med att beta av dem?

En sak kan sägas med säkerhet: På samma sätt som andra övervakningslagar drabbats av ändamålsglidning kommer syftet med ChatControl att utökas med tiden.

Därför är det bättre att hålla den dörren stängd.

Relaterat:
• Piratpartiets Katarina Stensson skriver idag i SvD: Stoppa EU-lag som kräver insyn i chattar »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
• Skarpt EU-förslag idag: Av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post »
• Aktuella lagförslag »

EU gör Europol till ett europeiskt NSA

av

EU gör Europols tidigare olagliga insamling av persondata om icke misstänkta medborgare laglig – och öppnar för AI och algoritmbaserade verktyg för ökat automatiserat beslutsfattande.

Aktivister och media börjar nu borra sig ner i EU:s nyligen antagna utökade mandat för den europeiska polisorganisationen Europol. Vi har tidigare rapporterat om huvuddragen, men djävulen finns som vanligt i detaljerna. Bill Goodwin på Computer Weekly har en omfattande genomgång. Vi gör en del nedslag i hans text.

Som vi tidigare rapporterat kommer Europol nu att samla in persondata från företag, internetoperatörer och sociala media. Detta gäller även data om personer som inte är misstänkta för brott, vilket tidigare varit olagligt.

Medlemsstaterna kommer att förse den europeiska polisorganisationen med data som till exempel passageraruppgifter från flyget (snart även båt, tåg, bilhyror och hotellövernattningar) och uppgifter man dammsugit upp från sociala media.

Det finns farhågor om att sådan data kommer att samlas in på nationell nivå utan tillräcklig kontroll och respekt för individens rätt till privatliv – och att den kommer att »tvättas« genom att matas in i nya, centrala databaser.

Samtidigt får Europol allt större möjligheter att samla in och dela data från tredje land – som inte alltid uppfyller europeiska krav på rättsstat och medborgerliga fri- och rättigheter.

EU:s dataskyddsombudsman har uttryckt oro för hur man hanterat data redan innan beslutet om ett utvidgat mandat. »Without putting in place the safeguards provided in the Europol regulation, individuals run the risk of being wrongly linked to criminal activity across the EU, with all the potential damage to their private and professional lives that that entails.«

Med det nya mandatet kommer dataskyddsombudmannen att få minskad insyn i hur Europol hanterar sin data.

Europol får nu även rätt att utveckla algoritmer och AI för automatiskt beslutsfattande och förutspående polisarbete (pre-crime). För att träna upp systemet kommer man att samla in data sets från medlemsstaterna – såväl rörande brottslig verksamhet som om vanliga, hederliga medborgare som inte gjort eller misstänks ha gjort något fel.

Detta kolliderar med Europaparlamentets tidigare rekommendation att inte tillåta AI för till exempel automatiskt beslutsfattande vid pre-crime-analyser. Parlamentet har alltså fattat två helt motstridiga beslut.

Med tanke på att Europol redan tidigare brutit mot reglerna och sparat olaglig data känns det utökade mandatet oroväckande.

Ambitionen tycks vara att göra Europol till en motsvarighet till amerikanska NSA (»collect it all«) eller brittiska GCHQ.

• Läs mer i Computer Weekly: Europol gears up to collect big data on European citizens after MEPs vote to expand policing power »

Skarpt EU-förslag idag: Av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post

av

Innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer och det du lagrar på molntjänster skall nu granskas för att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuella övergrepp mot barn.

Tidigare har EU genom speciallagstiftning gjort det möjligt för nätplattformar, meddelandetjänster, e-post-leverantörer med flera att av-kryptera och granska innehållet i användarnas privata kommunikationer. Syftet är att kontrollera att du inte ägnar dig åt barnporr.

Idag har EU-kommissionen lagt fram #ChatControl2 – som gör detta obligatoriskt.

Vi kommer att gräva i det 137-sidiga förslaget till förordning för att granska detaljerna. En del saker kan man dock redan notera. Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) har gjort en sammanställning. Några exempel:

  • Förslaget omfattar telefoni, e-post, Messenger, chattar (även i spel och på datingsidor) samt videokonferenser.
  • Text, bilder, video och tal kommer att kontrolleras.
  • End-to-end-krypterad kommunikation omfattas också, vilket kan komma att kräva client-side-scanning på din digitala enhet.
  • Även sociala media och molntjänster omfattas.
  • Eftersom alla tjänster potentiellt kan användas för olaglig verksamhet kommer alla att omfattas av förordningen.
  • Automatisk scanning av innehåll kommer att ske, trots att erfarenheter visar att det leder till felaktiga flaggningar i nio av tio fall.
  • Man vill använda maskininlärning/AI för att identifiera tidigare okänt material.
  • Ålderskontroll för alla tjänster och applikationer som kan användas för sexuella kontakter med barn. (Detta får som konsekvens att det blir omöjligt att vara anonym på i princip alla tjänster. Vilket i sin tur kommer att få oönskade konsekvenser.)
  • App-stores måste radera appar som inte underordnar sig ChatControl2.

Detta är bara några exempel och vi återkommer när vi grävt vidare i förslaget.

Det hela skall samordnas av ett »EU Center« placerat hos Europol – som just fått mandat att även lagra data om personer som inte är misstänkta för brott och som även fått direkt tillgång till data hos privata aktörer.

MEP Patrick Breyer (PP, DE) är även först ute med en kommentar:

»Apart from ineffective web blocking, the proposed chat control threatens to destroy digital privacy of correspondence and secure encryption. Scanning personal cloud storage would result in the mass surveillance of private photos. Mandatory age verification would end anonymous communication. Appstore censorship would be the end of secure messenger apps and patronise young people. The proposal does not include the overdue obligation on law enforcement agencies to report and remove known abusive material on the net, nor does it provide for Europe-wide standards for effective prevention measures, victim support and counselling and effective criminal investigations. Von der Leyen continues to chart the territory of censorship, mass surveillance, anonymity bans and paternalism, while leaving the activities of child porn rings completely untouched. The proposed measures deprive the entire population of trust, self-determination and security on the net. This plan is nothing other than terrorism against our digital fundamental rights, which I will not relent to fight.

This Big Brother attack on our mobile phones, private messages and photos with the help of error-prone algorithms is a giant step towards a Chinese-style surveillance state. Chat control is like the post office opening and scanning all letters – ineffective and illegal. Even the most intimate nude photos and sex chats can suddenly end up with company personnel or the police. Those who destroy the digital secrecy of letters destroy trust. We all depend on the security and confidentiality of private communication: People in need, victims of abuse, children, the economy and also state authorities.«

Elefanten i rummet är att när denna typ av övervakning väl införts, då kan syftet lätt utökas. Och vi vet att ändamålsglidning i princip alltid sker, vad gäller övervakningslagar.

Vi återkommer med fler detaljer och kommenterer i takt med att förslaget analyseras.

Länkar:
• EU-kommissionen: Fighting child sexual abuse: Commission proposes new rules to protect children »
• Lagtexterna »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): EU chat control bill: fundamental rights terrorism against trust, self-determination and security on the Internet »

Första demonstrationen mot #ChatControl2, idag i Berlin.

Den ständigt växande övervakningsstaten

av

Hur mycket övervakning kan vi införa innan den blir ett demokratiskt problem? Bryr sig någon?

Förra veckan gav Europaparlamentet polismyndigheten Europol rätt att registrera människor som inte är misstänkta för brott. Europol fick även direkt tillgång till data hos privata aktörer som Facebook, Google och Microsoft.

För två veckor sedan beslutade riksdagen om »modernare regler för användningen av tvångsmedel«. Polisen får rätt att genomsöka externa servrar och molntjänster. Enskilda kan tvingas att låsa upp sin mobiltelefon om polisen vill titta i den. Med mera.

ChatControl2 innebär att alla elektroniska meddelanden och all e-post skall avkrypteras och att dess innehåll skall granskas. Den senaste informationen är att detta förslag kommer att läggas fram denna vecka, efter upprepade förseningar.

ChatControl2 / meddelandekontroll bryter – enligt intern kritik i EU-kommissionen – mot förbudet mot generell övervakning, förslaget är tekniskt oklart och det respekterar inte individens rätt till privatliv. Ändå ser det ut att nu läggas fram.

Samtidigt pågår utfrågningar i Europaparlamentet på grund av att medlemsstater som Polen och Spanien använt övervakningsverktygt Pegasus för att spionera på oppositionella. Till och med ledamöter av parlamentet har avlyssnats och deras mobiler genomsökts.

Trots EU-domstolens upprepade protester tänker EU-kommissionen även lägga fram ett nytt förslag till datalagring. Det vill säga lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, meddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner.

Ett antal EU-länder – däribland Sverige – struntar för övrigt i att EU-domstolen redan för åtta år sedan sa nej till datalagring. Den svenska lagen på området lär vara olaglig, om den skulle prövas rättsligt. Regeringens envishet är på gränsen till domstolstrots.

Detta är bara några exempel på vad som är aktuellt, nyligen klubbats eller är på gång.

Lägg till detta all övervakning som redan beslutats inom ramen för till exempel hemlig dataavläsning, FRA-spaning åt allehanda myndigheter och årtionden av samlad, ständigt expanderande lagstiftning på området.

Övervakning läggs till övervakning. Förr eller senare blir den ett demokratiskt problem. Men ingen tycks bry sig.

Frågan är om någon ens har en total överblick över alla former av övervakning som införts på nationell respektive EU-nivå.

Europol får utökat mandat för övervakning

av

Europol får nu rätt att lagra data om medborgare som inte är misstänkta för brott. Man får också direkt tillgång till data hos privata aktörer som Google, Microsoft och Facebook.

Europaparlamentet har idag godkänt Europols nya, utökade mandat. Som vi tidigare rapporterat ger man nu grönt ljus för den tidigare olagliga lagringen av data om medborgare som inte är misstänkta för brott. (Beslutet gäller retroaktivt.) Man godkänner även att Europol ges direkt tillgång till data hos privata aktörer på nätet.

Europol får även möjlighet att använda AI för brottsförebyggande arbete. Det vill säga pre-crime-utredningar, riktade mot brott som ännu inte begåtts. Detta innebär en risk för flaggning av falska positiva, vilket i sin tur kan leda till att helt oskyldiga kommer att drabbas.

Chloé Berthélémy, Policy Advisor på European Digital Rights (EDRi) säger:

»The European Union is transforming its law enforcement agency into a data black hole. Europol will be allowed to collect and share data left, right, and centre without much restriction or control. The reform of Europol also validates the development, deployment and use of harmful policing technologies that will undermine people’s most basic rights.«

Laure Baudrihaye-Gérard, Legal Director (Europe) på organisationen Fair Trials säger:

»No law enforcement agency should be above the law. Europol already has vast amounts of data processing power and we have seen that EU institutions are turning a blind eye to its unlawful and high-risk activities. Extending Europol’s mandate sets a dangerous precedent, implying that law enforcement can operate without accountability or oversight. It is highly concerning for fundamental rights in the EU.«

Länkar:
• Europaparlamentet: Parliament backs giving more powers to Europol, but with supervision »
• Fair Trials: Europol’s ever-increasing mandate: European Parliament fails to stand up for fundamental rights »

Tidigare, relaterat:
• Europol får fortsätta registrering av icke misstänkta »
• Europol’s expanding mandate: European Parliament must stand against unaccountable and discriminatory policing »

Trusted Flaggers – EU:s nya nätcensur dekonstruerad

av

Här är ett försök att enkelt förklara några av problemen med de nya statligt godkända nätcensorerna i EU:s Digital Services Act.

EU:s nya Digital Services Act (DSA, förordningen om digitala tjänster) är tänkt att anpassa unionens lagstiftning till dagens tekniska verklighet. Den innehåller både bra och dåliga saker. Till exempel skall olagligt material tas bort, vilket ger samma regler på nätet som i den fysiska världen. Vilket känns rimligt.

I en rättsstat skall yttrandefrihetens gränser sättas av lag som stiftats i god demokratisk ordning. Sedan är det upp till rättsväsendet att avgöra om ett visst yttrande överträtt denna gräns eller ej – i en fristående rättslig prövning, där den tilltalade har rätt att försvara sig.

Med DSA blir det annorlunda. Nu blir det inte någon rättslig prövning. Istället skall statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers / »betrodda anmälare« – få en direktlinje till sociala media för att rekommendera vilket innehåll de tycker bör avlägsnas.

En Trusted Flagger kan vara en myndighet, en intresseorganisation, ett särintresse, en branschorganisation eller annan företrädare för vad förordningen kallar »kollektiva intressen«.

Här flyttar man alltså makten över yttrandefriheten från lag och rättsväsende till intressenter som är part i målet. Vilket känns direkt olämpligt.

I grunden är det tänkt att Trusted Flaggers skall identifiera vad de anser vara olagligt innehåll och anmäla detta till respektive sociala media för åtgärd. Men som i så många andra EU-förslag har allt fått ett eget liv i processen.

Redan i direktivets inledning kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall hjälpa till med att identifiera information som är oförenlig med respektive socialt nätverks användarvillkor. Det vill säga innehåll som oftast inte är olagligt.

Statligt godkända nätcensorer skall alltså kunna rekommendera att innehåll som inte är olagligt skall avlägsnas från internet.

Här skall man komma ihåg att EU:s politiska beslutsapparat under många år använt sig av påtryckningar mot sociala media för att få dem att ändra sina användarvillkor på olika sätt. På så vis har man kunnat begränsa det fria ordet utan en massa krångel som lagstiftning, demokratisk process och offentlig debatt.

Längre in i texten (recital 58 & artikel 27) kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall medverka vid analys av systemrisker; att de skall ha ett utökat samarbete med sociala media; att de skall medverka vid utbildning för sociala plattformar samt att de skall bidra till utformning av uppförandekoder.

Här har alltså makten över det fria ordet flyttats från lagstiftning och rättsväsende till användarvillkor och särintressen. Samt att de nya nätcensorerna kommer att få en massa extra uppgifter. Och det blir värre.

Till exempel är det värt att notera att vad som är lagligt respektive olagligt skiljer sig mellan olika länder – samtidigt som internet inte känner några nationsgränser.

I förordningen vill man att en myndighet i ett EU-land skall kunna beordra borttagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater. Detta även om innehållet i fråga inte är olagligt i det land där servern står.

Vilket innebär att franska, polska och bulgariska inskränkningar i det fria ordet även kan komma att drabba Sverige – utan stöd i svensk lag, i sak.

Detta är verkligen inte bra. Man kan undra om politikerna förstår vad de sysslar med.

DSA är nu färdigbehandlad i Europaparlamentets utskott och i ministerrådet. Trilogförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet är avslutade. Allt är klappat och klart för beslut.

Under resans gång – i utskott och förhandlingar – har mycket lagts till utöver vad som anges ovan. Vi vet redan att mer som kan vara problematiskt och en hel del ny micro management tillkommit.

Enligt Europaparlamentets ansvariga tjänstemän kommer den slutliga texten dock inte att kunna offentliggöras förrän om ungefär två veckor.

Sedan är det klart för ministerrådet och parlamentet att snabbt klubba DSA. Och eftersom det är en förordning kommer den att gälla rakt av, exakt som den är skriven, i hela EU. (Till skillnad från direktiv, som inarbetas i varje medlemslands existerande lagstiftning)

Julian Assange ytterligare ett steg närmare utlämning till USA

av

I London har Westminster Magistrates’ Court godkänt utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange till USA. Ärendet går nu till den brittiska inrikesministern, men kan fortfarande överklagas till Storbritanniens High Court.

Om Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse för spioneri. Detta trots att Wikileaks bara mottagit och publicerat information som är besvärande för makthavarna, på samma sätt som ett antal stora internationella tidningar.

Dessutom håller det amerikanska målet på att falla samman, då myndigheternas nyckelvittne avslöjats som mytoman, provokatör och tagit tillbaka sina uppgifter.

Om Assange utlämnas till USA för åtal där väcker det viktiga principiella frågor om pressens frihet. Då kan all media som publicerar besvärande, läckta uppgifter också åtalas. Vilket är ett uppenbart hot mot pressens frihet.

Faran med dåliga AI-system i statens tjänst

av

Myndigheters användning av AI för kontroll av medborgarna har redan fått förfärande konsekvenser. Nu vill EU:s franska ordförandeskap utöka användningen.

I Nederländerna använde skattemyndigheten en dålig självlärande algoritm för att komma till rätta med bidragsfusk bland barnfamiljer. Resultatet blev katastrofalt.

Tiotusentals oskyldiga familjer drabbades av stora återbetalningskrav, som ödelade deras ekonomier. Människor begick självmord. Tusentals barn togs ifrån sina familjer.

Nu har skattemyndigheten dömts till 3,7 miljoner euro i böter. Regeringen tvingades avgå. Och tiotusentals människor har fått sina liv ödelagda.

Det kan hända igen – Frankrike driver på.

Detta kan vara bra att känna till när EU nu är på väg att sjösätta sin AI Act. Hittills har man varit försiktig vad gäller att använda AI för brottsbekämpning, just på grund av att det ibland kan gå fruktansvärt fel.

Nu flaggar det franska EU-ordförandeskapet för en kursändring som leder till ökad användning av AI bland de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt gäller detta polisens användning av biometrisk data.

Vilket i sin tur ligger helt i linje med EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till system som samkör bland annat kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid, övrig biometrisk data, AI-baserad beteendeanalys samt myndigheternas existerande och nya register. Redan för tio år sedan varnades för konsekvenserna av detta.

Inget datasystem är bättre än hur det utformas. Och självlärande AI-system tycks tendera att förvärra ogenomtänkt input över tid.

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

Länkar:
• Dutch scandal serves as a warning for Europe over risks of using algorithms »
• EU: AI Act: Plans to loosen controls on law enforcement use of artificial intelligence »
• Civil society calls on the EU to ban predictive AI systems in policing and criminal justice in the AI Act »

Låt inte EU införa nätcensur i tysthet

av

I EU:s Digital Services Act föreslås så kallade Trusted Flaggers, betrodda anmälare på svenska.

Myndigheter, intresseorganisationer, särintressen och andra kollektiva intressen kan få rollen som Trusted Flaggers.

En Trusted Flaggers uppgift är att identifiera sådant som denne anser vara olämpligt, på nätet.

Dessa skall få en direktlina till sociala media, för att ”rekommendera” vad som bör tas bort.

Och de sociala medieplattformarna lär i huvudsak göra som de blir tillsagda.

På vilket sätt är detta inte censur?

När blev det en bra idé att låta myndighetspersoner inskränka yttranden på nätet? Är det verkligen genomtänkt att ge organisationer makt över det fria ordet? Och med vilken rätt kommer dessa Trusted Flaggers att plocka bort icke olagligt innehåll?

Ja, icke olagligt innehåll. Olagligt material skall plockas bort ändå. Det står uttryckligen i samma förslag. Vad man tänker ta bort är icke olagligt material som man finner… olämpligt.

Så får det inte gå till i en rättsstat. Yttrandefrihetens gränser skall sättas av lag som tydligt slår fast vad som inte får sägas. Inte av byråkrater, aktivister, organisationer och deras agendor.

Detta känns inte helt genomtänkt. Inte minst är sammansmältningen mellan staten och olika organisationer problematisk.

På annat håll i EU:s Digital Services Act slås det fast att den som blir censurerad i sociala media skall ha någon rimlig form av möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Och det är ju en bra sak, hur man nu tänkt hantera de stora mängder fall som kan förväntas.

Vad händer då om någon överklagar att innehåll censurerats på Facebook – om denna censur skett på anmodan av Trusted Flaggers? Är det Meta eller staten man skall processa mot?

Detta för att inte tala om hur systemet med Trusted Flaggers kan missbrukas i länder som Ungern.

Kommer religiösa organisationer att tillåtas bli Trusted Flaggers? De är ju vad förslaget uttryckligen vill ha, nämligen företrädare för »kollektiva intressen«. Greenpeace? LO? Svenskt Näringsliv?

Inse vad man håller på att ställa till med.

Låt inte EU införa nätcensur i tysthet.