Femte juli

Nätet till folket!

Nätkultur

Nätkultur är vår kategori för kulturella fenomen på nätet och om internetkultur i allmänhet.

Live kl 15: Hearing i Europaparlamentet om hat, hot, fake news och yttrandefrihet

av

Idag kl 15 kåller utskottet för medborgerliga fri och rättigheter m.m. (LIBE) en hearing om hat, hot, fake news och yttrandefrihet – såväl online som i den fysiska världen.

»Measures to fight hate speech and disinformation, without putting at risk media freedom, will be the focus of a public hearing in the Civil Liberties Committee.«

»MEPs will then discuss how to deal with hate speech, both online and offline, and the spreading of false information with representatives of non-governmental organizations (NGOs) and think tanks working to address the issue.«

Livestram här, från kl 15 (kan även ses i efterhand) »

Program, deltagarlista m.m. »

Pressmeddelande: Combatting hate speech whilst ensuring media freedom and freedom of expression »

Facebook, Twitter, politiken och sanningen

av

Från alla håll – inklusive inifrån företaget – kommer krav på att Facebook skall faktakolla politiska annonser. Vilket Mark Zuckerberg är tveksam till.

Diskussionen väcker frågor. Vad är egentligen sanning? Vem skall bedöma det?

Till synes motstridiga påståenden kan ibland båda vara korrekta. Och inte sällan är det långt från glasklart vad som är korrekt och vad som är fel – om inte annat för att data är ofullständiga eller för att man kan använda olika modeller för att bedöma samma sak. Att sätta sig till doms över vad som är sant och falskt i politisk marknadsföring är helt enkelt en övermänsklig, förmodligen omöjlig uppgift.

Twitter har å sin sida just meddelat att man från och med 22 november säger nej till politisk annonsering.

Det kan naturligtvis vara ett sätt att komma runt tolkningsproblemen ovan. Men det reser genast helt nya frågor.

Vad är en politisk annons? Om den kommer från ett politiskt parti eller en politisk kandidat är svaret rätt uppenbart. Men hur bedömer man frågan om till exempel Greenpeace eller ett företag annonserar om något som i grunden är en politisk fråga – och som kan komma att påverka hur människor röstar?

Och vad är politik? Hur skall man till exempel bedöma en annons från Amnesty som kritiserar bristen på mänskliga rättigheter i Kina?

Slutligen kan man förutse en del oklarheter som kommer att uppstå om politiska annonser blir förbjudna, men inte politiska postningar. Det lär resultera i högkonjunktur i trollfabriken.

Man kan förstå att både Facebook och Twitter sitter i en rävsax. Så det skall bli intressant att se hur detta utvecklar sig. Men vad gäller att kontrollera fakta, så verkar man ha glömt bort att det finns en aktör till – nämligen användarna. Om en politiker ljuger på nätet (oavsett om det är i en annons eller en vanlig postning) så kommer det omedelbart att uppmärksammas och påpekas av användare som är av en annan uppfattning. Därför kommer lögner alltid att slå tillbaka.

Och i ett vidare perspektiv är naturligtvis alla inskränkningar av det fria ordet beklagliga – även om både Facebook och Twitter är privata företag som får göra som de vill inom ramen för sina avtal med användarna.

Frankrike: Länkskatt för Google men inte för Facebook

av

EU:s nya upphovsrättsdirektiv innehåller bland annat den så kallade länkskatten – det vill säga att sökmotorer, plattformar m.fl. förväntas betala en avgift om de länkar till tidningars och mediehus artiklar. Vilket är lika besynnerligt som det låter. Först ut med att göra nationell lag av detta är Frankrike – som genast hamnat på kollisionskurs med Google.

Google vägrar och har istället för »rika länkar« gått över till att endast länka till franska media med artikelns rubrik och URL. Den franska regeringen rasar och vill tvinga Google att visa mer utförliga länkar och då också betala för detta. Läs mer: 1 » | 2 » | 3 » | 4 »

Nu meddelar även Facebook att de vägrar. Men reaktionen från Frankrike har inte blivit den man kan vänta sig. Politico förklarar:

Facebook’s refusal to pay for news in France under new legislation on the neighboring right for publishers does not have the same consequences as Google’s refusal, French Junior Digital Minister Cédric O said Monday.

”Facebook doesn’t raise the same issues [as Google]. Facebook doesn’t generate the same traffic, it’s not a search engine,” he told French radio France Inter.

Ministern medger i vart fall att Google är en sökmotor. Vilket rimligen innebär att de inte är en publicist. Vilket däremot Facebook möjligen är. Här någonstans bryter logiken samman. Om någon över huvud taget skall betala »länkskatt« – då är det väl den som publicerar länkar på sin plattform, snarare än den som hjälper människor att hitta web-sidor värda att besöka?

”In their news tab, [Facebook] decided to reference some quality media and to provide remuneration, which is closer to the spirit of the directive on neighboring rights,” said Cédric O, adding that the news tab raised other types of questions such as the social media giant’s potential role as ”censor.”

Detta kan vara en viktig ledtråd. Facebook skriver avtal med ett fåtal större media, vars innehåll de sedan lyfter fram på siten. Det innebär att alla andra media, mindre publikationer och alternativa media missgynnas. Vilket minister O tydligen också inser – men inte drar några rimliga slutsatser av.

Bortsett från att det hela luktar välkänd fransk elitism, så är den franska regeringens position inte helt lätt att förstå.

Politico: French junior digital minister: Facebook different from Google on copyright »

Kommer Frankrike att driva ut Google från den europeiska marknaden?

av

Anta att du har en web-sida. Anta vidare att du kan stifta en lag som tvingar dem som länkar till din sida att ge dig pengar. Anta slutligen att lagstiftningen även kan tvinga andra att länka till din sida. Det vore kanske lönsamt och praktiskt för dig. Men olämpligt och fel på så många andra plan. Ändå är detta precis vad franska mediehus vill.

Det handlar om artikel 15 (11) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv – den så kallade länkskatten. Den föreskriver att den som länkar till tidningar och media med mer än enstaka ord skall betala en licensavgift. Vilket i sig är en märklig och bakvänd idé. Så Google vägrar. Vilket gör fransmännen rasande. Härom veckan krävde de att en ny EU-myndighet inrättas för att tvinga Google att betala länkskatt.

Och nu tar man det hela till nästa steg. AFP/F24 rapporterar:

French media firms said Thursday that they would drag Google before the country’s competition regulator over its refusal to pay for displaying their content in search results, setting up a legal fight over a new EU copyright law.

Du kan även läsa mer hos Emanuel Karlsten: Franska medier slår tillbaka mot Google – går till domstol för att tvinga sökjätten betala »

Först var det Youtube som meddelade att man kan komma att blockera alla användare i EU på grund av upphovsrättsdirektivets krav på uppladdningsfilter (artikel 13/17). Och nu försöker fransmännen driva frågan om länkskatten till en punkt där det enklaste och kanske rimligaste för Google kan vara att helt sluta länka till europeiska media.

EU:s upphovsrättsdirektiv, Frankrike och mediehus med förlegade affärsmodeller riskerar att förvandla EU till ett digitalt ökenlandskap.

Svårt att göra rimlig lagstiftning av EU:s upphovsrättsdirektiv

av

Arbetet med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till lag har börjat, såväl i Sverige som i EU. Man kan ana att de tjänstemän som arbetar med frågan börjar inse direktivets vidare problem och implikationer. Detta inte minst efter att Frankrike bestämt sig för att rusa i förväg med den så kallade länkskatten – vilket har resulterat i att Google helt enkelt har slutat publicera länkar med substans till franska media.

I Sverige har Justitiedepartementet satt upp en referensgrupp för att diskutera genomförandet av direktivet inklusive de kontroversiella delarna »länkskatt« och »uppladdningsfilter«. Det hela verkar rätt avslaget, om man får tro rapporterna. Emanuel Karlsten skriver om gårdagens möte:

»Promemorian innehöll få kontroversiella förslag. Det förefaller också som att de flesta som deltog på mötet inte hade hunnit läsa igenom promemorian innan mötet och därför inte hunnit ha någon kvalificerad åsikt. Promemorian är även denna gång en tjänstemannaprodukt och alltså inte ens regeringens inofficiell åsikt.«

Politikerna försöker gömma sig bakom departementets tjänstemän, som i sin tur gömmer sig bakom tungrodda promemorior. Detta kommer förmodligen inte att leda någonstans alls. Istället kommer frågan att bli en rent politisk strid som avgörs i riksdagen.

I EU bedriver man också en dialog med inblandade parter, för att få fram något slags riktlinjer eller vägledning för hur direktivet skall implementeras i medlemsstaterna. Det verkar inte heller gå överdrivet bra.

Utifrån vad som framkommit från mötet den 15 oktober verkar man mest trampa vatten.

Detta är precis vad man kunde vänta sig. Politikerna röstar igenom en orimlig lagstiftning som är omöjlig att driva igenom utan att offra viktiga värden – vilket de tjänstemän som skall göra lag av besluten inte kan göra något åt. Här finns inbyggda problem, målkonflikter och juridiska återvändsgränder. Men direktivet är klubbat. Resultatet lär bli dålig lagstiftning.

Vilket i sin tur belyser problemet med att politiker har makt över sådant de inte begriper sig på.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Här är justitiedepartementets tolkning av ”länklicensen” »
• EDRi: EU copyright dialogues: The next battleground to prevent upload filters »
• Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala ”länkskatt” »

USA: Förenklat förfarande i upphovsrättstvister med böter på upp till 30.000 USD

av

Den amerikanska kongressens representanthus har med överväldigande majoritet röstat igenom »the Copyright Alternative in Small-Claims Enforcement Act« (CASE Act).

Det handlar om ett förenklat rättsligt förfarande där den som till exempel råkat använda en upphovsrättsskyddad bild på nätet kan dömas till böter på upp till 30.000 USD. EFF skriver:

The CASE Act creates a new body in the Copyright Office which will receive copyright complaints, notify the person being sued, and then decide if money is owed and how much. This new Copyright Claims Board will be able to fine people up to $30,000 per proceeding. Worse, if you get one of these notices (maybe an email, maybe a letter—the law actually does not specify) and accidentally ignore it, you’re on the hook for the money with a very limited ability to appeal. $30,000 could bankrupt or otherwise ruin the lives of many Americans.

Nu återstår att se om lagen kan stoppas i senaten.

Det kan finnas skäl även för oss svenskar att vara oroliga. USA tenderar att vilja tillämpa sin lagstiftning över hela världen. Dessutom tenderar sådana här lagar att spridas till Europa.

EFF: The House Votes in Favor of Disastrous Copyright Bill »

Onlinespel: Konsumentuppror för yttrandefrihet

av

Onlinespelsföretaget Blizzard har råkat i blåsväder sedan det stängt av spelare som uttryckt sympati med demokratirörelsen i Hong Kong. Aftonbladet skriver:

»Tidigare i veckan stängde speljätten av Chung ”Blitzchung” Ng Wai från Hearthstone Grandmasters. Anledningen var att han utropat ”befria Hongkong, vår tids revolution!” mitt under den livesända turneringen.

Spelaren blev också av med sina prispengar och får inte tävla i ”Hearthstone” fram till den 5 oktober nästa år. Arrangören anser att han har brutit mot turneringens regler som förbjuder politiska handlingar.

Blizzards beslut har orsakat ramaskri på sociala medier. Flera fans skriver till exempel att de avslutat sin prenumeration på ”World of Warcraft”. När protesterna var som värst tvingades utvecklaren stänga ner sitt Reddit-forum.«

En av de i sak ytterst relevanta protesterna kan du se i meddelandet ovan.

Länkar:
• Aftonbladet: Spelarna gör uppror mot Blizzard – efter Hongkong-skandalen »
• ArsTechnica: Lawmakers express “deep concern” over Blizzard’s Hong Kong protest response »
• CNet: Blizzard, Hearthstone and the Hong Kong protests: What you need to know »

Upphovsrättstroll får betala skadestånd på 25.000 USD till Youtube

av

Youtube har som bekant problem med falska upphovsrättsanspråk. Vissa »upphovsrättstroll« har satt i system att göra falska anmälningar – i förhoppning om att de som drabbas antingen kommer att gå på bluffen eller tycka att det är enklare att betala än att bestrida anmälan.

Därför är det välkommet att Youtube aktivt försöker sätta stopp för detta ofog. TorrentFreak rapporterar:

»YouTube has settled its DMCA abuse dispute with Nebraska-resident Christopher Brady. The man allegedly extorted several users of the streaming platform by requesting payments in exchange for retracting bogus copyright claims. Brady agreed to pay $25,000 and offered a public apology to those who were impacted by his actions.«

• TorrentFreak: YouTube Settles Lawsuit With Alleged DMCA Extortion Scammer for $25,000 »
• ArsTechnica: Man agrees to pay $25,000 for abusing YouTube’s takedown system »

Britterna får fortsätta porrsurfa anonymt

av

I Storbritannien har regeringen meddelat att den drar tillbaka det kritiserade lagförslaget om registrering och ålderskontroll för att få titta på porr på internet.

The Adam Smith Institute, som kampanjat mot lagen, säger i ett uttalande:

“Millions of Brits can rest easier tonight as the government finally takes its sticky fingers out of people’s private lives. The porn laws were destined to fail and were a PR nightmare for a party that says it believes in individual liberty, personal and parental responsibility.”

“It’s great news for all of us that the government is no longer in the grip of patrician politicians that don’t understand the Internet.”

Guido: Government Repeals the Porn Laws »

Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala »länkskatt«

av

Frankrike vill se en ny EU-myndighet för att hålla koll på de stora digitala företagen, som Google. En talesman för den franska regeringen säger:

»A big American company, Google namely, has announced it would not comply with an EU copyright directive … we have to put an end to this illegal behaviour.«

Vad är det då för olagligt beteende den franska regeringen upprörs över?

Det handlar om artikel 11/15 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv, den så kallade länkskatten. Idén är att sökmotorer, digitala plattformar m.fl. skall betala en ersättning till mediehusen om de länkar till nämnda mediehus artiklar. Vilket naturligtvis är helt nipprigt.

Så Google vägrar. Istället för vanliga länkar med rubrik, bild och en kort ingress publicerar man bara en enkel länk. Vilket gjort fransmännen ursinniga.

Enkelt uttryckt: Frankrike/EU vill att den som länkar till en nyhetsartikel skall betala. Google vägrar. Fransmännen tycker att detta är oacceptabelt – och vill kunna tvinga Google att både länka med »rika« länkar som förr och betala för det.

Man vill alltså tvinga Google att utföra en handling som under de nya reglerna är avgiftsbelagd.

Och för att lyckas med detta vill Frankrike nu ha en ny EU-myndighet.

Vilket inte gör den idiotiska idén om »länkskatt« ett dugg bättre.

EUObserver » France: EU ought to create digital regulator »