• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

2025 – Nätpolitik och övervakning året som gick

2 januari 2026 av Henrik Alexandersson

2025 var ett intensivt år för internet- och övervakningsfrågorna. Här är vår sammanställning över några av de viktigaste händelserna, i ungefärlig kronologisk ordning.

2025 års första stora snackis blev den amerikanske vicepresidenten JD Vances kritik mot den bristande yttrandefriheten i EU. I stora delar är kritiken relevant. Men den framfördes på ett sätt som fick politiker på såväl EU- som nationell nivå att gå i försvarsställning. Sedan dess har frågan eskalerat och nu även blivit en del av förhandlingarna om handelstullar.

I början av året meddelade även Meta att man skall sluta med externa faktagranskare i USA. Istället vill man gå över till »community notes« där användarna står för faktakollen, som på X.

Under året som gick sände regeringen även ut en skiss till en lagrådsremiss om datalagring på allmänremiss. Förslaget är att även meddelandetjänster skall tvingas lagra data som sina användares kommunikationer – samt att innehåll i dessa meddelanden skall kunna överlämnas till myndigheterna i läsbar (icke-krypterad) form.

Tunga remissinstanser, inklusive Försvarsmakten sågade förslaget och meddelande-appen Signal hotade att lämna den svenska marknaden. Kritiken tycks ha fått fäste, då det verkar som att det inte blir något skarpt förslag från regeringen innan valet.

Under våren började EU-kommissionen rulla tillbaka delar av dataskyddsförordningen GDPR och EU:s nya AI Act. Skälet är att man kom fram till att man reglerat för mycket och för hårt. Här finns möjligen också en insikt om att företag i den digitala ekonomin väljer andra delar av världen att etablera sig i, där regleringen är mindre omfattande.

Inom ramen för projektet »Protect EU« krattar EU-kommissionen manegen för ny datalagring. Målet är att kringgå EU-domstolens förbud mot svepande, generell övervakning utan brottsmisstanke. EU:s ministerråd vill datalagra allt, till och med dina Fodora-beställningar.

Under året har riksdagen givit regeringen rätt att ge sig själv makt att utfärda förordningar vid allvarliga fredstida kriser. Vilket kringgår hela principen om maktdelning.

I Storbritannien har den nya Online Safety Act lett till åldersgränser och ID-krav på all slags web-platser i hela världen som kan tänkas innehålla något som är olämpligt för brittiska barn och unga.

Vilket lett till oförutsedda och oönskade konsekvenser, protester och ålderskontroller utförda av tredje part som samlar in och potentiellt kan missbruka aktuell persondata.

VPN-användningen har skjutit i höjden sedan lagen infördes, vilket fått brittiska politiker att överväga VPN-förbud eller åldersgränser för VPN.

Även i EU diskuteras åldersgränser för sociala media. EU har redan tagit fram en app för ålderskontroll, i väntan på EU:s digitala plånbok. Europaparlamentet har uttalat sig för åldersgränser. Även EU:s ministerråd driver frågan. Det irländska EU-ordförandeskapet (andra halvåret 2026) har sagt sig vilja göra åldersgränser till en prioriterad fråga.

I Sverige är det främst Socialdemokraterna som kräver åldersgränser och ID-krav på sociala media. De vill även se särskilda »nätpoliser«. Samt ID-krav för spelplattformar med chattar – och fler statligt godkända nätcensorer (Trusted Flaggers).

Under hösten har det flammat upp en debatt i Storbritannien om ett statligt digital ID-kort. Motståndet är omfattande och högljutt.

I Sverige finns nu ett skarpt förslag om att svensk polis skall få använda kamerabevakning med AI-stödd automatisk ansiktsigenkänning i realtid. Vilket är att pressa undantagen från förbudet mot sådan övervakning i EU:s AI Act till sitt yttersta.

Slutligen – en viktig delseger: Chat Control 2 har i allt väsentligt fallit. EU:s ministerråd säger nu nej till obligatorisk skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Detta efter att Tyskland efter viss vånda landade i ett nej.

Istället fortsätter den frivilliga skanning i jakt på övergrepp mot minderåriga som bedrivs redan idag (Chat Control 1). Men även detta är problematisk massövervakning utan misstanke om brott.

Med detta skrotas även ministerrådets förslag på client-side-scanning – det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer som granskar innehållet i alla meddelanden innan de krypteras och sänds.

Nu börjar trilogförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. De är planerade till 26 februari, 4 maj och 29 juni. Däremellan kommer det att hållas en mängd tekniska möten. Här är en länk till själva förhandlingsdokumentet (PDF 491 sidor).

Man kan även notera att två av tre svenska regeringspartier (KD+L) nu har stämmobeslut på att säga nej till Chat Control 2. Det tredje (M) drev ett nej i EU-valrörelsen. Trots detta har regeringen konsekvent sagt ja till Chat Control 2 i EU:s ministerråd.

Detta var ett axplock av vad som hänt under 2025. Vi återkommer inom kort med en bloggpost om vad som är på gång 2026.

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Datalagring, Dataskydd, Digital Services Act, EU, Kryptering, Länktips, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: AI Act, ålderskontroll, anonymitet, ansiktsigenkänning, chat control, ChatControl, fullmaktslagen, GDPR, Meta, UK, Vance

Skarpt förslag om ID-krav och åldersgränser för sociala medier på gång i EU

29 december 2025 av Henrik Alexandersson

ID-krav och åldersgränser för sociala medier är på väg upp på EU:s dagordning. Det är en prioriterad fråga för Irland under landets EU-ordförandeskap.

Irland vill använda sitt EU-ordförandeskap under andra halvåret 2026 till att lägga fram »väldigt spännande förslag« om ID-krav och åldersgränser för sociala medier. Detta är extra intressant då många av dessa plattformar har sina Europakontor i Irland.

Man kan utgå från att förslaget kommer att få stöd från bland andra Frankrike, Spanien, Belgien, Grekland och Danmark. Som förebild pekar man på Australien.

Grundproblemet är att detta kommer att göra det omöjligt att vara anonym på sociala medier. Vilket kommer att drabba visselblåsare, människor med skyddad identitet, folk som vill slippa bli trakasserade för sina åsikter – och många andra som har fullt giltiga skäl för att vilja vara anonyma.

Inte minst gäller detta den som använder sin yttrandefrihet för att kritisera eller utmana staten – då den kan bereda sig tillgång till de lagrade personuppgifterna.

I sammanhanget är det värt att notera att Europaparlamentet i samband med sin behandling av Chat Control 2 tydligt försvarar rätten att vara anonym online. Men det återstår att se hur länge den linjen håller, nu när det gått politiskt mode i att kräva åldersgränser online.

Intressant nog sammanfaller det irländska EU-ordförandeskapet med den svenska valrörelsen. Och i Sverige driver Socialdemokraterna ID-krav och åldersgränser som en profilfråga. Även Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kan antas gå på samma linje, även om det återstår att se.

Så möjligen kan detta bli en fråga i riksdagsvalet 2026. Det är med andra ord dags att börja formera motståndet såväl på svensk nivå som i EU.

Här är det värt att påminna om vad svensk grundlag har att säga.

Tryckfrihetsförordningen säger att man skall kunna yttra sig anonymt, att källor ej får efterforskas och att skyddet gäller även om man använder tekniska mellanhänder.

Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen förbjuder förhandscensur, vilket kan vara relevant om man tvingas identifiera sig och godkännas innan man får yttra sig.

Regeringsformen förbjuder registrering av politiska åsikter, ideologisk tillhörighet och religiös övertygelse – något som i praktiken möjliggörs om yttranden på sociala medier kopplas till verifierad identitet.

• Ireland eyes EU social media age checks laws for 2026 Council presidency »
• Simon Harris says Ireland to lead EU drive for ID-verified social media »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Privatliv, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll, anonymitet

DSA: Vilken makt att censurera har EU?

28 december 2025 av Henrik Alexandersson

EU kan censurera information och blockera sociala medier – via medlemsstaterna, efter rättslig prövning. Och så finns de informella sätten…

Det börjar hetta till i debatten om yttrandefriheten online i EU. Detta leder oss till frågan vilken makt EU-kommissionen egentligen har enligt unionens Digital Services Act (DSA).

I grunden säger DSA att olagligt innehåll på nätet skall avlägsnas. Vilket man knappast behöver en lagstiftning på hundratals sidor för att göra – eller egentligen någon ny lagstiftning alls.

Sedan blir det mer komplicerat. EU-kommissionen har inte någon direkt befogenhet att censurera enskilda inlägg eller begränsa lagligt innehåll. Men…

Begreppet »olagligt innehåll« definieras som information som inte är förenlig med unionsrätten eller gällande nationell rätt.

Bland nationella brott i EU kan nämnas information om abort och homosexualitet, hädelse, majestätsbrott, »hat« och förolämpningar (se till exempel Tyskland). Vilka på sätt och vis blir brott i hela EU (eller rent av hela världen) när DSA applicerar nationella lagar på plattformar som inte har nationsgränser.

Det är alltså nationella rättsliga eller administrativa myndigheter som har befogenhet att utfärda förelägganden om att en plattform skall agera mot olagligt innehåll.

(Men man tycks räkna med att olagligt innehåll tas bort ändå – utan föregående rättslig prövning – om plattformarna uppmärksammas på det av till exempel Trusted Flaggers.)

En åklagare eller annan rättsligt behörig myndighet i ett EU-land kan i sammanhanget utfärda gränsöverskridande nedtagningsorder för innehåll som finns på plattformar och servrar i en annan medlemsstat – även om innehållet ifråga inte är olagligt i den senare.

Här skall också nämnas att EU är inne i en process för att göra hat och hot till »EU-brott« med en gemensam definition och minsta straffsats i hela EU. Dock har man svårt att komma fram till någon hanterbar definition av »hat«.

Vad gäller mycket stora onlineplattformar (VLOPs) skall EU-kommissionen granska om dessa gör tillräckligt för att begränsa »systemrisker« – till exempel spridning av olagligt innehåll eller genom vad man lite svävande kallar negativa effekter på demokratiska processer.

Det är inom denna ram som de stora aktörerna även förväntas motverka innehåll som anses »skadligt« även om det inte är olagligt. Vilket då antas ske »frivilligt« – med stöd i de användarvillkor politikerna alltid vill att plattformarna skall skärpa.

Vid extraordinära omständigheter (till exempel krig eller pandemier) som utgör ett allvarligt hot mot allmän säkerhet, kan kommissionen kräva att plattformar bedömer hur deras tjänster bidrar till hotet och att de sedan vidtar »frivilliga« åtgärder för att begränsa spridningen av viss information.

Trots att de tvingas vara vaksamma på alla dessa risker får plattformarna inte åläggas en allmän skyldighet att övervaka allt innehåll. Detta är tänkt som ett skydd mot omfattande automatiserad censur. (Men de kan göra det ändå, mer eller mindre frivilligt.)

EU kan också begränsa tillgången till en plattform. Alltså blockera den. Detta om man redan försökt stoppa en överträdelse genom andra medel som böter eller vite utan att lyckas.

Detta gäller vidare om överträdelsen fortsätter och orsakar vad man kallar allvarlig skada som inte kan undvikas på något annat sätt. Samt om VLOPer underlåtit att följa beslut eller handlingsplaner för att hantera systemrisker.

Vid en viss punkt kan man alltså begränsa tillgången till X om den nuvarande konflikten eskalerar.

Det sker i så fall genom att relevant nationell digital samordnare (i X fall Irland) under DSA vänder sig till en behörig rättslig myndighet (åklagare/domstol) för att begära ett beslut om tillfällig begränsning av tillgången till tjänsten eller onlinegränssnittet.

Innan en sådan begäran görs skall kommissionen ge berörda parter minst 14 arbetsdagar på sig att lämna skriftliga synpunkter. En begränsning av tillgången skall i princip gälla i fyra veckor. Den kan förlängas, men varje förlängning kräver en ny bedömning och beslut av den rättsliga myndigheten.

Åtgärden får inte gå utöver vad som är strikt nödvändigt. Den skall vidare utformas så att den inte medför någon orimlig begränsning av tillgången till laglig information för användarna. Vilket är fina ord som dock har högst oklar betydelse om det kommer till skarpt läge.

Man kan även använda formella rättsliga processer (eller informella påtryckningar) för att tillfälligt utestänga en plattforms app från respektive app-store.

Så… ja. DSA ger utrymme för censur av visst innehåll och möjliggör även tillfällig blockering av hela plattformar / sociala medier. Men genom medlemsstaterna – och med föregående rättslig prövning.

Politikernas trick är dock, som sagt, att förmå plattformarna att plocka ner information som man tycker är olämplig (»skadlig men laglig«) ändå – genom användarvillkor och moderering.

På så sätt lyckas makten begränsa oönskade yttranden – utan att behöva genomgå den stökiga demokratiska process som lagstiftning i yttrandefrihetsfrågor kan vara.

• EU:s Digital Services Act »

Tidigare, relaterade texter:
• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism »
• EU, nätcensur och hatlagstiftning (om Trusted Flaggers) »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet

EU: Pre bunking – källkritik eller förhandscensur?

26 december 2025 av Henrik Alexandersson

EU vill »vaccinera« befolkningen mot skadlig information redan innan den sprids.

De senaste dagarna har ett klipp (se nedan) med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fått stor spridning. Det tycks härröra från Copenhagen Democratic Summit 2024 och handlar om hur EU tänker möta påverkansförsök och desinformation med »pre bunking« istället för »debunking«.

Det vill säga att förekomma felaktig information snarare än att bemöta den. Eller att »vaccinera« befolkningen mot sådan, som hon uttrycker saken. Vilket väcker massor av frågor.

Vill man göra en välvillig tolkning handlar det om att öva upp medborgarnas och samhällets förmåga till källkritik. Vilket naturligtvis är en bra sak. All information har en avsändare och alla avsändare har ett syfte med sin information.

Men som vanligt blir bilden betydligt mindre klar när man frågar sig: Hur?

Här rör man sig farligt nära en funktionell motsvarighet till förhandsgranskning. Man måste även fråga sig vad det är för yttranden som skall motverkas och vem som skall bestämma det.

Hur har man till exempel tänkt skilja mellan otillbörliga påverkansförsök från främmande makt och fullt legitim intern kritik? Hur ser gränsen ut och var skall den gå?

Diskussionen om pre bunking är en del av EU:s nya »demokratisköld«. Vi har tidigare noterat att den mest tycks gå ut på att försvara demokratin med byråkrati. (Se länkar nedan.)

European Democracy Shield har förärats med ett specialutskott i Europaparlamentet vars slutsatser skall upp till behandling inom den närmaste tiden. Ansvarig rapportör är den svenske moderaten Tomas Tobé.

Så vad är det då Ursula von der Leyen sagt? Här är en transkribering av videoklippet nedan:

»And finally, it takes resilience. As technology evolves, we need to build up societal immunity around information manipulation. Because research has shown that pre-bunking is much more successful than debunking. Pre-bunking is basically the opposite of debunking. In short, prevention is preferable to cure. Perhaps if you think of information manipulation as a virus, instead of treating an infection once it has taken hold, that is debunking, it is much better to vaccinate so that the body is inoculated. Pre-bunking is the same approach. Because this information relies on people passing it on to others. It is essential that people know what malign information’s influence is and what the techniques are that are behind it. And as the knowledge goes up, our chances of being influenced goes down. And that builds up the society resilience that we will need.«

Det tycks handla om att förutspå hur desinformation kan spridas och att ge människor verktyg att känna igen och avfärda manipulation innan den tar fäste i debatten.

Vilket vid första påseende kan låta klokt och vackert, tills man som sagt börjar försöka utreda exakt hur detta är tänkt att gå till.

Kommer det att leda till förhandsgranskning? Man avser ju att motverka yttranden innan de uppstår. I så fall kan det stå i strid med den svenska grundlagen som uttryckligen förbjuder förhandscensur.

Enligt den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen får det allmänna inte ingripa mot yttranden innan de offentliggörs. Staten får varken godkänna, stoppa eller villkora yttranden i förväg. Ansvar kan endast utkrävas i efterhand, och då genom lag och i domstol.

Detta bör rimligen gälla även när det rör sig om mönster, aktörer, tidpunkter och teman.

Hur lämpligt är det med ett system där politiker och tjänstemän – som har en egen agenda – styr informationsmiljön innan yttranden ens uttrycks? Vilka rättsmedel kommer att finnas för dem vars yttranden motverkas?

Och även om man inte censurerar utan »bara« begränsar spridningen av vissa yttranden kommer det att leda till att vissa perspektiv aldrig kan nå en bredare publik, även om de skulle vara relevanta. Vad som drabbas är beroende av EU-apparatens politiska dagsform.

Det är lite av Orwells Sanningsministerium över det hela.

Speciellt bör man vara skeptisk när det handlar om den EU-kommission som själv blivit påkommen med att ägna sig åt desinformation.

Till exempel när EU presenterade en riggad undersökning från sitt eget opinionsnstitut Eurobarometern som visade att 73% av svenska folket är för Chat Control 2 – samtidigt som en svensk Novus-mätning visade det rakt motsatta, att 72% är emot Chat Control 2.

EU-kommissionen genomförde alltså en riggad opinionsmätning som sedan användes i en betald EU-kampanj på X vars målgrupp bestämdes genom politisk micro targeting – vilket är förbjudet enligt EU:s egna nya nätlagar.

Det känns som att man håller på att skapa ett regelverk som är diffust och som kan användas lite hur som helst. Som med Digital Services Acts krav på att motverka och begränsa spridningen av innehåll på stora plattformar och sökmotorer som kan anses vara »skadligt« även om det inte är olagligt. Vilket har visat sig vara ett gungfly.

Naturligtvis skall felaktigheter bemötas och påverkansförsök som syftar till att destabilisera vårt samhälle bekämpas. Kritiken mot pre bunking handlar därför inte om att ursäkta desinformation – utan om att försvara den öppna debatten som metod.

Dock får jag en känsla av att »pre bunking« istället för »debunking« handlar om att EU:s ledare hellre vill censurera än att ta debatten i sak. Vilket riskerar att bli kontraproduktivt.

Tidigare texter om EU:s demokratisköld:
• EU:s demokratisköld – demokratins bröstvärn eller sanningsministerium (november 2025) »
• EU: Försvara demokratin med byråkrati (juni 2025) »
• EU:s nya demokratisköld tycks mest bestå av byråkrati (december 2024) »

Videon ovan är kopierad från X. Den är vad vi kan bedöma autentisk och tycks vara inspelad på Copenhagen Democracy Summit 2024.

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: European democracy shield, Ursula von der Leyen

UK Online Safety Act: Politikerna kräver mer reglering

22 december 2025 av Henrik Alexandersson

En halv miljon britter kräver att den nya Online Safety Act rivs upp och tvingade parlamentet att diskutera saken. Resultatet blev krav på mer reglering.

550.137 britter skrev under en petition om att riva upp den nya och hårt kritiserade Online Safety Act (OSA). Vilket tvingade fram en debatt i parlamentets underhus.

Detta visade sig dock bli en parad av ledamöter som kräver hårdare ålderskontroll, mer censur, bakdörrar till krypterade meddelandetjänster, åldersgränser och loggar för VPN, hårdare reglering av AI-tjänster och mer kontroll över folks liv online.

Om man skall lyfta fram en sak är angreppen mot VPN-tjänster särskilt oroväckande. Först införde man åldersgränser för alla siter i hela världen som kan tänkas innehålla något som kanske kan anses vara olämpligt för brittiska barn.

Till att börja med drabbar denna åldersverifiering alla, om man skall kolla folks ålder. Den har dessutom i flera fall kommit att läggas ut på tredjepartsleverantörer som visat sig ha såväl säkerhetsbrister som andra (ibland skumma) syften med den persondata de samlar in.

Vilket lett till en kraftigt ökad användning av VPN-tjänster i alla åldersgrupper, för att komma runt ålderskontrollen. Den politiska reaktionen på detta är att kräva åldersgränser även för VPN.

Vilket i sin tur kommer att driva framförallt minderåriga (som inte har egna betalningsmedel) i armarna på »gratis« kinesiska och ryska VPN-tjänster som sätter annat än användarnas bästa och säkerhet i främsta rummet.

Det är helt uppenbart att de brittiska politikerna inte begriper vad de sysslar med; att de är på väg att slå sönder resterna av ett fritt och öppet internet; att de är på väg att utsätta alla användare för risker från ondsinta aktörer. Och så vidare.

Det är också uppenbart att detta inte tycks avskräcka de brittiska politikerna. Snarare har den kritik som framförts fått dem att vilja reglera internet ännu hårdare.

Vilket i sin tur inte kan accepteras av folk som begriper hur sådant här fungerar. Att utsätta privatpersoner, minderåriga, företag, organisationer, media och alla andra för dessa risker är helt enkelt inte aktuellt.

Det känns lite som att en ostoppbar kraft är på väg att träffa ett orörligt objekt.

• RtN: UK Parliament Rejects Petition to Repeal Online Censorship Law, Calls for Expanded Censorship »

• Du hittar vad vi skrivit om Online Safety Act här »

Och nedan ett par korta, intressanta videos på samma ämne:

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Dataskydd, Demokrati, Europa, Kryptering, Länktips, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll, Online Safety Act, UK

Fel personer övervakas med ny lag

18 december 2025 av Henrik Alexandersson

I takt med att nya former av övervakning införs visar det sig att de missbrukas och används på annat sätt än som var tänkt.

En ny regel infördes 1 oktober 2023 i rättegångsbalken (27 kap.) som tillåter hemlig avlyssning för att kunna identifiera okända gärningsmän i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott.

Nu visar en granskning att polisen ändå avlyssnat av myndigheten redan identifierade personer, utan skälig misstanke.

Det är allvarligt. I en rättsstat används tvångsmedel för att utreda brott – inte för att se om någon kan misstänkas. Om avlyssning används för att skapa en misstanke har man vänt upp och ner på rättssäkerheten.

När staten börjar avlyssna identifierade personer utan skälig misstanke övergår brottsutredning i personövervakning.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) säger »Att hemlig avlyssning i flera fall använts på ett sätt som lagstiftaren inte avsett och alltså mot personer som inte ska kunna bli föremål för tvångsmedlet är enligt nämnden mycket allvarligt.«

Skyddet för privatlivet skulle enligt lagens förarbeten säkerställas genom snäva villkor. SIN konstaterar att sådana villkor i praktiken inte används och svårligen kan fylla den avsedda funktionen.

I praktiken fungerar detta skydd alltså inte. Resultatet blir avlyssning som även drabbar oskyldiga.

Detta var förutsägbart och kritiserades redan från början.

• Dagens Juridik: ”Nya” tvångsmedlet missbrukas – fel personer avlyssnas av polis »

CC0

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: polisen

Chat Control 2: Vad vi vet om förhandlingarna

17 december 2025 av Henrik Alexandersson

Chat Control 1 förlängs än en gång och förhandlingarna om Chat Control 2 börjar på riktigt i februari.

EU:s ministerråd har givit upp om client-side-scanning (spionprogram på telefoner, plattor och datorer) – och kommit fram till att man istället vill fortsätta dagens frivilliga skanning av folks elektroniska meddelanden (Chat Control 1). Så vad händer nu?

• Dagens frivilliga skanning av innehållet i användares meddelanden (CC1) är en tillfällig lag som går ut i april – men den skall nu förlängas tills man har en ny lag att ersätta den med. EU-kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om en sådan förlängning, möjligen redan denna vecka.

• Trilogförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen är planerade till 26 februari, 4 maj och 29 juni. Däremellan kommer det att hållas tekniska möten.

Vilket innebär att det danska EU-ordörandeskapet i paktiken lämnar över frågan till det cypriotiska dito som tillträder vid årsskiftet.

European Digital Rights, EDRi manar till vaksamhet på följande punkter:

• Ministerrådets förslag om åldersgränser för meddelandetjänster och meddelande-appar i respektive app-stores.

• Europaparlamentets förslag om åldersgränser för porr-siter (som är en skönhetsfläck på ett annars bra ställningstagande).

• Även operatörernas idag frivilliga skanning av innehåll i användarnas meddelanden (CC1) är problematisk då den innebär massövervakning utan misstanke om brott.

• Skrivningar i ministerrådets sluttext kan leda till att operatörer känner känner sig pressade att ägna sig åt mer övervakning av sina användare än lagen kräver.

• Det är viktigt att hålla koll på att det inte görs några nya försök att underminiera rätten till totalsträckskryptering (E2EE) eller de operatörer som tillhandahåller sådan.

Nu gäller det att uppmuntra Europaparlamentet att stå fast vid sitt unikt breda, gruppöverskridande ställningstagande, som enkelt kan sammanfattas så här:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning efter olagliga konversationer i text- och röstmeddelanden / samtal.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Detta är långt från såväl EU-kommissionens ursprungliga förslag som ministerrådets slutliga skrivning. Vilket känns rimligt då parlamentets uppgift är att företräda det folk som i slutändan drabbas av det beslut som fattas.

De svenska ledamöterna i Europaparlamentet hittar du här.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna (december 2025) »
• Chat Control 2: Nu är det match igen! (december 2025) »
• Fungerar Chat Control över huvud taget? (december 2025) »
• Chat Control 2 vs. verkligheten (december 2025) »
• Chat Control – mer att göra (november 2025) »
• Chat Control 2: Vi vann den här ronden (november 2025) »
• Chat Control: Vad är det som händer i EU:s ministerråd? (november 2025) »
• Två av tre regeringspartier säger nu nej till Chat Control 2 (november 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, EU:s ministerråd, Europaparlamentet, trilog

Storbritannien inför nakenfilter på alla mobiler

16 december 2025 av Henrik Alexandersson

Britterna vill ha client-side-scanning på alla telefoner – som identifierar nakenbilder och sedan bara visar dem för dig om du kan identifiera dig och har åldern inne.

Den brittiska regeringen »uppmuntrar« nu Apple och Google att blockera visning av nakenbilder på mobiltelefoner och plattor – om inte användaren identifierar sig och bevisar att denne är vuxen.

Alltså client-side-scanning av innehåll. Plus ålders/ID-kontroll. Frågan är hur detta är tänkt att gå till.

Om man antar att bilder kan förekomma till exempel i användares fotoalbum, meddelande-appar, word-dokument, filbibliotek, e-post, molntjänster eller rent av dyka upp i en web-läsare…

Blir det då inte en fråga om att allt innehåll, alla filer, allt som kommuniceras, filmas, fotograferas, visas eller lagras måste inspekteras och bedömas?

Hur har man tänkt sig hantera kryptrad information?

Gäller detta bara för den som äger telefonen/plattan (med tillhörande konto) eller även andra som kan tänkas använda den?

Hur gör man om X visar en nakenbild för Y?

Räknas ASCII-bilder? Så många frågor…

Har man verkligen tänkt igenom det här?

Om inte Apple och Google gör detta frivilligt hotar man med lagstiftning. Och det flaggas redan för att denna skanning även skall gälla stationära datorer.

När man ändå håller på flaggas för strikt åldersverifiering för VPN-tjänster. Så att ungarna inte kan gå runt Online Safety Acts åldersgränser för alla web-platser som kan misstänkas innehålla något som på något sätt kan vara olämpligt för brittiska barn.

Regeringen mot alla i nedre tonåren. Lycka till. Men det kan kanske vara nyttigt att ingjuta en viss skepsis mot överheten i ungdomen.

Läs mer:
• UK to “encourage” Apple and Google to put nudity-blocking systems on phones »
• UK Lawmakers Propose Mandatory On-Device Surveillance and VPN Age Verification »

CC0

Arkiverad under: Censur, Länktips, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ålderskontroll, moralpanik, Online Safety Act, UK

EU:s ministerråd: Datalagra allt!

15 december 2025 av Henrik Alexandersson

Datalagra all elektronisk kommunikation, molntjänster, VPN och till och med Fodora-beställningar. Det föreslår nu EU:s ministerråd.

EU:s medlemsstater diskuterar just nu hur man kan återinföra datalagring av elektronisk kommunikation. Den här gången gäller det uppgifter om vem som kommunicerar med vem, när, varifrån och hur ofta – inte om innehållet i meddelanden eller samtal.

Enligt ett så kallat »presidency outcome paper« från EU:s ministerråd vill en majoritet av medlemsstaterna införa obligatorisk lagring av kommunikationsdata i upp till ett år.

Det skulle omfatta i princip alla digitala kommunikationstjänster: telefoni, internetåtkomst, e-post, meddelandeappar, sociala medier, VPN-användning, molntjänster – till och med Über- eller Fodora-beställningar.

Detta sägs behövas för att bekämpa grov brottslighet och stärka den nationella säkerheten. Dock betonar man att det rör sig om metadata, inte innehåll och att åtgärderna ska vara proportionerliga. För vad det nu är värt.

Kritiken:

Problemet är att EU-domstolen redan flera gånger slagit fast att generell och urskillningslös datalagring strider mot EU-rätten. Att lagra allas kommunikationsdata utan misstanke är inte tillåtet.

Våra trogna läsare bör kunna EU-domstolens princip: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dessutom räcker metadata långt för att kartlägga människors liv, relationer, rörelsemönster och politiska engagemang. Masslagring av sådan information innebär därför ett allvarligt intrång i rätten till privatliv och persondataskydd – även om innehållet lämnas i fred.

Det aktuella dokumentet är ännu inget lagförslag. Men det är ett tydligt tecken på att medlemsstaterna försöker sätta agendan. Syftet är att få EU-kommissionen att komma med ett skarpt förslag – som kan överleva EU-domstolens rättsliga prövning.

Vi återkommer med en grundligare analys efter att ha studerat dokumenten närmare, senare i veckan.

• EU:s Ministerråd: Presidency Outcome Paper – Future rules on data retention
in the European Union (PDF) »

• RtN: EU Revives Plan for Year-Long Data Retention Across Digital Services, Including Encrypted Apps »
• Netzpolitik: EU-Staaten fordern ein Jahr Vorratsdatenspeicherung für Internet-Dienste wie Messenger »

Vi bad även AI slänga ihop en enkel inforgraphic. Den ser ut att vara tillräckligt rätt:

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Datalagring, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Underrättelseverksamhet

Australiens 16-årsgräns för sociala media överklagas

10 december 2025 av Henrik Alexandersson

Tonåringar i Australien överklagar den nya 16-årsgränsen för sociala media, som de menar strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

Idag träder Australiens 16-årsgräns för sociala media ikraft. Vilket innebär att 440.000 unga människor stängs ute från till exempel Snapchat, Instagram, Tiktok, Facebook, X, Threads, Reddit, Twitch, Kick och Youtube. Plattformarna hotas med miljonböter om de inte följer lagen.

Man tycks begå samma misstag som britterna, där mtoden för åldersverifieringen lämnats till plattformarna, som använder tredjepartsleverantörer – vilka i sin tur använder den persondata som samlas in på sätt den inte är avsedd för.

Viket inte bara drabbar minderåriga. Skall man kontrollera användarnas ålder, då måste man kontrollera alla.

Men åldersgränsen införs inte utan protester. I minst två fall har ungdomar övrklagat lagen till Högsta Domstolen, stödda av Digital Freedom Project. Deras argument är att förbudet strider mot den konstitutionellt skyddade rätten till politisk kommunikation.

I sammanhanget är det värt att påminna om artikel 19 i FN:s människorättsstadga:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Vilket även gäller ungdomar.

Det finns även organiserade kampanjer mot lagen och protestskrivelser bland skolelever. Många menar att förbudet skadar undervisning, socialt liv och möjligheten att delta i den offentliga debatten. Och en del skolor uttrycker oro över att lagen är opraktisk och otydlig.

• NYT: What to Know About Australia’s Social Media Ban »
• ABCnews: Australia’s social media ban leaves a 15-year-old worried about losing touch with friends »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Australien

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 69
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • 2025 – Nätpolitik och övervakning året som gick2 januari 2026
  • DSA ger EU:s makthavare nya problem30 december 2025
  • Skarpt förslag om ID-krav och åldersgränser för sociala medier på gång i EU29 december 2025
  • DSA: Vilken makt att censurera har EU?28 december 2025
  • EU: Pre bunking – källkritik eller förhandscensur?26 december 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS