Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

I morgon röstar Europaparlamentet om Chat Control 1

10 mars 2026 av Henrik Alexandersson

I morgon (onsdag) röstar Europaparlamentet om Chat Control 1. Det blir förmodligen en förlängning med ett år istället för två.

Chat Control 1 är det undantag från EU:s ePrivacy-direktiv vi redan har – och som tillåter de meddelandetjänster som vill (och som informerar sina användare om saken) att frivilligt skanna innehållet i sina användares meddelanden i jakt på bilder och videor med sexuella övergrepp mot barn.

CC1 är en tillfällig lag som går ut nu i april. Förlängningen sker i väntan på Chat Control 2 – som just nu förhandlas mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet. CC2 är den lag vi kommer att få leva med på sikt.

I morgon, onsdag 11 mars, kommer Europaparlamentet att rösta om att förlänga CC1 (i väntan på CC2).

Även om förslaget om förlängning nyligen föll i det ansvariga utskottet (LIBE) – har borgerliga EPP, socialdemokratiska S&D och »liberala« Renew nu gjort upp om en förlängning – med ett år, till skillnad från kommissionens förslag om två år.

Med reservation för att allt kan hända i plenum ser det ut som att ett år blir beslutet (även om huvudpropositionen är utskottets nej till alltihop).

Eftersom även CC1 är problematisk (skanning av meddelanden utan misstanke om brott) är det bra om förlängningen blir så kort som möjligt. Vilket i sammanhanget är det bästa vi realistiskt kan hoppas på.

Sedan kan vi lägga Chat Control 1 bakom oss och fokusera på det viktiga: Chat Control 2, som är den lag vi kommer att få leva med i ett längre perspektiv.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Politiken struntar i forskarnas varningar – kräver åldersgränser för sociala medier

8 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Låt inte politikerna komma undan med lagstiftning om åldersgränser för sociala medier utan att ta debatten om de problem och risker detta medför.

I veckan krävde även Moderaterna en åldersgräns för sociala medier. Det innebär att S+M+KD+L nu vill ha en sådan gräns. C+MP+V har uttryckt tveksamhet. Och SD verkar vara för, men med vissa reservationer. Det finns alltså en bred majoritet i riksdagen för åldersgränser.

Moderaterna som vill se sig själva som partiet för kompetens och sunt förnuft lyckas göra sitt utspel bara dagar efter att 389 (nu 430+) forskare i skarpa ordalag varnat för att införa en sådan åldersgräns. Detta utan att så mycket som kommentera varningen.

Forskarna menar att det inte finns några tydliga vetenskapliga belägg för att ålderskontroller förbättrar barns säkerhet online. Däremot skapar man en global infrastruktur för åldersverifiering som riskerar att hamna i händerna på aktörer med svaga säkerhetsrutiner eller med intressen som inte sammanfaller med användarnas.

I praktiken innebär ålderskontroll att alla användare måste identifiera sig och att ingen kan vara anonym. Sådana system är dessutom attraktiva mål för missbruk, dataintrång och auktoritär kontroll.

Ålderskontroller hotar internetets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll.

Forskarna varnar också för att en åldersgräns för etablerade sociala medier kan komma att locka unga till internets mörkare och totalt okontrollerade delar. Och så vidare.

Ingen av forskarnas varningar bemöter, kommenterar eller ens noterar de partier som är för en åldersgräns. Någon konsekvensanalys syns inte till – trots att risken för oväntade och oönskade konsekvenser är uppenbar. Regeringspartierna inväntar inte ens den utredning de själva beställt. Detta är lat och slapp politik.

De flesta medier rapporterar om att partierna kräver åldersgränser, men berör inte de risker och problem detta medför. Vilket är lat och slapp journalistik.

Då återstår för väljarna och internets eko-system att ställa politikerna till svars. Läs på. Ta kontakt. Och ta upp frågan varje gång du får syn på en politiker.

Våra makthavare skall helt enkelt inte kunna komma undan med att införa dålig och farlig lagstiftning utan att ens kommentera dess problem och risker.

Relaterad bloggpost:
• 389 forskare kräver stopp för ålderskontroller online »

CC0

Chat Control 1 förlängs. Förmodligen.

4 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Trots att förslaget föll i ansvarigt utskott kan vi förvänta oss att Chat Control 1 kommer att förlängas vid Europaparlamentets session nästa vecka.

Häromdagen landade Europaparlamentets LIBE-utskott oväntat i att rösta ner en rapport om att förlänga Chat Control 1. Se gårdagens bloggpost »

Vilket är principiellt bra, då Chat Control 1 innebär massövervakning utan misstanke om brott. Men samtidigt är det taktiskt dåligt vad gäller att stoppa Chat Control 2, det vill säga den lagstiftning vi kommer att få leva med.

Frågan kommer upp i plenum på Europaparlamentets session i Strasbourg nästa vecka. Allt tyder på att Chat Control 1 då kommer att förlängas, i väntan på Chat Control 2.

Vad hände då i LIBE? Det tycks som att borgerliga EPP ville förlänga Chat Control 1 med två år – samtidigt som rapportören föreslog ett år. När EPP inte fick som de ville röstade de ned hela rapporten, tillsammans med vänstern och de gröna.

För EPP:s del handlade det alltså inte om någon principiell kritik av Chat Control 1. Snarare tvärt om. De må ha röstat ner rapporten, men de vill helt bestämt ha en förlängning av lagen.

Därför kan man vara rätt säker på att Europaparlamentet kommer att förlänga Chat Control 1 nästa vecka. Att inte förlänga lagen vore otänkbart för en majoritet i parlamentet. Frågan blir snarare om den kommer att förlängas med ett eller två år.

Och då kan fokus åter hamna på den centrala striden – om Chat Control 2, som är den lag vi kommer att få leva med.

Men osvuret är bäst. Nu får vi se vad som händer i plenum nästa vecka.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Parlamentsutskott säger nej till… Chat Control 1

3 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) har oväntat sagt nej till en förlängning av den nu gällande Chat Control 1.

Här gäller det att hålla isär sakerna, då en redan rörig process just blivit rörigare:

• Chat Control 1 är den lag som redan finns (ett undantag från ePrivacy-direktivet) och som ger de meddelandetjänster som vill rätt att frivilligt kontrollera innehållet i sina användares meddelanden – i jakt på olagligt material med barn. Denna lag är tillfällig, går ut i vår och var tänkt att förlängas ett år till – tills Chat Control 2 är klubbad och klar.

Det är denna förlängning LIBE nu oväntat säger nej till.

• Chat Control 2 är EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer. Även totalsträckskrypterade (E2EE) meddelanden.

Efter att frågan kört fast i EU:s ministerråd har rådet givit upp sin idé om client-side-scanning (spionprogram på alla telefoner och datorer) – och istället gått med på att göra dagens Chat Control 1 (frivillig granskning) permanent. Vilket var ett steg i rätt riktning.

Europaparlamentet har dock tidigt i processen sagt nej till urskiljningslös granskning av folks meddelanden utan misstanke om brott.

Just nu pågår trilogförhandlingar om CC2 mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

• Vad är det som händer i LIBE?

Alla hade förväntat sig att Chat Control 1 skulle förlängas ett år, medan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet förhandlar fram en kompromiss om Chat Control 2.

Men nu säger Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – LIBE – oväntat nej till att förlänga Chat Control 1.

Vilket förvisso är bra i sak, då CC1 är problematisk. Men detta kan bli ett taktiskt problem i motståndet mot Chat Control 2.

Än så länge är det oklart varför LIBE röstade nej. En möjlighet är att man valt att ta strid för parlamentets tuffare linje (ingen svepande övervakning utan misstanke) redan nu. En annan förklaring kan vara att de olika partigrupperna inte fått igenom sina ändringsförslag och därför röstat nej till helheten som en markering.

Förlängningen av Chat Control 1 kommer dock ändå upp som en punkt på Europaparlamentets nästa session, nästa vecka 9-12 mars. Och då med möjlighet att lägga ändringsförslag i plenum – vilket kan bli en stökig och oförutsägbar historia.

Chat Control 1 är problematisk då den bygger på granskning av folks elektroniska meddelanden utan misstanke om brott – även om den är frivillig.

Dock har den allmänna uppfattningen varit att eftersom Chat Control 1 redan existerar, så kan den lika gärna förlängas – tills man är klar med Chat Control 2, som är den lagstiftning vi kommer att få leva med på sikt.

Tanken har varit att sitta ner i båten och fokusera på den viktigare striden.

Om en förlängning av Chat Control 1 inte kommer till stånd – då kommer de plattformar som idag använder sig av lagen inte längre att frivilligt kunna skanna sina användares meddelanden i syfte att hitta olagligt innehåll med sexuella övergrepp mot barn.

Vilket i så fall kommer att orsaka ett väldigt hallå – med betoning på väldigt. Moralpaniken kring unga och internet är redan påtaglig.

Detta kan ge dem som vill ha obligatorisk skanning av medborgarnas meddelanden och/eller client-side-scanning (spionprogram) i Chat Control 2 ny luft under vingarna.

Vilket kan leda till att processen baktänder – och att Chat Control 2 blir värre och sämre än om Chat Control 1 hade förlängts med ett år utan större debatt.

Genom att säga nej till en problematisk men tillfällig lag, riskerar man att göra det svårare att skjuta ner en sämre, permanent lag.

Paradoxalt nog kan ett principiellt korrekt nej i dag alltså få oönskade konsekvenser i morgon.

Plus att vi riskerar att få hela den känslomässiga debatten om sexuella övergrepp mot barn två gånger (CC1 och CC2) istället för bara en gång (CC2).

Men nu är det som det är.

Just nu är alla bollar åter i uppe i luften och fokus riktas mot nästa veckas session med Europaparlamentet i Strasbourg.

• Parliament committee fails to adopt position on chat scanning law »

UPPDATERING: Det blir förmodligen en förlängning av Chat Control 1. Läs mer här »

Nedan LIBE:s röstprotokoll.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

389 forskare kräver stopp för ålderskontroller online

2 mars 2026 av Henrik Alexandersson

389 forskare uppmanar politiken att inte införa ålderskontroller online. De menar att sådana medför allvarliga risker samtidigt som det inte finns några tydliga bevis för att de gör nytta.

Det har blivit politiskt mode att kräva åldersgränser för sociala medier, forum, samarbetsverktyg, AI-tjänster med mera. Flera länder har redan infört sådana och många andra står på tur. Det börjar kännas som något slags global moralpanik.

Men nu reagerar 389 forskare som arbetar med säkerhet och dataskydd. Bland undertecknarna finns Ronald Rivest, vinnare av det prestigefyllda Turingpriset och Bart Preneel, ordförande för International Association for Cryptologic Research.

De kräver ett stopp för åldersgränser tills det finns vetenskaplig konsensus om effektivitet, skador och genomförbarhet. De menar att politiska beslut om sådana riskerar att skapa oönskade konsekvenser.

De anser att det är farligt och socialt oacceptabelt att införa storskaliga kontrollmekanismer utan att förstå konsekvenserna för säkerhet, integritet, likabehandling samt individers frihet och autonomi.

Forskarna erkänner problemen med skadligt onlineinnehåll men varnar för att tekniken för ålderskontroll kan göra större skada än nytta genom bristande integritet och säkerhet.

Några förenklade exempel på problem:

• Det finns inga tydliga vetenskapliga belägg för att ålderskontroller online förbättrar barns säkerhet online.

• Det är lätt att ta sig runt ålderskontroller för den som vill. Därmed blir dessa i praktiken meningslösa. Ändå kvarstår integritetsskadan av att alla tvingas dela persondata.

• Ålderskontroller driver unga till oövervakade och mer osäkra plattformar i länder med svagare reglering. Där verkligt olämpligt innehåll är vanligare.

• Man skapar en global infrastruktur för åldersverifiering som riskerar att hamna i händerna på aktörer med svaga säkerhetsrutiner eller med intressen som inte sammanfaller med användarnas. Vissa av dem är uppenbarligen grenar av övervakningsindustrin.

• Sådana system är attraktiva mål för missbruk, dataintrång och auktoritär kontroll.

• En del metoder för åldersidentifiering är starkt integritetskränkande och är kända för att ha höga felmarginaler och missgynna vissa minoriteter.

• Kontrollen kräver massiv datainsamling vilket ökar risken för dataläckor, spårning och diskriminering. Den kan vara oförenlig med VPN-användning och hotar journalisters, visselblåsares och utsatta gruppers anonymitet.

• En svag implementation kan kringgås. En stark kräver global kryptografisk infrastruktur som är extremt svår att bygga och underhålla.

• Ålderskontroll hotar internetets grundläggande decentraliserade struktur och kan användas för censur, blockering eller selektiv informationskontroll.

När man börjar bestämma vem som får tillgång till vad dödar man internets frihet.

De 389 forskarna vill se ett stopp för åldersverifiering online – tills vetenskaplig konsensus har nåtts om fördelar, risker och tekniska realiteter.

Forskarna efterlyser inte passivitet – utan evidensbaserad politik. Reglering bör rikta in sig på skadliga affärsmodeller och algoritmer, inte på ID-kontroll för internet.

De understryker som sagt att det är farligt och oacceptabelt att införa storskaliga kontrollmekanismer utan att förstå konsekvenserna. Vilket i klartext betyder att politikerna inte begriper vad de sysslar med. Den här gången heller.

• Joint statement of security and privacy scientists and researchers on Age Assurance »

• ‘Dangerous and socially unacceptable:’ experts warn against rushed rollout of online age checks »

Relaterat:
• The world wants to ban children from social media, but there will be grave consequences for us all »

CC0

Chat Control 2: Nu börjar förhandlingarna

25 februari 2026 av Henrik Alexandersson

Torsdag den 26 februari börjar förhandlingarna om Chat Control 2 mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Här är en översikt av läget.

Men först: Det råder en del förvirring då den nuvarande lag som tillåter meddelandetjänster att frivilligt skanna sina användares icke-totalsträckskrypterade meddelanden (Chat Control 1) håller på att förlängas i väntan på Chat Control 2.

Det är i sig en problematisk lag – men tillfällig i väntan på att man kommer fram till ett förhandlingsresultat för CC2.

CC1 är inget vi vill ha – men praktiskt sett är det viktigare att lägga energi på att se till att CC2 (som är den lag vi kommer att få leva med på lång sikt) blir så bra som möjligt.

• Således, fokus på Chat Control 2:

Läget inför förhandlingarna är, som vi tidigare kunnat rapportera, följande:

EU-kommissionens ursprungliga förslag finns kvar i bakgrunden. Det innebär obligatorisk skanning av allt innehåll i alla användares elektroniska meddelanden, filer i molnet med mera. Det var tänkt att även gälla totalsträckskrypterad kommunikation (även om det inte fungerar i verkligheten).

EU:s ministerråd drev länge idén om client-side-scanning. Det vill säga spionprogram på system- eller applikationsnivå på alla telefoner och datorer, som granskar innehållet i meddelanden redan innan de krypteras och sänds. Dock lyckades man inte få tillräcklig majoritet för detta förslag.

Rådet är därför, enkelt uttryckt, nu istället för en förlängning av den frivilliga skanningen inom ramen för CC1.

Europaparlamentets position fastställdes redan i oktober 2023 och är, kortfattat:

Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
Ingen skanning efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer (text, IP-samtal m.m.).

Under hösten har EU-kommissionen signalerat att den föredrar Europaparlamentets hållning framför ministerrådets, om den måste välja.

Nu börjar förhandlingarna, som sker bakom stängda dörrar. Här är förhandlingsdokumentet, med alla de tre institutionernas positioner (PDF). »

Här gäller det att Europaparlamentet håller fast vid sin position – som antogs i unikt stor enighet. Men bakom den eniga fasaden finns krafter inom delar av den socialdemokratiska gruppen S&D och borgerliga EPP som egentligen vill ha en så omfattande övervakning som möjligt. För dem var parlamentets nej mest ett sätt att få bort frågan från EU-valrörelsen.

Framåt slutet av veckan lär information från trilog-förhandlingarna börja läcka ut.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

EU:s nätcensur hör inte hemma i en rättsstat

24 februari 2026 av Henrik Alexandersson

Hälften av de inlägg som censurerades i sociala media bröt – redan innan DSA – varken mot lag eller allmänna användarvillkor. Och nu kan plattformarna straffas utan föregående rättslig prövning om de inte censurerar ännu mer – dock oklart vad.

Under EU:s Digital Services Act (DSA) kan EU-kommissionen utfärda mångmiljardböter (6% av den globala omsättningen) till sociala medier och plattformar som inte censurerar tillräckligt.

Men DSA anger inte närmare vad det är som skall censureras (utöver innehåll som redan är uppenbart olagligt i medlemsstaterna). Man talar bara diffust om »systemrisker«.

Någon föregående rättslig prövning sker inte innan böter utfärdas. EU-kommissionen agerar på egen hand både åklagare och domstol.

I sammanhanget kan det vara bra att veta att cirka 90% (i Sverige 94,6%) av de inlägg som redan innan DSA censurerades i sociala medier inte stred mot någon lag.

Och 56 % av de borttagna kommentarerna klassades som allmänna uttryck av åsikt – det vill säga kommentarer utan hat, illegalt innehåll eller spam (vilket brukar förbjudas i användarvillkoren).

Vi hade alltså redan från början en censur som gick utöver vad lagar och användarvillor krävde. Sedan kom DSA och krävde mer censur, utan att peka på vad som skall censureras. Detta under hot om straff utan föregående rättslig prövning.

Så får det inte gå till i en rättsstat.

• Sociala media censurerar huvudsakligen lagligt innehåll »
• Report: “Staggering Percentage” of Legal Content Removed from Social Platforms in France, Germany and Sweden »

CC0

ID-krav för din telefon och dator

23 februari 2026 av Henrik Alexandersson

Mark Zuckerberg vill se ID-kontroll i din telefons och dators operativsystem.

I ett vägledande mål om ungas hälsa mot Meta (Facebook/Instagram) i Los Angeles Superior Court, presenterade dess chef Mark Zuckerberg den »lösning« på frågan om åldersgränser för sociala medier som de flesta politiker vill höra:

Ålderskontroll på operativsystem-nivå hos Apple och Google – istället för kontroll i varje enskild app. Så att Meta slipper.

Det riskerar att skapa en infrastruktur där anonym användning av digitala tjänster blir betydligt svårare – när åldersverifieringen kopplas till verklig identitet.

Allt alla gör online kommer då att kunna kopplas till en person – genom Apple och Google. Anonym användning av sociala medier – eller appar över huvud taget – kan bli omöjlig.

Eftersom sociala medier även kan nås genom att man surfar i en web-läsare får man anta att också vårt surfande underställs ID-kontroll. Och inte bara på våra telefoner och plattor – utan även på våra datorer.

Vilket i praktiken skulle göra livet mycket svårare för visselblåsare, journalister, advokater, själasörjare, människor med skyddad identitet och andra som har fullgoda skäl för att vara anonyma eller använda säkra meddelande-appar.

Om detta skulle bli verklighet kan man anta att förändringen rullas ut globalt, av praktiska skäl. Vilket då även skulle drabba människor som kämpar för frihet och demokrati i allehanda skurkstater, med sin säkerhet och sina liv som insats.

Ålderskontroll på operativsystem-nivå är en dålig och farlig idé.

• RtN: Zuckerberg’s “Fix” for Child Safety Could End Anonymous Internet Access for Everyone »

CC0

Digital Networks Act – mer politisk makt över internet

19 februari 2026 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill ge dagens fungerande internetinfrastruktur en byråkratisk överrock. Vilket bland annat kan leda till nya nätavgifter.

Systemet som idag kopplar ihop internet beskrivs som en framgång. Det är en struktur med frivilliga överenskommelser om utbyte av trafik direkt mellan nätverk.

Det bygger på affärsmässiga förhandlingar, teknisk samordning och ömsesidig nytta – utan behov av någon central myndighet.

Men med sin Digital Networks Act (DNA) vill EU nu reglera verksamheten. Vilket bland annat verkar vara ett sätt att smyga på oss de nätverksavgifter som redan avvisats flera gånger.

Förutom att mottagaren betalar för sin nättrafik och avsändaren (sociala medier, streamingtjänster m.m.) betalar för sin utgående trafik – så vill de stora nätoperatörerna ha extra betalt för att distribuera trafiken i sina nät.

Vilket i slutändan måste betalas av oss konsumenter. Det väcker även frågor om nätneutralitet (likabehandling av trafik).

Frågan har drivits av den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton, som har en bakgrund som VD för France Télécom (numera Orange).

EU-kommissionen beskriver DNA som ett nytt, moderniserat regelverk för digitala nätverk, som ska förenkla och harmonisera telekomreglerna i medlemsländerna. Centralt i förslaget är inrättandet av ett Office for Digital Networks (ODN).

Kritikerna menar att DNA är en onödig ny reglering som kommer att leda till byråkrati och ökade kostnader för nätoperatörerna. Dessutom riskerar mindre aktörer att missgynnas. Nätfrihetsorganisationen Article19 säger:

»The internet’s interconnection system works because it is flexible and decentralised. The DNA’s proposals might sound reasonable, but they misunderstand how traffic exchange actually operates, and risk replacing a proven system with bureaucratic oversight that favours incumbent players.«
Dr. Corinne Cath, Head of Digital at ARTICLE 19

Sammanfattningsvis: Internet fungerar genom ett decentraliserat system av frivilliga samtrafikavtal mellan nätoperatörer. EU-kommissionens Digital Networks Act innebär att denna struktur i ökad utsträckning kan bli föremål för regulatorisk inblandning och tvistlösning på EU-nivå. Kritiker varnar för att detta i praktiken kan öppna för nätavgifter och försvaga nätneutralitetens princip om likabehandling av trafik.

Don’t try to fix what’s not broken.

• EU-Kommissionen: The Digital Networks Act »
• EU-Kommissionen: Proposal for a Regulation for the Digital Networks Act (DNA) »
• Kommissionens faktablad om DNA (PDF) »

• Article19: Digital Networks Act: Manufactured crisis that could break Europe’s internet »
• Internet Society: “Fair Share” and the Digital Networks Act (DNA): Three Concerns »
• CCIA: Digital Networks Act: Commission Introduces Backdoor to Resurrect Network Fees »
• Epicenter: The EU Commission Is Gutting Net Neutrality »
• VBZ: Digital Networks Act: Neue Regulierung gefährdet funktionierenden Markt »

CC0

Det amerikanska hotet mot ett öppet internet

12 februari 2026 av Henrik Alexandersson

Section 230 är en central princip för internet som vi känner det. Men båda de amerikanska partierna vill riva upp den.

För 30 år sedan trädde artikel 230 i USA:s Communications Decency Act i kraft. Den är grunden för internet som det fungerar idag. Men såväl Republikaner som Demokrater vill riva upp den.

»No provider or user of an interactive computer service shall be treated as the publisher or speaker of any information provided by another information content provider.«

Om någon publicerar något på sociala medier eller andra plattformar kan de senare inte hållas ansvariga för det. Ansvaret ligger hos den som publicerade yttrandet.

Det är dock möjligt för till exempel Facebook att radera spam, malware, snusk, våldsskildringar, trakasserier och uppenbart olämpligt innehåll – i enlighet med användarvillkoren.

Utan artikel 230 skulle allt som läggs ut i sociala medier behöva förhandsgranskas och godkännas innan publicering. Rubbet. Vilket är omöjligt. EFF skriver:

»When Section 230 was passed in 1996, about 40 million people used the internet worldwide; by 2025, estimates ranged from five billion to north of six billion. In 1996, there were fewer than 300,000 websites; by last year, estimates ranged up to 1.3 billion. There is no workforce and no technology that can police the enormity of everything that everyone says.«

Ett alternativ är att AI får ta hand om saken. Men ett samhälle där AI avgör vem som får yttra sig, utifrån premissen att inget får sägas som plattformen kan hållas ansvarig för – det känns en smula dystopiskt. Och i praktiken är även det omöjligt.

»The advent of artificial intelligence doesn’t change this. Perhaps there’s a tool that can detect a specific word or image, but no AI can make legal determinations or be prompted to identify all defamation or harassment. Human expression is simply too contextual for AI to vet; even if a mechanism could flag things for human review, the scale is so massive that such human review would still be overwhelmingly burdensome.«

Lagom till 30-årsjubileet vill nu såväl republikanska som demokratiska politiker i Washington riva upp Section 230. Fast av olika skäl.

Republikanerna menar att sociala medier är vänstervridna och censurerar för mycket. De vill kunna kräva politisk neutralitet som en förutsättning för immunitet mot ansvar.

Demokraterna vill tvärtom att plattformarna lättare skall kunna hållas ansvariga för skadligt innehåll och att modereringen bör skärpas.

Där står de och sågar i var sin ände av en av internets bärande balkar.

• EFF: Weakening Section 230 Would Chill Online Speech »

CC0