Femte juli

Nätet till folket!

Kryptering

Kryptering är viktig för säker kommunikation online. Med EU och Europol i spetsen vill myndigheterna nu ha tillgång till bakdörrar till kryptering, även där sådana idag inte finns. Öppnar man sådana bakdörrar för myndigheterna, då öppnar man dem även för kriminella, främmande makt och andra illasinnade aktörer.

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

av

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

EU:s satsning mot kryptering är ogenomtänkt, farlig och kan ändå kringgås

av

Som vi rapporterat tänker EU göra en samordnad insats för att komma runt kryptering av privata meddelanden och e-post.

Med sitt förslag öppnar EU:s ministerråd dammluckorna. Nu är det inte bara terrorister eller fula gubbar som avses. Avkryptering med tillhörande analys kommer nu att kunna användas för brottsbekämpning på bred front.

Om man utgår från hur det är tänkt med den relaterade frågan om #ChatControl, då blir det tjänsteleverantörernas uppgift att avkryptera sina användares meddelanden – och i förekommande fall sända dessa till myndigheterna för vidare utredning och åtgärd. Men det kan bli på något annat sätt.

Att polisen skall förhindra och lösa brott är i princip alla överens om. Och med all rädsla som rubriker om terrorism och gängvåld skapar, så är de flesta svenskar förmodligen positivt inställda till ökad övervakning. Men som med allt annat bör man tänka sig för innan man gör något som inte kan göras ogjort.

Vilka blir konsekvenserna när vi vet att alla våra meddelanden som rör familje- eller arbetsfrågor kommer att avkrypteras och granskas i jakt på något misstänkt? Hur skall visselblåsare kunna kontakta journalister utan att staten får tillgång till innehållet i deras kommunikationer? Tänk om algoritmerna misstolkar en vanlig sexchat mellan samtyckande vuxna. Skall man inte kunna kommunicera med sin doktor eller terapeut utan att få allt granskat?

Detta för att nu inte nämna hur detta verktyg skulle kunna användas av en auktoritär regering, av överambitiösa eller inkompetenta befattningshavare – eller av politiska krafter som vill skaffa sig ett försprång i maktkampen. Om verktygen finns är risken stor för att de kommer att missbrukas.

Sedan har vi problemet att avkryptering av meddelanden – som kan ske genom till exempel bakdörrar eller genom att tjänsteoperatören gör avkryptering till en intern feature – minskar vår säkerhet online. Antingen har man stark och säker kryptering, eller så har man det inte. Om det skapas vägar för att komma åt krypterad kommunikation då kommer de förr eller senare att läcka ut – och användas av exempelvis nätbedragare, andra kriminella och främmande makt.

Är vi villiga att ge upp vår rätt till privatliv och vår säkerhet online – för att låta maskiner granskar allt vi skriver till varandra, i jakt på något olämpligt?

En liten tröst i sammanhanget är att EU knappast kommer att komma åt end2end-krypterad e-post där avsändare och mottagare använder sig av PGP-kryptering – eller där innehållet i ett textmeddelande krypterats med en tredjeparts-applikation där bara de inblandade känner till lösenordet.

Det skall även bli intressant att se hur man kommer att hantera till exempel ProtonMail – som ju är baserat i Schweiz (utanför EU) och som har säker kommunikation som sin själva affärsidé.

Min gissning är att alla vanliga e-post-tjänster (GMail m.fl.) och meddelandeappar (Messenger, WhatsApp m.fl.) kommer att omfattas av EU:s satsning mot kryptering – men att man inte kommer att komma åt kommunikation som endast sker i avsändarens och mottagarens datorer. I vart fall inte med mindre än användning av hemlig dataavläsning. Och för sådan krävs något slags verklig brottsmisstanke.

• Länk: EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation »

EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation

av

EU:s portugisiska ordförandeskap föreslår att EU skall ta ett samlat grepp för att kunna kringgå krypterad kommunikation. I detta vill man inte bara komma åt vad som kan tänkas döljas på olika meddelande- och kommunikationsplattformar – utan även hårdvara. Tillverkare som inte följer nya riktlinjer kan förbjudas att sälja sina produkter i EU.

Förslaget om #ChatControl – det vill säga avkryptering och analys av e-post och elektroniska meddelanden – har inte ens hunnit klubbas i Europaparlamentet innan ändamålsglidningen börjar. Även om de aktuella policy-dokumenten inte pekar ut något särskilt område, så talar man om behovet av att kunna avkryptera meddelanden för att bekämpa till exempel terrorism, organiserad brottslighet, droghandel och penningtvätt.

Tidigare har EU-linjen varit att kampen mot kryptering är en nationell fråga. Men det håller på att ändras.

Initiativet till att göra kampen mot kryptering till en EU-fråga fördes fram under det förra tyska ordförandeskapet och drivs nu av det portugisiska dito. Man räknar med att kunna nå resultat under det kommande slovenska ordförandeskapet. (Och då Slovenien är ett litet land med små resurser kan man räkna med att dess ordförandeskap till stor del kommer att fjärrstyras av EU-kommissionen.)

Detta kan komma att sammanfalla väl i tiden med att EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till en permanent fortsättning för den nu aktuella, tillfälliga lagstiftningen om #ChatControl.

Läs mer:
• EU Council and Commission: New roadmap for access to encryption »
• EU: Undermining encryption: Council Presidency sets out ”next steps” »

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

av

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.

Moderat krav på mer övervakning är i princip redan verklighet

av

Efter Encrochat vill Moderaterna ha större möjligheter till avlyssning och övervakning. »Nu behöver svensk lagstiftning ta ett ordentligt kliv framåt för att ge vår egen polis samma möjligheter som den franska.« skriver partiets rättspolitiske talesman Johan Forsell. Han menar vidare att det är ett problem att det i Sverige inte är lagligt att »avlyssna en hel meddelandetjänst«. Han vill vidare sänka ribban för användning av hemlig dataavläsning. Och så till hans huvudnummer:

»En verkligt mönsterbrytande åtgärd mot gängbrottsligheten skulle vara att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar även utan konkret brottsmisstanke.«

Konkret vill han sänka ribban för hemlig dataavläsning. Jag vill minnas att vi varnade för ändamålsglidning redan när den lagen infördes.

Advokat Thomas Olsson har skrivit en replik. Låt oss lyfta fram och reflektera över några delar.

»För det andra verkar Johan Forssell inte riktigt förstå innebörden av att hemliga tvångsmedel riktas mot en ”meddelandetjänst”. En sådan åtgärd innebär att alla som använder ”meddelandetjänsten” blir föremål för övervakning, och det alldeles oavsett om de är ”gängkriminella” eller inte.«

Frågan är hur det alls är tänkt. Encrochat finns inte längre. Så det måste handla om vanliga meddelandetjänster. Och där är Forsell inte först på bollen. EU vill redan avkryptera och skanna alla meddelanden och så mycket av e-posttrafiken som möjligt. Fast i namn av kampen mot övergrepp mot barn. Men det kan ju lätt utökas.

Är det något sådant Johan Forsell vill göra om han blir inrikesminister? Eller hade han tänkt sig att FRA skall hacka WhatsApp, G-mail och Telegram? Förslaget lämnar massor av frågetecken.

»För det fjärde är det intressant att Johan Forssell konstaterar att det som fransmännen gjort är olagligt i Sverige. Anledningen till att det är olagligt är att Frankrike saknat tillstånd från en svensk domstol att utföra åtgärden på svenskt territorium. Och, precis som Johan Forssell konstaterar, skulle Frankrike aldrig kunnat få ett sådant tillstånd, eftersom åtgärden inte är tillåten enligt svensk lag.«

Detta pekar på ett större problem. Det är inte ovanligt att länder som inte har rätt att övervaka sina egna medborgare (utan brottsmisstanke) låter andra länder göra det. Vilket är att kringgå lagen.

(För övrigt har FRA tillgång till ”spionernas Google” – databasen XKeyscore. Då den enligt Snowden-läckan innehåller det mesta av smått och gott som USA, UK, Australien, Nya Zeeland och Kanada samlat in i sin globala massövervakning – då innehåller den med säkerhet även information om svenskar och svenska förhållanden.)

Låt mig slutligen kommentera Johan Forsells krav på hemliga tvångsmedel även utan konkret brottsmisstanke.

Någonstans måste det gå en gräns mellan vilka staten får övervaka och vilka den inte får övervaka. Idag går den i stort sett vid att det måste finnas en misstanke om brott. Det är en princip som bland annat väglett EU-domstolen när den upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Skall det förekomma övervakning, då måste det finnas något lags misstanke. Vanligt hederligt folk skall inte övervakas. Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet.

I detta fall handlar det om individer i (och kring?) kriminella nätverk. Man kan tycka att om ett gäng är att betrakta som kriminellt, då bör det rimligen också finnas något slags misstankar om kriminalitet. Frågan är hur konkreta dessa misstankar behöver vara. Om ett brott är förestående är svaret rätt enkelt. Men om det inte finns misstanke om att någon tänker göra något kriminellt? Var har Forsell i så fall tänkt dra gränsen?

Det känns tryggare om vi inriktar övervakningen och polisens resurser mot människor som faktiskt är misstänkta för brottslig verksamhet – och lämnar alla andra ifred.

Moderaternas utspel känns lite krystat, som att de säger något bara för att de måste. Och hemlig dataavläsning får faktiskt redan användas i brottsmisstänktas fysiska och sociala närmiljö, även om det kan drabba oskyldiga. Så det känns lite som om man sparkar in en öppen dörr. Vi är redan där. Tyvärr.

• Johan Forsell, M: Ge svensk polis samma möjligheter som i Frankrike »
• Thomas Olsson: Moderaternas förslag slår mot allas integritet »

EU satsar 5M€ på att knäcka 5G-kryptering

av

Bloggaren Matthias Monroy skriver:

»The EU Commission announces new efforts to break end-to-end encrypted communications. This is according to the work programme of the Horizon 2020 research framework programme, which proposes numerous new projects in the area of „Civil Security for Society“ for the next two years. According to this, the Commission wants to spend five million euros on a platform for penetrating encrypted telephony.

The focus is on intercepting connections of the fifth mobile phone generation, which makes encrypted and anonymised connections technically possible.«

Vad man vill komma runt är att telefonens och SIM-kortets ID-nummer enligt uppgift krypteras i 5G-systemet. Vilket gör det svårt att sortera ut de kommunikationer som myndigheterna är intresserade av.

Den nya projektgrupp som skall sköta detta skall tydligen även fundera kring lösningar vad gäller kvantdatorer och avlyssning.

Länk: Security research – EU Commission to fund technology to decrypt 5G connections »

Chat Control – slutet för privat korrespondens online

av

»The EU wants to have all private chats, messages, and emails automatically searched for suspicious content, generally and indiscriminately. The stated aim: To prosecute child pornography. The result: Mass surveillance through fully automated real-time messaging and chat control and the end of secrecy of digital correspondence.«

Patrick Breyer, ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet, DE.

Länk: Messaging and chat control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »

Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online

av

Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:

Chat control

EU vill att alla användares alla meddelanden skall avkrypteras och grankas i jakt på olagligt innehåll. Förmodligen omröstning i Europaparlamentets plenum i april. Länk »

TERREG / TCO

EU vill införa censur för åsikter. Visserligen handlar det om terroristpropaganda, men det kan lätt utökas till andra områden. Förordningen kräver nedtagning av flaggat material inom en timma, ger medlemsstaternas myndigheter rätt att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder – och återuppladdning av flaggat material får inte ske, vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Länk »

Uppladdningsfilter (copyright)

EU:s redan beslutade upphovsrättsdirektiv håller nätplattformarna ansvariga om upphovsrättsskyddat material publiceras. I praktiken innebär detta automatiserade uppladdningsfilter som granskar allt som alla laddar upp – och som inte förstår i vilken kontext sådant material publiceras. Detta skall vara införlivat i svensk lagstiftning senast i sommar.

Länkskatt (copyright)

I EU:s upphovsrättsdirektiv ingår även idén om länkskatt – det vill säga att närplattformarna tvingas betala traditionell media för att länka till dess siter. Även detta skall vara svensk lag senast i sommar.

Trusted Flaggers (DSA)

I EU:s föreslagna Digital Services Act föreslås bland annat att organisationer som »företräder kollektiva intressen« skall upphöjas till statligt godkända nätgranskare, vars anmälningar till nätplattformarna skall prioriteras. En del säkerhetsspärrar finns, men detta kommer att bli kontroversiellt. Länk »

Nytt datalagringsdirektiv

EU-kommissionen o0ch ministerrådet vill gå fram med ett nytt datalagringsdirektiv – efter att EU-domstolen ogiltigförklarat det förra, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Vad det handlar om är lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online

EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet. Detta är ett kontroversiellt ämne som säkert kommer att skapa debatt. Dock är det oklart om denna uppförandekod kommer att beslutas inom ramen för de demokratiska institutionerna – eller om den kommer att fastställas med partsintressen, bakom stängda dörrar till exempel i EU:s Internet Forum.

Övrigt

Det pågår även arbete vad gäller frågor som automatiserad ansiktsigenkänning och utökad registrering av resenärer (PNR). Därtill kommer naturligtivs frågan om ett digitalt corona-pass för resor och fri rörlighet i samhället. Detta är av intresse även om dessa frågor inte direkt berör friheten online.

Följ nät- och övervakningsfrågorna här på bloggen.

Kryptering: EU:s ministerråd önskar det omöjliga

av

Jag sitter och läser i EU:s ministerråds plan (PDF) för att kringgå kryptering…

»We acknowledge this dilemma and are determined to find ways that will not compromise either one, upholding the principle of security through encryption and security despite encryption. Various technical options should be identified and evaluated for this purpose.«

Men tänk om det faktiskt inte går. Tänk om kryptering antingen är solid eller korrumperad, säker eller sårbar. Då kan Europeiska Unionen besluta hur mycket den vill att »olika tekniska alternativ skall identifieras och utvärderas«. De skulle lika gärna kunna besluta att månen är en grön ost. Kringgår man krypteringen av medborgarnas meddelanden, då finns det en bakdörr till våra kommunikationer som står öppen för alla.

EU skriver så mycket… I ett annat, relaterat dokument (PDF) hittade jag följande citat, som på något sätt gjorde mig opassande munter:

»De brottsbekämpande myndigheterna kan använda artificiell intelligens i sitt dagliga arbete, om tydliga skyddsåtgärder vidtas.«

Mer övervakning men få nyheter i Ylva Johanssons EU-plan mot terrorism

av

För den som följer övervakningsfrågorna i EU var det något förvånande när EU-kommissionär Ylva Johansson i radionyheterna i morse meddelade att hon kommer att lägga fram ett förslag för att ge myndigheterna möjlighet att snabbt plocka ner terror-relaterad information och propaganda på internet.

Ett sådant förslag finns nämligen redan: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Och där pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Tanken är att morgondagens trilog-förhandlingar skall vara de sista. Men fortfarande är positionerna låsta. De viktigaste frågorna man förhandlar om gäller:

  • Ministerrådet vill att oönskat material skall plockas bort inom en timma, vilket Europaparlamentet menar är orealistiskt.
  • Ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater (eller tredje land).
  • Ministerrådet vill inte se något undantag för journalistik, kultur, forskning, dokumentation etc.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, det vill säga automatiserad nätcensur – vilket parlamentet säger nej till.

Detta är alltså inte något nytt, utan ett ärende som redan dragits i långbänk. Vad det handlar om är att Ylva Johansson försöker öka trycket på parlamentet inför morgondagens förhandlingar.

På det hela taget är det väldigt lite nytt som presenteras i den Counter-Terrorism Agenda for the EU som EU-kommissionen presenterade idag.

Därmed inte annat sagt än att dokumentet listar ett antal kontroversiella åtgärder, även om de i allt väsentligt redan är kända. Exempel:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning för identifiering, lokalisering och övervakning av individer.
  • EU:s nya Digital Services Act kommer att presentera en »horisontell« approach till olagligt innehåll online.
  • Ökad kontroll av resenärer genom PNR och samkörning av databaser.
  • Förstärkning av Europols mandat.
  • Man vill kringgå kryptering av privata meddelanden.
  • Förenklat utbyte av digitala bevis mellan medlemsstater.
  • Ett nytt datalagringsdirektiv.

Några nyheter finns dock:

  • 2021 kommer man att uppdatera EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.
  • 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om »interconnected bank account registers« – det vill säga en central funktion för att kunna kontrollera alla bankkonton och transaktioner (i detta sammanhang relevant vad gäller terror-finansiering).
  • Man planerar att tillsätta en »Counter-Terrorism Coordinator«.

Även om dagens dokument främst fokuserar på radikal, militant islamism – så omfattar det även höger- och vänsterextremism.

Man har också en uppmaning till medlemsstaterna:

»Ensure that projects which are incompatible with European values or pursue an illegal agenda do not receive support from public funds.«

Ylva Johanssons 25-sidiga handlingsplan innehåller som sagt mest redan kända förslag. Den känns mer som ett papper för att avleda eventuell kritik mot att EU gör för lite för att bekämpa terrorism än som något nytt i sak. Men det kan naturligtvis vara bra att vi nu får EU:s planer på området sammanfattade i ett dokument.

Länkar:
• EU-kommissionens pressmeddelande »
• Counter-Terrorism Agenda for the EU (PDF) »