Femte juli

Nätet till folket!

Henrik Alexandersson

Huawei redo att rulla ut eget operativsystem för mobiler, efter USA:s blockering av Android

av

Även om USA nu givit 90 dagars respit vad gäller teknik-blockaden mot kinesiska Huawei, så måste företaget snabbt fatta en del mycket viktiga strategiska beslut.

På konsumentmarknaden handlar det om att Huawei inte längre kommer att få använda Googles operativsystem Android. Men man står inte handfallna. Tvärt om är företaget i princip redo att rulla ut sitt eget operativsystem för mobiltelefoner. På så sätt försäkrar det sig mot amerikanska sanktioner.

Samtidigt minskar då öppenhet och insyn i mjukvaran – vilket i sin tur ger kinesiska myndigheter mycket större möjligheter att använda den i lömska syften, jämfört med Android.

Enligt South China Morning Post har Huawei arbetat med sitt eget operativsystem i sju år, sedan 2012. Så man kan anta att det i princip är klart att rullas ut i alla kommande telefonmodeller.

Ser man på saken från den ljusa sidan kan det i och för sig vara bra med ökad konkurrens vad gäller operativsystem för mobiler, som ju helt domineras av Android och Apple. (Med reservation för säkerhetsaspekten.)

Ur ett konsumentperspektiv vore kanske det bästa om man skiljer på hård- och mjukvara – så att vi kan köpa vilka telefoner vi vill och köra vilket operativsystem vi vill. Men det är tyvärr inte så det fungerar.

Länkar:
• Huawei Shows the Chinese Internet will Win (20 maj) »
• Huawei confirms it has built its own operating system just in case US tensions disrupt use of Google’s Android (14 mars) »
• Huawei has been building its substitute to Android for a rainy day. Is that day looming? (27 april) »
• Google-Huawei case highlights the importance of free software (22 maj) »

Huawei-fallet pekar på behovet av fri mjukvara

av

Här kommer ett lästips: Google-Huawei case highlights the importance of free software »

»Google denies the Chinese IT giant Huawei access to Google’s proprietary components of the Android mobile operating system, which threatens IT security. This highlights the importance of free software for technology users, public bodies, and businesses.«

Säkert, öppet och säkrat mot politiska utspel. Går det att ordna?

Nu står striden om EU:s uppladdningsfilter i medlemsstaterna

av

Artikel 17 (tidigare 13) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv gör nätplattformarna ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material. Vilket – med tanke på de stora volymer av material som laddas upp – kommer att kräva automatisk filtrering. Nu skall detta implementeras i de olika medlemsstaternas lagstiftning.

I Italien råder viss förvirring, på grund av en felöversättning som förbjuder uppladdning av lagligt material. TorrentFreak rapporterar…

»Last Friday the text of the new EU Copyright Directive was published on the Official Journal of the EU. However, due to glaring error, the Italian translation of Article 17 (formerly 13) requires online platforms such as YouTube to prevent the availability of works ”that do not infringe copyright”, even in cases where such works are ”subject to an exception or limitation”.«

Felöversättningar och glidningar är tyvärr inte ovanliga när EU:s beslut skall omsättas på nationell nivå. Så nu är det upp till nätaktivister i alla medlemsstater att kontrollera att lagstiftningen inte går längre än vad direktivet kräver.

Samtidigt kräver ett 40-tal organisationer runt om i Europa i ett öppet brev (PDF) att implementeringen måste ske i samarbete med »Public Interest Stakeholders«. Det vill säga användare, medborgarrättsorganisationer och nätverk som arbetar för ett fritt och öppet internet. Detta för att förhindra att den nationella lagstiftningen går för långt eller kränker våra medborgerliga fri- och rättigheter.

»Broad and inclusive participation is crucial for ensuring that the national implementations of Article 17 and the day-to-day cooperation between online content-sharing service providers and rightholders respects the Charter of Fundamental Rights by safeguarding citizens’ and creators’ freedom of expression and information, whilst also protecting their privacy. These should be the guiding principles for a harmonized implementation of Article 17 throughout the Digital Single Market.«

Här skall man vara medveten om att direktiv tolkas och anpassas av varje medlemsstat innan de görs till nationell lag. Detta till skillnad från regleringar/förordningar, som måste införas rakt av.

Vi kan alltså komma att få 28 (27) olika varianter av det nya upphovsrättsdirektivet i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Varav vissa kommer att tolka direktivet hårdare och vissa mildare.

Men för de stora nätplattformarna är Europa en marknad. Vilket innebär att de kommer att behöva anpassa sig till de hårdaste och värsta tolkningarna av upphovsrättsdirektivet.

TorrentFreak: Italian Version of Article 17 Requires LEGAL Content to Be Filtered Out »

Communia: Implementation Guidance on Article 17 Must Include Public Interest Stakeholders »

Så skyddar Facebook (och EU) krigsbrottslingar

av

Facebooks användarvillkor ger plattformen rätt att plocka bort terror-relaterat innehåll. Vilket är i linje med det nya EU-direktiv som kommer att kräva sådant material snabbt plockas bort från olika nätplattformar.

Facebooks syfte är att inte publicera sådant som användare (och speciellt annonsörer) kan finna stötande. Och EU säger sig vilja stoppa »terrorpropaganda« och rekrytering till olika terrorsekter.

Ett problem med detta är att det blivit en kamp mot klockan för organisationer och myndigheter som vill säkra bevis för krigsbrott, innan dessa plockas bort.

Om inte annat borde det upprättas register över vad som plockas bort – och finnas en möjlighet för dem som har legitimt behov av att ta del av materialet att göra så.

Sedan kan man i vart fall fundera över om det verkligen är en så bra idé att censurera verkligheten, även om den är motbjudande.

Techdirt: Flip Side To ’Stopping’ Terrorist Content Online: Facebook Is Deleting Evidence Of War Crimes »

The Atlantic: Tech Companies Are Deleting Evidence of War Crimes »

Vilka konsekvenser får USA:s svartlistning av Huawei?

av

Den senaste utvecklingen i handelskriget mellan USA och Kina kan bli intressant – och problematisk. Computer Sweden sammanfattar…

Trumpadministrationen utdelade på onsdagen två slag mot kinesiska Huawei – då man både stoppar företaget från att köpa vital amerikansk teknik utan särskilda tillstånd och stänger ute företaget från att leverera utrustning till amerikanska telenät.

Detta är en fråga med många dimensioner. Dels handlar det om handelspolitik, eller snarare om ett handelskrig. Dels handlar det om huruvida Huawei samarbetar med kinesiska staten och därmed utgör ett säkerhetshot mot USA och andra västländer. Dels handlar det om hur detta kommer att påverka den tekniska utvecklingen. Låt oss uppehålla oss vid den sista punkten.

Till att börja med verkar det som om beslutet inte kommer att få några omedelbara konsekvenser för användarna. Android twittrar:

På sikt kommer dagens besked dock att få konsekvenser på flera olika sätt. Dels är Huawei beroende av underleverantörer i USA och Europa. Dels blir det stopp för Android i företagets framtida telefoner. Dels kan detta leda till att företaget inte kan verka på västerländska marknader. Dels kan beslutet komma att försena utbyggnaden av 5G-nätet.

Dagens Industri rapporterar:

Halvledarbolagen Intel, Qualcomm, Xilinx och Broadcom ska alla ha meddelat sina anställda att inga leveranser görs till Huawei ”tills vidare”, enligt källor till Bloomberg News. Samma beslut ska den tyska chipjätten Infineon ha tagit, enligt källor till NIkkei Asia Review.

Till Sveriges Radio säger Bengt Nordström, som är VD för telekomkonsultföretaget Northstream:

– Jag befarar att de amerikanska myndigheterna inte vet vad de sätter i rörelse. Telekomindustrin är ett tätt ekosystem, många köper från samma leverantörerna. När man gör en sådan åtgärd är det en stor risk att hela ekosystemet påverkas negativt

Uppenbart är att detta kommer att leda till en störning i den tekniska utvecklingen. Samt en balkanisering av telekommarknaden. Vilket – ur ett tekniskt perspektiv – känns väldigt onödigt.

Läs även: Huawei has immediately lost access to Android and Google »

 

Dåligt persondataskydd i socialtjänsten

av

Socialstyrelsen har idag lämnar en rapport om e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2019. Och den visar på bristande persondataskydd i den kommunala socialtjänsten.

Ur pressmeddelandet…

»De personuppgifter som hanteras av socialtjänsten är lika känsliga som de som hanteras i hälso- och sjukvården. Det kan till exempel handla om information om missbruk, om familjesituation, om fysiska och psykiska funktionshinder, om ekonomi. Därför är det mycket viktigt att enbart behöriga personer har tillgång till dem, och då krävs en så kallad stark autentisering, eller säker roll- och behörighetsidentifikation genom tvåfaktorsinloggning (exempelvis id-kort och en personlig kod). Det är emellertid endast 13 procent av kommunerna som säger att de har en stark autentisering för samtliga system som behandlar personuppgifter.«

Den bristande medvetenheten om skydd för persondata tycks genomsyra hela den svenska förvaltningen – från statliga myndigheter ner till kommunal verksamhet.

Socialstyrelsen: Bristande skydd för personuppgifter i socialtjänsten »

Chelsea Manning åter fängslad

av

Knappt hade whistleblowern Chelsea Manning blivit släppt från fängelse – efter att ha vägrat vittna mot Wikileaks inför en grand jury – innan hon nu blivit fängslad igen. Saken är densamma, men denna gång riskerar Manning 18 månaders fängelse och böter upp till 1.000 USD per dag om hon vägrar att vittna.

Manning tycks ta saken med fattning. Samtidigt tyder det som sker på att amerikanska myndigheter menar allvar med att försöka komma åt Wikileaks och dess grundare Julian Assange.

Länk: Chelsea Manning is back in jail after refusing to cooperate with WikiLeaks investigation »

Vita Huset skapar verktyg för att anmäla politisk censur i sociala media

av

Ägnar sig sociala media åt att medvetet övercensurera användre på högerkanten? Frågan är stor i USA. Och nu lanserar Vita Huset ett verktyg för att anmäla opåkallad censur, oavsett ideologisk grund. The Verge skriver…

On Wednesday, the White House launched a new tool for people to use if they feel they’ve been wrongly censored, banned, or suspended on social media platforms like Facebook and Twitter.

“Too many Americans have seen their accounts suspended, banned, or fraudulently reported for unclear ‘violations’ of user policies,” the site reads. “No matter your views, if you suspect political bias caused such an action to be taken against you, share your story with President Trump.”

Detta höjer onekligen insatserna i debatten. Men idén är kanske inte så dum. Det finns massor av frustrerade användare som inte förstår varför de blir avstängda eller som anser sig felaktigt avstängda av sociala media. De behöver någon att vända sig till, eftersom nätföretagen i fråga är näst intill omöjliga att kommunicera med. Frågan är dock om ett sådant verktyg bör vara kopplat till ett regeringsorgan.

Möjligen kan detta också rikta ljuset med problemet med opåkallade massanmälningar mot enskilda användare – i syfte att få deras sociala mediekonton stängda.

Länk: White House launches tool to report censorship on Facebook, YouTube, Instagram, and Twitter »

USA: Kan lagen vara skyddad av upphovsrätt?

av

Här är ett allt mer vanligt förekommande problem…

Carl Malamud believes in open access to government records, and he has spent more than a decade putting them online. You might think states would welcome the help.

But when Mr. Malamud’s group posted the Official Code of Georgia Annotated, the state sued for copyright infringement. Providing public access to the state’s laws and related legal materials, Georgia’s lawyers said, was part of a “strategy of terrorism.”

Möjligen skulle man kunna säga att annoteringar till en lag kan skyddas av upphovsrätten om de gjorts och bekostats av en privat aktör med annan avsikt än allmän spridning. Men i detta fall handlar det om att delstaten äger upphovsrätten och att annoteringarna tycks ha kommit till stånd med offentliga medel. Problemet är att man givit ett förlag rätten att kommersiellt publicera den annoterade lagen. Men det kan i sig knappast vara ett hinder för att andra offentliggör lagen och koden för hur den tillämpas.

Alla skall ha rätt att ta del av lagen – speciellt de som förväntas följa den.

Hur termen »terrorism« smugit sig in i den ovanstående konflikten är oklart. Och till synes högst orimligt.

Det tycks bli allt vanligare att rättssäkerheten, den fria opinionsbildningen och demokratin inskränks med hänvisning till yttrandefriheten. (Se bara hur felaktiga upphovsrättsanspråk används för att få bort obekväma videos från Youtube.)

NYT: Accused of ‘Terrorism’ for Putting Legal Materials Online »