EU:s länkskatt – ett förbud mot gratis nyheter?

EU:s nya upphovsrättsdirektiv (som nu bereds i en trialog) har massor med lösa trådar.

IGEL skriver följande om artikel 11, den så kallade länkskatten…

The Parliament’s proposal makes it clear that press publishers should receive financial compensation from search engine providers in particular when they display links to publishers’ websites. Member States, however, could now come up with the idea that this goal could be achieved most effectively if publishers could not waive their right to remuneration.

För den som följt debatten från start är detta kanske ingen nyhet. Men det är klart oroväckande.

Kontentan är att all media (hur man nu tänkt sig definiera media) tvingas vara med i systemet med länkskatt. Även de som inte vill. Det kommer alltså inte att vara möjligt för en publicist som så önskar att tillåta gratis länkning till eget material.

Som redan konstaterats kan detta t.ex. leda till att det blir omöjligt att publicera nyheter (och eventuellt även annat innehåll) under Creative Commons-licenser som tillåter fri kopiering och delning.

Man inför alltså något slags förbud mot att ge bort nyheter och information gratis.

IGEL fortsätter…

What a remuneration obligation leads to could and still can be observed in Spain. The Spanish ancillary copyright for press publishers provides for exactly such an obligation since its introduction in 2014. As a reaction to this, Google News was closed which has severely affected small publishers in particular. As they are less known, their websites are less often visited deliberately. That’s why they are much more dependent on redirects by search engines, social media & Co. than the big news portals.

Så även om länkskatten kommer att leda till färre besök på de stora mediehusens webplatser – så kommer det att drabba nya, små och oberoende nyhetskanaler ännu hårdare. Vill man vara konspirationsteoretisk skulle man kunna anta att detta är en medveten strategi.

Läs mer hos Initiative Against an Ancillary Copyright (IGEL) »

Kim Dotcom bygger ny plattform för social media – med egen kryptovaluta

Mega-koncernens grundare Kim Dotcom säger sig arbeta på en ny plattform för sociala media. Än så länge är informationen knapphändig. Men enligt vad han meddelar på sitt Twitter-konto kan det bli ett intressant projekt, om det blir verklighet.

Tweet 30 oktober:

The new social media site I’m working on will run completely independent of hosting companies, ad networks and payment providers. It’s decentralized, by the people for the people. Volunteer moderators will work together to keep it free of scams and crimes. Free speech guaranteed.

Tweet 30 oktober:

The new social site will allow users to remove nasty comments from their comment feed

Upload videos, photos, files without size or playtime limit

Report spam and scams and volunteer moderators will look at it within 60 seconds

Volunteers earn crypto!!!

No censorship! No bias!

Tanken tycks vara att koppla den nya plattformen till den kryptovaluta som Dotcom vill sjösätta.

Tweet 28 november 2017:

The best case scenario for the world would be one perfect crypto currency for all. High speed transactions, low fees, smart contracts, truly decentralized with democratized forks and built-in protections to prevent banks, corporations & governments from taking control. #Goals

Om det senare kan man läsa mer hos bl.a. CNN och BEN.

En decentraliserad social plattform som ger större makt åt användarna och som gör det möjligt att tjäna pengar på innehåll med kryptovaluta. Det låter än så länge väldigt tilltalande. Detta är helt klart ett projekt värt att hålla ögonen på.

Kim Dotcom kämpar fortfarande mot utlämning från Nya Zeeland till USA i efterdyningarna av tillslaget mot hans molntjänst Megaupload.

EU:s länkskatt dödar Creative Commons?

Once you get through the eurocratese here, Recital 32 suggests that (1) anyone who wants to link to the news has to have a separate, commercial license; and (2) news companies can’t waive this right, even through Creative Commons licenses and other tools for granting blanket permission.

EFF: The EU’s Link Tax Will Kill Open Access and Creative Commons News »

EU vill göra datalagringen gränslös

Det går alltid till på samma sätt. Först så föreslås någon ny typ av massövervakning eller registrering. Politikerna lovar dyrt och heligt att denna bara skall användas om man behöver utreda verkligt allvarliga brott.

Men så blir det ju inte i verkligheten. Knappt hade FRA-lagen trätt i kraft förrän »FRA-shoppen« öppnade för en rad andra myndigheter. Samma sak gäller teledatalagringen / datalagringsdirektivet som (innan EU-domstolen upphävde det och upprepade gånger givit Sverige smäll på fingrarna) huvudsakligen kom att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.

Grundpremissen bör vara att om man alls skall ägna sig åt massövervakning eller massregistrering – då innebär detta ett så stort intrång i den enskildes rätt till privatliv att informationen bara får användas när det verkligen, verkligen är viktigt. Vår rätt till privatliv stadgas i sin tur i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som en av våra grundläggande rättigheter som inte får fuskas bort.

Därför är det anmärkningsvärt att se det förslag till »eBevis« som EU-kommissionen nu försöker få igenom. Där finns inga sådana spärrar. Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att personlig information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar. Och det är internetoperatören, den sociala plattformen eller appens ägare som skall göra en första bedömning av om en sådan begäran är i enlighet med svensk lag eller ej. Svenska rättsvårdande myndigheter är i normalfallet inte inblandade alls. Vilket kommer att skapa problem när till exempel polska myndigheter begär ut information som är relaterad till en handling som är brottslig i Polen men inte i Sverige.

EU-kommissionen signalerar även att man i framtiden vill kunna ägna sig åt realtidsavlyssning och direktåtkomst till information som lagras i molnet och på operatörernas servrar.

Hur detta går ihop med att EU-domstolen upphävt det direktiv som tillåter urskiljningslös datalagring (eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna) är oklart.

Länkar:
• Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof »
• Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU »
• Independent study reveals the pitfalls of “e-evidence” proposals »
• Cecilia Wikström om e-bevis: Ett sjukt dåligt förslag »
• European Commission rolls out its proposal for a so-called eEvidence law »
• EU-kommissionen om eBevis »
• E-evidence – cross-border access to electronic evidence »
• Riksdagen: Förordning om tillgång till e-bevisning inom EU och Direktiv om utseende av representant för utlämnande av e-bevisning »

EU:s länkskatt och uppladdningsfilter – en lägesrapport

Den tyska piratpartisten och ledamoten av Europaparlamentet Julia Reda rapporterar om den senaste utvecklingen vad gäller EU:s nya direktiv om upphovsrätt.

En viktig punkt är att medlemsstaterna är splittrade om förslagen till länkskatt och uppladdningsfilter. Här finns en öppning – om man kan få fler medlemsstater att säga nej. Till exempel har Italien svängt och säger nu nej till båda. Nu är det upp till oss att även få Sverige att svänga till ett blankt nej. Frågan är dock om det kan ske innan vi fått en regering.

Det förefaller vidare som om de undantag från upphovsrättsreglerna som finns för utbildning och forskning är på väg att begränsas.

Läs mer: Where EU member states stand on upload filters and the “link tax” »

Uppdatering – Även EDRi skriver om förhandlingarna: Closed-doors discussions to filter the internet continue »

Youtube: Artikel 13 sätter stopp för ”fair use”

Youtubes CEO Susan Wojcicki skriver i en bloggpost till användarna…

Article 13 as written threatens to shut down the ability of millions of people — from creators like you to everyday users — to upload content to platforms like YouTube. And it threatens to block users in the EU from viewing content that is already live on the channels of creators everywhere. This includes YouTube’s incredible video library of educational content, such as language classes, physics tutorials and other how-to’s.

Vad det handlar om är artikel 13 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kräver att plattformar med användargenererat material måste filtrera allt som laddas upp, för att blockera sådant som eventuellt skyddas av upphovsrätten.

Eftersom det är svårt för en människa och närmast omöjligt för en algoritm att avgöra vad som är »fair use« (citat, videosnuttar m.m. som används för kommentar, debatt, kritik, parodi etc.) och ej – så kan det enkelt bli stopp för allt sådant material på Youtube. Vilket är större delen om allt som handlar om politik, samhällsfrågor, kultur, vetenskap, teknik och utbildning. Alternativt kan alla som befinner sig i EU komma att blockeras från att se eller ladda upp denna typ av videos.

Det skall nämnas att det nya upphovsrättsdirektivet inte innehåller något undantag för »fair use«, trots att ett sådant är både efterfrågat och nödvändigt.

EU är med andra ord på väg att döda hela den Youtube-kultur som har högre ambitioner än att visa söta katter, folk som trillar och sminktips.

Video:

Länk till videon på Youtube »

Länkar:
• YouTube CEO warns EU ’meme ban’ threatens the open internet »
• Youtube Creator Blog: A Final Update on Our Priorities for 2018 »

Internet som medborgarrättsrörelse

Ryska GRU-agenter som förgiftar kritiker i exil eller försöker hacka sig in i nätverket hos den internationella organisationen för förbud mot kemiska vapen. Saudiernas bestialiska mord på den obekväme journalisten Jamal Khashoggi, på landets konsulat i Istanbul. I alla tre fallen växer bilden fram av hur det blir allt svårare för stater att hålla smutsiga operationer hemliga i en uppkopplad värld.

Man bör visserligen hålla i minnet att i exemplen ovan kommer mycket av informationen från brittiska, nederländska och turkiska myndigheter – som naturligtvis bara släpper information som passar dem och deras agenda. Men samtidigt växer en ny form av journalistik som bygger på informationsforensik, som Bellingcat fram. Och de senare går – vad vi vet – inte i någons ledband.

Detta är i och för sig inget nytt. Till exempel kan nämnas att mycket av den information som användes i kampanjen för att försöka stoppa FRA-lagen, år 2008, fanns tillgänglig på den delen av internet som döljer sig bortom förstasidan i Googles sökresultat. Dessutom skapades synergieffekter genom att bloggare med expertis inom områden som politik, juridik, IT och medborgarrätt kunde komplettera varandra och bygga vidare på varandras uppgifter.

NSA-whistleblowern Edward Snowden och Wikileaks är exempel på hur maktens instrument kan vändas tillbaka, mot överheten helt enkelt genom att göras offentliga. Den amerikanske journalisten Barrett Brown utmanade med sitt kollaborativa research-initiativ Project PM hela det amerikanska cyber-militär-industriella komplexet och då speciellt sådan underrättelseverksamhet som hålls borta från demokratisk kontroll genom outsourcing.

I EU stoppade nätaktivismen (och dess politiska gren i form av Piratpartiet) planerna på att stänga av fildelare från internet utan föregående rättslig prövning. Det samma gäller ACTA-avtalet, som ville göra internetoperatörerna till nätpoliser. Och nu står striden om »länkskatt« och uppladdningsfilter i EU:s nya direktiv om upphovsrätt. I dessa fall handlar det såväl om att bygga en stark argumentation som att skapa uppmärksamhet och väcka en slumrande opinion.

Vad gäller EU behövs verkligen mer medborgarjournalistik och aktivism. Här är problemet att det är svårt att skapa uppmärksamhet och opinion i tid. Helt enkelt eftersom nästan ingen vet vad som är på gång. Samtidigt är många frågor som nu ligger i beredning i EU-apparaten högintressanta. Några exempel: ett initiativ mot falska nyheter; ett nytt direktiv mot terrorism; åtgärder mot hot och hat på nätet (vilket innebär inskränkningar i yttrandefriheten); vissa medlemsstaters försök att undergräva nätoperatörernas budbärarimmunitet (mere conduit).

Saken är att det alltid är lättare att försöka påverka en politisk process i dess början – innan positionerna blir låsta och prestige sätts framför fakta och medborgerliga rättigheter. Detta måste ske på nätsiter och genom nätaktivism, eftersom svenska media är urusla på att rapportera om vad som är på gång i EU. Som regel kommer media in först när vi mer eller mindre står inför fullbordat faktum. Och då blir det som vanligt i EU: Först beslutar man. Därefter debatterar man. Och slutligen tar man reda på fakta. Men då är det som regel redan för sent.

Sverige behöver mer nätaktivism, mer medborgarjournalistik, mer nätbaserad korsbefruktning av expertis från olika discipliner, fler crowdsourcade granskningar, en nätbaserad medborgarrättsrörelse – och plattformar för sådant samarbete. Vill man försvara vår frihet mot överheten, då måste det alltid ske underifrån.

Tillsammans kan vi skaka om politiken och stoppa förslag som inskränker internets öppenhet och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Tillsammans kan vi bygga kunskapsbanker som kan mäta sig med etablerade medias grävredaktioner, myndigheter och till och med i vissa avseenden med statens underrättelseverksamhet. Tillsammans vet vi mer och har större samlad kunskap och kompetens än den fria informationens och det öppna samhällets fiender.

Vad vi behöver göra är att fundera på hur detta kan organiseras och struktureras – i så platta och decentraliserade former som möjligt.

 

Relaterat: Techcrunch – Khashoggi’s fate shows the flip side of the surveillance state »

EU mörkar säkerhetsbrister hos publika hotspots

EU har ett projekt för publika hotspots, WiFi4EU. Redan efter ett par timmar stängdes projektets portal ner, på grund av minst två olika säkerhetsluckor.

Detta har naturligtvis väckt frågor. Media har begärt ut information, om inte annat så för att ta reda på hur skattebetalarnas pengar använts. Dock visar det sig nu att i den information EU-kommissionen lämnat ut har viktig information redigerats bort. Detta kritiseras av bland andra Access Info Europe, som är en grupp som arbetar för öppenhet och transparens i EU.

Syftet med mörkningen sägs enligt EU:s Electronic Communications Networks and Services vara att eliminera ”eventuell kritik” och ”marginalisera frågor”. Vilket nog får sägas vara lika uppriktigt som uppseendeväckande.

EU Observer: Commission tried to hide details of ’WiFi4EU’ glitch »

Google blir en del av Kinas digitala totalitarism?

Although Google has refused to comment on the concerns about Dragonfly, the leaked documents indicate that this censored version of Google’s search engine will help the Chinese government do just that by blacklisting websites and search terms about human rights, democracy, religion, and peaceful protest. It will also, reportedly, link users’ searches to their personal phone numbers, thereby making it possible for the Chinese government to detain or arrest people who search for information that the Chinese government wishes to censor.

Gatestone Institute: Big Tech Snuffing Free Speech; Google’s Poisonous ’Dragonfly’ »