Europaparlamentet kräver mer övervakning

Hur skall EU hantera terrorismen? Den frågan har stötts och blötts i ett specialinrättat utskott i Europaparlamentet – European Parliament’s Special Committee on Terrorism, förkortat TERR. Till skillnad från parlamentets övriga utskott har TERR de flesta av sina möten bakom stängda dörrar.

Nu har man producerat en rapport. Parlamentets egna initiativrapporter är egentligen rätt meningslösa papper. De har ingen lagstiftande effekt, utan sänds helt enkelt över till EU-kommissionen och andra eventuellt intresserade för påseende. Parlamentet tycker saker, helt enkelt.

Men ibland kan en sådan rapport användas för att EU:s enda folkvalda förtroendemän (ledamöterna i parlamentet) förväntas legitimera kontroversiella saker som EU-kommissionen och medlemsstaterna i ministerrådet redan jobbar med. Vad gäller rapporten från TERR tyder mycket på att den är just ett sådant beställningsarbete.

Till exempel kan TERR-rapporten kan användas för att backa upp EU-kommissionens förslag om nätcensur, som lades fram den 12 september.

Frankrikes president, Emanuel Macron, har för övrigt redan meddelat att EU-valet nästa vår till stor del kommer att handla om att sätta koppel på internet. Även här passar TERR-rapporten väl in i pusslet.

Bland de förslag som vädras finns bland annat utökad datalagring, urholkat krypteringsskydd, utökad registrering av medborgarnas resor – och inte minst en ny, gigantisk Storebrors-databas för hela EU.

Det har lagts fram 1.519 ändringsförslag till rapporten. En del är bra, andra förfärliga. Problemet med så omfattande voteringar är att de blir fullständigt kaotiska – och därmed lätta att styra från presidiet.

I en kritisk kommentar skriver EDRi:

”The fact that the TERR Committee draft’s “spontaneously” chose to propose similar wording to what the Commission proposed is important. It means that the two rapporteurs have led the European Parliament a long way towards adopting a position that fully aligns with the terms of the proposed Terrorist content Regulation before the vast majority of Parliamentarians were aware of what the Commission was about to propose as binding legislation. If deliberate, this would be a serious attack on institutional integrity of the European Parliament.”

I oktober och november bereds TERR-rapporten i sitt hemliga specialutskott. Preliminärt väntas den komma upp till votering i Europaparlamentets plenum i december.

Även om rapporten inte är lagstiftning måste den kritiseras, helst röstas ner – då den öppnar dörren för så mycket andra Storebrors-påfund.

 

Läs mer hos EDRi: EU Parliament’s anti-terrorism draft Report raises major concerns »

Blandade signaler från Google om yttrandefrihet på nätet

Breitbart (som i och för sig ofta har hårt vinklade artiklar) har fått fatt på ett memo från Google – som sänder oroväckande signaler om yttrandefriheten på nätet.

”An internal company briefing produced by Google and leaked exclusively to Breitbart News argues that due to a variety of factors, including the election of President Trump, the “American tradition” of free speech on the internet is no longer viable.”

Länk: The Good Censor »

Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU

EU-kommissionen föreslår ett nytt regelverk om »e-bevis« i rättsprocesser. Förslaget dras med en del rätt anmärkningsvärda skrivningar. Till exempel om utbyte av elektroniska bevis mellan länder, även i mål där inget brottsligt förekommit enligt det ena landets lagar.

Facktermen är European Production and Preservation Orders (EPO).

Europaparlamentet har nu släppt en rapport om saken, skriven av professor Martin Böse vid universitetet i Bonn.

EDRi sammanfattar:

The conclusion of the study could not be clearer: “The added value of the new cooperation regime (quick and effective access to provider data) is mainly based on the abolition of cooperation obstacles and procedures ensuring effective protection of fundamental rights.”

Läs mer »

Säkerhetskris hos nätjättarna

Nätjättarna fortsätter att dras med säkerhetsproblem.

Facebooks senaste säkerhetslucka antyder att man faktiskt inte riktigt har grepp om vad man sysslar med. I The Guardian skriver kulturkritikern Rachel Withers…

”This latest blunder also builds on our picture of Facebook as unreliable and undependable, but this time it’s because they can’t protect us, not because they won’t. The Cambridge Analytica story was shocking but unsurprising: it revealed that Facebook didn’t care about our data, except insofar as it could sell it off, packaging it up for the consumption and use of the highest bidder. (…)

But in this case, it’s not just Facebook’s callousness and carelessness that’s been revealed: it’s their incompetence. Facebook missed serious holes in their security system. People didn’t (or no longer) expect Facebook to look out for them, but they thought Facebook was smarter than this.”

Samtidigt har Google drabbats av säkerhetsproblem, som leder till att man nu kommer att stänga ner Google+.

Vad som är extra allvarligt i detta fall tycks vara att Google känt till säkerhetsluckan men låtit bli att informera användarna. Vilket ju är en taktik som aldrig håller i längden.

Engadget skriver…

”Following a massive data breach first reported on by The Wall Street Journal, Google announced today that it is shutting down its social network Google+ for consumers. The company finally admitted that Google+ never received the broad adoption or engagement with users that it had hoped for — according to a blog post, 90 percent of Google+ user sessions last for less than five seconds. In light of these newly revealed security concerns with Google+’s API, the company has opted to put it out of its misery over the next ten months rather than try and make the social network more secure.”

Lite känns det som att Google fick en anledning att stänga ner G+. Vilket är tråkigt. Även om G+ aldrig riktigt fått luft under vingarna och även om det är en rätt osexig plattform, så har det ändå varit ett alternativ. Nu knuffas än fler användare över till Facebook, där våra data inte heller är säkra.

Det är på allvar hög tid för nya decentraliserade sociala plattformar, som bygger på öppen källkod och som sätter sina användares säkerhet och privatliv i främsta rummet.

Nytt avsnitt av 5 juli-podden – om Linux, Grindr och EU

I ett färskt höstavsnitt går vi igenom de senaste nätskandalerna:

  • Vi diskuterar uppförandekoder med anledning av coc-bråket i Linuxgemenskapen.
  • Dejtingappen Grindr outar bögar i repressiva länder genom att låta tredjepartsappar positionsbestämma användarna extremt exakt.

HAX rapporterar om det senaste i EU:

  • Upphovsrättspaketet har gått in i trialogfasen
  • EU-domstolen har godkänt att myndigheter kan få ut data om användare hos nät- och teleoperatörer även för misstanke om ringa brott.
  • Europaparlamentet har röstat igenom lagstiftning om 30 procent europeiskt innehåll på strömningstjänster.

Dessutom:

  • Karl rapporterar från den nätpolitiska konferensen NP14 i Berlin och intervjuar Jillian C. York från amerikanska Electronic Frontier Foundation om deras projekt Offline.
  • Tim Berners Lees kapselprojekt ska begränsa hur mycket åtkomst sociala media-företag får till våra data.
  • Explosionen av strömningstjänster kan ha lett till ökad piratkopiering.

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson på uppdrag av 5 juli-stiftelsen som arbetar för mänskliga rättigheter på internet.

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

70: Linuxgate, Grindrfail och EU-skandaler (MP3)

EU:s länkskatt och uppladdningsfilter – vad händer nu?

Nu har den så kallade trialogen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv börjat. Bakom stängda dörrar förhandlar Europaparlamentets delegation med ministerrådet och kommissionen. Deltagarna har som vanligt fått stränga uppmaningar att inte läcka något av vad som sägs till utomstående (läs: folket).

Men, i parlamentets förhandlingsdelegation sitter den tyska piratpartisten Julia Reda, som gör vad hon kan för att denna process skall vara öppen och transparent. Hon är uppbackad av ett beslut i EU-domstolen, som säger att man inte kan neka allmänheten tillgång till dokumenten i en trialog.

I en bloggpost förklarar Reda förhandlingspositionerna – och länkar även till relevanta dokument.

Vad kan då vi göra för att påverka processen? För tillfället bör vi inrikta oss på den svenska regeringen (när vi får en sådan). I ministerrådet röstade den avgående S+MP-regeringen för uppladdningsfiltret. Nu är det upp till oss att se till att den nya regeringen säger nej både till länkskatten och uppladdningsfiltret.

Vilket inte är omöjligt, med tanke på att det bara är drygt ett halvår kvar till EU-valet. De politiska partierna kommer att vara mer lyhörda än vanligt – helt enkelt för att de inte vill skrämma bort väljare.