Nätet till folket!
The Irish High Court har beslutat sätta stopp för landets datalagring. (Lagring av data om alla telefonsamtal, SMS, nätuppkopplingar, mobilpositioner etc.)
Resonemanget känns igen från när EU-domstolen – upprepade gånger – har förklarat den svenska datalagringen olaglig: Svepande datalagring som riktas mot alla, utan brottsmisstanke och utan rättslig prövning strider mot rätten till privatliv.
Statewatch: High Court strikes down Ireland’s data retention regime »
Samtidigt som polisens användning av hemliga tvångsmedel (avlyssning) ökar, vill Säkerhetspolisen ha mer övervakning.
I ett pressutspel pekar Säpos chef, Klas Friberg, på tre punkter.
Den kanske minst kontroversiella punkten är att ge Säkerhetspolisen rätt att ta del av uppgifter från signalspaning även under pågående förundersökning. Detta är en konsekvens av FRA-lagstiftningen, som jag aldrig riktigt lyckats förstå. Om man ändå redan bedriver signalspaning är det bara märkligt denna information – som man alltså ändå samlar in – inte får användas i pågående förundersökningar. Eller missar jag något här?
Nästa punkt är att Säpo vill att datalagringen – som EU-domstolen upphävt på grund av att den strider mot grundläggande mänskliga rättigheter – skall återupptas.
Vilket får mig att undra: Om Säpos uppgift är att försvara den svenska demokratin, varför envisas man då med att vilja ha verktyg för övervakning som EU:s högsta domstol anser vara i strid med den demokratiska rättsstatens principer?
Den tredje punkten handlar om kryptering och stats-trojaner. Säpo ogillar kryptering, eftersom den gör det svårare för dem att övervaka folk. Samtidigt är kryptering ett viktigt, ofta nödvändigt verktyg för företag, organisationer och individer.
Att skapa bakdörrar till kryptering vore att underminera säkerheten för alla, inklusive för centrala samhällsfunktioner. Det skulle öppna dörren för allehanda cyberbrottslingar och främmande stater.
Detta vill Säpo lösa genom så kallad hemlig dataavläsning, det vill säga en stats-trojan. Genom att i hemlighet installera spionprogramvara på folks datorer, plattor och telefoner vill man kunna avlyssna, övervaka och se alla filer och allt som görs på enheten. På så sätt kommer man bland annat att komma åt information när den – i okrypterat tillstånd – skrivs in eller läses.
Återigen handlar detta om ett verktyg som – när det hamnar i orätta händer, vilket det förr eller senare kommer att göra – försämrar säkerheten för alla. Det är rena drömmen för brottslingar, spioner och trollfabriker.
Säpo borde vara angeläget om att öka IT-säkerheten, inte medvetet försvaga den.
Slutligen: Det är ingen som protesterar mot att man övervakar människor som är misstänkta för brott eller som utgör en påtaglig fara för andra. Men detta måste gå att lösa utan svepande massövervakning av hela folket – och utan att underminera vårt samhälles IT-säkerhet.
/ HAX
Det går alltid till på samma sätt. Först så föreslås någon ny typ av massövervakning eller registrering. Politikerna lovar dyrt och heligt att denna bara skall användas om man behöver utreda verkligt allvarliga brott.
Men så blir det ju inte i verkligheten. Knappt hade FRA-lagen trätt i kraft förrän »FRA-shoppen« öppnade för en rad andra myndigheter. Samma sak gäller teledatalagringen / datalagringsdirektivet som (innan EU-domstolen upphävde det och upprepade gånger givit Sverige smäll på fingrarna) huvudsakligen kom att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.
Grundpremissen bör vara att om man alls skall ägna sig åt massövervakning eller massregistrering – då innebär detta ett så stort intrång i den enskildes rätt till privatliv att informationen bara får användas när det verkligen, verkligen är viktigt. Vår rätt till privatliv stadgas i sin tur i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som en av våra grundläggande rättigheter som inte får fuskas bort.
Därför är det anmärkningsvärt att se det förslag till »eBevis« som EU-kommissionen nu försöker få igenom. Där finns inga sådana spärrar. Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.
Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att personlig information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.
Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar. Och det är internetoperatören, den sociala plattformen eller appens ägare som skall göra en första bedömning av om en sådan begäran är i enlighet med svensk lag eller ej. Svenska rättsvårdande myndigheter är i normalfallet inte inblandade alls. Vilket kommer att skapa problem när till exempel polska myndigheter begär ut information som är relaterad till en handling som är brottslig i Polen men inte i Sverige.
EU-kommissionen signalerar även att man i framtiden vill kunna ägna sig åt realtidsavlyssning och direktåtkomst till information som lagras i molnet och på operatörernas servrar.
Hur detta går ihop med att EU-domstolen upphävt det direktiv som tillåter urskiljningslös datalagring (eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna) är oklart.
Länkar:
• Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof »
• Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU »
• Independent study reveals the pitfalls of “e-evidence” proposals »
• Cecilia Wikström om e-bevis: Ett sjukt dåligt förslag »
• European Commission rolls out its proposal for a so-called eEvidence law »
• EU-kommissionen om eBevis »
• E-evidence – cross-border access to electronic evidence »
• Riksdagen: Förordning om tillgång till e-bevisning inom EU och Direktiv om utseende av representant för utlämnande av e-bevisning »
Så kom en ny utredning om datalagringen. Man ändrar lite här. Man justerar lite där. Men en sak har inte ändrats: Man tänker fortfarande lagra data om alla svenskars telekommunikationer – urskiljningslöst.
Och det är just detta – att samla teledata rörande alla – som är kärnfrågan. Det är detta som Europadomstolen anser var oacceptabelt, vilket man redan meddelat i två domar.
Men det struntar alltså våra politiker i. För dem är det viktiga att kunna kontrollera folket. Att få veta så mycket som möjligt. Vilket är ett oroväckande överhetsperspektiv – som stämmer väl överens med deras ambition att styra och ställa över människor och deras liv.
Att beslut om att hämta ut data skall fattas av en åklagare är mest en skenbar förändring. Det räcker med en skissartad insikt om hur saker och ting fungerar i svenskt rättsväsende för att inse att detta på sin höjd är en formalitet. För att erbjuda något som ens liknar rättssäkerhet krävs i vart fall en riktig rättslig prövning – i domstol.
Rätten till privatliv är en grundläggande, omistlig mänsklig rättighet. Som sådan är människan själv dess källa, utan att någon auktoritet behöver åberopas. I vart fall är det så det bör vara. Mänskliga rättigheter skall vara ett av lagarnas själva fundament.
För att citera Glenn Greenwald …
(T)he presumption is that the government, with rare exception, will not know anything that law-abiding citizens are doing. That is why we are called private individuals, functioning in our private capacity. Transparency is for those who carry out public duties and exercise public power. Privacy is for everyone else.
Not: Det här inlägget skickade HAX i ett brev från fängelset. Bilden togs på en japansk restaurang i Berlin Neukölln under en av HAX sista dagar i frihet.
Så har då utredarna Sigurd Heuman, Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim lämnat över sitt delbetänkande om den svenska datalagringen till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.
Utredarna skriver i en debattartikel:
EU-domstolen har fastslagit att den svenska datalagringen inte är förenlig med EU-rätten. Att enbart upphäva de svenska reglerna är emellertid inte någon möjlighet.
…
Utredningen har undersökt olika former av datalagring. Den enda rimliga modellen är en som liknar den nuvarande, men som är ännu mer begränsad.
Det låter ju bra, men när man går in på detaljer visar det sig att utredarnas förslag på många sätt innebär en utökning av datalagringen – inte en begränsing. Till exempel vill utredarna differentiera längden för datalagringen, från dagens sex månader till tre olika längder: Två, sex och tio månader, beroende på hur viktig informationen är för polisen.
Att lagra viss information i tio månader i stället för sex månader låter inte som en begränsning. Bahnhofs vd Jon Karlung kommenterar syrligt på Twitter:
Hallå Orwell! Du fick rätt! Krig kallas fred. Slaveri frihet. Staten säger att datalagringen minskar – när den ökar! https://t.co/viBLcK3ZLF
— Jon Karlung (@JonKarlung) October 10, 2017
Även Journalistförbundet är kritiska. Jonas Nordling och Stephen Lindholm skriver i en replik till utredarna:
Vi säger inte att polisen aldrig ska få tillgång till uppgifter, men det måste finnas en rimlig balans mellan polisens intressen och den enskildes intressen. I andra EU-länder lyckas polisen utreda brott utan att länderna bryter mot mänskliga rättigheter. Det måste gå att lösa i Sverige också.
De menar rentav att den mjäkiga utredningen kan göra polisens arbete svårare:
Utredarna skriver att syftet med förslaget är just att ge polisen verktygen för att lösa brott. Men förslaget kan istället få motsatt effekt och riskerar dra ut på polisens problem ytterligare. Eftersom lagen troligtvis även i fortsättningen kommer att strida mot EU-rätten finns det en stor risk att det blir en vända till av domstolsprövningar. Det kommer att ta tid och kommer antagligen leda till att EU-domstolen återigen konstaterar att svensk lagstiftning inte håller måttet.
Men tillbaka till utredarnas debattartikel. Utredarna föreslår att ”samtal och meddelanden inom det fasta nätet” undantas från datalagring, men formuleringarna gör att man undrar om de förstår hur internet fungerar:
Polisen har störst behov av uppgifter från mobiltelefoner och internet. Samtal och meddelanden inom det fasta nätet behöver därför enligt utredningen inte längre lagras. Detta innebär till exempel att samtal från hemtelefonen eller mejl som skickas från en fast internetanslutning inte längre kommer att lagras. När det gäller internetåtkomst kan däremot inte samma begränsning göras, eftersom en stor del av internetbrotten begås från datorer med fast anslutning.
”När det gäller internetåtkomst”? Men mejl är ju internetåtkomst. E-post är en del av internet. Så är även telefonsamtal numera – den så kallade ”hemtelefonen” kopplar upp sig via internet. Menar de i själva verket ”webben” när de skriver ”internetåtkomst”? Det är oklart – kanske förklaras det närmare i utredningen, som jag inte läst än.
Värt att notera är även utredarnas retorik i debattartikeln. Man målar som vanligt upp en bild av de allvarliga brott där datalagring anses vara viktig:
Polisen får veta vilka platser en gärningsman varit på, vilka personer som gärningsmannen haft kontakt med och vilka personer som befunnit sig nära en brottsplats. Polisen får även reda på vem som använt den ip-adress som till exempel kan knytas till spridning av barnpornografi eller narkotikaförsäljning. Även i underrättelsearbetet är informationen viktig, inte minst för att upptäcka terrorister och illegala underrättelseagenter.
Knark, barnporr och terrorism alltså. Men i verkligheten är det en annan brottstyp som dominerar polisens förfrågningar till internetleverantörerna, nämligen fildelning, enligt siffror som internetleverantören Bahnhof offentliggjorde 2016:
Lägg till detta att utredarna föreslår en utökning av möjligheterna att koppla en IP-adress till en person:
Utredningen föreslår också att regleringen ska utformas så att en användare bakom en ip-adress alltid ska kunna spåras oavsett vilken teknik som operatören använder sig av. Så är inte fallet i dag.
Just denna punkt tycker jag spontant, utan att känna till de tekniska eller juridiska detaljerna, känns mest skrämmande. Varenda fotavtryck som görs på internet ska alltså kunna kopplas till en verklig person. Total övervakning.
Vi får nog anledning att återkomma till detaljerna i utredningen.
Delbetänkandet Datalagring – brottsbekämpning och integritet är en del av den större Utredningen om datalagring och EU-rätten, som beställdes av regeringen i februari 2017 för att ta reda på hur svensk lagstiftning ska förhålla sig till den dom i EU-domstolen från december 2016 som underkände generell datalagring.
Som utlovat släpper nätoperatören Bahnhof i dag utförligare information om innehållet i regeringens utredning Datalagring och EU-rätten.
Det mest graverande är kanske att utredningen går emot EU-domstolens ogiltigförklarande av nuvarande generell datalagringslagstiftning. Enligt läckan föreslår utredningen rentav att dagens 6 månaders datalagring ska utökas till 10 månader.
Bahnhofs vd Jon Karlung säger:
Sverige trotsar EU-domstolen genom att fortsätta övervaka samtliga användare. Förslagen krockar med mycket tydliga uttalanden från EU-domstolen.
Enligt Bahnhof innehåller utredningen också förslag på övervakning av VPN-tjänster, i form av krav på att logga ”första aktivering av anonymiseringstjänster”. Jon Karlung igen:
Det återstår att analysera vad förslaget betyder i praktiken. Men helt klart är att staten fått upp ögonen för VPN-tjänsterna.
Bahnhof är vidare kritiska till att förslagen i praktiken kommer innebära att Sveriges internetoperatörer måste lägga resurser på att bygga en infrastruktur som är optimerad för övervakning i stället för prestanda. Enligt läckan kommer förslagen kosta ”hundratals miljoner kronor i investeringar samt tiotals miljoner i löpande driftskostnader per operatör”.
Jon Karlung jämför utredningens förslag med situationen i Kina:
Hela branschen är i uppror. Sverige gör som Kina, där staten kräver att nätet ska vara skräddarsytt för övervakning, inte för att internet ska fungera så bra som möjligt. Kostnaden blir stor, men det värsta är att våra systemtekniker måste ägna sig åt fel saker. Vi vill lägga allt fokus på att hela tiden göra nätet snabbare.
Utredningens förslag ska presenteras av utredaren Sigurd Heuman den 9 oktober 2017. Enligt Bahnhof råder en ”konflikt även på insidan”, vilket ska ha lett till läckan.
Not: Jon Karlung är en av grundarna av 5 juli-stiftelsen, som driver Femtejuli.se.
Jon Karlung, vd för nätoperatören Bahnhof, har i dag läckt kortfattad info på Twitter om den svenska datalagringen, så som regeringen vill utforma den, får man förmoda:
Hallå Kina! Jag funderar på att söka asyl hos er. Jag har precis läst hemligt PM om datalagringen – fasansfullt! Mer info i nästa vecka.
— Jon Karlung (@JonKarlung) August 25, 2017
Bland annat vill man förbjuda vpn, logga vpn. Och så vill man tvinga operatörna att bygga ut NAT burkar, som ska datalagra. Plus 10 månader.
— Jon Karlung (@JonKarlung) August 25, 2017
Utförlig analys nästa vecka. Stora försämringar tekniskt för svenska bredbandskunder.
— Jon Karlung (@JonKarlung) August 25, 2017
Hur detta går ihop med EU-domstolens förbud av urskiljningslös datalagring är frågan. Vi ser fram emot den utförliga analysen.
Not: Jon Karlung är en av grundarna av 5 juli-stiftelsen, som driver Femtejuli.se.
Uppdatering: Mer detaljer i nästa post!
Nu föreslås Försvarets Radioanstalt – FRA – få rätt att spana på inrikes kommunikationer och begå dataintrång.
Förra veckan skrev vi om hur den nya lagen om datalagring ger Säpo rätt att på eget bevåg lagra metadata om alla våra elektroniska kommunikationer i upp till två år – om de skulle anse att det är nödvändigt.
Därför kan det även vara på sin plats att uppmärksamma att Försvarets Radioanstalt – FRA – är på väg att få rätt att spana på elektronisk trafik även inom Sverige. Utan att först behöva inhämta tillstånd.
Detta skall gälla i händelse av krig, vilket må vara en sak. Regeringen kan även besluta att så får ske vid krigsrisk, vilket möjligen lämnar ett visst tolkningsutrymme.
Även om man tycker att detta är bra bör man vara uppmärksam så att förslaget inte används för att sänka ribban för övervakningen i fråga.
Och tänka sig. Lite längre in i texten föreslås ett undantag från förbudet för FRA mot att spana på inrikes elektroniska kommunikationer (det är Säpos jobb) – i »brådskande situationer« i fredstid.
Dessutom skall det vara fritt fram för FRA att dela information med andra länder och internationella organisationer även om det inte går att garantera att denna inte används i den globala massövervakningen. Man skriver…
»Förslaget innebär att Försvarets radioanstalt, efter föreskrift eller beslut, får överföra personuppgifter till en mottagare utomlands även om Försvarets radioanstalt inte kunnat förvissa sig om skyddet för de överförda personuppgifterna hos mottagaren.«
Vad är nu detta för förslag? Jo, utredningen »Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning SOU 2024:59«.
Remisstiden gick ut i veckan och vi på 5 juli-stiftelsen har yttrat oss. Du kan läsa vårt remissyttrande genom att följa denna länk. Några nedslag…
»Stiftelsen menar att förslaget utöka FRA:s befogenheter att övervaka svenskar och svenskars kommunikationer är omotiverat och dessutom med stor sannolikt är oförenligt med Europakonventionen om mänskliga rättigheters grundläggande krav på skydd för privatliv och korrespondens. Utredningen uppvisar också påtagliga brister bland annat genom att negativa konsekvenser av föreslagen inte beskrivs och kvantifieras, vilket omöjliggör proportionalitetsbedömningar.«
»Stiftelsen avstyrker utredningsförslagen till förmån för att det görs en samlad översyn av alla övervakningslagar (oavsett syftet vid införandet). Vid en sådan översyn bör en nyttokostnadsanalys som även omfattar kostnader av övervakning göras.«
En intressant detalj som vi uppmärksammar är förslaget om att »signaler i elektronisk form får inhämtas oavsett om signalerna är under förmedling eller är lagrade«. Man betraktar alltså nu även lagrad data som signaler. Så att FRA får rätt att göra dataintrång. Detta är ändamålsglidning in action.
Vi noterar även att förslaget om »Signalspaning i övningsverksamhet« som det ligger innebär att FRA får avlyssna eller göra dataintrång hos i praktiken vem som helst av vilket skäl som helst och utan att det finns några faktiska kontrollmekanismer.
Detta är bara några exempel på märkligheter i utredningen. Läs mer i vårt remissyttrande.
Regeringen föreslår att Säpo skall kunna införa »nationell säkerhetslagring« av svenska folkets elektroniska fotspår – inklusive metadata om våra meddelanden – i upp till två år.
Enligt regeringens utkast till lagrådsremiss – Datalagring och tillgång till elektronisk information – skall Säpo på eget bevåg kunna proklamera nationell säkerhetslagring.
Inom ramen för denna skall alla tele- och internetoperatörer samt meddelandetjänster samla in och lagra följande uppgifter.
6.5 »Beslutet ska få omfatta uppgifter om abonnemang, trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör användare som är fysiska personer eller abonnenter. Uppgifterna ska vara nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan och slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunikationen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning, lokalisering av kommunikationsutrustning vid kommunikationen samt lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.«
Vilket som synes är mer än vad den redan existerande datalagringen (som för övrigt står i strid med EU-domstolens beslut om att upphäva EU:s datalagringsdirektiv) föreskriver.
Operatörerna oroas bland annat över att lokaliseringsuppgifter kommer att kräva orimliga lagringsvolymer med tillhörande kostnader.
Dessutom skall lagringsplikten vid nationell säkerhetslagring vara ett eller två år, till skillnad från den vanliga datalagringens huvudregel om sex månader.
Den nationella säkerhetslagringen skall kunna införas när Säkerhetspolisen anser att det föreligger ett allvarligt hot mot nationen. Så här motiveras det på sidan 65:
»Det går inte med någon större säkerhet att förutse vilka företeelser som kan komma att innebära ett tillräckligt hot mot den nationella säkerheten. Det är i stället mer ändamålsenligt att den behöriga myndigheten, på ett så komplett underlag som möjligt, avgör om det finns tillräckligt konkreta omständigheter för att anse att det finns ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet som är verkligt, aktuellt eller förutsebart.«
Men då så… Frågan man måste ställa sig är om det verkligen är tjänstemän på Säpo som skall fatta beslut om något slags nationellt undantagstillstånd vad gäller massövervakning.
Detta känns mer som en fråga för regeringen, om nu detta är något vi alls skall ha. Den kan också fatta snabba beslut om det kniper. Om det skulle bli krig eller terrorangrepp eller så.
Enligt förslaget skall Säpos beslut verkställas omedelbart och sedan bekräftas i efterhand av Försvarsunderrättelsedomstolen.
Hemliga polisen skall alltså fatta beslut om en aldrig tidigare skådad inhämtning av data i syfte att kunna kartlägga alla svenskar, deras kommunikationer och platsdata upp till två år bakåt i tiden. Vilket sedan skall bekräftas av en hemlig domstol. Orwell hade blivit imponerad.
Man kan även fråga sig hur regeringen tänkt sig att alla de utländska meddelandetjänster och appar som vi använder skall förmås verkställa svensk nationell säkerhetslagring.
Som historien visar tenderar alla övervakningslagar att utvidgas till syfte och metod. Tröskeln kommer att sänkas med tiden.
Det skulle inte förvåna om Säpo klipper till med en nationell säkerhetslagring så fort lagen trätt i kraft, med någon allmänt diffus motivering om det yttre och inre säkerhetsläget. Finns verktyget kommer det att användas.
Och så får vi väl hoppas att all denna integritetskänsliga data som skall lagras i åratal ute hos en stor mängd olika operatörer aldrig kommer att hackas, läcka eller missbrukas.
Detta är bara ett av alla uppseendeväckande förslag i regeringens utkast till lagrådsremiss, som nu skall ut på en ny remissrunda.
Vår ordförande filar redan på ett remissyttrande. Och här kommer vi att fortsätta gräva ner oss i detta dokument – som innehåller mycket mer som är anmärkningsvärt och oroande.
Stay tuned.
Länkar:
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Direkt till dokumentet ovan (PDF) »
• Aftonbladet / Oisín Cantwell: Säpo får helt nya möjligheter till massövervakning »
• SVT: Integritetsfrågorna offras på säkerhetens altare »
Bakgrund (nyast överst):
• Striden om ett nytt datalagringsdirektiv i EU »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 (PDF) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras »
Den nya EU-kommissionen kommer att ha fullt upp med att reglera internet, övervaka medborgarna och skrämma bort IT-investeringar från Europa.
Idag har Europaparlamentet godkänt den nya EU-kommissionen. Här är några frågor på dess bord som rör internet under mandatperioden.
Datalagring
2014 upphävde EU-domstolen EU:s direktiv om datalagring (lagring av metadata om allas telefonsamtal, SMS, e-post-meddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.).
Detta med hänvisning till de grundläggande mänskliga rättigheterna och vad de har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Nu diskuteras ett nytt datalagringsdirektiv i EU, som är tänkt att försöka kringgå EU-domstolens beslut. Precis som i Sverige vill man även komma åt de olika meddelandetjänsterna. Speciellt de totalsträckskrypterade.
Ännu finns inget konkret på bordet, men det kommer. Gissningsvis rätt tidigt under mandatperioden då det tar åratal att få igenom ett nytt direktiv. Det skulle inte förvåna om förslaget redan ligger klart och väntar på tillträdande kommissionär Brunners skrivbord.
Chat Control 2 / CSAR
Den nya EU-kommissionen står fast vid Ylva Johanssons ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i folks elektroniska kommunikationer (och molntjänster m.m.).
Om ministerrådet kommer fram till en position går frågan in i trilog-förhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet (client-side-scanning) och Europaparlamentet (som säger nej till Chat Control 2 i dess bärande delar).
Vilket med största sannolikhet kommer att landa i någon form av ja till förslaget. Om inte parlamentet upplever ett yttre tryck som får det att inse att ett hårdnackat nej ligger i dess intresse.
The Digital Services Act (DSA)
Den utgående EU-kommissionen lämnar efter sig frågan om hur det är tänkt att stora sociala media skall stoppa innehåll som man ogillar – men som inte är olagligt.
I en rättsstat bör det – i förväg – tydligt framgå vad som är tillåtet att säga eller ej. Det som inte uttryckligen är förbjudet måste vara tillåtet.
Det blir även upp till den nya kommissionen att se till att DSA:s krav på nätcensorer – Trusted Flaggers / betrodda anmälare) uppfylls. Riken är uppenbar att olika särintressen och intressegrupper kan komma att se en sådan roll för sig själva som ett verktyg för att kunna styra vad som sägs på nätet.
Hat & hot blir EU-brott
Kommissionen och parlamentet (inklusive alla svenska partier i Europaparlamsentet utom SD) driver på för att göra hat och hot till ett »EU-brott« i klass med terrorism och vapensmuggling.
Än så länge finns bara pladdriga policypapper och resolutioner som inte närmare berör vad det är som skall bli förbjudet att säga, skriva och posta. Men nu måste man bli mer konkreta.
Vad gäller »hat« är utrymmet för subjektiva bedömningar stort. Givet EU:s återkommande gräl med sociala media i allmänhet och X i synnerhet är det uppenbart att detta är en fråga som kommer att beröra yttrandefriheten på internet.
Vi följer denna dossier och återkommer när det händer något av betydelse.
Going Dark
Kommissionen, medlemsstaterna och Europol håller (vid sidan av Chat Control 2) på med ett projekt för att komma åt totalsträckskrypterad kommunikation, Going Dark.
Det finns dock redan en lösning, även om den har sina brister: Hemlig dataavläsning. Det vill säga spionprogram (client-side-scanning) på misstänktas telefoner och datorer som registrerar allt som sker på och kring enheten.
Dock drar frågan åt att man vill ha en generell möjlighet att komma åt krypterade meddelanden. Vilket kan kasta ett visst ljus över ministerrådets senaste förslag om client-side-scanning på allas telefoner och datorer som en del av Chat Control 2.
Nu återstår att se vad som kommer ut ur Going Dark-projektet. Blir det några förslag från kommissionen? Eller är detta något som medlemsstaterna kommer att hantera synkroniserat på nationell nivå?
EU, internet och världen
EU har en allt mer omfattande reglering vad gäller internet. Regler som den nya kommissionen har att upprätthålla – även om de driver IT-entreprenörer ut ur EU.
Chat Control 2 har föranlett meddelandetjänster som Signal att hota om att inte längre tillhandahålla sina tjänster i EU. Nya aktörer på meddelande-marknaden kommer att tvingas bygga in spion-moduler från början, vilket kommer att avskräcka nya aktörer som respekterar sina användares integritet.
GDPR gav oss inte bara cockie-eländet utan begränsade även EU-medborgares tillgång till en del utländska siter, bland annat utländsk media. Denna reglering gav dessutom våra företag en ny, kostsam byråkratisk börda.
EU:s nya AI-lagstiftning har än så länge medfört att Apple inte släpper alla sina AI-funktioner på mobiler i EU. Fler oönskade konsekvenser lär följa. Och investeringarna i AI kommer att ske i andra delar av världen.
The Digital Services Act har hamnat på kollissionskurs med yttrandefriheten. Den påbjuder även en omfattande byråkrati för stora sociala plattformar – vilket är en garanti för att startups som saknar Metas och Alphabets resurser och kår av jurister aldrig kommer att kunna etablera sig eller växa sig stora på markanden.
Detta drabbar inta bara oss i EU. Internet känner inga gränser. Om till exempel Chat Control 2 leder till bakdörrar till (än så länge) toitalsträckskrypterde meddelanden kommer sådana även att kunna utnyttjas av regimer i skurkstater för att förtrycka sin befolkning och opposition.
EU:s självbild är att man är »väldsledande« vad gäller att sätta en standard för reglering av IT. Det är inte helt säkert att det är en bra sak.
Detta var bara några exempel på vad som är i görningen. Följ oss för att hålla dig uppdaterad.