Regeringen föreslår ny datalagring. Igen.

Efter att EU-domstolen upprepade gånger har upphävt såväl EU:s datalagringsdirektiv som den svenska lagen om datalagring – så gör regeringen nu ett nytt försök att kräva lagring av data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner.

Ur regeringens pressmeddelande:

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att:

• Lokaliseringsuppgifter, t.ex. var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, t.ex. vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.

• Lagringsskyldigheten begränsas, t. ex. undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.

• Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.

• Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.

Under presskonferensen menade inrikesminister Mikel Damberg (S) att förslaget kommer att möta EU-domstolens krav, eftersom man nu kommer att införa differentierad lagringstid för olika former av data. Vilket är ett märkligt påstående. Vad EU-domstolen sagt är att svepande övervakning av alla medborgares kommunikationer utan konkret brottsmisstanke inte kan accepteras. Och på den punkten har regeringens förslag inte ändrat något. Vilket förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen även kommer att underkänna det nya förslaget, när det kommer upp till prövning.

Själva lagrådsremissen finns ännu inte tillgänglig på regeringens hemsida. Men enligt ministern följer förslaget i allt väsentligt den utredning (PDF) som presenterats.

Det är också värt att notera vad som sägs i den tredje punkten i pressmeddelandet. Det är nästan så att man misstänker att regeringen försöker blanda bort korten. Underrättelseverksamhet är inte det samma som utredningsverksamhet. För vanliga utredningar krävs ingen föregående rättslig prövning.

(Och man bör för övrigt ifrågasätta om beslut av åklagare verkligen möter kraven på en oberoende rättslig prövning, då svenska åklagare i praktiken är part i målet. Prövning i domstol borde vara ett minimikrav.)

Säkerhetspolisen klagar och vill – föga förvånande – ha mer övervakning. Här är det värt att notera att en av Säpo:s uppgifter är att försvara den svenska demokratin. I detta ingår våra fri- och rättigheter, som de formuleras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och som även är en del av EU:s fördragstexter. Och med tanke på att Sverige skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen – så är denna konvention i princip att jämställa med svensk grundlag. Därför är det uppseendeväckande och anmärkningsvärt att Säpo framför krav som står i strid med den demokrati de själva är satta att försvara.

Från nätoperatörernas sida fortsätter samtidigt motståndet. Till TT säger Bahnhofs Jon Karlung:

-De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU.

Han säger också att Bahnhof kommer att överklaga om det nya förslaget blir lag.

Och mycket talar för att EU-domstolen kommer att ge Sverige smisk på fingrarna. Igen.

Läs även Computer Sweden: Här är regeringens förslag på ny datalagringslag – geodata sparas kortast tid »

Bahnhof: Omarbetat datalagringsdirektiv ännu ett försök att slippa undan EU-rätten »