Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: datalagring

EU-domstolen på väg att stoppa datalagringen – igen

av

EU-domstolens generaladvokat föreslår att domstolen skall stå fast vid sitt beslut från 2014 om att svepande datalagring utan misstanke om brott inte skall vara tillåten.

Det är ett antal mål som rör Frankrike, Belgien och Storbritannien som snart kommer att avgöras av EU-domstolen.

EDRi:

The Advocate General confirms that the ePrivacy Directive and EU law applies to data retention for the purpose of national security. He proposes to uphold the case-law of the Tele2 case and stressed that “a general and indiscriminate retention of all traffic and location data of all subscribers and registered users is disproportionate” and that only limited and discriminate retention with limited access to that data is lawful. He states that “the obligation to retain data imposed by the French legislation is general and indiscriminate, and therefore is a particularly serious interference in the fundamental rights enshrined in the Charter” and similar criticism is raised on the Belgian and UK laws.

Enkelt uttryckt: Att lagra data om alla medborgares telekommunikationer, utan misstanke om brott strider – fortfarande – mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Detta är inte bara en knäpp på näsan för de medlemsstater som fortsatt trotsar EU-domstolens beslut om datalagringen – utan även för EU-kommissionen, som försökt ducka frågan.

Nu är frågan: Om domstolen går på generaladvokatens linje (vilket den förmodligen kommer att göra) – kommer detta då även att innebära att den nya svenska lagen om datalagring är ogiltig?

Sverige har ju som bekant, flera gånger, försökt kringgå EU-domstolens beslut. Nu senast med en ny lag om datalagring – som fortfarande bryter mot den grundläggande princip som domstolen slagit fast.

Inom ett par månader kommer domstolens slutgiltiga beslut. Och om domstolen då står för sina principer – då kan den svenska lagen komma att prövas igen eller möjligen ogiltigförklaras direkt.

EDRi: Indiscriminate data retention considered disproportionate, once again »

Privacy International: Preliminary Statement: Advocate General’s Opinion Advises that Mass Surveillance Regime is Unlawful »

EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »

Goddag yxskaft när EU:s ministerråd svarar på frågor om datalagring

av

Det har utbrutit något slags lågintensivt krig om ett eventuellt nytt datalagringsdirektiv i EU.

Här är en skriftlig fråga från den tyske piratpartistiske ledamoten i Europaparlamentet, Patrick Breyer, till ministerrådets president. Det är en rätt kort skriftväxling, så den återges i sin helhet.

MEP Patrick Breyer (Pp) till ministerrådet:

In view of the ‘Conclusions of the Council of the European Union on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime’:

1. Does the Council accept that data retention legislation which ‘applies even to persons for whom there is no evidence capable of suggesting that their conduct might have a link, even an indirect or remote one, with serious criminal offences’(1) and which ‘does not require there to be any relationship between the data which must be retained and a threat to public security’(2) violates EC law?

2. Does the Council accept that merely exempting persons whose communications are subject to the obligation of professional secrecy does not, for all other persons whose communications data are to be retained, ensure that there is a ‘relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ (3) and therefore does not satisfy the principle of proportionality?

3. Does the Council have any evidence that crime clearance rates in Member States with data retention laws in effect are significantly higher than crime clearance rates in Member States with no data retention laws in effect?

Ministerrådets svar:

As pointed out by the Honourable Member, the June 2019 Council Conclusions on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime summarise the progress made during the reflection process, which was launched in 2017 in order to analyse the requirements of the relevant case-law of the Court of Justice, in particular the TELE2 and DRI Judgments, and provide guidance for future work on the definition of possible solutions.

The Council Conclusions stress that the use of data retention and similar investigative measures should be guided by the protection of fundamental rights and freedoms as enshrined in the EU Charter and the principles of purpose limitation, necessity and proportionality.

Furthermore they specify that any legislative reforms at either national or European level should be compliant with the requirements of the EU Charter as interpreted by the Court of Justice. However the Council did not take a position on the issues raised by the Honourable Member. The Council, in accordance with Article 241 of the TFEU, requested the Commission to carry out a study on the issue of data retention.

Goddag yxskaft!

Ministerrådets svar kan enkelt och med bred pensel sammanfattas så här:

  1. Vi funderar – sedan två år tillbaka – över det där med massövervakning.
  2. Vi är medvetna om de mänskliga rättigheterna – även när vi våldför oss på dem.
  3. Eftersom det inte finns några bevis för att datalagring leder till att fler brott klaras upp – så svarar vi inte på frågan. Men vi har diskuterat att tillsätta en utredning.

Man kan notera en viss arrogans i ministerrådets inställning till det där med mänskliga rättigheter, rätten till privatliv och proportionalitet.

Respekten för de grundläggande mänskliga rättigheter som är basen för den demokratiska västerländska rättsstaten borde vara större.

Se även: Ylva Johansson flaggar för ett nytt datalagringsdirektiv i EU »

 

Ylva Johansson flaggar för ett nytt datalagringsdirektiv i EU

av

Det var kanske bara en tidsfråga. Men nu säger alltså EU:s nya »säkerhetskommissionär« Ylva Johansson att det behövs ett nytt datalagringssdirektiv – trots att EU-domstolen har slagit fast att svepande övervakning av alla människor utan brottsmisstanke inte är tillåten.

Ovan en screendump av en tweet från den tyske piratpartisten och ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer, som hört henne tala om saken i parlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE).

Frågan är hur detta är tänkt att gå till, med tanke på att EU-domstolen upphävt det förra direktivet på principiella grunder (att det bryter mot vad de mänskliga rättigheterna stadgar om rätten till privatliv).

Ylva Johanssons partikamrater i den svenska regeringen lär dock bli glada. De har ju just drivit igenom en ny svensk lag om datalagring som står i strid med EU-domstolens upprepade beslut.

(Tweetens länk »)

Danmark: Datalagringen igång igen efter att allvarliga brister avslöjats

av

Uppenbarligen är den danska regeringen lika skamlös som den svenska när det gäller datalagring. EDRi rapporterar…

»In March 2017, in the aftermath of the Tele2 judgment, the Danish Minister of Justice informed the Parliament that it was necessary to amend the Danish data retention law. However, when it comes to illegal data retention, the political willingness to uphold the rule of law seems to be low – every year the revision is postponed by the Danish government with consent from Parliament, citing various formal excuses. Currently, the Danish government is officially hoping that the CJEU will revise the jurisprudence of the Tele2 judgment in the new data retention cases from Belgium, France and the United Kingdom which are expected to be decided in May 2020. This latest postponement, announced on 1 October 2019, barely caught any media attention.«

Inte nog med att man struntar i EU-domstolen:

»However, data retention has been almost constantly in the news for other reasons since 17 June 2019 when it was revealed to the public that flawed electronic communications data had been used as evidence in up to 10000 police investigations and criminal trials since 2012. Quickly dubbed the “telecommunications data scandal” by the media, the ramifications of the case have revealed severely inadequate data management practices by the Danish police for almost ten years. This is obviously very concerning for the functioning of the criminal justice system and the right to a fair trial, but also rather surprising in light of the consistent official position of the Danish police that access to telecommunications data is a crucial tool for investigation of criminal offences. The mismatch between the public claims of access to telecommunications data being crucial, and the attention devoted to proper data management, could hardly be any bigger.«

Läs hela historien här » Danish data retention: Back to normal after major crisis »

EU-fråga: Accepterar ministerrådet att EU-domstolen säger nej till allmän datalagring?

av

Patrick Breyer, tysk piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet, har ställt en skriftlig fråga till ministerrådet om datalagring. Den är rätt kort, så här är den i sin helhet:

In view of the ‘Conclusions of the Council of the European Union on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime’:

1. Does the Council accept that data retention legislation which ‘applies even to persons for whom there is no evidence capable of suggesting that their conduct might have a link, even an indirect or remote one, with serious criminal offences’ and which ‘does not require there to be any relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ violates EU law?

2. Does the Council accept that merely exempting persons whose communications are subject to the obligation of professional secrecy does not, for all other persons whose communications data are to be retained, ensure that there is a ‘relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ and therefore does not satisfy the principle of proportionality?

3. Does the Council have any evidence that crime clearance rates in Member States with data retention laws in effect are significantly higher than crime clearance rates in Member States with no data retention laws in effect?

Vad innebär detta och varför är det viktigt?

Bakgrund: Efter att EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv (och även den svenska datalagringen) har frågan gått i långbänk. Ministerrådet vill se ett nytt direktiv. Den avgående EU-kommissionen har duckat frågan. Och nu får den tillträdande kommissionen ta ställning till om ett nytt direktiv skall tas fram – och i så fall hur det skall se ut för att följa EU-domstolens tidigare beslut. Om det alls är möjligt.

Frågan: Breyers frågor är högst relevanta att rikta till den av EU:s institutioner som är mest pådrivande för ett nytt datalagringsdirektiv. Hur ställer sig ministerrådet/rådet till frågan om svepande registrering av alla medborgares data- och telekommunikationer utan att det föreligger misstanke om brott? Hitintills har ministerrådet bara sagt att man vill ha datalagring, men inte svarat på några kritiska frågor.

Accepterar ministerrådet EU-domstolens underkännande av datalagringsdirektivet? Finns det något reellt samband mellan all den data som samlas in och allmän säkerhet? Står intrånget i individens privatliv i proportion till nyttan? Och kan man påvisa att länder med datalagring lyckas lösa fler brott än de utan?

Vi väntar med intresse på svar.

Debattartikel om datalagringen

av

»En sådan övervakning går emot principen att man ska anses vara oskyldig tills motsatsen är bevisad. Med datalagringsdirektivet måste man istället konstant öppna upp sitt liv för inspektion av ordningsmakten. Alla blir skyldiga att ständigt bevisa att man har rent mjöl i påsen. Missförstå mig inte, vi bör inte frånta polisen alla medel till övervakning. Vid stark brottsmisstanke finns det legitima skäl till övervakning av utvalda individer. Det är verktyg som polisen behöver, och som redan tillhandahålls av Svea Rikes Lag.

Vad vi inte bör ha är en oavbruten övervakning av praktiskt taget all tele- och internetkommunikation. Genom att framtvinga lagring av kommunikationer framtvingar datalagringsdirektivet dock just detta.«

Debattartikel i Sydsvenskan av Joakim Brorsson, doktorand inom IT-säkerhet vid Lunds Tekniska Högskola: Olämpligt att tvinga tele- och internetoperatörer att lagra data om alla svenskar. »

Går datalagringen att stoppa?

av

I morgon, den 1 oktober, börjar den nya lagen om datalagring att gälla. Då kommer tele- och nätoperatörerna åter att tvingas lagra data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer – för att kunna lämnas ut när myndigheterna så kräver. Detta trots att EU-domstolen sagt att man inte urskiljningslöst får lagra sådan data och inte utan att det finns en konkret misstanke om brott.

Den allmänna opinionen tycks dock vara positiv till mer övervakning – i spåren av grov brottslighet, terrorhot och något slags allmän oro. Frågor som rör individens rätt till privatliv och rättigheter tycks helt ha hamnat i skuggan.

Vad operatörerna kan göra är det man borde gjort från början. Och det som politikerna själva påstod skulle gälla, när direktivet och lagen diskuterades första gången. Nämligen att endast lämna uppgifter från datalagringen vid utredning av allvarliga brott. Till exempel vad gäller misstanke om brott som kan ge minst två års fängelse.

Integritetskränkningen i att registrera alla medborgares telekommunikationer är omfattande. EU-domstolen säger dessutom att svepande datalagring strider mot de mänskliga rättigheterna. Därför bör utlämning av denna data endast få ske när det verkligen är viktigt. Inte för att jaga fildelare. Inte för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.

Om operatörerna vägrar att lämna ut uppgifter från datalagringen vad gäller utredning av misstänkta brott med ett straffvärde på mindre än två års fängelse – då kan de hänvisa till allt från EU-domstolen till datalagringsdirektivets förarbeten och vad politikerna lovade när datalagringen infördes första gången.

Om staten är smart (well…) – då låter den sig nöja med det. För om den försöker tvinga operatörerna att fortsätta lämna ut uppgifter som rör bagatellartade brott, då måste det bli en domstolsfråga. Då kommer den förr eller senare att hamna i EU-domstolen igen. Och vi vet ju redan vad den domstolen tycker. Då får Sverige smisk på fingrarna. Igen. Och då blir det ingen datalagring alls.

Datalagringen är i grunden en kränkning av de mänskliga rättigheterna och individens rätt till privatliv. Den måste behandlas med den respekt och ödmjukhet detta kräver. Om vi alls skall ha lagring av data om alla medborgares telekommunikationer – då måste dess användning vara strikt förbehållen utredning av allvarliga brott. Annars skall vi inte ha den över huvud taget.

Nu börjar datalagringen i Sverige – igen

av

Den 1 oktober 2019 återupptar Sverige datalagringen – trots att EU-domstolen sagt att man inte får lagra data om alla medborgares telekommunikationer utan misstanke om brott.

Se filmen på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

EU:s ministerråd krävs på svar om datalagringen

av

Europaparlamentets nyvalda tyska piratpartist – Patrick Breyer – har just ställt en officiell fråga om datalagringen till ministerrådets president.

Främst handlar det om huruvida datalagring av uppgifter om elektronisk kommunikation är i enlighet med EU-domstolens beslut – i de fall den data som lagras omfattar personer som inte är misstänkta för något brott.

Breyer vill också veta om det finns några tydliga belägg för att fler brott klaras upp i länder som använder datalagring, jämfört med länder som inte datalagrar.

Denna fråga är dels relevant eftersom vissa medlemsstater (som Sverige) struntar i att EU-domstolen har upphävt datalagringsdirektivet och i flera fall (bl.a. Sverige) fått bakläxa vad gäller nationell lagstiftning om datalagring.

Dels är den viktig eftersom ministerrådet flaggat för att man vill se ett nytt datalagringsdirektiv i EU. Denna fråga har den avgående EU-kommissionen duckat. Men den tillträdande kommissionen kommer förmodligen att tvingas ta ställning till saken. (Det är bara EU-kommissionen som får lägga fram lagförslag i EU.)