Femte juli

Nätet till folket!

Pornhub kan få monopol på att kontrollera porrsurfande britters ålder (och därmed identitet)

av

Missa inte Engadgets djupartikel om företaget Mindgeek, som kan komma att få monopol på den ålderskontroll som Storbritannien håller på att införa för besökare av porrsajter, och som är en del av Digital Economy Bill.

Ålderskontrollen har kritiserats för att den i praktiken är omöjlig att genomföra utan att samtidigt ta reda på vem ”ägaren av åldern” är. Storbritannien kan alltså komma att registrera sina invånares porrvanor. Och som det ser ut nu kommer detta ske genom det privata företaget Mindgeek, som äger världens två största porrsajter: Pornhub och Youporn.

Engadget summerar:

The fact that Mindgeek may be entrusted with the deepest, darkest secrets of millions of Britons shouldn’t be taken lightly.

Förutom den ideologiska aspekten kommer kritik från Mindgeeks konkurrenter, som är rädda att behöva betala en ”mindgeekskatt”  till denna monopolaktör.

Och eftersom ålderskontrollen troligtvis kommer ske via kreditkort (eftersom man måste vara myndig för att ha ett sådant) varnar säkerhetsexperter för faran med att vänja befolkningen vid att lämna ifrån sig sina kreditkortsuppgifter lite här och var på nätet.

Macanvändare, varning för Proton!

av

Skadlig kod sprids nu till macanvändare. Den aktiveras när användaren skriver in sitt lösenord, enligt Wccftech:

OSX/Proton is used by criminals to steal login data to compromise user accounts. But it steals more than that. It can steal all the sensitive information stored on your computer, including data from password managers.

Proton har spridits genom att låtsas tillhöra säkerhetsföretaget Symantec. Programmet som användare uppmanas installera heter ”Symantec Malware Protector”. (Riktiga Symantec har inte någon produkt med det namnet.)

Länkar till denna skadliga kod har spridits friskt på Twitter, även av twitterkonton som är kopplade till Symantec. Antingen har någon hackat dessa konton, eller så har Symantec själva gått på bluffen.

Apple har svartlistat programmet, men den som redan installerat det på sin Mac gör bäst i att ominstallera hela systemet.

USA vill ställa man i Iran inför rätta för att ha hotat lägga ut spoilers till Game of Thrones

av

En 29-årig man i Iran hackade sig in i amerikanska tevekanalen HBOs nätverk och hittade information om handlingen i teveserier, bland andra ”Game of Thrones” och ”Curb Your Enthusiasm”, som inte sänts klart än. Han krävde företaget på 6 miljoner dollar i bitcoin, annars skulle han lägga ut spoilers på nätet.

Nu drar amerikanska åklagare mannen inför rätta, skriver Techcrunch.

USA kan förstås inte göra vad de vill med utländska medborgare i utlandet, så åtalet ska kanske ses symboliskt. Kanske är det amerikansk frustration som avspeglas i det frodiga språkbruket i åtalet.

FBI uttalar sig så här om 29-åringen:

In the simplest of terms, he lurked in the alleyways of the Internet, identified the vulnerabilities of his victim, and pickpocketed their information from thousands of miles away. After he had successfully identified their proprietary secrets, he held their future for ransom.  Today’s charges show that international cybercriminals are never beyond the reach of U.S. laws.

Och åklagaren säger så här:

Mesri now stands charged with federal crimes, and although not arrested today, he will forever have to look over his shoulder until he is made to face justice.

Åklagaren fortsätter:

American ingenuity and creativity is to be cultivated and celebrated — not hacked, stolen, and held for ransom.  For hackers who test our resolve in protecting our intellectual property — even those hiding behind keyboards in countries far away — eventually, winter will come.

Det kan i sammanhanget vara intressant att veta hur den 29-årige iraniern tog sig in i HBOs system. Det ska ha skett via de anställda på kanalen, vars privata konton iraniern hackade.

Amerikansk ”genialitet och kreativitet” ska givetvis ”odlas och hyllas”, som åklagaren skriver – just ”Curb Your Enthusiasm” (”Simma lugnt, Larry”) tillhör mina egna absoluta favoriter bland teveserier.

Men kanske bör företag som vill behålla sina hemligheter i fred inte bara lita till polis och åklagare (som i åtalet nämner, ”for informational purposes only”, att maxstraffet för överföringsbedrägeri är 20 års fängelse) – utan också se över sina anställdas säkerhetsrutiner.

Uber betalade utpressare 100 000 dollar för att hålla tyst om 57 miljoner läckta användarkonton

av

I oktober 2016 lyckades hackare få tillgång till uppgifter om 57 miljoner användare av det amerikanska företaget Ubers app för samåkning.

Bland uppgifterna fanns användarnas namn, mejladresser, telefonnummer och i vissa fall även information om körkort och registreringsnummer, eftersom 7 miljoner konton tillhörde förare.

Hackarna kontaktade Uber och begärde 100 000 dollar för att inte läcka uppgifterna.

Nu har det visat sig att Uber gick med på kravet, rapporterar Bloomberg. Dåvarande vd Travis Kalanick lät Ubers säkerhetsavdelning förhandla med hackarna, som företaget nu antar har raderat alla uppgifter.

Nuvarande vd Dara Khosrowshahi skriver i ett uttalande:

I recently learned that in late 2016 we became aware that two individuals outside the company had inappropriately accessed user data stored on a third-party cloud-based service that we use. The incident did not breach our corporate systems or infrastructure.

Den där sista meningen är intressant. Menar Uber alltså att 57 miljoner konton kan läcka utan att företagets infrastruktur anses knäckt? Det är kanske dags att börja inkludera molntjänster från tredje part i begreppet, annars betyder det ju ingenting.

Ubers säkerhetschef Joe Sullivan sparkades när händelsen uppdagades.

Vänj inte barnen vid övervakning

av

Leaving aside the security problems and the illegality of bugging kids, parents should not be raising their offspring to see constant surveillance as part of everyday life. Privacy is something that should be nurtured and protected, in the fact of continuous assaults from other aspects of our modern world. We should not be normalizing surveillance.

David Meyer, Privacy News Online: Germany is dealing with children’s surveillance watches in the right way

Se även vår notis: Tyskland förbjuder smarta klockor för barn

EU-utskott skrotar censurmaskinen

av

I går röstade Europaparlamentets utskott Libe (för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) om det kritiserade Upphovsrättsdirektivet.

I det yttrande som Libe röstade igenom är uppladdningsfiltret i artikel 13 struket, skriver Edri.

Detta filter skulle ha tvingat EUs onlinetjänsteleverantörer att filtrera allt som användarna laddar upp – filtret har därför i debatten kallats ”censurmaskinen”.

Vi har den polske parlamentarikern Michał Boni att tacka för arbetet med att ta fram ett förslag utan censurmaskin.

Huvudutskott för Upphovsrättsdirektivet är Juri (utskottet för rättsliga frågor). De ska rösta om ett yttrande den 25 januari 2018.

Tyskland förbjuder smarta klockor för barn

av

Tyska Bundesnetzagentur har förbjudit smarta klockor för barn, rapporterar Techcrunch:

Germany’s Federal Network Agency (Bundesnetzagentur) issued a blanket ban on smartwatches aimed at children this week — and asked parents who’d already purchased such a device to destroy them, for good measure.

Anledningen är att sådana klockor och andra ”wearables” kan användas för att spionera på barnen.

 

Sverige får sin första statstrojan

av

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Petra Lundh delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

Utredaren föreslår att Sverige inför en tidsbegränsad lag som tillåter ”hemlig dataavläsning”.

Regeringen förklarar vad som menas:

Med hemlig dataavläsning kan man med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel programvara, i hemlighet läsa meddelanden som skickas till eller från exempelvis mobiltelefoner. Det är redan i dag tillåtet att samla in sådan information men inte alltid möjligt på grund av bland annat kryptering.

I klartext innebär detta att regeringen vill komma runt Whatsapps och andra meddelandeappars end-to-end-kryptering. Eftersom det inte är något alternativ att knäcka krypteringen återstår bara för staten att läsa meddelandena på de berördas telefoner innan de krypterats och efter att de avkrypterats.

Tyskarna har gett tekniken namnet ”statstrojan” – tyska underrättelsetjänsten BND satsade under förra året 150 miljoner euro på att försöka komma runt krypteringen i meddelandeappar, något vi berättade om i 5 juli-poddens avsnitt 31.

Och belgarna gav nyligen Big Brother-priset 2017 till ”den europeiska trenden state hacking”.

Säga vad man vill om Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, men han är i alla fall väldigt trendig.

Statstrojanen får Big Brother-priset 2017

av

Belgiska Big Brother Award (BBA) går i år till den ”europeiska trend” som man kallar ”state hacking”, det vill säga att staten tar sig in i våra telefoner och andra enheter på ett sätt som skulle vara direkt olagligt om en simpel hackare gjorde samma sak.

Liksom många andra länder har Belgien lagar som ger staten rätt att installera skadlig kod – statstrojaner – på medborgarnas prylar:

This malware, created and used by government agencies, is installed on a suspect’s mobile device, tablet, or computer, in order to get full access to chat messages, photos, video recordings, or other private data.

Statstrojanen var juryns val. Allmänhetens pris gick till ANPR-kameror, som fotar bilars nummerplåtar, och numera en hel del mer saker, i trafiken.

Intressant nog hittas även ”smart cities” bland de nominerade till belgiska BBA. Smarta städer brukar hyllas för att vara miljövänliga genom att ligga i teknisk framkant, men belgiska BBA uppmärksammar att data ofta samlas in på ett okritiskt sätt:

Ever more data are being collected by an increasing number of cities and municipalities, without any authorisation and well-defined purposes.

Det finns många Big Brother Awards, som alla syftar till att ge ett föga smickrande pris till de myndigheter, institutioner, med mera som gjort mest för att hota den personliga integriteten under det gångna året.

FRA kritiserar FRA, typ

av

Är det en ödets ironi eller en ironisk blinkning att ”EU:s byrå för grundläggande rättigheter” förkortas FRA – Agency for Fundamental Rights?

Bokstäverna kommer ju inte ens i rätt ordning.

Vi vet i alla fall att byrån inrättades 2007, samma år som FRA-lagen var ett hett diskussionsämne i Sverige. (FRA-lagen röstades igenom 2008 och gav Försvarets radioanstalt ökade befogenheter att avlyssna kommunikation som passerade Sveriges gränser.)

Nu har FRA – byrån alltså, inte anstalten – släppt del två av en rapport där de undersöker hur övervakning påverkar de grundläggande rättigheterna.

FRAs grundpremiss är att “the mere existence of legislation allowing for surveillance constitutes an interference with the right to private life” – men man menar också att viss övervakning är nödvändig:

With terrorism, cyber-attacks and sophisticated cross-border criminal networks posing growing threats, the work of intelligence services has become more urgent, complex and international. Such work can strongly interfere with fundamental rights, especially privacy and data protection.

Edri har sammanfattat huvudlinjerna i rapporten:

  • Alla medlemsstater har någon form av tillsynsmyndighet för övervakningen.
  • Vissa av EUs medlemsstater har lagar där massövervakning får användas om det gynnar ”nationella intressen”. FRA kritiserar att dessa ”nationella intressen” inte specifieras.
  • Möjligheten för enskilda medborgare att få insyn i hur övervakningen går till är mycket begränsad.

Del ett av rapporten släpptes 2015, men flera terrordåd detta år gjorde att många länder ändrade sin övervakningslagstiftning snabbt, vilket föranledde del två av översynen.