Femte juli

Nätet till folket!

Uppkopplad dildo spelade in sin användare

av

En sexleksak som kan styras via en app i telefonen spelade in och lagrade en ljudfil under användandet, hävdar redditorer:

The lovense remote control vibrator app (used to control remote control sex toys made by lovense, such as this one) seems to be recording while the vibrator is on […] The file was a FULL audio recording 6 minutes long of the last time I had used the app to control my SO’s remote control vibrator

Tillverkaren har bett om ursäkt och släppt en uppdatering av appen som inte ska spela in användaren.

Men man kan väl lugnt konstatera att de som alltid varit skeptiska mot sexleksaker som är uppkopplade på nätet nu fått vatten på sin kvarn.

Henrik Alexandersson (HAX) på taket till tyska Bundestag.

HAX: Ett annat slags informationsbubbla

av

Det här med att sitta fängslad har sina sidor. Inte minst vad gäller tillgång till information.

Visst, vi har dagstidningar, radio och teve. Det vill säga mainstreammedia. Och det vet man ju att dessa inte alltid är objektiva sanningsvittnen – och att de mest rapporterar ur ett ovanifrånperspektiv.

Den fria debatten, de alternativa nyheterna, de fria analyserna på internet har vi inte tillgång till. Vilket är svårt irriterande och frustrerande. På något sätt känns det som man är satt till politisk ”reformering” av PK- och sossesverige. (Vilket naturligtvis inte kommer att fungera.)

Ännu värre är att man är utelämnad till mainstreammedias snäva nyhetsurval och sållning av ämnen. Det är sällan gammelmedia rapporterar något av intresse när det gäller till exempel övervakningsfrågorna, nätfrihet, yttrandefrihetsdebatten eller de stora rättighets- och demokratifrågorna.

För tillfället är jag sysselsatt med att kämpa mot kriminalvårdens byråkrati för att i vart fall få tillgång till riksdagens, regeringens, Europaparlamentets och EU-kommissionens hemsidor. Detta för att kunna följa och delta i den demokratiska processen – vilket är alla medborgares rätt.

Så länge jag har rätt att rösta och kandidera i allmänna val måste jag ju rimligen också ha rätt att ta del av den information detta förutsätter. I grund och botten är det en demokratifråga.

Det skall bli intressant att se vilka skäl de anför för att säga nej. Och skulle de – mot förmodan – säga ja, då måste detta rimligen gälla även för alla andra i kriminalvårdens omsorg. I rättvisans namn. Vilket de aldrig kommer att gå med på.

Så även om jag känner mig uttråkad och intellektuellt understimulerad – så roar jag mig i vart fall med att plåga byråkrater.

/HAX

Not: Det här inlägget skickade Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 5 november 2017. Bilden föreställer HAX på taket till Bundestag (Tysklands parlament) i Berlin den 1 juni 2017, där vi spelade in avsnitt 62 av 5 juli-podden.

FBI kan ha klantat sig i avkrypteringen av Sutherland Springs-skyttens iphone

av

Enligt obekräftade källor ska den misstänkte gärningsmannen i söndagens skjutning i Sutherland Springs, Texas, USA, ha haft en iphone, och enligt andra källor ska FBI inte ha kontaktat Apple under de första 48 timmarna efter gärningsmannens död för att få hjälp med att låsa upp denna iphone, rapporterar Reuters:

The delay may prove important. If Kelley had used a fingerprint to lock his iPhone, Apple could have told officials they could use the dead man’s finger to unlock his device, so long as it had not been powered off and restarted.

Vem vet, kanske behövde inte FBI Apples hjälp med att förstå att de kunde låsa upp telefonen med den dödes finger.

Men nyheten ska ses mot bakgrund av ”slaget om krypteringen” som utkämpades mellan FBI och Apple efter San Bernardino-skjutningen 2015, då FBI krävde att Apple skulle utveckla verktyg för att avkryptera innehållet i en telefon som använts av en av gärningsmännen. Apple vägrade och företagets vd Tim Cook skrev ett öppet brev till kunderna där han förklarade Apples beslut.

Google toppade sökresultat med ryktesspridning om attentatsmannen i Sutherland Springs

av

I går ägde ett tragiskt och obehagligt våldsdåd rum i Sutherland Springs, Texas, USA. En ensam gärningsman ska ha skjutit ihjäl 26 personer i en kyrka.

Den som googlade gärningsmannens namn fick desinformation och ryktesspridning bland de första sökträffarna, detta i form av ”Popular on Twitter”-modulen som ligger under ”Top stories”. Google visade nämligen tweets från extremhögern, som försökte etablera att gärningsmannen var vänsterextrem, muslim och Bernie Sanders-anhängare. Det är oklart vad som skulle vara värst.

Gizmodo kommenterar:

Google, Twitter, and Facebook have all regularly shifted the blame to algorithms when this happens, but the issue is that said companies write the algorithms, making them responsible for what they churn out. As CNN’s Jonathon Morgan noted, those algorithms are often designed to “show attention-grabbing, influential content to exactly the people most likely to be manipulated by it.”

Google har svarat på kritiken, och säger sig vilja förbättra sitt rankningssystem för tweets.

Kan Apple och Google se dina privata porrbilder?

av

Frågan ställs av Techcrunch med anledning av dessa företags till synes magiska förmåga att tagga användarnas foton med de föremål de innehåller. (Jag verkar inte ha den funktionen på min ipad, men iphoneanvändare kanske vet vad som menas.)

Techcrunch förklarar att inga bilder skickas till företagen för analys – algoritmerna är numera så sofistikerade och optimerade att de arbetar lokalt på våra telefoner.

Men vem vet. Techcrunch lovar återkomma med företagens svar på frågor om hur de behandlar användarnas data.

Vad man också bör vara uppmärksam på är vilka friheter enskilda appar tar sig, efter att man gett dem tillgång till telefonens foton eller rentav dess kamera.

En utvecklare med kopplingar till Google visade nyligen hur en iphoneapp med kamerarättigheter teoretiskt sett kan ta bilder utan att användaren märker det, och direkt ladda upp dessa bilder.

Frågan är dock om en sådan app skulle slinka igenom Apples strikta godkännandeprocess. Samma idé i en androidtelefon är kanske mer realistisk.

Europaparlamentet röstar för ökat eskydd

av

Den så kallade Eprivacyförordningen har nu som väntat röstats igenom av EU-parlamentet, med röstsiffrorna 318 mot 280 (20 avstod).

Och det verkar vara en ganska bra slutversion som nu godkänts av parlamentet.

Eprivacyförordningen ska skydda internetanvändare mot alltför aggressiv spårning och reglera hur internettjänster får slå mynt av användarnas data. Eprivacyförordningen är alltså ett slags eskydd.

Motståndarna var i princip den samlade industrin. Till och med förlagshusen lobbade mot konsumentskyddet i förordningen, eftersom tidningarna vill kunna sälja information om läsarna till annonsörer, skriver Netzpolitik.

Tacka NSA för de senaste utpressningsvirusen

av

En ny våg av ransomware har svept över världen. Utpressningvirus? Lösensummevirus?

Nu har säkerhetsforskare kommit fram till att den skadliga koden utnyttjar samma säkerhetshål som amerikanska National Security Agency känt till sedan länge, och som läckte via gruppen Shadow Brokers tidigare i år, vilket bland annat möjliggjorde lösensummeviruset Wannacry.

Wccftech skriver:

While Microsoft may have patched up the flaw before they were sold to criminals and/or publicly dumped, the security vulnerabilities that the United States’ National Security Agency likely sat on for years continue to prove devastating. So far a number of major ransomware epidemics have been powered by these SMB-focused flaws leaked from NSA, including WannaCry – one of the most disastrous attacks that crippled entire networks of major hospitals.

Det verkar alltså som att vi återigen kan tacka NSA för de senaste attackerna mot våra datorer.

Läcka: Frankrike, Portugal och Spanien lobbar för uppladdningsfilter

av

Statewatch har publicerat läckta dokument som visar att Frankrike, Portugal och Spanien vill ha det uppladdningsfilter som kommissionen först föreslog som en del av det nya upphovsrättsdirektivet, men som nyligen ifrågasattes av sex länder – Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern – till vilka även Tyskland slutit sig.

Som Femte juli berättat tidigare har ordförandelandet Estland visat sig vara en upphovsrättshök och censurivrare.

I korthet handlar de tre ländernas förslag om att omdefiniera begreppet ”hosting providers”. Enligt Ecommercedirektivet ska rena hostare inte kunna ställas till svars för vad användarna laddar upp, så länge man agerar och tar ner olagligt innehåll när man uppmärksammats på det. Men genom att säga att hostarna inte ”hostar” utan snarare ”uppträder” faller de inom annat lagrum där tillstånd krävs från rättsinnehavare innan ”uppträdandet” (som egentligen är ”hosting”) kan ske.

Hänger ni med?

Edri har gått igenom läckan i detalj och kritiserar de tre länderna:

It seems irrelevant to the French, Spanish and Portuguese that the European Court has ruled that it is unacceptable to impose a filtering obligation on providers if that filtering

Edri konstaterar också att förslaget är goda nyheter för hosting providers utanför EU, som om förslaget blir verklighet lär slippa konkurrens från företag inom EU.

Europaparlamentet röstar för ökat skydd av visselblåsare

av

Europaparlamentet har röstat ja till ett ”förslag till yttrande” för att skydda visselblåsare.

Därmed har parlamentet gett klartecken till det parlamentariska utskottet Libe att sätta ihop ett betänkande, som på sikt ska få Europeiska kommissionen att lägga fram lagstiftning på området.

Det var den franska parlamentarikern Virginie Rozière, tillhörande den radikala socialdemokratiska gruppen, som tog initiativ till förslaget till yttrande.

Därför är Facebooks nya riktlinjer för medier en viktig nyhet

av

När Facebook släpper nya riktlinjer för publicister är det en viktig och skrämmande nyhet. Jag återkommer till varför.

Enligt tisdagens kungörelse från Adam Mosseri, ”head of news feed”, kommer Facebook (återigen) ta krafttag mot det som kallas fake news.

Medier som vill publicera sina nyheter på Facebook ska följa främst dessa tre principer – som uttrycks så här av Facebook själva:

  • ”Folk på Facebook uppskattar innehåll som är relevant och informativt.”
  • ”Folk på Facebook uppskattar korrekt, autentiskt innehåll.”
  • ”Folk på Facebook uppskattar normer för tryggt, respektfullt uppträdande.”

Detta är i själva verket en skärpning av redan existerande riktlinjer, rapporterar Techcrunch.

Kommentar

Häromdagen nämnde jag för en person att jag låtit bli att logga in på Facebook under ett par veckors tid och att det var ganska befriande. Han gillade idén, men tillade: ”Hur ska jag då få nyheter?” Han menade det på fullt allvar. Klart att han vet att det finns andra nyhetssajter, men han var så van att enbart använda Facebook som nyhetsflöde att det skulle bli jobbigt att hitta en ersättare.

Detta var ett uppvaknande för mig. För oss som bevakar nätfrågor kan det faktum att folk använder Facebook som primär nyhetskälla bli ganska abstrakt. Själv följer man väl nån länk då och då, men det är huvudsakligen andra, ”riktiga” media som står för den huvudsakliga nyhetsförmedlingen.

Därför har jag ibland raljerat över fokuset på Facebooks riktlinjer för vad medier får publicera där. ”Låt dem ha vilka riktlinjer de vill, de är ett privat amerikanskt företag och vi gör bäst i att undvika det.” Typ.

Men nu är det dags att acceptera faktum, nämligen att massor av människor i likhet med min vän enbart använder Facebook som nyhetskälla.

Pravda, släng dig i väggen. Facebooks ”folk” finns över hela världen och passerade i år 2 miljarder användare.

Så när Facebooks ”head of news feed” – läs: propagandaminister – stramar åt reglerna kring vad medier får publicera på Facebook så är det en viktig nyhet som påverkar miljoner människors vardag.

Lägg till detta att Facebook (återigen) börjat experimentera med att dölja inlägg från sidor (”pages”) från folks flöden om sidorna inte betalar. Det är inte utpressning utan bara klassiskt affärstänk: Börja gratis, gör användare och media beroende, börja sedan ta betalt.

Men särskilt roligt är det inte.

Den tidning som inte finns på Facebook … Mina tankar går till när tidningar först började anamma webben. Av de stora var Aftonbladet Kultur först. DN sist. Nu är det inte längre (bara) webbstrategi som diskuteras på mediehusen, utan facebookstrategi, möjligtvis under den förskönande täckmanteln ”sociala medier-strategi”.

Facebook är den nya webben.

Vad säger ni själva? Hur hamnade vi här? Vad kan man göra åt det? Jag misstänker att ytterst få eller ens någon av Femte juli-läsarna använder Facebook som primär nyhetskanal (eller över huvud taget). Så kanske är det en abstrakt diskussion, som sagt.