Idag röstar EU:s ministerråd om automatiserad nätcensur

Just nu sitter EU:s justitie- och inrikesministrar i möte för att klubba medlemsstaternas position vad gäller en ny förordning om terror-relaterat innehåll online – 2018/0331(COD) Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on preventing the dissemination of terrorist content online – general approach. (PDF»)

Förslaget innebär i korthet att terror-relaterat material som laddats upp av användare på sociala plattformar skall avlägsnas inom en timma från det att en (ej närmare definierad) nationell myndighet gjort plattformen uppmärksam på dess existens.

Till att börja med kan man konstatera att även om detta är en förordning (som skall tillämpas rakt av), så ger den medlemsstaterna en öppning för att hänga på ytterligare skäl för censur som kan använda samma verktyg. (Se till exempel tyska NetzDG – som använder liknande verktyg för att rensa sociala plattformar från »hat«. Vilket visat sig vara ett reellt hot mot det fria ordet.)

I sak är definitionen av terror-relaterat innehåll fortfarande vag. Jag är inte helt övertygad om att justitieminister Morgan Johansson (S) har helt torrt på fötterna när han säger att »Vi har varit angelägna om att det här ska handla om det som är straffbart. Alltså till exempel att uppmana till terrorhandlingar eller råd kring hur man kan begå olika terrorhandlingar.« Och mycket riktigt fortsätter han i nästa andetag med en brasklapp. »Sedan finns det en gråzon, sådant man tycker är olämpligt, men som inte är straffbart.«

Dessutom finns klara signaler i förordningens inledande text som gör det rätt klart att man gärna ser att de sociala plattformarna hanterar sådant här inom ramen för sina användarvillkor. Vilket dels riskerar att leda till överfiltrering och dels gör den enskilda användaren rättslös. (Rätten till överprövning gäller bara om beslutet om att avlägsna innehåll kommer från myndigheterna.)

Ett allvarligt problem är att denna förordning kräver övervakning, kontroll och analys av allt som alla laddar upp på t.ex. Facebook, Twitter och Youtube. Det gäller allt du skriver, alla bilder du lägger upp och allt du länkar till. Även om det bra är en bild från julfesten.

Dels talar förordningen om proaktiva åtgärder. Dels stadgar artikel 6:2 att plattformarna skall hindra att sådant material som en gång plockats ner inte skall kunna publiceras igen. Här talas uttryckligen om att använda »automatiska verktyg« – det vill säga automatisk filtrering – det vill säga automatiserad censur.

Man vill även att dessa verktyg skall användas för att upptäcka, identifiera samt avlägsna eller blockera terror-relaterat innehåll på plattformarnas eget initiativ.

Det råder alltså ingen tvekan om att förlaget kommer att leda till automatiserad filtrering, syftande till censur, av allt.

(Som av en händelse kommer detta förslag samtidigt som EU diskuterar automatisk filtrering, syftande till censur – när det gäller upphovsrättsskyddat innehåll. Möjligen försöker man slå två flugor i en smäll.)

/ HAX

Edit: Nästa steg blir Europaparlamentet. Om parlamentet gör större ändringar blir det förhandlingar. Om parlamentet säger ja, då är det klappat och klart.

Läs även EDRi – Terrorist Content Regulation: Civil rights groups raise major concerns »

När EU går terroristernas ärenden

Att skydda medborgarna mot terrorism är en fråga på flera plan. Dels handlar det om att förhindra terrorattentat. Dels handlar det om ett försvar mot terrorismens underliggande mål – det vill säga dess strävan att ödelägga vårt öppna, fria, demokratiska samhälle.

Vad gäller det första – att förhindra terrorattentat – pekar erfarenhet och forskning på att massövervakning inte ger det skydd man hoppats. De flesta terrorister som genomfört attentat har varit kända för och flaggade av myndigheterna. Men man har inte haft resurser att hålla ögonen på dem. Istället har man satsat på att övervaka allt som hela befolkningen har för sig. Vilket inte gör oss tryggare, utan snarare tvärt om.

När det gäller att försvara vårt öppna, fria, demokratiska samhälle bör det rimligen innebära att försvara våra mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. I detta ingår till exempel rätten till privatliv och yttrandefriheten. Men det är inte vad som sker. Istället gör EU gemensam sak med terroristerna för att undergräva dessa värden.

Just nu arbetar EU-maskineriet med flera olika ärenden som är problematiska.

Regulation on Terrorist Content Online

EU-kommissionen föreslår en ny reglering för att bekämpa terror-relaterat material online. EDRi sammanfattar några av regleringens centrala punkter:

  • Obligations to take down content on the basis of removal orders within one hour.
  • An arbitrary system of referrals of arbitrarily designated potentially dangerous (but not illegal) content to internet service providers. The removal of this content is decided by the provider, based on their terms of service and not the law.
  • Unclear, arbitrary “proactive” measures to be imposed on an unclear subset of service providers to remove unspecified content.

I regleringens förklarande delar öppnar man för att operatörer och plattformar skall kunna använda AI för att identifiera och avlägsna oönskat, terror-relaterat material. Vilket, speciellt då denna teknik än så länge är i sin vagga, är teknik som varken är speciellt tillförlitlig eller allmänt tillgänglig. I den mån den finns och kan användas kommer den att leda till överfiltrering, det vill säga att man censurerar mer än vad som är tänkt och nödvändigt. Dessutom är detta en teknik som förmodligen bara de stora plattformarna kommer att ha resurser för att använda. Den blir alltså en barriär som hindrar små och nya aktörer från att ge sig in på marknaden.

Överfiltrering ses för övrigt inte som ett problem i regleringen, utan ett mål.

Därtill kommer det ständiga problemet att ansvaret för censuren flyttas från lagstiftning och rättsväsende till privata operatörer och deras användarvillkor. Vilket gör individen rättslös.

I slutändan landar detta i att allt material som vi laddar upp på olika plattformar kommer att övervakas, granskas och analyseras. Allt.

Länk: Terrorist content regulation – prior authorisation for all uploads? »

Europaparlamentets TERR-utskott

Samtidigt pågår arbetet med en icke-bindande rapport i Europaparlamentets speciella, hemlighetsfulla »Special Committee on Terrorism« (TERR). Dess syfte tycks i stort sett vara att understödja de initiativ som kommer från EU-kommissionen på området.

Även här har EDRi en slagkraftig sammanfattning…

Unfortunately, references to fundamental rights were so scarce that Committee members chose to add a preamble to the Report to introduce vague considerations for the respect of fundamental rights and freedoms instead of mainstreaming our fundamental rights in the text. For instance, the Report calls for the alignment of the European counter-terrorist policies with the Charter of Fundamental Rights of the European Union, while proposing measures that are in contradiction to this principle. (…)

Compensating repressive and freedom-restrictive measures with superficial references to fundamental rights (such as removing more content online “but without endangering freedom of speech” or balancing interoperability with “fundamental rights of the data subjects”) is utterly insufficient at best and duplicitous at worst. Fundamental rights deserve stronger protection.

Rapporten upprepar även det farliga och orealistiska kravet på bakdörrar till kryptering. EDRi igen…

Worse still, it exacerbates the initial provisions on encryption, by requesting the development of a hub for decryption, including decryption tools and expertise within Europol, to access data obtained in the course of criminal investigations. Weakening encryption to supposedly support law enforcement services actually creates vulnerabilities and increases security risks.

Vilket öppnar allt vi gör på nätet för främmande makt och allsköns cyberbrottslighet.

Denna rapport (som alltså lyckligtvis inte är bindande, men ändå allvarlig) kommer upp till votering i plenum på någon av Europaparlamentets sessioner nu i vinter.

Länk: The TERR Committee votes on its irreparable draft Report »

/ HAX

Expressen angriper yttrandefriheten

Expressen har den senaste veckan uppmärksammat att det förekommer listor på internet där kända personers religionstillhörighet listas, närmare bestämt att de är judar.

Det kan man ju tycka vad man vill om. Man kan bli upprörd över konspirationsteorier om att judarna styr världen. Eller man kan bli imponerad över den höga andelen judar som fått Nobelpriset. Men oavsett hur man reagerar så är listorna som sådana knappast olagliga. Förmodligen är det därför som Expressen inte skriver upprörda artiklar över de sajter som publicerar listorna (till exempel Wikipedia ovan) eller polisanmäler dem.

Vad gör då Expressen? Jo, de skriver en mastodontlång artikel om ett annonsföretag vars sökresultat innehåller länkar till listorna i fråga: Google. Kanske är artikeln så lång för att maskera hur tunn kritiken egentligen är: Expressen kritiserar Google för att inte ta bort sökresultat ”som präglas av hat, antisemitism eller som till och med kan innehålla brottslighet”. Läs den formuleringen igen. Endast som en sista punkt kommer brottsligheten in, ihopbuntad med ”hat” och ”antisemitism”, som förvisso inte är särskilt trevligt, men som skyddas av något som Expressen kanske har hört talas om: Yttrandefrihet.

Artikeln är del av en kampanj mot Google (”En vecka av kritik mot Google”), där Expressen också uppmärksammar att Google länkar till upphovsrättsskyddat material. Men inte på det sätt man förväntar sig. Nätverket Granskning Sverige är ett medborgarinitiativ där glada amatörer granskar proffsjournalisters artiklar utifrån en invandringskritisk grundinställning, om jag förstått det hela rätt. En del av den granskningen är att publicera originalartikeln, göra understrykningar och visa var journalistiken innehöll faktafel. Denna publicering kan rent tekniskt utgöra ett brott mot upphovsrättslagen. Expressen utnyttjar detta juridiska kryphål till att tysta alternativa röster – i slutändan konkurrenter till tidningens egna journalister. Det är fanimej skamligt, oavsett Granskning Sveriges eventuellt osmakliga (men knappast olagliga) agenda.