• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

Chat Control 2 – läget sommaren 2025

15 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Här kommer en komprimerad sammanställning av vad du behöver veta om Chat Control 2, inför höstens politiska strid.

Chat Control 1 är ett tillfälligt undantag från vissa delar av EU:s ePrivacy-direktiv. Det möjliggör för meddelandetjänster att frivilligt skanna efter sexuella övergrepp mot barn. Det är vad som gäller nu.

Chat Control 2 är förra EU-kommissionären Ylva Johanssons förslag om att låta AI granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden. Även sådana som är totalsträckskrypterade. Detta skall vara obligatoriskt för i princip alla meddelandetjänster och e-postleverantörer.

Förslaget har fått kritik för att det bryter mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Samt mot yttrandefrihetens rätt att »ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning«.

Bland kritikerna finns Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens egen rättstjänst, ministerrådets rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet och hundratals forskare, jurister och säkerhetsexperter.

EU-kommissionen medger själv att förslaget inskränker grundläggande mänskliga rättigheter. Men man kör på ändå.

Europaparlamentet har sagt nej till Chat Control 2 i dess centrala delar. Vi får hoppas att det nyvalda parlamentet står fast vid detta. (Fast det kommer oroväckande signaler.)

På tal om det sa de svenska Moderaterna och Liberalerna nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen. Men nu röstar de för samma sak som regering, i EU:s ministerråd.

Bland medlemsstaterna i ministerrådet har frågan dragits i långbänk i över tre år. Länder som Polen och Tyskland har lyckats upprätthålla en blockerande minoritet. Det är oklart hur det blir med den saken nu, med den nya tyska regeringen.

Det senaste skarpa förslaget i ministerrådet var client-side-scanning, det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer. Vilket även är den svenska regeringens linje.

Det danska EU-ordförandeskapet tänker nu sätta fart på frågan igen. Det arbetas på ett uppdaterat förslag, på tjänstemannanivå.

Nästa ministerrådsmöte (RIF) hålls den 13-14 oktober. Då hoppas man kunna ta någon form av beslut. Om så skulle ske blir det trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Bakom stängda dörrar.

Nu har vi tid på oss att bilda opinion mot Chat Control 2 fram till ministerrådsmötet i oktober. En bra början är att dela denna information, så att folk vet vad det handlar om.

Chat Control 2 är en kränkning av människors rättigheter och integritet på en nivå som tidigare varit otänkbar.

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, ChatControl

Sluta tumma på våra fri- och rättigheter!

14 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Skall man säga ifrån när staten börjar begränsa de mänskliga rättigheterna? Eller tänker vi vänta tills det är för sent?

I sitt standardverk om den totalitära statens ursprung skriver Hannah Arendt att människor inte förstår att allt faktiskt är möjligt. Allt. Vilka vansinnigheter som helst.

Nazityskland och Stalins Sovjet är exempel på absurda dödskulter på väg mot sina respektive utopier – som få kunnat föreställa sig i förväg.

Arendt påpekar också att man inte kan förvänta sig att den totalitära staten skall komma i samma skepnad som förra gången. Och att det inte nödvändigtvis behöver finnas någon ond plan, några missriktade goda föresatser eller ens några föresatser alls.

Vidare gör hon denna grundläggande observation…

»Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna.«

Vilket är värt att hålla i minnet när politiker föreslår att vi måste göra det ena eller andra som begränsar individens frihet eller rättigheter.

De grundläggande mänskliga rättigheterna som vi känner dem idag formulerades efter andra världskriget – med syfte att förhindra att en stat, överhet eller majoritet förtrycker den enskilda individen. Ett regelverk för att det som skedde inte skall kunna ske igen.

I debatten om den svällande övervakningsstaten brukar jag påpeka att vi inte kan veta vem som styr vårt land i morgon. Förr eller senare kommer någon ondsint autokrat som kan använda sådana verktyg för att förtrycka enskilda, grupper eller hela folket.

Då gäller det att våra grundläggande fri- och rättigheter är intakta. Så att en framtida totalitär stat i vart fall inte kommer nyckelfärdig.

Men det behöver som sagt inte ens handla om onda avsikter. Missriktad välvilja är grunden för mycket elände. Och utopister är alltid övertygade om att det de gör är rätt, för en större sak som anses vara det bästa för samhället som helhet och värt vissa bondeoffer.

Själv fruktar jag dumhet, inkompetens och drevkultur mer än ondska. Övergrepp mot individens rättigheter kan även ske för att någon vill sopa misstag eller övertramp under mattan. Eller av överdrivet nit. Eller missriktad ambition.

Allt är som sagt möjligt. Och hotet behöver inte komma i samma skepnad eller från samma håll som förra gången. Den demokratiska rättsstaten kan urholkas av de bästa och vackraste intentioner.

Det talas om att begränsa våra grundläggande fri- och rättigheter för att bekämpa gäng och terrorister, för att rädda barnen från övergrepp, för klimatet, för att bekämpa felaktiga åsikter, i namn av kriget mot narkotikan, för att stoppa penningtvätt… och så vidare.

Här gäller det att hålla en rågång i debatten.

Det är till exempel acceptabelt att övervaka människor som misstänks för brott – men inte alla andra, hela tiden.

Det är även acceptabelt att stoppa konkreta uppmaningar till våld – men inte åsikter.

Det är med andra ord OK att begränsa en människas grundläggande rättigheter om hon är på väg att kränka någon annans säkerhet eller egendom.

Vilket i den demokratiska rättsstaten hanteras av våldsmonopolet, från polis till oberoende domstolar. Och vid yttre hot av vårt militära försvar.

Men huvudregeln måste alltid vara de grundläggande mänskliga rättigheter som miljoner européer och amerikaner offrat sina liv för att försvara.

Rättigheter som grundas på respekt för individen och vars uppgift är att skydda dig mot övergrepp från överheten.

Låt oss repetera två aktuella punkter i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Först artikel åtta…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Artikel tio…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Därför fortsätter kampen mot massövervakning – och för fri information på ett fritt och öppet internet.

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, fri- och rättigheter

Åldersgräns för sociala media är en usel idé

8 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Regeringen tänker utreda frågan om en åldersgräns för sociala media. Vilket kan leda till att alla måste identifiera sig och att det blir omöjligt att vara anonym.

Socialminister Jakob Forssmed har låtit meddela att regeringen tänker låta utreda frågan om åldersgränser för sociala media. Detta är en dålig och farlig idé, som egentligen inte tillför något nytt i debatten.

»Anonyma« metoder för ålderskontroll med AI finns men fungerar dåligt. Felmarginalen är på tok för bred, speciellt för unga människor. Dessutom har de problem med olika etniciteter. Och de går inte ihop med EU:s AI Act.

Därför är den enda praktiskt genomförbara metoden för ålderskontroll att alla användare kommer att tvingas identifiera sig. Vilket gör det omöjligt för till exempel visselblåsare, aktivister och utsatta grupper att anonymt tillföra samhällsviktig information utan risk för repressalier.

Vad gäller barnen kan man notera att FN:s barnkonvention (som upphöjts till lag i Sverige) slår fast att även barn och ungdomar har en grundläggande rätt till yttrandefrihet och tillgång till information.

Dessutom kan man ifrågasätta om det är så klokt att hålla unga människor avskiljda från den aktuella samhällsdebatten. Det vore märkligt att låta unga bli medlemmar i politiska ungdomsförbund och samtidigt förbjuda dem att delta i den politiska debatten på nätet.

För övrigt är regeringen sen på bollen. Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd driver frågan. Och EU har redan rullat ut en app för åldersverifikation – med kända säkerhetsbrister (som man inte tar någon hänsyn till).

Skall man vara petig finns för övrigt redan åldersgränser (13 respektive 16 och 18 år eller föräldrar samtycke) i sociala medias användarvillkor. Och GDPR låter EU:s medlemsstater själva bestämma åldersgräns mellan 13 och 16 år för barns databehandling – Sverige har i enlighet med detta redan valt 13 år.

Så frågan är vad en svensk utredning är tänkt att tillföra.

• SR: Regeringen ska utreda åldersgräns för sociala medier »

Tidigare:
• Socialdemokraternas ID-krav för sociala media hotar det fria ordet (16 maj 2024) »
• EU rullar ut app för åldersverifikation (8 maj 2025) »
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media (26 maj 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll

EU:s ständigt svällande nätcensur

3 juli 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s »Code of practice on disinformation« har nu blivit en del av unionens Digital Services Act (DSA). Vad betyder det för yttrandefriheten online?

Vid månadsskiftet blev EU:s »Code of practice on disinformation« en del av DSA:s lagstiftningspaket. Det är frivilligt för de stora sociala plattformarna och sökmotorerna att ansluta sig. Men om de gör det, då måste de följa den.

De som anslutit sig är bland andra Facebook, Instagram, Youtube, LinkedIn, TikTok, Google search och Bing. X lämnade uppföranddekoden 2023.

Bland annat föreskrivs att man skall motverka missinformation (omedveten), desinformation (medveten), påverkansoperationer och påverkan från främmande makt.

Detta kan ske till exempel genom att ta bort innehåll, av-monetarisering, flaggning, tillförande av kontext och begränsad spridning.

Till sin hjälp skall man ha faktagranskare, som förutsätts vara redaktionellt och ekonomiskt oberoende från politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. Vilket ibland ifrågasätts om de verkligen är.

Detta är inte samma sak som DSA:s Trusted Flaggers, som i teorin skall inrikta sig på att anmäla olagligt innehåll – och som förväntas företräda olika särintressen. (I DSA:s ursprungliga text talades om företrädare för kollektiva intressen.)

Faktagranskarnas uppgift är däremot att bedöma olika yttrandens sanningshalt, inte laglighet.

Intressant nog är detta samma system för extern faktagranskning som Facebook lämnat i USA, där man anser att det är problematiskt.

X (Twitter) har valt en egen väg med crowdsourcade community notes – där användare kan påpeka felaktigheter och tillföra kontext.

En »permanent taskforce« skall upprättas för att samordna insatser mellan plattformarna och EU-kommissionen, External Action Services Rapid Response System, European Regulators Group for Audiovisual Media Services, European Digital Media Observatory, EU:s Digital Services Board med flera.

EU-kommissionen erkänner att gränsen mellan fakta, tolkning och åsikt kan vara otydlig, särskilt i polariserade frågor som klimat, migration och geopolitik.

Det förväntas att åtgärder mot falsk eller vilseledande information skall vara proportionerliga och förenliga med yttrande- och informationsfrihet.

Vilket – i teorin – betyder att kontroversiella åsikter inte får censureras bara för att de avviker från konsensus, så länge de inte strider mot plattformens användarvillkor eller lag.

Dock har plattformarna under lång tid pressats av politiker till att använda just användarvillkoren för att begränsa det fria ordet. I Sverige har de flera gånger kallats upp till regeringen i syfte att diskutera »branschens ansvar« för vad som publiceras.

Vad som skall plockas bort, skuggbannas, av-monetariseras och så vidare är alltså inte helt kristallklart. Vilket möjligen är medvetet.

På det hela taget har man skapat ett byråkratiskt system för att kontrollera innehåll som i stora delar ligger utanför demokratisk kontroll, traditionell lagstiftning och rättslig prövning.

I ett vidare perspektiv kan detta system förr eller senare komma att missbrukas av aktörer med onda avsikter. Eller av missriktad välvilja.

Men nu är uppförandekoden alltså här och en del av DSA. Återstår att hålla ett öga på hur den tillämpas.

• EU-kommissionen: The Code of Conduct on Disinformation »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Chat Control 2 – utan garantier mot ändamålsglidning

1 juli 2025 av Henrik Alexandersson

När man väl börjar granska innehållet i dina elektroniska meddelanden kan syftet lätt ändras.

Tänk dig en skala från noll till hundra. Noll är anarki. Hundra är den totala övervakningsstaten som vet allt vi gör överallt i realtid.

Var befinner vi oss på denna skala? Var på skalan börjar det bli farligt? Var på skalan börjar vi censurera oss själva? När hotas den demokratiska rättsstatens principer?

En sak vet vi bestämt: Vi rör oss raskt i riktning mot en allt mer omfattande övervakningsstat.

Samtidigt är den samhällsdebatt vars uppgift det är att problematisera frågan obefintlig. Media är ointresserade. Någon egentlig medborgarrättsrörelse existerar inte.

Att politiken kan rulla ut massövervakning utan folkliga protester lär bero på att de flesta är rädda – för buset, Putin och fanatiker.

En oroväckande utveckling är att övervakningsfrågorna börjar växa ihop med begränsningar av yttrandefriheten.

Ta Chat Control 2 som exempel. Man skall låta granska innehållet i våra elektroniska meddelanden. Alltså vad vi skriver, säger och visar. Allt vi skickar till varandra skall undersökas och analyseras så att vissa olagligheter inte förekommer.

Vad som i sammanhanget anses vara olagligt och intressant att söka efter kan med tiden anpassas till politiska beslut och trender. Här följer ett spår…

EU är i färd med att göra hat och hot till »EU-brott« med harmoniserad definition och lägsta straffsats. (På samma sätt som till exempel terrorism och vapensmuggling.)

Vad som i sammanhanget menas med »hat« framgår inte riktigt ännu. Europaparlamentet säger i en resolution att en sådan definition »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Man efterlyser även en holistisk approach till frågan. Vad kan möjligen bli fel?

Med tanke på att alla övervakningslagar alltid utökas till form och syfte är det inte otänkbart att Chat Control 2 kan användas till mer än att söka efter kontakter med och övergrepp mot barn i dina elektroniska meddelanden.

Till exempel hat och hot. Tro inte annat än att viljan finns.

Att människor kan straffas för att de tycker fel i offentligheten är redan etablerat. Plötsligt öppnas nu en möjlighet att det även kan ske om du tycker fel i privata konversationer. Om den politiska viljan finns.

Det olyckliga är att sådana här – än så länge teoretiska – möjligheter för maktmissbruk och förtryck över huvud taget skapas. Frestelsen att missbruka dem kommer att bli närmast oemotståndlig.

Det är därför vi har överordnade, konventionsskyddade, grundläggande mänskliga rättigheter. Vars tidlösa uppgift är att skydda individen mot övergrepp från överheten.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna stadgar bland annat:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Det är just dessa principer som politiker och Bryssel och Stockholm ständigt naggar i kanten, urholkar, devalverar, kringgår och åsidosätter.

Samtidigt rör vi oss mot allt högre tal på övervakningsskalan. Men vi vill helst inte tänka på saken. Vilket kan visa sig vara en dålig plan.

CC0

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, ChatControl, CSAR, hat och hot

EU: Försvara demokratin med byråkrati

4 juni 2025 av Henrik Alexandersson

Med en arsenal av byråkrati vill EU skydda oss mot desinformation. Frågan är dock om någon tänker ta själva sakdebatten mot dem som hotar vår frihet och demokrati.

Vi har tidigare rapporterat om EU:s ambitioner om att sätta upp en »demokratisköld«. Syftet är att skydda oss mot desinformation, påverkansoperationer och hybridangrepp. Än så länge verkar det mest vara en ordsallad.

Felaktig information, otillbörliga påverkansförsök och subversiv propaganda är ett problem. Sådant kan få folk att fatta dåliga beslut utifrån vinklad, ofullständig eller lögnaktig information. Frågan är hur man hanterar detta.

Dålig och falsk information måste identifieras och bemötas med bättre information. Vad som är missledande ligger ofta i betraktarens öga. Hur bemötandet skall ske kräver att man står stabil i sitt försvar av till exempel demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

Ibland kan man undra i vilken grad våra politiker har förmåga att göra detta. Kanske kan Europaparlamentets senaste papper om saken ge ledtrådar. Ansvarig är den svenske moderaten Tomas Tobé.

I grunden finns EU:s »special committees on foreign interference in all democratic processes in the European Union«. Detta initiativ har lett till bildandet av Europaparlamentets »Special Committee on the European Democracy Shield (EUDS)«.

För koordination vill man förstärka EU:s »Rapid Alert System (RAS)«. Man efterlyser även en ny oberoende EU-struktur för detta syfte. Denna skall bygga på det arbete som utförs av EU:s utrikestjänst, European External Action Service (EEAS) och Europaparlamentet.

En minimistandard för att bekämpa otillbörlig påverkan skall fastslås. Detta i samarbete med EU:s Intelligence and Situation Centre (EU INTCEN).

Ett verktyg i sammanhanget är EU:s Digital Services Act (DSA) och unionens Regulation on the Transparency and Targeting of Political Advertising. Man aviserar även en kommande Digital Fairness Act och ett nytt större digitalt lagstifttningspaket.

Rapporten pekar även på EU:s European Media Freedom Act (EMFA) och dess Audiovisual Media Services Directive (AVMSD).

Man vill lyfta fram civilsamhällets olika organisationer för faktagranskning som European Fact-Checking Standards Network (EFCSN) och EU:s eget European Digital Media Observatory (EDMO). Rapporten vill ge dessa större resurser.

Man aviserar även ett nytt European Network of Fact-Checkers samt en European Civil Society Strategy. Rapporten lyfter fram unionens European Internal Security Strategy och European Union Agency for Cybersecurity (ENISA).

Man välkomnar EU:s »ambitious binding ICT supply chain security legislation« och »stronger regulatory framework to the FDI Screening Regulation« kopplad till dess Cyber Resilience Act och Foreign Direct Investment (FDI) screening regulation.

Det reviderade NIS2-direktivet ställer bindande krav på cybersäkerhet för samhällsviktig och digital infrastruktur. Man uppmanar medlemsstaterna att följa det bättre, liksom EU:s Cyber Resilience Act och Cyber Solidarity Act inom ramen för dess ProtectEU Strategi.

Europol ges en viktig roll och man vill utöka dess mandat (igen). Även European Union Agency for Criminal Justice Cooperation (Eurojust) ses som en viktig aktör. European Border and Coast Guard Agency (Frontex) och European Union Agency for Asylum (EUAA) likaså.

Även G7, NATO, FN, Europarådet och OECD nämns som viktiga aktörer. Man anser att EU:s ständigt utvidgade regler mot penningtvätt kan komma till nytta i sammanhanget.

Rapporten överväger dessutom att klassificera vissa former av otillbörlig påverkan som »EU-brott« – med gemensamma definitioner och straffskalor.

Och så vidare. Man kan konstatera att Europaparlamentet verkligen går all in för att försvara demokratin – med byråkrati.

Däremot får vi aldrig något tydligt svar på vem som skall avgöra vad som anses vara sant respektive falskt – eller hur.

På något sätt får jag en känsla av att EU och Europaparlamentet verkar sätta sin tilltro till mer byråkrati snarare än till sak- och idédebatt mot de krafter som hotar vår frihet och demokrati.

Vill man vara raljant skulle man kunna tro att EU:s ledare och politiker saknar viljan eller förmågan att ta debatten. I så fall är det inte bara beklämmande – utan direkt farligt.

Att tysta istället för att bemöta riskerar att bli kontraproduktivt.

• Europaparlamentet: Findings and recommendations of the Special Committee on the European Democracy Shield (PDF) »

Tidigare bloggpost i ämnet:
• EU:s nya demokratisköld tycks mest bestå av byråkrati »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Propaganda, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: desinformation, EUDS, Europaparlamentet, Tomas Tobé

EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)

28 maj 2025 av Henrik Alexandersson

EU vill öka sitt inflytande över influencers och innehållsproducenter på till exempel Youtube, TikTok och Instagram.

I EU är det alltid mycket enklare att påverka en fråga i början av processen. Istället för att ställas inför fullbordat faktum, när det inte längre går att ändra något.

Nu börjar arbetet med att revidera EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster – Audiovisual Media Services Directive (AVMSD). 2026 skall besluten tas. Och redan nu är EU:s olika institutioner i färd med att skriva önskelistor.

Detta är alltså inte saker som beslutats ännu, utan sådant som just nu diskuteras. Vilket ger oss möjlighet att påverka processen i tid.

För den som skapar innehåll på plattformar som Youtube (eller podcasts) finns bland annat följande på bordet:

  • Man diskuterar att reglera nya typer av innehållsskapare, som influencers och professionella innehållsproducenter på videodelningsplattformar.
  • Även podcasters kan omfattas, om deras innehåll har rörlig media.
  • Avsändare skall tydligt framgå – samt i vissa fall finansiering (vid politiskt eller samhällsrelevant innehåll).
  • Tittarna skall varnas om innehåll är sponsrat eller innehåller våld, sex eller politik.
  • Speciella regler för innehållsskapare med stor räckvidd. (Möjligen kan de underställas European Media Freedom Act (EMFA), på samma sätt som radio och tv.)
  • Medlemsstater skall kunna kräva att innehållsskapare registrerar sin verksamhet som en »medietjänst«. (Utgivningsbevis?)
  • Nya regler för själva plattformarna (Youtube, TikTok m.fl.).
  • Plattformar och större kanaler skall ha fler europeiska produktioner i sitt utbud.
  • Plattformarna skall motverka desinformation och innehåll som är skadligt eller som kan upplevas som skadligt.
  • Skärpta regler mot hat, hot, desinformation och terrorism.
  • Stärkt skydd för minderåriga.
  • Skärpt upphovsrätt.

Från det polska EU-ordförandeskapets (rådet) sida säger landets kulturminister Hanna Wróblewska:

»In an ever-changing media landscape, we need rules that are both robust and adaptable. Today’s conclusions highlight the most pressing challenges facing the EU’s audiovisual media sector and call for an approach that will ensure all our citizens are protected from harmful content for years to come.«

Robust. Och anpassningsbart. Det kan i sammanhanget betyda precis vad som helst.

Åter skall det bli intressant att se hur EU tänkt genomföra detta på internationella plattformar på ett globalt internet.

EU-kommissionen har nu upphandlat en konsultrapport i ämnet. Den kommer sedan att ligga till grund för kommissionens rapport och lagförslag. Sedan följer den vanliga behandlingen i EU:s ministerråd (medlemsstaterna) och Europaparlamentet.

Detta är alltså saker som är på gång. Så nu vet ni, i tid. Innan vi ställs inför fullbordat faktum och dålig lagstiftning igen.

• Council sets out its priorities for the audiovisual media sector »
• To protect minors & diversity: EU states want stricter rules for YouTube & Co. »

CC0

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Propaganda, Sociala media, Spaning, Storebror, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: AVMSD

Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media

26 maj 2025 av Henrik Alexandersson

I juni skall EU:s ministerråd enligt uppgift diskutera åldersgränser för sociala media. Just nu är frågan en enda röra.

I väntan på EU:s »digitala plånbok« har EU-kommissionen upphandlat en speciell »mini-plånbok« för åldersverifiering, som kan användas av de mest pådrivande länderna. Dessa är: Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Belgien och Tyskland.

Det är dock oklart vilka av dessa länder som kommer att använda den nya »mini-plånboken«. De som redan försökt på egen hand har mött juridiska, tekniska och praktiska problem. Man kan även notera att de aktuella länderna går fram med olika åldersgränser.

Det pågår även en diskussion om åldersverifiering skall ske på operativ/enhets- eller applikations-nivå. En alternativ möjlighet är en åldersgräns för vissa appar i Apples och Googles app-shops.

EU:s ministerråd tycks luta åt verifiering på enhetsnivå, vilket i så fall sammanfaller med den teknik för granskning av innehåll i användarnas elektroniska meddelanden (client-side-scanning) som tidigare föreslagits vad gäller Chat Control 2.

En annan fråga gäller om man skall använda ID-uppgifter som verifierats med något slags ID-handling – eller om man skall använda sig av AI och biometri för att bedöma en användares ålder.

Här finns problem såväl vad gäller tillförlitlighet, säkerhet, användarvänlighet som kostnader.

Att lagra ID-uppgifter skapar – oavsett om det sker på app-nivå, system-nivå eller via någon tredjepartstjänst – risk för läckor, profilering, övervakning och andra former av missbruk. Att lagra biometrisk data likaså.

Dagens AI-drivna algoritmer för att uppskatta ålder har en felmarginal på ±2,5 år vid optimala förhållanden, en siffra som ökar till ±4,8 år i varierande etniska grupper. Vilket är på tok för bred felmarginal om man talar om barn. Detta blir varken praktiskt fungerande, rättvist eller rättssäkert.

Ena stunden rekommenderar EU åldersgränser i sin Digital Services Act, för att skydda barnen. I nästa ögonblick förbjuder EU:s nya AI Act biometrisk identifiering i realtid och etiketterar biometrisk kategorisering som ett användningsområde med hög risk.

En faktor i sammanhanget är att internet är gränslöst. Även om EU kräver att olika plattformar världen över skall rätta sig efter unionens regler, så är sanktionsmöjligheterna i många fall begränsade.

I ett principiellt perspektiv kan åldersverifikation påverka yttrandefriheten och rätten till anonymitet. Även om reglerna är inriktade mot unga kommer de att drabba alla. I Sverige skyddas dessa rättigheter av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

EU:s dataskyddsmyndighet framhäver att åldersverifieringssystem måste tillåta anonym åtkomst för myndiga användare. Traditionella metoder som kräver inloggning eller cookies kan skapa detaljerade användarprofiler, vilket strider mot artikel 25 i GDPR om dataskydd genom design.

Enligt den omhuldade barnkonventionen (som gjorts till svensk lag) har även barn rätt till privatliv och skydd mot intrång, vilket måste beaktas vid implementering av verifieringssystem.

Detta är en röra som drivits fram av ett antal EU-länders politiker som inte begriper vad de sysslar med och som inte vill vänta tills införandet av EU:s nya digitala plånbok nästa är.

Vi ger sista ordet till EFF:

»Age verification laws do far more than ‘protect children online’—they require the creation of a system that collects vast amounts of personal information from everyone. Instead of making the internet safer for children, these laws force all users—regardless of age—to verify their identity just to access basic content or products. This isn’t a mistake; it’s a deliberate strategy.«

• EU inför ID-krav på nätplattformar »
• EU rullar ut app för åldersverifikation »
• EDRi: Showing your ID to get online might become a reality – a closer look at the EU’s new age verification app »
• EFF: First Porn, Now Skin Cream? ‘Age Verification’ Bills Are Out of Control »
• Digital Identities and the Future of Age Verification in Europe »

Se även: ChatGPT » | Perplexity »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ansiktsigenkänning, biometrisk information

EU: 649 miljoner euro mot hat och desinformation

22 maj 2025 av Henrik Alexandersson

De senaste tio åren har EU satsat 649 miljoner euro på projekt mot hat och desinformation. Beloppet är fördelat på 349 projekt hos olika NGO:er och universitet.

Siffrorna i rapporten »Manufacturing misinformation« visar på en omfattande satsning från EU mot sådan information som man anser är hatisk, fel eller strider mot EU:s värderingar.

Sannolikt är beloppet högre, då rapporten inte täcker besläktade ämnen som till exempel »inkludering« vilka ibland också hanterar desinformation.

Rapporten är framtagen av den konservativa tankesmedjan MCC i Bryssel och får ses som en debattinlaga. Samtidigt verkar dess siffror trovärdiga, då de bygger på EU:s egna databaser.

Detta blir relevant om man sätter satsningen i relation till EU:s Digital Services Act (DSA). Även om den formellt sett bara kräver att olagligt innehåll (vilket kan skilja sig från land till land) skall tas bort från internet, så öppnar den även för mer subjektiv censur.

Enligt DSA skall stora nätplattformar och sökmotorer motverka »skadligt« innehåll även om detta inte är olagligt. Samt hantera »systemrisker«, inklusive desinformation, hatpropaganda och psykisk ohälsa. DSA lämnar dock frågor som »vad« och »hur« öppna.

Det är här som EU:s finansiering av projekt hos NGO:er och universitet kommer in. Det kan vara svårt och kontroversiellt för EU att slå ner på vissa yttranden och visst innehåll.

Då är det enklare att outsourca åsiktskontrollen till NGO:er och akademiker – som får rollen att identifiera, kategorisera och motverka oönskade uttryck (ibland baserat på partsintresse eller ideologisk övertygelse snarare än juridik).

Detta blir ett självspelande piano. EU finansierar aktörer som i sin tur påverkar EU:s egen politik genom lobbyism, rapporter och agendasättande. En hel industri av åsiktsövervakning har vuxit fram, finansierad av skattebetalarna.

Vilket i sin tur väcker en intressant fråga om demokrati och fri åsiktsbildning i EU: Ska medborgare tvingas finansiera initiativ som syftar till att forma deras egen världsbild och tysta vissa uttryck i det offentliga rummet?

• Manufacturing misinformation – The EU-funded propaganda war against free speech »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

EU inför ID-krav på nätplattformar

19 maj 2025 av Henrik Alexandersson

EU är på väg att kräva åldersverifikation på nätplattformar. Vilket innebär att alla måste identifiera sig och registreras.

I en konsultation om guidelines föreslår EU-kommissionen bland annat att plattformar skall:

»Implement age assurance measures that reduce the risks of children being exposed to pornography or other age-inappropriate content.«

Vilket kan låta snällt. Tänk på barnen! Tills man tänker efter vad det betyder i verkligheten.

Olämpligt innehåll kan dyka upp på i stort sett vilken plattform som helst. Så man kan räkna med att de flesta sociala media måste införa något slags ID-krav för att kontrollera användarnas ålder. Vilket även lär omfatta många andra som tillhandahåller innehåll online.

Till att börja med kan man tycka att det börjar bli väl många olika register med våra persondata där ute. Vilka alla kan missbrukas eller läcka. Dessutom är ID-kontrollen tänkt att utföras av de datajättar som redan vet allt för mycket om oss.

Hur användbar kan inte en porrsidas databas med persondata vara? Så att man kan hålla koll på folks små egenheter.

Människor måste ha rätt att vara anonyma online. Det håller Europaparlamentet med om i sitt ställningstagande om Chat Control 2. FN och Europadomstolen är inne på samma linje. Men inte kommissionen.

Det kan ju vara bra att ha folks identitet fastställd, ifall de skulle börja tycka fel.

Nej, man skall ha rätt att säga sin mening utan att andra behöver veta vem man är. För att slippa repressalier om man är obekväm. Och för den kreativa friheten.

Visselblåsare och människor med skyddad identitet är exempel på grupper som inte vill skylta med sina namn. Att söka hjälp i supportgrupper kan vara lättare under pseudonym. Och så vidare.

Sedan kan man undra om detta är tänkt att bara gälla i EU eller om det skall rullas ut globalt, eftersom plattformarna är globala och internet gränslöst.

I det senare fallet är det inte svårt att tänka sig förtjusningen hos allehanda skurkstater som förtrycker sina folk.

Detta är ytterligare en sådan där sak som vid första påseende kan låta fin och snäll – men som får orimliga konsekvenser om den omsätts i verkligheten.

Konsultationen tar även upp andra saker. Som att man vill ha något slags politiskt inflytande över hur sociala media utformar sina algoritmer. Vad kan möjligen gå fel?

Den goda nyheten är att du är välkommen att säga vad du tycker om det här. EU-kommissionen skriver:

»The draft guidelines are open for final public feedback until 10 June 2025. The Commission is seeking contributions of all stakeholders, including children, parents and guardians, national authorities, online platform providers, and experts. The publication of the guidelines is expected by the summer of 2025.«

Under tiden rullar EU ut sin nya app för åldersverifikation.

• Commission seeks feedback on the guidelines on protection of minors online under the Digital Services Act »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Länktips, Privatliv, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: anonymitet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 44
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Brittiska myndigheter kartlägger folks sociala medie-poster med AI22 augusti 2025
  • USA: Rekordmånga digitala gränskontroller21 augusti 2025
  • Chat Control 2 – ett förslag med buggar20 augusti 2025
  • Tyskland: AdBlockers kan bli olagliga19 augusti 2025
  • Irland vs. yttrandefriheten online18 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS