Femte juli

Nätet till folket!

Webben

Detta är kategorin för poster som har med själva WWW och dess funktioner att göra - samt internet i allmänhet.

Frankrike och Tyskland vill skapa europeisk molntjänst

av

Reuters:

»France and Germany are stepping up efforts to foster homegrown rivals to U.S. tech giants Amazon and Microsoft in cloud computing, according to a joint statement by the countries’ finance ministries issued on Tuesday.«

»Previous French government-supported attempts to build a so-called “sovereign” cloud to store the most sensitive data held by companies and states failed.»

Man skulle också kunna tänka sig att EU slutar stifta omöjliga regler som driver europeiska IT-företag och riskkapitalister ut ur Europa, till andra delar av världen.

Reuters: France, Germany step up effort to build rivals to U.S. cloud firms »

Explosion av satelliter när Musk vill koppla upp hela världen

av

Elon Musks SpaceX har ambitionen att ge hela världen snabb och billig internetuppkoppling via satellit.

Ars Technica rapporterar:

»SpaceX is seeking permission to launch another 30,000 low-Earth orbit (LEO) satellites for its Starlink broadband network, which would be in addition to the nearly 12,000 satellites the company already has permission to launch. But it’s too early in the process to determine whether SpaceX is likely to launch most or all of the additional 30,000 satellites.«

Detta skall jämföras med hur många satelliter det finns idag:

»SpaceX’s constellation alone would dwarf the total number of satellites orbiting Earth today. As of January 2019, about 8,950 satellites had been placed into Earth orbit since 1957, and about 5,000 of those were still in space, according to the European Space Agency (ESA). Only about 1,950 of those are still functioning.«

Och nyttan?

»The company said yesterday that it can provide full coverage of the populated world after 24 launches and had previously said it could make 24 Starlink launches in 2020.«

Detta innebär – om alla planer går i lås – att de delar av världen som idag saknar vettig  nätuppkoppling kan hoppa över steget att dra kabel.

Länk: SpaceX says 12,000 satellites isn’t enough, so it might launch another 30,000 »

Frankrike vill ha en ny EU-myndighet för att tvinga Google att betala »länkskatt«

av

Frankrike vill se en ny EU-myndighet för att hålla koll på de stora digitala företagen, som Google. En talesman för den franska regeringen säger:

»A big American company, Google namely, has announced it would not comply with an EU copyright directive … we have to put an end to this illegal behaviour.«

Vad är det då för olagligt beteende den franska regeringen upprörs över?

Det handlar om artikel 11/15 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv, den så kallade länkskatten. Idén är att sökmotorer, digitala plattformar m.fl. skall betala en ersättning till mediehusen om de länkar till nämnda mediehus artiklar. Vilket naturligtvis är helt nipprigt.

Så Google vägrar. Istället för vanliga länkar med rubrik, bild och en kort ingress publicerar man bara en enkel länk. Vilket gjort fransmännen ursinniga.

Enkelt uttryckt: Frankrike/EU vill att den som länkar till en nyhetsartikel skall betala. Google vägrar. Fransmännen tycker att detta är oacceptabelt – och vill kunna tvinga Google att både länka med »rika« länkar som förr och betala för det.

Man vill alltså tvinga Google att utföra en handling som under de nya reglerna är avgiftsbelagd.

Och för att lyckas med detta vill Frankrike nu ha en ny EU-myndighet.

Vilket inte gör den idiotiska idén om »länkskatt« ett dugg bättre.

EUObserver » France: EU ought to create digital regulator »

Svenskarna och internet 2019 – de viktigaste siffrorna på ett par minuter

av

Idag har den årliga rapporten »Svenskarna och internet« släppts. Och som vanligt innehåller den mycket smått och gott av intresse.

95% av svenska folket använder internet och 91% gör det dagligen. 91% använder internet i datorn, 90% i mobilen och 61% i surfplatta. Landsorten är på väg att hinna ikapp städerna vad gäller tillgång till bredband. Och de äldres nätanvändning är långsamt på väg att hinna ikapp alla andras.

Mest »meningsfull« upplevs användning av nätet vara vad gäller nyhetsappar, poddar/radio, film/video och ljudböcker. Det vill säga mediekonsumtion. Intressant nog upplever dubbelt så många (40%) att sociala media inte är meningsfulla, jämfört med meningsfulla (24%).

Vad gäller samhällets digitala tjänster ligger användandet på över 70% för Skatteverket och kollektivtrafiken. Användningen är högre bland unga och medelålders än bland äldre. Och högre bland högutbildade och höginkomsttagare jämfört med lågutbildade och låginkomsttagare.

45% av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet och 30% gör det inte. Fler upplever sig övervakade av storföretag än av myndigheterna. 21% oroas av att myndigheterna inkräktar på deras integritet på nätet och 51% gör det inte.

97% av nätanvändarna uppger sig söka information på nätet, 37% gör det dagligen. »Bara 1 procent tror att all information på internet är pålitlig och lika många att ingen information alls går att lita på. Totalt sett tror 80 procent att minst hälften går att lita på varav 43 procent tror det mesta och 36 procent endast hälften. Drygt var tionde, 13 procent, tror att det endast är en liten del av informationen som är pålitlig.«

83% av användarna accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem »flera gånger« eller »någon gång«.

Andelen användare som delar eller skickar vidare andras information i sociala media har minskat från 59% förra året till 49% i år. Nivån av källkritik uppges vara hög, om än något sjunkande.

Användningen av e-post är fortsatt hög (97%). Att chatta blir stadigt och långsamt allt vanligare (86%). Internettelefoni och videosamtal används av 71% av användarna. Dock är det betydligt färre som använder dessa två tjänster dagligen.

Den vanligaste meddelandetjänsten är Facebooks Messenger (62%). Skype är på nedgående (45%) och WhatsApp på uppgående (35%).

Användningen av sociala medier håller på att plana ut. 83% av nätanvändarna använder sociala media och 65% gör det dagligen. Facebook (74%) och Instagram (61%) är fortsatt de vanligaste plattformarna. Värt att notera är att Twitter (24%) och LinkedIn (31%) har ett lågt dagligt användande på 5-7%. Snapchat har sin huvudsakliga publik i åldern 12-25 år. Och i åldersgruppen 26-45 år är Flashback större än Twitter och LinkedIn.

Ser man till mediekonsumtion är traditionell tv på nedåtgående (89%) medan play-tjänster planat ut (81%). Samma trend gäller traditionell radio (81%) i förhållande till digital radio (62%). Konsumtionen av papperstidningar är på väg ner (77%) – och intressant nog gäller den trenden även digitala tidningar (80%). Pappersboken behåller sina läsare (88%) samtidigt som e- och ljudböcker visar en tydligt uppåtgående trend (41%).

Andelen användare som ser på digital film och video ökar tydligt (86% ibland samt 36% dagligen). Youtube är fortfarande störst, framför övriga play-tjänster och Netflix. Även om det finns ett tydligt gap har Youtubes tillväxt stannat av medan Netflix fortfarande expanderar.

Vad gäller digitalt lyssnande konsumerar 87% av nätanvändarna musik varav 47% dagligen. För Spotify är siffrorna 70/37%. Radiostationer på internet 61/12%. Poddar 55/9%. Och ljudböcker 33/7%. Musik och Spotify ökar. Radiolyssnandet har planat ut. Poddar ökar stadigt.

77% läser dagstidningar på nätet, varav 37% dagligen. För bloggar är siffrorna 49/7%. Och för e-böcker 28/3%.

Vad gäller betalningsviljan, så är den i fallande för tidningarna (48%). Men stigande för film/tv/video (58%) och musik (57%).

Slutligen, när det gäller onlinespel är 60% av nätanvändarna aktiva någon gång och 26% dagligen. Här är de yngre användarna tydligt dominerande.

Läs hela Svenskarna och internet 2019 här (PDF) »

Öppnade EU-domstolen just dörren för mer automatisk filtrering av innehåll på nätet?

av

I ett förtalsrelaterat mål har EU-domstolen kommit fram till att Facebook kan föreläggas att hindra att innehåll publiceras, om det är är identiskt med sådant som tidigare förklarats olagligt av domstol. Även om beslutet har en viss logik – så måste man fråga sig: hur? I praktiken lär det vara omöjligt utan automatisk filtrering av allt som alla användare laddar upp.

EDRi skriver:

»The ruling confirms that a hosting provider such as Facebook can be ordered, in the context of an injunction, to seek and identify, among all the content shared by its users, content that is identical to the content characterised as illegal by a court. If the obligation to block future content applies to all users on a large platform like Facebook, the Court has in effect considered it to be in line with the E-Commerce Directive that courts demand automated upload filters and blurred the distinction between general and specific monitoring in its previous case law. EDRi is concerned that automated upload filters for identical content will not be able to distinguish between legal and illegal content, in particular when applied to individual words that could have very different meanings depending on the context and the intent of the user.«

Politico:

“The court’s decision opens the door for serious restrictions on freedom of expression due to the takedown of legitimate speech. Extending removal to the vague concept of “equivalent” content is harmful because the context as well as motivation of users re-sharing content may significantly differ with each re-upload,” said Eliška Pírková, Europe policy analyst at Access Now, a campaigning group.

Speciellt komplicerat blir detta med tanke på att EU:s eHandelsdirektiv förbjuder generell övervakning av vad som laddas upp. (Vilket för övrigt även kolliderar med det uppladdningsfilter som blir konsekvensen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv.)

• EDRi: CJEU ruling on fighting defamation online could open the door for upload filters »
• Politico: Facebook can be forced to delete defamatory content worldwide, top EU court rules »

Uppdatering:
• TechCrunch: Zuckerberg says Facebook will sue to stop EU’s global content takedowns »

Hyppönen: Internet of things är som digital asbest

av

»[D]e flesta smarta saker är egentligen otroligt korkade ur säkerhetssynvinkel. Helt plötsligt sprejas internet med saker med urgamla Linux-kärnor, med alla portar öppna, som kör telnet och inte går att patcha.« (…)

»Kommer framtida generationer att hata oss för IoT? Kanske det. Mikko Hyppönen drar en parallell med asbest. Smarta saker är det nya digitala asbest. Asbest var ju ett fantastiskt material, en revolution. Det kunde användas till allt möjligt. Mikko Hyppönen visar ett klipp från en reklamfilm från 1960-talet. Reklamen går ut på att till och med en kvinna, en smart kvinna alltså, kan lägga golvplattor i köket. Golvplattor av asbest. Fantastiskt. Smart. Femtio år senare är asbest fortfarande ett miljöproblem. Blir det samma sak med smarta saker? Hur många decennier kommer det ta att senara världen från dumma smarta saker?»

IDG Techworld:
• Mikko Hyppönen: Smarta saker är det nya digitala asbest »

EU-domstolen: Cookies måste vara ett aktivt val

av

EU-domstolen meddelar i ett pressmeddelande:

»In today’s judgment, the Court decides that the consent which a website user must give to the storage of and access to cookies on his or her equipment is not validly constituted by way of a prechecked checkbox which that user must deselect to refuse his or her consent.«

Att acceptera cookies måste alltså vara ett aktivt val mellan ja och nej. Det kommer med andra ord knappast att gå att bara låta användarna bekräfta genom att klicka OK i framtiden.

Domstolen säger vidare:

»Furthermore, according to the Court, the information that the service provider must give to a user includes the duration of the operation of cookies and whether or not third parties may have access to those cookies.«

För övrigt kan man notera att domstolens egen hemsida inte lever upp till de aktuella kraven.

Länkar:
• EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »
• TechCrunch: Europe’s top court says active consent is needed for tracking cookies »

Tysk polis stormar cyber-bunker

av

Med 600 (!) poliser har tyska myndigheter slagit till mot en cyber-bunker i närheten av Mosel-dalen.

ArsTechnica:

»On September 26, a data center in a former NATO military bunker in the town of Traben-Trarbach, Germany, was raided by police, according to a report by the Associated Press. Set up by a man whom authorities describe as a 59-year-old Dutchman, the ”CyberBunker” offered ”bulletproof” hosting services—promising to keep hosted sites secure from law enforcement actions and operational regardless of legal demands.«

Länk: German police seize “bulletproof” hosting data center in former NATO bunker »

Nya EU-kommissionens planer för internet

av

I väntan på kvällens omröstning om ny ordförande för EU-kommissionen har den enda kandidaten – den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen – lagt fram sina planer för framtiden. Däribland den digitala agendan.

Det är mycket snömos, men några punkter är värda att kommentera redan nu.

»To lead the way on next-generation hyperscalers, we will invest in blockchain, high-performance computing, quantum computing, algorithms and tools to allow data sharing and data usage. We will jointly define standards for this new generation of technologies that will become the global norm.«

Det finns med andra ord en ambition att skapa nya, europeiska nätjättar. Samtidigt kan man konstatera att EU driver startups och riskkapital till andra delar av världen genom överdriven reglering (som upphovsrättsdirektivets krav på uppladdningsfilter). Detta vill UvdL alltså lösa genom att göra EU:s regler till »global norm«. Man kan undra vad resten av världen tycker om den saken.

»In my first 100 days in office, I will put forward legislation for a coordinated European approach on the human and ethical implications of Artificial Intelligence.«

Politisk styrning av AI verkar naturligtvis lockande – för politiker. Risken är dock att utvecklingen snarare kommer att hämmas av politisk micro management. Och en fråga som står obesvarad är hur politiken själv tänkt sig använda AI. Risken är att den blir ännu ett verktyg för kontroll och övervakning.

»A new Digital Services Act will upgrade our liability and safety rules for digital platforms, services and products, and complete our Digital Single Market.«

Vilket lär vara politikerspråk för att flagga för att nätplattformar (och nätoperatörer) kan komma att hållas ansvariga för vad deras användare gör. Detta är en politisk utveckling som redan börjat – och som kan bli den kommande mandatperiodens stora nätrelaterade stridsfråga.

Vad som händer med allt detta kommer i stor utsträckning att avgöras om vem som blir kommissionär med ansvar för den digitala agendan.

Läs hela texten hos MAB: A Europe fit for the digital age »

Fingerprinting – det alternativa sättet att spåra dig online

av

Allt fler skyddar sig mot trackers och cookies online. Men det finns ett annat sätt att spåra och identifiera nätanvändare – fingerprinting. Det går ut på att kombinera information om faktorer som skärmupplösning, processor m.m. för att skapa en unik, identifierbar profil.

Brian X. Chen förklarar saken i New York Times:

What is it exactly? Fingerprinting involves looking at the many characteristics of your mobile device or computer, like the screen resolution, operating system and model, and triangulating this information to pinpoint and follow you as you browse the web and use apps. Once enough device characteristics are known, the theory goes, the data can be assembled into a profile that helps identify you the way a fingerprint would.

“Get enough of those attributes together and it creates essentially a bar code,” said Peter Dolanjski, a product lead for Mozilla’s Firefox web browser, who is studying fingerprinting. “That bar code is absolutely uniquely identifiable.”

Än så länge används fingerprinting rätt sparsamt, men tycks samtidigt bli vanligare. Skälet till att denna teknik utvecklas är förmodligen just det faktum att allt fler användare och browsers blockerar de gamla sätten att identifiera användare.

Så vad kan man göra? Apples Safari sägs ha skydd mot fingerprinting. Och det finns även i nyare versioner av Mozillas Firefox, även om det där måste aktiveras av de enskilda användarna. Vad gäller appar på mobila enheter verkar det dock svårare att skydda sig.

Läs mer: ‘Fingerprinting’ to Track Us Online Is on the Rise. Here’s What to Do. »