Femte juli

Nätet till folket!

Världen

Nyheter och notiser från övriga världen, utöver Europa och USA.

Vad vill Macron med internet, egentligen?

av

På Paris Peace Forum har Frankrikes president Emanuel Macron efterlyst samordnade internationella åtgärder för att begränsa »fientliga aktiviteter« på internet. Länk »

Det finns, förvisso, frågor om cyberbrottslighet och statligt sanktionerade cyberattacker som måste hanteras. Men man skall hålla i minnet att Macron har en bredare agenda än så.

I en tidigare bloggpost sammanfattade vi hans strategi så här…

»I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå.«

Länk »

Vilket man bör hålla i minnet när han nu säger…

The French president also called for greater regulation of the internet. He said the web has been unregulated for too long, leaving it vulnerable to the influence of non-democratic regimes and extremist groups.

“We’ve allowed the enemies of liberty to gain prominence, casting away everything we fought long and hard for,” he said, adding that “democratically elected governments who respect the rule of law need to regulate … If we don’t we undermine the trust in democracy.”

Det finns som vanligt skäl som i stort sett låter bra – och så de verkliga skälen.

/ HAX

Rapport: Internets frihet minskar världen över

av

”Digital authoritarianism is on the rise, according to a new report from a group that monitors internet freedoms. Freedom House, a pro-democracy think tank, said today that governments are seeking more control over users’ data while also using laws nominally intended to address “fake news” to suppress dissent. It marked the eighth consecutive year that Freedom House found a decline in online freedoms around the world.”

The Verge: Internet freedom continues to decline around the world, a new report says »

Kim Dotcom bygger ny plattform för social media – med egen kryptovaluta

av

Mega-koncernens grundare Kim Dotcom säger sig arbeta på en ny plattform för sociala media. Än så länge är informationen knapphändig. Men enligt vad han meddelar på sitt Twitter-konto kan det bli ett intressant projekt, om det blir verklighet.

Tweet 30 oktober:

The new social media site I’m working on will run completely independent of hosting companies, ad networks and payment providers. It’s decentralized, by the people for the people. Volunteer moderators will work together to keep it free of scams and crimes. Free speech guaranteed.

Tweet 30 oktober:

The new social site will allow users to remove nasty comments from their comment feed

Upload videos, photos, files without size or playtime limit

Report spam and scams and volunteer moderators will look at it within 60 seconds

Volunteers earn crypto!!!

No censorship! No bias!

Tanken tycks vara att koppla den nya plattformen till den kryptovaluta som Dotcom vill sjösätta.

Tweet 28 november 2017:

The best case scenario for the world would be one perfect crypto currency for all. High speed transactions, low fees, smart contracts, truly decentralized with democratized forks and built-in protections to prevent banks, corporations & governments from taking control. #Goals

Om det senare kan man läsa mer hos bl.a. CNN och BEN.

En decentraliserad social plattform som ger större makt åt användarna och som gör det möjligt att tjäna pengar på innehåll med kryptovaluta. Det låter än så länge väldigt tilltalande. Detta är helt klart ett projekt värt att hålla ögonen på.

Kim Dotcom kämpar fortfarande mot utlämning från Nya Zeeland till USA i efterdyningarna av tillslaget mot hans molntjänst Megaupload.

Google blir en del av Kinas digitala totalitarism?

av

Although Google has refused to comment on the concerns about Dragonfly, the leaked documents indicate that this censored version of Google’s search engine will help the Chinese government do just that by blacklisting websites and search terms about human rights, democracy, religion, and peaceful protest. It will also, reportedly, link users’ searches to their personal phone numbers, thereby making it possible for the Chinese government to detain or arrest people who search for information that the Chinese government wishes to censor.

Gatestone Institute: Big Tech Snuffing Free Speech; Google’s Poisonous ’Dragonfly’ »

Dating app Grindr collage

Dejtingappen Grindr skvallrar om sina användares sexuella preferenser och exakta position – läs och darra!

av

Grindr, som beskriver sig som ”världens största dejtingapp för HBTQ-personer”, har länge hävdat att de bara avslöjar sina användares ungefärliga position. Nu visar en snillrik användning av appens API att man kan ta reda på den exakta positionen – på metern när.

Tredjepartsappen Fuckr utvecklades för att visa just detta. Appen använder triangulering för att få en mer exakt position på användarnas telefoner än den som Grindr tillhandahåller.

Det ska nämnas att Grindrs huvudsakliga funktion är att låta användarna se vilka andra användare som befinner sig i samma område. Telefoners positionsfunktion är alltså själva förutsättningen för appen och anledningen till dess framgång.

Spionage från fåtöljen

En journalist på Queer Europe följde en väns lördagskväll genom Fuckr:

While sitting behind my laptop, I could see in which restaurants he was eating, in which cafes he was drinking, and in which nightclubs he was dancing. I could also see that he went to the gay sauna at 1 a.m. and then slept at a stranger’s house at 3 a.m.

Lägg till detta att Grindr knappt har några begränsningar för antalet API-förfrågningar: Man kan söka på 600 användare per förfrågning – och det är tillåtet att göra flera förfrågningar samtidigt.

I praktiken innebär det att man kan kartlägga samtliga Grindr-användare i till exempel Stockholm med deras exakta position varje minut under en vecka.

Sexuella preferenser och hivstatus

Men inte nog med det: Man kan också få tillgång till dessa användares personliga data såsom profilnamn, foto, ålder, längd, vikt, etnicitet, kroppstyp, förhållandestatus, sexuella preferenser, och – inte minst – hivstatus.

Detta är varje övervakares våta dröm. Ja, det överträffar rentav Bahnhofs gamla aprilskämt P.st, där man kunde kolla ”vad som helst om vem som helst”.

För att vrida skruven ett varv till kan vi nämna att Grindr är kinesiskt sedan grundarna i januari 2018 sålde företaget till Kunlun Group.

Trevligt.

Dubbelmackning avslöjar positionen

Det ska finnas sätt att undgå att bli positionerad på detta sätt. Grindr-användarna kan till exempel i inställningarna välja att inte avslöja sin position, men detta döljer bara positionen för andra användare och tredjepartsappar. Grindr placerar en fortfarande i listan över inloggade användare baserat på distans. Och då är det bara att ta reda på positionen för dem som kommer före och efter i listan – man kan så att säga ”sandwicha” fram positionen även för den som valt att inte avslöja den.

Man kan invända att ”sandwichning” inte fungerar i ett område där de flesta användare väljer att dölja sin position. Men även där kan en kartläggare skapa ett antal fejkkonton med öppen position. Dessa konton kan sedan användas för att dubbelmacka sig fram till positionen för andra användare.

Kartläggning av bögar

Grindr har efter tidigare kritik stängt av distansfunktionen för användare i öppet homofoba länder som Ryssland, Nigera, Egypten, Irak och Saudiarabien.

Men det är fortfarande fritt fram att kartlägga användare (eller låt oss tala klarspråk: bögar) i tveksamma länder som Algeriet, Turkiet, Vitryssland, Etiopien, Qatar, Oman, Azerbajdzjan, Kina, Malaysia och Indonesien.

Avstängd från Github

Fuckr utvecklades som ett ”proof of concept” för att visa hur stora företag sätter sina användares säkerhet på spel. Notera att det inte på något vis handlar om hackning, utan om att använda de möjligheter som Grindr ger via sitt API.

Appen har nu tagits bort från Github, men inget hindrar att någon annan utvecklar en liknande tredjepartsapp.

Läs mer

Queer Europe: It is Still Possible to Obtain the Exact Location of Millions of Cruising Men on Grindr

Henrik Alexandersson, HAX, för Femtejuli.se

HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång

av

Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.

Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:

HAX: EU-kommissionen kräver mer nätcensur

I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:

På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:

På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:

Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:

Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.

Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.

Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.

/ HAX

Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.

HAX: Detta är vad som är viktigt i Assange-affären

av

Det kommer signaler som tyder på att Ecuador är på väg att kasta ut Julian Assange från ambassaden i London, där han sökt sin tillflykt i asyl sedan 2012. Det kan ske när som helst nu och har kanske redan hänt när du läser denna text.

Bollen är alltså i spel igen. Då gäller det att fokusera på vad som är viktigt, mitt i allt det buller som kommer att uppstå.

Det enda Julian Assange är formellt misstänkt för i dagsläget är att ha avvikit under borgen i Storbritannien. Vilket är ett mindre brott, som kan ge några månaders fängelse. Som isolerad företeelse är det kanske inte så farligt. Men sett i ett större perspektiv är det mycket problematiskt om britterna fängslar honom.

Problemet är att amerikanska myndigheter sedan länge vill komma åt Assange och enligt uppgift har de redan förberett ett åtalsförfarande. Om han sätts i brittiskt fängelse är det högst troligt att en utlämningsprocess kommer att inledas.

Här närmar vi oss den centrala frågan: Varför vill USA komma åt Julian Assange (och Wikileaks)?

Svaret är enkelt: För att han avslöjat sanningen.

Det rör sig om allt från sådant som skett i krig, som USA vill hålla hemligt för folket – till e-post från Demokraterna som visar att man riggade primärvalen till Clintons fördel och Sanders nackdel.

Sanningen är förvisso ofta obekväm och motbjudande. Men inte desto mindre, just sanningen. Verkligheten. Sådant som skett, som i ett demokratiskt samhälle bör – måste – komma till allmänhetens kännedom.

För om medborgarna inte får reda på vad som sker, hur skall de då kunna hålla berörda politiker ansvariga? Utan korrekt information om verkligheten, hur skall folket alls kunna utföra en informerad valhandling? Information – speciellt om sådant som makthavarna vill dölja – är nödvändig för att demokratin över huvud taget skall ha någon mening.

Dessutom kan man konstatera att Assange & Wikileaks bara gjort något som etablerad media regelmässigt gör. Det vill säga publicerat läckt information. Ger de amerikanska myndigheterna sig på Assange, då är hela den amerikanska pressens frihet hotad.

Därför är det som händer i Assange-affären viktigt.

Jag vet att Julian Assange väcker starka känslor, så väl av sympati som antipati. Sådant kan lätt komma att skymma de viktiga, centrala frågorna. Därför är det bra att ha bilden klar för sig, innan cirkusen drar igång med buller och bång igen.

/ HAX

Internet Bill of Rights

HAX: Dags för en ”Internet Bill of Rights”?

av

Det ligger uppenbarligen något i påståendet att friheten ständigt måste försvaras.

I veckan vann vi en delseger i kampen mot länkskatt och nätcensur i EU. Där ligger huvuddrabbningen fortfarande framför oss. Men låt mig blicka lite bakåt.

Under de år jag har sysslat med nätfrågor i EU är det några saker som sticker ut. Vi lyckades stoppa en idiotisk utskottsrapport som ville se en reglering av bloggandet. Vi lyckades sänka förslaget om att fildelare skulle kunna stängas av från internet utan föregående rättslig prövning. Vi stoppade ACTA-avtalet, som ville göra internetoperatörerna till nätpoliser. Och nu är vi alltså mitt inne i en ny batalj.

Det tar liksom aldrig slut. Det är alltid något nytt på gång. Internets fiender ger aldrig upp. Varje gång har de allt att vinna och vi allt att förlora. Det är lite utmattande i längden. Men att ge upp är helt enkelt inte ett alternativ.

Och oavsett hur de svenska ledamöterna i Europaparlamentet till slut har röstat, så har vi alltid haft den svenska regeringen mot oss i ministerrådet. Detta oavsett om det varit en borgerlig regering eller en rödgrön. Där får jag nog säga att vi kan och bör bli mer aktiva på hemmafronten.

På något sätt skulle det behövas en »Internet Bill of Rights«. En deklaration som slår fast de grundläggande principerna för ett fritt och öppet internet. Men då gäller det att se upp, så att vi får vad vi vill ha och inte något korporativistiskt hopkok utformat av motståndarsidans lobbyister.

Därför måste en sådan växa fram underifrån. Vilket inte heller är riskfritt. För att vara stark måste en rättighetskatalog vara tydlig, minimalistisk och vila på grundläggande medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter. Den måste hållas fri från allehanda sociala frågor och trams. Den måste dessutom vara öppen mot en framtid som vi inte vet något om. Och att få individualistiska nätaktivister att dra åt samma håll är ofta som att försöka valla katter.

Men ändå. Det har redan skrivits en del förslag till sådana dokument. Inte minst den FN-deklaration från vilken 5 juli-stiftelsen har tagit sitt namn. Och internetsamfundet saknar knappast visionärer.

Kanske att man skulle börja med att sammanställa allt sådant, för att se var man landar. För att sedan eventuellt – om det blir bra – driva att den upphöjs till en bindande konvention i EU eller Europarådet.

Det är i vart fall värt ett försök. Om inte annat kan det bli ett utmärkt principdokument.

/HAX

Henrik Alexandersson aka HAX i Berlin Kreuzberg

HAX: I skuggan av facebookskandalen

av

Den som följt våra bloggar och podcaster vet att nästan allt som nu rapporteras i den så kallade facebookskandalen är gamla nyheter. Det gäller även Cambridge Analyticas verksamhet.

Det som är nytt är reaktionen, inte det som skett. Vilket är intressant i sig. Varför först nu? Varför just nu?

Ett skäl kan vara att Cambridge Analytica har kopplats till ett par valresultat som alla inte är nöjda med. Det ena är Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Det andra är den brittiska folkomröstningen som ledde fram till Brexit.

Det finns många som vill ifrågasätta dessa vals legitimitet. Och här finns ett sätt att försöka göra just detta – även om det fortfarande inte är helt kristallklart vart kritiken riktar sin udd i sak. Inte heller vad man vill göra i sak. Förbjuda riktad eller målgruppsanpassad annonsering på nätet? Eller vad? Jag är inte övertygad om att frågan är helt genomtänkt.

Sedan har vi naturligtvis det ständigt pågående kriget mellan ”gammelmedia” och de nya nätplattformarna om annonsörernas pengar. Finns det en chans att fula ut de nya aktörerna, då kommer medieetablissemanget att ta den. Denna misstanke stärks av att drevet fokuseras på Facebook snarare än på dem som möjligen kan vara skyldiga till övertramp, nämligen Cambridge Analytica.

Därmed inte annat sagt än att all information som folk godtroget och obetänksamt lämnar ifrån sig till nätjättarna på flera sätt kan vara ett integritetsproblem.

Det är för övrigt intressant att se hur EU nu tar tillfället i akt för att klämma åt nätjättarna vad gäller skatten. Vi kan lämna frågan om var dessa företag skall vara skattskyldiga åt sidan. Mer intressant är den specialskatt på deras verksamhet som nu aviseras. Hur är den egentligen tänkt att fungera? En skatt riktad mot vissa specifika företag? Det känns juridiskt problematiskt och är ett avsteg från principen om lika regler för alla. Eller kommer det att bli en skatt riktad mot vissa typer av verksamhet på nätet? Då kommer många fler företag att drabbas – från nätjättar till små startups. (Här ska man komma ihåg att det i EU redan har diskuterats till exempel att beskatta användargenererat innehåll, vilket vore en riktigt dålig idé.)

Vad vi ser kan mycket väl vara ett försök från EUs sida att lansera något slags allmän internetskatt. Då blir det slut på nätet som något som är fritt, gratis och öppet för alla. Kom ihåg att du läste det här först.

För övrigt är det intressant att betrakta bullret kring Facebook ur perspektivet kampen om makten över informationen. Vilket i förlängningen är en kamp om makten som sådan. I den striden är insatserna oerhört stora och alla metoder tillåtna.

Till sist: Tro inte för ett ögonblick att Cambridge Analytica är den enda ljusskygga aktören i branschen. Det finns många, många fler – både kommersiella och statskontrollerade.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 22 mars 2018.

Bild: HAX i Berlin Kreuzberg under en filminspelning.

Läs även vår kommentar till facebookskandalen.

Cambridge Analytica: Persongalleri

Blir Cambridge Analytica-skandalen Facebooks död?

av

Det har stormat kring det brittiska företaget Cambridge Analytica senaste veckan, trots att det mesta som framkommit egentligen var känt sedan tidigare. Anklagelserna gäller att företaget ska ha kommit över uppgifter om 50 miljoner amerikanska facebookanvändare på ett om inte olagligt så i alla fall omoraliskt sätt, och använt dessa uppgifter för att påverka facebookanvändarna till den grad att det kan ha hjälpt Donald Trump att vinna det amerikanska presidentvalet 2016.

Vår egen Hax rapporterade om detta i januari 2017 och vi diskuterade det i avsnitt 38 av 5 juli-podden.

Nyheten gällde då den extremt läsvärda artikel som schweiziska Das Magazin publicerade i januari 2017, och som översattes till engelska av Vice Motherboard:

Men det krävdes lite gammaldags mediedramaturgi för att nyheten skulle lyfta på allvar, mer än ett år senare. Brittiska tevekanalen Channel 4 lyckades med dold kamera få några saftiga uttalanden från Cambridge Analyticas vd Alexander Nix om tveksamma taktiker som involverade horor och utpressning. Något som egentligen inte hade något alls med kärnfrågan att göra: Hur företaget kom över de 50 miljoner användarkontona och hur de utnyttjade dessa data.

Nix sparkades av företagets styrelse och har fått svara på frågor i brittiska underhuset – och nu är han kallad igen.

Dramats huvudpersoner

Persongalleriet i CA-skandalen påminner om det i en Bondfilm:

  • Michal Kosinski: Den polske forskare på Cambridge University som ”uppfann” tekniken som gjorde det möjligt att bygga psykologiska profiler av människor baserat på vad de gillat på Facebook. Med tanke på följderna kan man kanske likna honom vid Robert Oppenheimer, atombombens uppfinnare. Kosinski räknas in på de godas sida i filmdramaturgin; han varnade tidigt för hur tekniken skulle kunna användas.
  • Alexander Kogan: Den ryske forskare som skrapade information om 50 miljoner amerikanska facebookanvändare. Kogan, eller ”Dr Spectre” som han på fullt allvar kallat sig, är länken mellan den goda och den onda sidan; han sålde eller gav bort informationen till Cambridge Analytica.
  • Alexander Nix: Den alltid lika välklädde chefen för Cambridge Analytica är kanske inte en klassisk bondskurk, men han är helt klart ”den onde” i vår filmdramaturgi, och den som ”släppte atombomben” för att fortsätta liknelsen.
  • Christopher Wylie: Visselblåsaren i rosa hår var tidigare datachef på Cambridge Analytica men hänger nu ut sin tidigare arbetsgivare. Hans alternativa stil passar perfekt för en hjälteroll, men har Wylie sin egen agenda?
  • Donald Trump: Den amerikanske presidenten skördade kanske frukterna av det spel som ovanstående herrar ägnade sig åt.

Facebooks roll

Cambridge Analytica har knappast gjort något olagligt. Inte heller verkar Kogan ha brutit mot Facebooks regler när han fick ut uppgifterna om 50 miljoner användare. Han utnyttjade bara en funktion som gjorde det möjligt att få ut data inte bara om den facebookanvändare som själv gav bort sina uppgifter om gillningar med mera till Kogan (genom att svara på en quiz och därmed ge appen tillgång till detta), utan också om denna användares alla vänner. På så vis växte ett par hundra tusen frivilliga uppgiftslämnare till 50 miljoner användare.

Facebook insåg att detta inte var bra. De stängde av funktionen så att appmakare framöver bara skulle ha tillgång till information om de användare som explicit interagerat med appen – inte om deras vänner. Men denna uppdatering trädde inte i kraft förrän ett år efter att den annonserades. Kogan hade alltså god tid på sig att fortsätta samla på sig information om alla vänner till de användare som interagerade med hans app. Helt i linje med Facebooks villkor för appmakare.

Det är detta agerande från Facebook som företagets grundare och vd Mark Zuckerberg nu måste förklara, om inte annat för att stoppa aktiekursen från att dyka ännu mer – så här ser senaste årets utveckling för facebookaktien ut (dvs inget direkt fritt fall men ändå):

Facebooks aktiekurs 22 mars 2018

Skandalen handlar alltså om Facebook och hur företaget hanterar två miljarder användares information. Cambridge Analytica är i sammanhanget en oviktig spelare som snart kommer vara glömd, en tillfällig ”bad boy” som lyckades få storvinst på lyckohjulet, typ, och därmed uppmärksammade världen på den nya tidens möjligheter – och ansvar.

Det var en märkbart medtagen Mark Zuckerberg som till slut talade ut i går:

Han säger vad man kan förvänta sig: Han ber facebookanvändarna om ursäkt för det som hänt, han nämner Alexander Kogan vid namn (”who got access to a lot of information and improperly used it” – min kursivering), och säger att Facebook kommer säkerställa att det inte finns ”några andra Cambridge Analytica därute” (”or folks who have improperly accessed data” – min kursivering). Han droppar fraser som ”suspicious activity” och ”full forensic audit” (en sådan revision hade man enligt appvillkoren även rätt att göra mot Cambridge Analytica, men Facebook avstod).

Ursäkta svengelskan ovan, men poängen är att Mark Zuckerberg, förståeligt nog, försöker friskriva Facebook från ansvar. Skulden är någon annans – det är meddelandet han vill få fram. Jag tror att meddelandet inte bara har ett pr-syfte, utan också ett juridiskt. Det är därför han är så nervös.

Politiskt kampanjande

Men det är väl inget nytt att politikers kampanjstaber använder sig av ny teknik? Sociala media ansågs spela en stor roll i Barack Obamas valseger 2008 – den förre amerikanske presidenten hyllades rentav för sin moderna approach till kampanjande. Och Cambridge Analytica själva skickade ut ett triumferande pressmeddelande dagen efter att Trump vunnit valet 2016, där de tog på sig äran för att ha bidragit till valsegern genom sina innovativa metoder.

Det som komplicerar saker är när det inte är ett politiskt parti självt som kampanjar. Om främmande makt lägger stora summor pengar på att få en viss kandidat vald. För att detta skulle kunna tjäna den främmande makten på något sätt.

En nyhet som ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar är att Facebook själva uppskattar att 126 miljoner amerikanska facebookanvändare nåddes av ryskfinansierad politisk propaganda inför presidentvalet 2016. Det är mer än hälften av de 214 miljoner amerikanska facebookanvändarna (januari 2018). USAs befolkning är 325 miljoner. Ryska annonser nådde alltså nästan 40 procent av den amerikanska befolkningen, och kanske rentav mer än hälften av de röstberättigade.

Vad Ryssland hade för syfte med att påverka det amerikanska presidentvalet kan man spekulera i – en vanlig teori är att man ville så kaos hos sin ärkefiende genom att låta Trump styra landet. Men det viktiga är att det, som det ser ut, lyckades. Och i så fall kan man säga att USA i dag styrs av främmande makt. Vi väntar bara på att folk till fullo ska inse detta.

När så sker kommer ansvar utkrävas.

Facebook har växt till en behemot som slitit sig från sin ägares tyglar och blivit det amerikanska folkets akilleshäl. ”Alla” finns ju där! Facebook är den nya radion, och radion var alltid det första som främmande makt lade beslag på i en invasion för att kunna sprida propaganda till folket man ville kuva.

Cambridge Analytica-skandalen kan mycket väl vara början på slutet för Facebook.

Läs även HAX kommentar om facebookskandalen.