Nätet till folket!
I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.
Idag har vi en gästkrönika på Svenska Dagbladets ledarsida. Zooma in bilden för en större, mer läsbar variant – eller följ länken nedan.
»Vi måste få svar på vad de svenska politiska partierna tycker om Chat Control. Det duger inte att släppa igenom en uppenbar inskränkning av våra grundläggande fri- och rättigheter under total tystnad.»
EU-kommissionen lägger fram ett förslag som den själv säger kommer att begränsa de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men det går inte att få några svar om vad svenska politiker tycker om saken. Detta är inte bara arrogant, utan även ett demokratiskt problem.
Det är lätt att känna sig frustrerad när politiker vägrar att ens kommentera politiska förslag som kommer att påverka den demokratiska rättsstaten negativt.
Det är precis vad som sker när det gäller EU-kommissionens förslag om att kontrollera innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – #ChatControl / CSAR.
Detta är ett förslag som kommissionen själv skriver kommer att begränsa vår möjlighet att utöva grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens, yttrandefriheten och informationsfriheten.
Flera gånger har vi försökt få kommentarer från de svenska politiska partierna. Men de vill inte säga något (eller svarar inte alls.) Och ingenstans i media eller samhällsdebatten hörs så mycket som ett pip från dem om saken.
Detta är anmärkningsvärt på flera sätt. Kan de inte svara? Vill de inte? Och i så fall varför?
Saken blir än mer anmärkningsvärd med tanke på att Sverige just nu är ordförandeland i EU. Och i denna roll har regeringen medverkat till skärpningar av kommissionens förslag. Men Justitiedepartementet svarar inte ens på frågor om regeringens ståndpunkt.
En teori är att frågan har hanterats och fortsatt hanteras på tjänstemannanivå. Vilket i så fall är problematiskt, då det innebär att den svenska EU-representationen (troligen) per default går kommissionens ärenden. Framförallt innebär detta att frågan hanteras utanför den demokratiska beslutsprocessen.
Är det verkligen så här vi vill ha det? Att politiken medvetet och uttryckligen begränsar de grundläggande mänskliga rättigheterna – utan att vilja diskutera saken eller ens svara på frågor?
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
Var tredje svensk ungdom använder meddelande-appar för att med samtycke sända intima bilder. Med EU:s chat-control kommer de att anmälas till polisen.
EDRi och Piratpartiets ledamöter i Europaparlamentet har låtit genomföra en undersökning om vad EU:s unga tycker om förslaget om att genomsöka alla människors elektroniska meddelanden – Chat Control.
48% av de svenska ungdomarna säger nej till förslaget. I EU som helhet säger 66% nej. Även om siffran är lägre i Sverige får man anta att det även finns en grupp osäkra, vilket torde göra gruppen som säger nej större än ja. (Siffran framgår inte av pressmaterialet.)
Samtidigt säger 70% att de inte skulle känna sig bekväma med att vara politiskt engagerade eller att utforska sin sexualitet om deras konversationer övervakades eller genomsöktes.
60% av svenska unga använder krypterade appar som WhatsApp eller Signal. (EU 67%.) Vilka är några av de meddelndetjänster som EU-kommissionen nu vill övervaka och barnförbjuda.
Den föreslagna 17-årsgränsen för meddelandeappar innebär att det blir omöjligt att vara anonym. 51% säger att anonymitet är viktigt för politiskt deltagande. (17% ”inte viktigt”. EU 56%) 53% menar att anonymitet är viktigt för att de skall kunna utforska sin sexualitet. (21% ”inte viktigt”. EU 59%.)
EU-kommissionen vill alltså ta bort den anonymitet som är barnens skydd när de vill lära sig om blommor och bin med mera.
30% av de svenska ungdomarna använder appar för att med samtycke sända intima bilder. Vilket enligt lagen är barnporr även om det skulle vara en ekivok selfie. Sådant kommer att uppfångas av Chat Control och översändas till en ny myndighet kopplad till Europol, för vidare befordran till polisen och sannolikt åtal.
Så hur anser då ungdomen att den själv bäst skyddas mot att antastas sexuellt på nätet?
Med andra ord: Chat Control förkastas av dem som förslaget var tänkt att skydda.
Länkar:
• Piratpatiet: Ungdomar vill inte bli utstängda från chattappar eller att deras meddelanden genomsöks »
• EDRi: Young people in 13 EU countries refuse surveillance of online communication »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): ChatControl survey: Children don’t want to be “protected” by scanning or age-restricting messenger and chat apps »
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
EU-kommissionens förslag om #ChatControl / #CSAR föreskriver en åldersgräns på 17 år för användning av meddelande-appar. Det svenska EU-ordförandeskapet föreslår nu att den gränsen höjs till 18 år.
Utöver genomsökning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden vill EU-kommissionen även se en åldersgräns för användning av meddelande-appar.
I den ursprungliga skrivningen är gränsen 17 år. Det svenska EU-ordförandeskapet föreslår – genom en ändring av definitionerna (2f) – nu att denna gräns höjs till 18 år. (PDF)
I kommissionens text (2:4:3) vill man ”vidta rimliga åtgärder för att hindra användare som är barn från att få tillgång till de programvaruapplikationer” som till exempel kan användas för kontakta andra användare direkt. (Det vill säga alla meddelande-appar.)
Som ”barn” avser kommissionen ”varje fysisk person som är yngre än 18 år”. Och som ”användare som är barn” – ”fysisk person som använder en relevant informationssamhällestjänst och som är en fysisk person som är yngre än 17 år”.
Det är den senare definitionen det svenska ordförandeskapet nu vill höja till 18 år.
Att förbjuda unga att använda meddelande-appar är i sig ett helt världsfrånvänt förslag. Och att höja denna åldersgräns gör det hela ännu dummare.
Frågan är om eller hur mycket den svenska regeringen är insatt i frågan. Tecken tyder på att det mesta som rör #ChatControl / #CSAR hanterats på tjänstemannanivå. På politisk nivå är det i princip omöjligt att få några kommentarer om kommissionens förslag.
• Det svenska ordförandeskapets senaste förslag (PDF) »
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Relaterade länkar:
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. En positiv aspekt är att man gör detta på ett mjukt sätt, utan att tvinga någon.
Ett statligt elektroniskt ID kan vara förfärligt och farligt om det inte finns några alternativ.
Men desto bättre är tanken att det skall vara ett av flera eID, tillsammans med dagens aktörer som till exempel BankID, Freja eID, AB Svenska Pass och Foreign eID.
Det vill säga på ungefär samma sätt som det nationella ID-kortet finns för den som inte har (eller vill använda) körkort eller annan godkänd svensk ID-handling.
Ett statligt eID kan vara en bra lösning för personer med samordningsnummer och andra som inte kan eller vill använda dagens lösningar.
Men det räcker inte med mångfald av alternativ, utan det krävs även möjlighet att använda dem. Idag är BankID ofta det enda alternativet på olika tjänster. Idealt bör alla godkända former av eID fungera på alla plattformar.
Samtidigt bör man se upp så att eID inte kommer att krävas i större omfattning än nödvändigt. Det måste till exempel finnas utrymme för anonymitet och privat kommunikation på nätet. Det kan även hända att man vill ha en ”identitet” privat och en i jobbet.
ID-krav bör rent generellt bara förekomma när det är nödvändigt, inte av slentrian.
Möjligheten att välja eID måste även fungera med EU:s planerade digitala plånbok (EU:s eIDAS Regulation). Det talas om att denna kan bli ett alternativ för inloggningar på nätet.
• DIGG: Statlig e-legitimation »
• SVT: Så kan en statligt e-legitimation utformas »
Idag är frågan om inspektion av innehållet i din e-post och dina elektroniska meddelanden uppe till debatt i LEWP i EU:s ministerråd, under svenskt ordförandeskap. Men det går inte att få veta vad regeringen tycker eller vilken linje den kommer att driva.
Visst, det är mycket nu. Krig i Europa, skenande inflation, energikris, våldsbrottslighet… Samtidigt har vi en ny regering som knappt hunnit bli varm i kläderna. Dessutom är Sverige nu ordförandeland i EU – med tusentals nya frågor att ta tag i. Men ändå.
Idag och i morgon kommer the Law Enforcement Working Party i EU:s ministerråd att diskutera EU-kommissionens förslag om att öppna folks e-post och elektroniska meddelanden för att granska dess innehåll – allmänt kallat ChatControl. Vilket rimligen står i strid med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.
Detta kommer att ske under det sittande svenska ordförandeskapet.
Ändå verkar det stört omöjligt att få veta vad den svenska regeringen tycker i frågan och vilken linje den kommer att driva. Inte heller de andra partierna är speciellt intresserade av att diskutera saken.
Det närmaste man kommer är den enkät som internetopatören Bahnhof gjorde inför valet förra hösten. Vilken också lämnade många frågetecken:
Apropå vårt valstugereportage kan man notera att partiernas fotfolk generellt sett verkar rätt skeptiska till ChatControl, även om inte någon kände till något av substans om förslaget.
I allt väsentligt svävar de politiska partierna (utom KD) på målet och är direkt ovilliga att ge klara besked eller ens diskutera frågan. Men det duger inte, för nu är det skarpt läge.
Och nu är det Sverige som håller i taktpinnen i EU:s ministerråd. Där är frågan kontroversiell. Österrike säger blankt nej, då förslaget strider mot landets konstitution. Även Tyskland kommer sannolikt att säga nej. (Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.)
Som det ser ut just nu kan EU alltså komma att inskränka en av våra grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till privat korrespondens. Men ingen är intresserad av att tala om saken.
(Vi har utan framgång sökt Justitiedepartementet och de flesta partier för en kommentar.)
Detta ökar risken för att vi än en gång kommer att ställas inför fullbordat faktum, när det är för sent för att reagera. Det känns som ett demokratiskt problem.
Man kan bara spekulera, men jag ser några möjliga förklaringar (som inte utesluter varandra):
Den första är att regeringen och de flesta partier inte vet och inte hunnit ta ställning till förslaget. Den andra är att man för allt i världen inte vill ha en ny debatt om privatliv och övervakning. Den tredje är att de tror eller hoppas att ingen bryr sig.
Men vi kommer att fortsätta tjata på dem.
Läs mer:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Skall innehållet i din e-post och alla dina elektroniska meddelanden kontrolleras av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU.
Som vi tjatat om vill EU-kommissionen att medborgarnas e-post och alla övriga elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall inspekteras – i jakt på visst olagligt innehåll. Så var ligger frågan idag?
I Europaparlamentet håller utskottet för mänskliga rättigheter (LIBE) ännu en utfrågning i ämnet tisdag den 24 januari. LIBE är ansvarigt huvudutskott.
Även utskottet för den inre marknaden (IMCO), kulturutskottet (CULT), budgetutskottet (BUDG) och utskottet för kvinnors rättigheter (FEMM) förbereder yttranden. I FEMM är den svenska socialdemokraten Heléne Fritzon ansvarig rapportör.
Samtidigt är den starkaste förespråkaren för ChatControl i parlamentet – vice talman Eva Kaili (S&D, GR) – ute ur bilden, då hon nu sitter häktad för att ha tagit emot mutor.
I ministerrådet kommer dess Law Enforcement Working Party att ta upp frågan denna vecka, den 19 och 20 januari. (Under det pågående svenska ordförandeskapet.)
I ministerrådet säger Österrike blank nej till ChatControl. Det mest talar för att även Tyskland kommer att säga nej. Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.
Ansvarig och drivande EU-kommissionär – Ylva Johansson – är angelägen om att få till ett beslut så snabbt som möjligt. Bakgrunden hårt komprimerad:
Just nu gäller en tillfällig lag som ger meddelandetjänster m.fl. möjlighet att frivilligt granska innehållet i sina användares meddelanden (ChatControl 1). Denna lag gäller bara till sommaren 2024. Tanken är att den då skall ersättas med en ny lag som gör sådan granskning obligatorisk (ChatControl 2). Finns den senare inte på plats i tid kommer sådan meddelandekontroll inte längre att kunna ske. Vilket EU-kommissionen till varje pris vill undvika.
(Dock finns det inget som hindrar att den gällande, tillfälliga lagen förlängs. Vilket skulle lösa problemet.)
Ylva Johanssons talepunkt är att den nya lagen måste komma på plats i tid. Samtidigt finns tecken som tyder på att processen kan komma att dra ut på tiden.
En intressant detalj: Kommissionen har valt att se ChatControl som en inre marknadsfråga, inte som en fråga om mänskliga rättigheter – då de senare föreskriver att människor skall ha rätt till privatliv och privat korrespondens… EU-domstolen lär, om frågan kommer dit, ha en annan uppfattning.
Läs mer i vår tidigare bloggpost som innehåller bakgrund, beskrivning och matnyttiga länkar: EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »
En annan sida med en utmärkt sammanställning av läget, resurser och länkar är ChatControl.eu som du finner här.
Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »
Är Sveriges roll i den globala massövervakningen skälet till höstens lag om utlandsspioneri och tillhörande begränsning av den grundlagsskyddade tryckfriheten?
Nyligen antogs den hårt kritiserade lagen om utlandsspioneri, med tillhörande grundlagsändring. GP hade en bra sammanfattning:
»Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.«
Kritiken går ut på att det blir svårare för media och whistleblowers att avslöja oegentligheter. Regeringen skriver på sin hemsida:
»Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.«
Vilket är rätt anmärkningsvärt.
En populär uppfattning är att detta kan ha med EU att göra.
Därför var det intressant att Frankrikes president Macron kritiserade den nya svenska lagen, i samband med statsminister Kristerssons besök i Paris nyligen. Macron menade att den är ett hot mot medias frihet.
Macron skulle knappast kritisera en svensk lag om den tillkommit för att tillfredsställa EU:s önskemål.
Och det kan knappast ha med Nato att göra heller, då lagen förberetts och haft sin första läsning innan ett svenskt medlemsskap var aktuellt. (Propositionen lades fram av regeringen Löfven.)
Om det inte är EU eller Nato som drivit fram denna kontroversiella lag, varför har den då klubbats? (Även om vårt förhållande till både EU och Nato kommer att omfattas av den.)
Nu blir det en spekulation:
Av Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska massövervakningen (och av EU-parlamentets utfrågningar om massövervakningen) framgår det att Sverige har ett mycket speciellt och nära förhållande till de så kallade Five Eyes-länderna. Det vill säga underättelsesamarbetet mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
I sammanhanget är det värt att notera att den svenska FRA-lagen urholkats och drabbats av ändamålsglidning sedan den stiftades. Till exempel får utländska underrättelsetjänster nu direkt tillgång till FRA:s tjänster.
Aftonbladet skrev när det begav sig:
»Regeringens förslag innebär att en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst ska medges direktåtkomst hos Försvarsmakten och FRA till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamhet.« (…) »De nya lagförslagen innebär också att FRA får rätt att signalspana mot verksamhet även om den inte riktas mot Sverige eller svenska intressen.«
Mark Klamberg, professor i internationell rätt kommenterade saken så här till TT:
»I nuvarande lagstiftning måste signalspaning ske gentemot hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen. Detta krav försvinner med lagförslaget och det som jag upplever som mest uppseendeväckande. Det är kopplat till direktåtkomst, Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underättelsetjänster i större länder.«
Man behöver inte hänfalla åt konspirationsteorier för att ana ett samband.
Att det är detta samarbete som drivit fram den nya lagen om utlandsspioneri är som sagt en spekulation. Men en sak är klar – det omfattas av den.
Avslöjanden av den typ som skedde under FRA-striden blir nu direkt olagliga. (Även om man redan då gjorde försök att tysta dem som spred dem.) Vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.
Sverige är nu en del av den globala massövervakningen. Och det har just blivit olagligt att avslöja saker om den.
Relaterade poster:
• FRA-lagen – politikens totala svek (2021) »
• Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter (2021) »
Under de 15 år som jag sysslat med internet- och övervakningsfrågor har jag gång på gång stött på påståendet att man måste ”balansera” mänskliga rättigheter mot ditt eller datt.
Varje sådan kompromiss leder med nödvändighet till att våra fri- och rättigheter gröps ur och försvagas.
Det stämmer visserligen att de mänskliga rättigheterna inte är absoluta. Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Det vill säga när någon kränkt någon annans säkerhet eller egendom. Eller när nationell säkerhet och allmän ordning står på spel. Så det finns redan gott om undantag.
Ändå fortsätter politikens krypskytte mot de grundläggande rättigheterna som sådana och dess underliggande värden.
Ibland har politiken fått backa. Som när EU 2009 var på väg att stänga av fildelare från internet. Det stoppades med hänvisning till en av rättsstatens grundläggande principer: Inget straff utan föregående rättslig prövning.
Just nu står striden kring frågan om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (av maskiner som sänder misstänkta kommunikationer vidare till en ny institution, kopplad till Europol).
Vilket – som vi regelbundet påpekar – bryter vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.
Undantaget för att bekämpa brott är inte tillämpligt eftersom det i så fall måste handla om ett specifikt brott, en konkret misstanke, en misstänkt eller liknande. Man får inte övervaka alla hela tiden. Det har EU-domstolen redan slagit fast vad gäller datalagringen.
Men politikerna bryr sig inte. Till exempel kommer den senaste svenska lagen om datalagring inte runt EU-domstolens principiella invändning. Enda skälet till att den fortfarande finns på plats är att den inte prövats i unionens domstol.
Som vi också brukar påpeka är våra mänskliga rättigheter individens yttersta skydd mot övergrepp från staten. Och staten styrs av politikerna. Det vill säga samma människor som steg för steg urholkar nämnda mänskliga rättigheter. Detta är ett principiellt problem.
Skälet till att de mänskliga rättigheterna är konventionsskyddade är att de inte skall kunna kringgås eller ändras.
EU-kommissionen förväntas vara fördragens väktare. I dessa fördrag ingår EU:s rättighetsstadga. Ändå är det ofta kommissionen som föreslår inskränkningar av våra rättigheter. Sedan blir dessa förslag som regel värre under behandlingen i ministerrådet och Europaparlamentet.
I Sverige ligger ansvaret hos regering och riksdag. Dessa institutioner tävlar snarast om att hitta på nya inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Detta trots att de konventioner som våra rättigheter vilar på har samma ställning som våra grundlagar.
Enkelt uttryckt struntar politiker – på alla nivåer – ofta i de mänskliga rättigheterna.
Situationen blir ännu värre då dessa frågor är i medieskugga, aldrig diskuteras i valrörelser och därför aldrig heller backas upp med något demokratiskt mandat. Utvecklingen är att allt fler av våra mänskliga rättigheter gröps ur, utan att folket får en chans att påverka situationen.
De flesta vet inte ens vad som sker. De flesta bryr sig inte. Och skulle någon ändå vara intresserad är EU:s politiska beslutsprocess inte i närheten av så transparent som man skulle önska. Svensken i allmänhet är totalt ovetande om de förslag som formas i Bryssel.
Det bristande intresset från media gör dessutom att inget ansvarsutkrävande sker – trots att i princip alla övervakningslagar med tiden drabbas av ändamålsglidning. Detta borde vara öppet mål för vilken journalist som helst.
Allt politiken lovade under FRA-striden har den frångått och verksamheten är idag mer omfattande än vi kritiker varnade för. Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa synnerligen allvarliga brott, men kom att brukas för allt från att jaga fildelare till att låta skattemyndigheten snoka i folks privatliv. Vi har fått uppladdningsfilter som leder till automatiserad censur och vars användningsområde ständigt växer. Och nu vill man alltså granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer.
Om inget ändras kommer det att bli som vanligt: Ingen reagerar förrän vi ställs inför fullbordat faktum. Och då är det redan för sent.
När verktygen väl finns på plats – då har vi inga garantier för att dessa kommer att användas återhållsamt och på ett omdömesgillt sätt. Alla övervakningslagar drabbas om inte annat av ändamålsglidning.
Ursäkta om jag tjatar, men detta är viktigt.
Skall vår digitala korrespondens av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU. Och den svenska regeringen får en nyckelroll.
EU-kommissionen vill att medborgarnas e-post och elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas i jakt på olagligt innehåll.
Granskningen skall göras av maskiner och allt misstänkt skall sändas över till en ny EU-institution, kopplad till Europol.
Detta gäller alla dina SMS-meddelanden, chattar, WhatsApp-konversationer, Messenger-meddelanden, IP-samtal med mera. Alla skall med – och om någon e-postleverantör eller meddelande-tjänst vägrar, då kan den komma att förbjudas i EU.
Syftet är att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Därför har man även föreslagit en 18-årsgräns för användning av elektroniska meddelandetjänster. Man vill även kolla upp vad du har i dina molntjänster.
Även om syftet är vällovligt blir konsekvenserna orimliga. Och syftet kan lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar. Vilket redan uppmuntras av vissa medlemsstater.
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga slår fast rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall även gälla online.
Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Men då måste det finnas ett specifikt brott, någon misstänkt eller något annat konkret att ta på.
Man får inte övervaka hela folket hela tiden. Det slog EU-domstolen fast i samband med att den upphävde EU:s datalagringsdirektiv.
Vi befinner oss alltså i en situation där en av våra grundläggande mänskliga rättigheter hotas.
Hur hamnade vi här?
Det började med att EU faktiskt fattade ett bra beslut, som gick ut på att stärka medborgarnas rätt till privatliv online.
Snabbt kom dock protester, som gick ut på att detta skulle omöjliggöra den skanning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer som redan sker på vissa plattformar och tjänster.
Protesterna leddes av Hollywood-stjärnan Ashton Kutcher och Thorn, en organisation som han startat med sin före detta fru Demi Moore. Thorn äger i sin tur det kommersiella verktyget Safer, som används av nätjättarna för att upptäcka sexuella övergrepp mot barn online.
De har haft samtal med såväl EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som ansvarig kommissionär, Ylva Johansson. Samtidigt har kommissionen vägrat träffa företrädare för de organisationer som försvarar den digitala brevhemligheten.
Resultatet blev en tillfällig lag som tillåter frivillig skanning av innehållet i användarnas elektroniska kommunikationer – hos de operatörer som vill.
Detta har kommissionen sedan följt upp med det nu aktuella förslaget – »Chat Control« – som gör sådan skanning obligatorisk. Alla skall med.
Tanken är att ingen skall kunna kommunicera med någon annan utan att innehållet granskas.
Denna granskning kommer att ske med hjälp av algoritmer och maskiner. Erfarenheter från liknande försök pekar på att upp till 90% av allt som flaggas av sådana system är felaktiga flaggningar. (Som ändå kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.)
Man kan ifrågasätta om förslaget över huvud taget är effektivt i förhållande till sitt syfte. Den som ägnar sig åt övergrepp mot barn har som regel helt andra kanaler och verktyg än de som omfattas av detta förslag. Och det finns enligt uppgift fler fall att utreda än vad de nationella polismyndigheterna hinner med, redan nu utan obligatorisk Chat Control.
En orimlighet är att förslaget förutsätter att man kringgår den kryptering som skyddar våra kommunikationer. Att bygga in bakdörrar eller på annat sätt försvaga krypteringen kommer att göra oss alla mer sårbara för angrepp från ondsinta aktörer. Sådana svagheter utnyttjas alltid.
Antingen har man solid kryptering eller så har man det inte.
I EU:s ministerråd säger Österrike bestämt nej till Chat Control då den strider mot landets konstitution. Det mesta tyder på att även Tyskland kommer att säga nej. Men det räcker inte för en blockerande minoritet.
Frågan kommer nu att landa hos den svenska regeringen, som är ordförandeland i EU första halvåret 2023.
Därför är det extra viktigt att frågan kommer in i samhällsdebatten här. Media måste uppmärksamma saken. Människorätts- och nätaktivister måste reagera. Politiken måste uppleva att det finns en kritisk opinion.
Annars väntar oss en orwellsk framtid.
EU-kommissionen vill urholka rätten till privatliv och privat kommunikation. Man vill upphäva den digitala brevhemligheten.
Det är på riktigt. En av våra grundläggande mänskliga rättigheter står nu på spel.
Läs mer:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
