Femte juli

Nätet till folket!

Privatliv

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.

UK: Krav på bakdörrar till molntjänster för användare i hela världen

av

Brittiska regeringen kräver en bakdörr med tillgång till allt i Apples moln. Det kommer i så fall att drabba användare över hela världen.

Förra veckan avslöjade Washington Post att den brittiska regeringen kräver att Apple skall skapa en bakdörr som ger myndigheterna tillgång till användarnas lagrade information i molnet (backups, foton, meddelanden, e-post, filer, app-data, nyckelring m.m.).

Det spekuleras i att Apple därför kommer att sluta erbjuda sitt avancerade dataskydd för iCloud till brittiska kunder, hellre än att riskera alla sina användares säkerhet. Dock gäller britternas krav tillgång till innehåll inte bara brittiska användare. Således står vi inför ett globalt säkerhetsproblem.

Apples kunder måste nu fråga sig om de alls kan eller vill fortsätta använda företagets molnlagring – som är en integrerad del i ett system där användarna på ett närmast sömlöst sätt kan återskapa sina iPhones med mera från nätet om de uppdaterar eller förlorar sin telefon.

Sedan är det bara en tidsfråga tills samma sak drabbar Google. Möjligen har det redan skett. Drabbade företag förbjuds att utala sig om saken.

James Baker på brittiska Open Rights Group säger:

»The government want to be able to access anything and everything, anywhere, any time. Their ambition to undermine basic security is frightening, unaccountable and would make everyone less safe. WhatsApp and other services will be next in their sights.«

»They seek to do this in secret, with minimal accountability, and potentially global impacts. It is straightforward bullying.«

Från Electronic Frontier Foundation (EFF) kommer liknande reaktioner:

»If Apple does comply, users should consider disabling iCloud backups entirely. Perhaps most concerning, the U.K. is apparently seeking a backdoor into users’ data regardless of where they are or what citizenship they have.«

Den totalsträckskrypterade meddelandeappen Signal, i Financial Times:

»”Using technical capability notices to weaken encryption around the globe is a shocking move that will position the UK as a tech pariah, rather than a tech leader,” said Meredith Whittaker, president of the Signal Foundation, the nonprofit that runs the secure messaging app. ”If implemented, the directive will create a dangerous cyber-security vulnerability in the nervous system of our global economy.”«

I sammanhanget skall påpekas att Europadomstolen har slagit fast att totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation är en mänsklig rättighet, inom ramen för rätten till privatliv och privat korrespondens.

Det är anmärkningsvärt när länder och regionala organ vill införa övervakning som får globala konsekvenser. Ovanstående är bara ett exempel. Ett annat är EU:s Chat Control 2 som kan komma att inte bara drabba privatpersoner och företag över hela världen – utan även oliktänkande och oppositionella i skurkstater.

• Washington Post: U.K. orders Apple to let it spy on users’ encrypted accounts »
• Financial Times: UK orders Apple to give it access to encrypted cloud data »
• Open Rights Group: UK Government undermines security with demands for Apple users encrypted data »
• EFF: The UK’s Demands for Apple to Break Encryption Is an Emergency for Us All »
• Headline USA: Apple Ordered to Provide Gov’t Access to ALL User Data on the Cloud »

Relaterat:
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »

Början till slutet för Chat Control 2?

av

Ett nytt förslag i EU:s ministerråd säger nej till de värsta delarna av Chat Control 2. Men det finns fortfarande problematiska saker kvar.

Efter snart tre år i långbänk i EU:s ministerråd föreslår det polska ordförandeskapet enkelt uttryckt att Chat Control 2 skrotas i sina centrala delar. Istället blir de nu gällande reglerna – Chat Control 1 – permanenta tills vidare.

Vilket innebär att meddelandetjänster kan fortsätta att frivilligt söka efter sexuella övergrepp mot barn i användarnas meddelanden, precis som idag. Men det blir inget krav på att detta skall göras obligatoriskt.

Det blir inte heller någon client-side-scanning med spionprogram på medborgarnas telefoner och datorer. Även tanken på att använda (icke-existrerande) AI-teknik för att analysera innehållet i folks meddelanden skrotas.

Detta sker samtidigt som den blockerande minoriteten mot CC2 i ministerrådet blivit allt mer osäker. Nu blir situationen plötsligt den omvända – att den majoritet av medlemsstater som vill ha massövervakning kan komma att säga nej till det nya förslaget.

Ur det nya förslaget:

»a) Detection orders are deleted from the scope of the Regulation (Articles 7 to 11).
b) A review clause is maintained with the invitation to the Commission to assess within three years after entry into force of this Regulation the legal and technological possibilities of mandatory detection in the future (Article 85).
c) The derogation from certain provisions of Directive 2002/58/EC is included in the Regulation as a permanent measure (Article 4a).«

Men allt är inte frid och fröjd. Den redan existerande Chat Control 1 innebär som sagt att meddelandetjänster har rätt att frivilligt granska innehållet i sina användares meddelanden. Vilket i sig är en form av massövervakning.

Men det blir inget tvång att göra detta och granskningen måste rimligtvis avtalas i användarvillkoren. Dessutom kommer totalsträckskrypterade meddelande-appar som Signal att kunna användas i EU även i framtiden.

Det är även värt att notera att man håller öppet för obligatorisk innehållsgranskning av meddelanden någon gång i framtiden (när/om tekniken så medger).

Ministerrådets nya förlag innehåller även ett krav på en 16-årsgräns (artikel 6) för meddelande-appar och appar som har inbyggd chatfunktion (t.ex. spel). Vilket är en orealistisk och dålig idé. Dessutom kommer detta att medföra ID-krav, vilket i sin tur kommer att göra det omöjligt att vara anonym. (ID-krav för meddelandetjänster finns även i artikel 4.)

Förslaget skall diskuteras bland medlemsstaterna i rådets Law Enforcement Working Party i morgon, onsdag.

Eftersom det är ett helt nytt förslag måste frågan även tas upp i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor. Det har formella möten den 6-7 mars och 12-13 juni.

På det hela taget rör sig frågan år rätt håll, även om det finns problematiska delar kvar.

Europaparlamentet har redan sagt nej till Chat Control 2 i alla dess centrala delar. Om ministerrådet nu ställer sig bakom det nya förslaget – då lär resultatet av trilogförhandlingarna (EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet) bli att allt som har att göra med obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden faller. Vilket i sig vore en seger för rätten till privatliv.

Men än är vi inte där och det finns fortfarande problematiska delar (som åldersgränser/ID-krav) kvar i både rådets och parlamentets skrivningar.

• Ministerrådets senaste förslag »
• Half-good new Polish Chat Control proposal to be discussed on Wednesday »
• Surveillance: EU Council leaders want to make voluntary chat control permanent »
• Chatcontrol-wetgeving deels afgezwakt: berichten scannen wordt optioneel »

Striden om kryptering tar ny fart

av

Regeringen, EU och Europol är på krigsstigen mot krypterade meddelanden. »Anonymitet är inte en grundläggande rättighet« säger Europols chef.

Ingen kan hindra den som verkligen vill från att sända krypterade meddelanden som varken staten eller någon annan kan avläsa på väg från avsändaren till mottagaren. Inte med mindre än att man förbjuder matematik.

Men människor är bekväma. Folk vill inte krångla med nycklar och krypteringsprogram. Därför erbjuder många tjänster en allt-i-ett-lösning. Meddelande-appar sköter kryptering och av-kryptering på avsändarens respektive mottagarens telefon eller dator. Så att meddelandet är oläsbart om det skulle snappas upp däremellan.

Stark kryptering används av till exempel företag, myndigheter, organisationer, media, finansbolag, forskare, läkare, advokater och vanliga människor som vill skydda känslig information.

Och av aktivister som kämpar för frihet och demokrati i skurkstater, med sin frihet och sina liv som insats.

Så länge totalsträckskrypteringen (E2EE) är intakt kan man anta att informationen är rimligt säker mot kriminella, konkurrenter, främmande makt, snokande ögon och makthavare med auktoritära tendenser.

Men sådan säkerhet ogillas av regeringen, EU och Europol. De vill kunna komma åt innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Europols chef Catherine De Bolle, menar att de stora teknikföretagen har ett ansvar att ge polisen tillgång till krypterade meddelanden som används av kriminella.

Men kryptering skiljer inte på om en användare är hederlig eller kriminell. Kringgås den är allas säkerhet i fara.

Om man skapar en »bakdörr« för att kringgå totalsträckskrypterade meddelanden – då kan man inte längre förutsätta att någon information är säker.

»Anonymitet är inte en grundläggande rättighet« säger De Bolle när Financial Times intervjuar henne om saken.

Kanske inte formellt sett. Men privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. Och ibland kan privatliv kräva anonymitet. Folk som inte misstänks för brott skall ha rätt att bli lämnade i fred.

Nu är det dock inte anonymitet vi talar om här – utan om tillgång till innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Till priset av försämrad IT-säkerhet.

De Bolle gör en liknelse »När vi har en husrannsakningsorder och vi står framför ett hus där dörren är låst, och du vet att brottslingen är inne i huset, kommer allmänheten inte att acceptera att vi inte kan gå in.«

Men det hon vill ha finns redan. Nämligen hemlig dataavläsning. Det vill säga spionprogram på misstänktas telefoner och datorer – med tillgång till allt som finns och görs på dessa (inklusive användning av kamera och mikrofon). Och till alla dess meddelanden, i klartext.

Detta gäller alltså människor som misstänks för brott. Och inte heller det är helt oproblematiskt, då spionprogram kräver sina egna luckor i IT-säkerheten. Men det är ett verktyg som redan finns och används.

(Hemlig dataavläsning är för övrigt inte helt olik den client-side-scanning som föreslås i EU:s ministerråds senaste variant av Chat Control 2. Vore man konspiratoriskt lagd kunde man ana ett samband.)

Kampen om totalsträckskrypterad kommunikation är inte ny. På 1990-talet var kryptering utan licens förbjuden i Frankrike. I USA försökte redan president Clinton ge staten en (hårdvarubaserad) bakdörr. Sedan följer en lång rad angrepp mot rätten till krypterad kommunikation, fram till idag.

Här står starka motstridiga intressen mot varandra. Dessutom höjs insatserna på båda sidor i takt med teknik- och samhällsutvecklingen.

Då är det viktigt att komma ihåg att det finns mycket goda skäl för att privatliv och privat korrespondens är fastslagna som grundläggande mänskliga rättigheter. De skall inte kunna offras för att nå andra mål, då de är individens yttersta skydd mot staten.

Chat Control 2 – vad händer nu?

av

Chat Control 2 har kört fast i EU:s ministerråd. Men med politisk oreda i Tyskland och Österrike kan den blockerande minoriteten vara på väg att falla.

Efter snart tre år och bortåt 40 förhandlingsrundor har medlemsstaterna i EU:s ministerråd fortfarande inte kunnat enas om EU-kommissionens förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska kommunikationer, »Chat Control 2«.

EU-kommissionens och ministerrådets egna rättstjänster, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och många hundra namnkunniga akademiker, jurister, datasäkerhetsexperter och människorättsaktivister varnar för att förslaget strider mot vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och att det är en teknisk självmotsägelse.

På sidan 13 i sitt förslag skriver EU-kommissionen själv att förslaget strider mot såväl ovan nämnda mänskliga rättighet som yttrandefriheten – med mera. Vilket man bestämt sig för att bortse från.

Europaparlamentet har omarbetat förslaget och säger nej till alla dess centrala delar. Parlamentet försvarar rätten till totsalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation och menar att man bara skall övervaka människor som misstänks för brott, inte alla andra.

Åter till EU:s ministerråd. Där är det senaste förslaget att skanningen bara skall inriktas mot kända bilder och videos med olagligt innehåll (övergrepp mot barn). Detta skall ske med spionprogram/moduler på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer.

Detta kallas client-side-scanning. Med sådan granskas innehållet i medborgarnas elektroniska korrespondens innan meddelandet krypteras och sänds. På så sätt säger man sig respektera rätten till totalsträckskryptering. (!)

Då det verkar finnas juridiska hinder för att tvinga igenom detta menar man att sådan scanning av meddelanden skall vara »frivillig«. Men… den som inte går med på att »frivilligt« låta granska sina innehållet i sina meddelanden skall hindras från att sända bilder, video eller länkar. (Vilket för övrigt är enkelt att kringgå.)

Det kan nämnas att ministerrådets egen rättstjänst menar att även detta förslag strider mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Nu har ordförandeskapet i EU (ministerrådet) gått över från Ungern till Polen, som har många andra och mer angelägna problem att hantera. Frågan rör sig ändå framåt i beslutsprocessen, men utan större engagemang. Polen är ett av de länder som säger nej till Chat Control 2.

Samtidigt är den blockerande minoriteten mot Chat Control 2 i ministerrådet i fara. Vilket främst beror på regeringskris och nyval i Tyskland och ny regering i Österrike.

Vi följer utvecklingen. Här är några datum att hålla koll på:

Ministerrådet håller ett informellt möte (för att snacka ihop sig om olika saker) den 30-31 januari. Sedan följer formella möten den 6-7 mars och 12-13 juni. Ambassadörerna och tjänstemännen i ministerrådets COREPER II (som i vissa fall kan fatta beslut själva) sammanträder en till två gånger varje vecka.

Skulle ministerrådet komma till beslut följer trilogförhandlingar mellan rådet, kommissionen och parlamentet – bakom stängda dörrar. Resultatet av dessa skall sedan åter bekräftas av både ministerrådet och Europaparlamentet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Man kan inte samtidigt ha massövervakning och säkra elektroniska kommunikationer

av

På ena sidan står politiker som vill kontrollera innehållet i alla medborgares elektroniska meddelanden. På den andra sidan finns ett ökat behov av säkra elektroniska kommunikationer. Men våra beslutsfattare duckar frågan.

Politik kolliderar inte sällan med verkligheten. Ett praktiskt exempel är EU:s ambitioner att övervaka medborgarnas elektroniska kommunikationer, som står i konflikt med ett ökat behov av säker elektronisk kommunikation.

EU vill använda AI och/eller spionprogram för att granska innehållet i alla européers elektroniska meddelanden inom ramen för Chat Control 2 (CSAM regulation).

Den nya EU-kommissionen och EU:s ministerråd vill se ett nytt regelverk för datalagring (lagring av metadata om allas telekommunikationer, elektroniska meddelanden, mobilpositioner med mera). Detta trots att EU-domstolen redan sagt nej till sådan.

Inom ramen för projektet Going Dark vill EU skapa verktyg och metoder för att komma åt totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation.

Samtidigt ser vi hur främmande makt och kriminella också vill komma åt våra elektroniska kommunikationer.

I USA har statens verktyg för att kontrollera medborgarnas meddelanden missbrukats av kinesiska hackare. Tidigare har myndigheternas hela katalog av övervakningsverktyg hamnat i orätta händer.

I Nederländerna varnar underrättelsetjänsten i bestämda ordalag för konsekvenserna av Chat Control 2.

Nyligen varnade FBI och experter på cybersäkerhet till och med för att använda SMS. Behovet av säkra kommunikationer blir allt mer uppenbart.

Detta är bara några exempel. Intressekonflikten är uppenbar. Det gäller inte bara privatpersoner. Företags, organisationers, medias och myndigheters elektroniska meddelanden kommer också att utsättas för risker.

När det gäller människor som misstänks för brott har staten redan de verktyg som krävs för att komma åt all elektronisk kommunikation och allt som görs och finns på dessa personers telefoner och datorer genom hemlig dataavläsning.

Att man skall kunna övervaka personer och grupper som misstänks för brott är de flesta överens om.

Den politiska striden handlar om ifall denna övervakning skall utökas till att gälla alla. Det vill säga även vanliga hederliga människor, som inte misstänks för något brottsligt. Till priset av försämrad IT-säkerhet.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Den rättsliga basen för domstolens bedömning är de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dels handlar det om rätten till privatliv och privat kommunikation. Dels om vad yttrandefriheten har att säga om allas rätt att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning.

Nyligen efterlyste riksdagens lagråd en samlad översyn av den stora mängden lagar och verktyg för övervakning. Är övervakningen i proportion till de problem man säger sig vilja lösa?

Är övervakningen ens effektiv? Aktuella siffror visar att endast två av tio fall av hemlig avlyssning i Sverige leder till åtal.

Hur påverkar övervakning av alla samhällets fria åsiktsbildning och demokrati? Vilka är riskerna för att dessa verktyg kan komma att missbrukas, nu eller i morgon?

Det enda klara svar vi får från politiken är att man inte vill diskutera saken. Men så enkelt får våra makthavare inte komma undan.

Chat Control 2 – förslaget som vägrar dö

av

EU:s ministerråd accepterar inte ett nej till Chat Control 2. Går det över huvud taget att stoppa förslaget?

Det finns en tråkig tendens i EU att inte acceptera ett nej. Man kör samma förslag gång på gång tills folket, medlemsstaterna eller parlamentet lyder och ger det svar man vill ha.

Ett klassiskt exempel gäller EU:s Lissabonfördrag där irländska folket fick rösta om i folkomröstningen tills det röstade ja.

I Svenska Dagbladet skriver Mattias Svensson så här om processen kring Chat Control 2…

»Det är som så kallat tjatsex. Anhängare till denna nya reglering vägrar att acceptera ett ”nej” som ett ”nej”, utan väljer att tolka andras motvilja som ”ja, men inte nu” och fortsätter att återkomma med sina förslag på nya legislativa intrång.«

I en normal beslutsprocess frågar man om ett förslag skall godkännas eller avslås. Sedan blir det så. Men inte i EU:s ministerråd. I bortåt 35 förhandlingsrundor under två och ett halvt år har förslaget om Chat Control 2 dragits i långbänk. Men fortfarande finns en blockerande minoritet i rådet.

Det aktuella läget är att…

  • EU-kommissionen vill att AI skall analysera innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.
  • Ministerrådets ordförandeskap (Ungern) vill i sitt senaste förslag också titta i våra elektroniska kommunikationer – men med så kallad client-side-scanning (spionprogram) på applikations- eller systemnivå i våra telefoner och datorer.
  • Den svenska regeringen och en majoritet i riksdagen stöder Ungerns förslag.
  • Europaparlamentet säger nej till Chat Control 2 i dess bärande delar.

Alla väntar nu på att ministerrådet skall bestämma sig. Och där håller den blockerande minoriteten, än så länge. Vilket man alltså inte vill acceptera.

Detta är löjligt. Det polska EU-ordförandeskapet för ministerrådet som tillträder vid årsskiftet (och som än så länge säger nej till Chat Control 2) bör sätta punkt för processen.

Antingen får man konstatera att frågan kört fast och att man därför säger nej. Eller så får man sända tillbaka förslaget till EU-kommissionen för att omarbetas eller skrotas.

EU-kommissionen bör också ta sig en ordentlig funderare. Historien kring hur man försökt baxa igenom Chat Control 2 är inte vacker…

  • Kommissioinen har använt sig av micro targeting med proxydata för riktade politiska annonser på X, i syfte att påverka opinionen för ett ja till Chat Control 2. Vilket nu visat sig vara olagligt under EU:s egen dataskyddsförordning, GDPR (och förmodligen även under dess Digital Services Act, DSA).
  • Kommissionen har ordnat riggade opionsmätningar i samma syfte.
  • Kommissionen har haft olämpligt nära kontakter med de organisationer / bolag som har ekonomiska intressen av att sälja mjukvara för denna övervakning.
  • EU-kommissionen, ovan nämnda bolag och amerikanska UD har finansierat lobbygrupper som har kampanjat för Chat Control 2 i EU.
  • I styrelsen för en av dessa lobbygrupper sitter en hög EU-tjänsteman som jobbade nära Ylva Johansson och som varit med och skrivit förslaget till Chat Control 2.

Detta är bara några exempel den politiska korruption som avslöjats i ett internationellt mediegräv som gjorts av bland andra Die Zeit och Le Monde.

Detta är skandalöst och bör i sig räcka för att förslaget om Chat Control 2 skall gå rakt i papperskorgen.

Men så lär det knappast bli. Istället försöker man gång på gång på gång tills man får som man vill. Detta är en del av EU:s demokratiska underskott in action.

Länkar:
• Political Microtargeting by EU Commission illegal »
• EU bröt mot lagen för att driva igenom Chat Control »
• Chat Control 2: Inget beslut i EU:s ministerråd »
• Bryssel måste sluta med politiskt tjatsex »
• Chat Control – politisk korruption på EU-nivå »
• Eurobarometerns vilseledande siffror om Chatcontrol »
• Ylva Johansson: Er kritik gör mig bara mer beslutsam »
• Exit Ylva Johansson – EU-kommissionären bakom Chat Control 2 »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet »
• Ur arkiven: The Lisbon Treaty Margot Wallström in Newsnight »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Hemlig övervakning leder oftast inte till åtal

av

70-80% av myndigheternas hemliga övervakning leder inte till åtal. Samtidigt växer övervakningsstaten utan att någon samlad översyn görs.

Regeringens skrivelse till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 är intressant läsning. Bland annat får man en bild av hur den hemliga övervakningen även drabbar många i den övervakades omgivning, även om det inte är textens syfte.

Tolkningsutrymmet är stort och skrivelsen innehåller anonymiserade beskrivningar av hur övervakningen sägs ha varit till nytta. Utan att ifrågasätta dessa utsagors äkthet kan man konstatera att de är av anekdotisk karaktär och att de inte går att verifiera.

Om man tar andelen fall av hemlig övervakning som leder till en stämningsansökan eller ett åtal ligger den på 20-30% av de beviljade tillstånden. Det vill säga att 70-80% av denna övervakning inte leder till åtal.

Till detta kan läggas att även om det blir åtal betyder det inte att den hemliga övervakningen nödvändigtvis bidragit till detta. Endast att det handlar om en person som på någon grund kunnat åtalas.

Skrivelsen argumenterar för att övervakning kan ge annan nytta än åtal. Men även i fall där ett brott kunnat förhindras måste väl i rimlighetens namn åtal kunna väckas för förberedelse eller stämpling?

Här följer en överblick av de hemliga tvångsmedel som redovisas:

• Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

Definitionen omfattar avlyssning av telefon- och telefaxtrafik, e-posttrafik och överföring av datafiler.

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 4.203 tillstånd (1.837 personer) under 2023 (4.108/1.465 år 2022). 29% har lett till åtal.

• Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

Enkelt uttryckt handlar detta om metadata från datalagring, mobilmast-tömningar med mera.

Används huvudsakligen för att utreda vålds- och narkotikabrott. 15.353 tillstånd (3.943 personer) under 2023 (13.146/3.314 år 2022). Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Hemlig kameraövervakning

Optisk personövervakning med »fjärrstyrda tv-kameror, andra optisk-elektroniska instrument eller därmed jämförbara utrustningar«. Ljudupptagning får ej ske.

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 407 tillstånd (534 personer) under 2023 (239/250 år 2022). 23% har lett till åtal.

• Hemlig rumsavlyssning

»Avlyssningen får omfatta tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.«

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 146 tillstånd (110 personer) under 2023 (79/60 år 2022). 29% har lett till åtal.

• Hemlig dataavläsning

Detta handlar om att installera spionprogram på telefoner, datorer, plattor och annan elektronisk utrustning. Med sådana kan man sedan komma åt allt som görs och finns på enheten, bedriva kameraövervakning och rumsavlyssning, positionsdata med mera.

(Säkerhetsluckor i hård- och mjukvara lämnas utan åtgärd för att dessa spionprogram skall kunna installeras vilket påverkar samhällets övriga IT-säkerhet negativt.)

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 172 tillstånd (331 personer) under 2023 (148/365 år 2022). Hemlig dataavläsning redovisas per användningssätt (se ovan) men i genomsnitt har 16% lett till åtal.

• Övervakning enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Användning av »hemliga tvångsmedel för att förhindra brott, så kallade preventiva tvångsmedel, utanför en förundersökning« om det finns en »påtaglig risk för att en person kommer att utöva |viss] brottslig verksamhet«. Detta gäller även organisationer och grupper.

Används huvudsakligen för att utreda våldsbrott. 106 tillstånd (67 personer) under 2023. Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet

Rätt för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket att i underrättelsesyfte »i hemlighet hämta in uppgifter om meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, om vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller uppgifter om inom vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits.«

På ansökan av Polismyndigheten och Tullverket beviljades 876 beslut, varav två avslagsbeslut under 2023 (727 beslut varav 23 avslag 2022). Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Hemliga tvångsmedel i Säkerhetspolisens verksamhet

Detta är Säpos användning av de olika hemliga tvångsmedlen ovan.

676 beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning fattades år 2023 (562 beslut 2022); 803 beslut om hemlig dataavläsning 2023 (292 beslut 2022) samt 305 beslut med stöd av lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (203 beslut 2022). Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Sammanfattning

Input för de olika formerna av hemliga tvångsmedel varierar i skrivelsen och viktig information (t.ex. hur stor andel som gått till åtal) saknas i flera fall. Vilket gör det svårt att få en komplett bild av helheten.

I de fall där andelen beslut om hemliga tvångsmedel lett till åtal redovisas kan man dock konstatera att siffran förefaller låg. Man kan därför inte utesluta att ett stort antal oskyldiga personer drabbats. I vart fall om man går efter principen att »envar skall betraktas som oskyldig till dess motsatsen bevisats«.

Med tanke på polisens organisatoriska problem, omfattande byråkrati och låga uppklarningsprocent väcks frågor om huruvida övervakningen är ändamålsenlig, effektiv och proportionell.

Tidigare i höstas efterlyste Lagrådet en samlad utvärdering av övervakningsstaten. Rådet skrev (i samband med att det förgäves avstyrkte att lagen om hemlig dataavläsning görs permanent):

»Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla övervakning av det slag som hemliga tvångsmedel innebär måste emellertid enligt Lagrådets mening också bedömas samlat med beaktande av den samlade övervakning som den enskilde kan utsättas för. Lagrådet anser därför att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn, i ljuset av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen, av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas.«

För ett sådant syfte räcker denna skrivelse inte. Men regeringen verkar obekymrad:

»Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2023 har varit ett ändamålsenligt och nödvändigt instrument i brottsbekämpningen.«

• Regeringen: Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 Skr. 2024/25:64 »

• Dagens Juridik: Ökad tvångsmedelsanvändning förra året – inga avslag »

Chat Control 2: Inget beslut i EU:s ministerråd

av

Det blev inget beslut om Chat Control 2 i ministerrådet på torsdagen. Vid årsskiftet går EU-ordförandeskapet över till Polen, som säger nej till förslaget.

Det blev inget beslut om Chat Control 2 på torsdagens möte med EU:s ministerråd (RIF-rådet) heller. Den blockerande minoriteten består av Österrike, Tyskland, Slovakien, Nederländerna, Luxemburg, Tjeckien, Polen, Estland och Finland som röstade nej eller lade ner sin röst.

Skulle styrkeförhållandena ändras (Tyskland och Tjeckien kan vara på väg att ändra sin position efter regeringsombildningar) kan ett beslut visserligen fattas på delegation hos tjänstemännen i COREPER II. Men att så skulle ske är osannolikt.

Då inget mer ministerrådsmöte (RIF-rådet) kommer att hållas i år går frågan över till det inkommande polska EU-ordförandeskapet vid årsskiftet. Och Polen är som synes ovan ett av länderna som säger nej till CC2.

Nu har CC2 dragits i långbänk i EU:s ministerråd i närmare 35 förhandlingsrundor under flera års tid. Man har helt enkelt kört fast. EU-kommissionen borde därför dra tillbaka sitt förslag – permanent eller för att omarbetas.

I sammanhanget skall nämnas att det redan finns lagstiftning (Chat Control 1) som ger meddelandetjänster rätt att frivilligt (och med samförstånd enligt användarvillkoren) söka igenom sina användares meddelanden i jakt på innehåll med sexuella övergrepp mot barn.

Polisen i Sverige och de flesta andra EU-länder får redan med CC1 in fler tips än den hinner hantera. Det är alltså inte fler lagar som behövs, utan fler utredande poliser.

Här är en ögonblicksbild av läget för CC2 i EU:s olika institutioner:

Enligt EU-kommissionens förslag skall Chat Control 2 använda AI för att skanna innehåll i alla former av elektroniska meddelanden. Denna skanning skall vara obligatorisk. Det gäller även meddelandetjänster med totalsträckskryptrad (E2EE) kommunikation. Hur det skall gå till är dock oklart.

Ministerrådet (och den svenska regeringen) vill använda sig av client-side-scanning där spionprogram söker igenom alla meddelanden på din telefon eller dator redan innan de krypteras och sänds. Europaparlamentet säger nej till CC2 i alla dess bärande delar.

Skulle ministerrådet klubba igenom sitt förslag blir det förhandlingar med kommissionen och parlamentet. Vilket kan landa hur som helst. Men där är vi inte idag.

Fortsättning följer…

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Justitieminister Strömmer om Chat Control 2: Min svåraste fråga

av

Justitieministern vet att Chat Control 2 är fel. Men det är inte han, utan EU som äger frågan. Och EU vill komma åt medborgarnas krypterade kommunikation.

Aftonbladets Oisín Cantwell har genomfört ännu en av sina långa intervjuer med justitieminister Gunnar Strömmer (M).

När det gäller Chat Control 2 försvarar Strömmer sitt partis dubbla budskap (nej till CC2 i EU-valrörelsen men ja till CC2 i EU:s ministerråd) med att det är EU-kommissionens ursprungliga förslag man säger nej till. Vad som sker i EU:s ministerråd är en annan sak.

»Det är därför vi har drivit en linje om att om det här ska förverkligas så måste förslaget få en helt annan precision. Man måste tydliggöra i vilka situationer det ska tillämpas. Rättssäkerheten måste öka markant.«

Vilket mer låter som ett argument för att säga nej till CC2 även i ministerrådet…

Att kommissionens och ministerrådets senaste förslag skiljer sig åt i detaljerna stämmer.

Men det handlar fortfarande om att bereda sig tillgång till innehållet i folks elektroniska meddelanden – utan någon misstanke om brott.

Det handlar om svepande massövervakning som, om den blir verklighet, vore varje förtryckande regims blöta dröm. Ett verktyg för total kontroll vars syfte och metod enkelt kan utökas.

Chat Control 2 – i så väl kommissionens som rådets varianter – strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, mot EU:s egna fördrag, mot svensk grundlag och mot EU-domstolens principiella ställningstagande: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

De grundläggande mänskliga rättigheterna och grundlagen skall inte kunna rundas eller ignoreras. De skall stå orubbliga mot det politiska dagsmodet och politisk klåfingrighet.

Detta vet Gunnar Strömmer. Det är sådant han själv drivit när han var chef för Centrum för Rättvisa.

På hemmaplan kan han som justitieminister driva förslag om övervakning fram till den formella gränsen för vad som kan accepteras inom ramen för de mänskliga rättigheterna och en demokratisk rättsstat. Även om förslagen strider mot dess anda.

(Därmed inte sagt att dessa förslag är rätt eller bra. Bara att han kommer undan med det. Mer om det i en kommande bloggpost.)

I EU har Strömmer inte den makten. Där är det bara att följa med över alla röda linjer om man vill vara med i klubben. Vilket han inte verkar helt bekväm med. Ur intervjun, om CC2:

»[J]ag medger gärna att av alla de förslag som jag har haft att hantera som handlar om att stärka brottsbekämpningen så tycker jag att det här är det svåraste.«

Bilden stärks av detta uttalande från förra vintern:

»[D]et enda konkreta förslaget under mina 14 månader, då jag själv har känt en liten klump i magen, det kom faktiskt inte från oss. Utan det var just det som kom att kallas Chatcontrol som kom från EU-systemet.«

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vet att Chat Control 2 är fel och att förslaget inte tål en prövning i EU-domstolen eller Europadomstolen.

Men han tvingas ändå driva frågan framåt – då den är en del av EU:s och Europols ambitioner om mer övervakning och deras bredare krig mot krypterad kommunikation, Going Dark (där den svenska regeringen varit pådrivande).

Eller så kan han fatta mod, följa sitt samvete och skjuta ner Chat Control 2 – eftersom det är ett dåligt förslag i sig.

Vi har redan Chat Control 1 som levererar fler tips om olagligt innehåll än polisen hinner hantera. Varför ersätta något som faktiskt fungerar med något annat, oprövat som kränker individens fri- och rättigheter?

Vill politiken sedan komma åt innehållet i medborgarnas elektroniska och krypterade meddelanden – säg då det rakt ut, så kan vi ta den debatten. Istället för att gömma frågan bakom barnen.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli