Privatliv

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.

EU överväger Apples lösning för att identifiera övergrepp mot barn online

9 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Förra veckan rapporterade vi om Apples plan på att granska meddelanden och bilder på avsändarens telefon och på så sätt föregripa att de sänds redan innan de krypterats – i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn (CSA). Det visade sig att detta är en lösning som Apple främst tänkt sig använda i USA. Men snabbt dök det upp information som visar att EU överväger samma modell.

I ett läckt diskussionspapper från EU-kommissionen (PDF) visar det sig att man överväger att göra i princip samma sak som Apple presenterade förra veckan och fick hård kritik för. Man kan till exempel fråga sig vad som alls är vitsen med end-to-end-krypterad (E2EE) kommunikation om den ändå granskas redan innan den hunnit krypteras och sändas. Dessutom finns en berättigad oro för ändamålsglidning, då denna metod även kan användas i andra syften och på så sätt undergräva rätten till privat kommunikation i ett vidare perspektiv.

I EU-kommissionens dokument skissas på en rad olika lösningar. Vissa är väldigt komplicerade och integritetskränkande. Några är lite enklare – till exempel ovanstående, som i princip är en kopia av vad Apple föreslagit. Men likväl illavarslande.

Vilken väg EU-kommissionen tänker föreslå är fortfarande okänt. Men det kan vara rimligt att anta att man kommer att vara öppna för en modell som redan används av en av de stora aktörerna på andra delar av dess marknad.

Apple börjar skanna meddelanden och bilder i jakt på övergrepp mot barn – vilket även öppnar dörren för övervakning i andra syften (uppdaterad)

6 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Apple inför nu automatisk kontroll av alla bilder som går till eller från minderåriga användare i företagets meddelandetjänst. Man kommer även att kontrollera alla användares alla bilder, för att identifiera eventuella sexuella övergrepp mot barn. Även om syftet sägs vara gott är detta slutet för Apple som ett varumärke som sätter sina användares rätt till privatliv i främsta rummet.

Barnporr är vid sidan av terrorism myndigheternas effektivaste murbräcka vad gäller att inskränka vår rätt till privatliv på nätet och för att införa nya former av övervakning. För vem vill eller vågar säga emot – även om konsekvenserna av sådan övervakning blir långtgående och oönskade? När systemen väl är på plats är det bara en tidsfråga innan de börjar användas även för andra, mindre ädla, syften.

Till Apples försvar skall sägs att de försöker respektera användarnas rätt till privatliv längst möjligt. Analysen av bilder kommer inte att ske centralt, utan till en början på användarens mobil, dator eller platta. Vid ett visst antal misstänkta träffar kommer bilderna att översändas till Apple för mänsklig granskning innan de eventuellt sänds vidare till berörda organisationer och myndigheter.

Minderåriga (som är anslutna till ett familjekonto) kommer att få varningar om de försöker sända eller ta emot misstänkta bilder. Om de ändå väljer att gå vidare med att sända / titta på dem – då kommer deras föräldrar att aviseras. Vilket, om man tänker efter, också kan vara problematiskt i vissa fall där föräldrar och vårdnadshavare inte har barnens bästa för ögonen. Till exempel i familjer där föräldrarna själva utsätter sina barn för övergrepp eller där det råder så kallad hederskultur.

Den som vill ha mer detaljer kan följa länkarna nedan. Den större frågan är vad detta betyder i förhållande till den allt mer allomfattande övervakningsstaten. EFF skriver:

»Apple can explain at length how its technical implementation will preserve privacy and security in its proposed backdoor, but at the end of the day, even a thoroughly documented, carefully thought-out, and narrowly-scoped backdoor is still a backdoor.«

Diego Naranjo, Head of Policy på EDRi:

»Apple has decided to undermine end-to-end encryption and make all its users vulnerable to censorship and surveillance. By allowing scanning of photos in private communications and iCloud, Apple products will become a threat to their users. The company should take a step back, abandon these changes and defend people from corporate and government surveillance.«

Detta är en central punkt. Apple överger i praktiken end-to-end-kryptering (även om de själva formulerar saken på annat sätt) när innehåll som tidigare varit skyddat kan komma att granskas respektive överföras till andra aktörer. Det mest privacy-medvetna företaget blir nu ett av alla andra som lägger benen i vädret för Storebror.

När Apple öppnar dörren – då är det inte en fråga om ifall man kommer att öppna den även vad gäller alla andra förevändningar för övervakning, utan bara när.

Uppdatering: Enligt SR kommer denna verksamhet till en början att rullas ut i USA utan ytterligare information om när/om den kommer till EU. Vilket har en viss logik eftersom EU nyligen fattat beslut om ChatControl som ger meddelandetjänster möjlighet (och snart även skyldighet) att avkryptera och granska alla användares meddelanden i samma syfte. I EU ger nya regler om eBevis (med mera) även myndigheterna tillgång till filer i olika molntjänster som iCloud (där Apple-användares bilder m.m. lagras) och Dropbox – gränsöverskridande och utan föregående rättslig prövning. Så oavsett när eller om Apples nya kontroll kommer till Europa, så är vi i praktiken redan där.

Länkar:
• Apple: Expanded Protections for Children »
• EFF: Apple’s Plan to ”Think Different” About Encryption Opens a Backdoor to Your Private Life »
• EDRi: iSpy with my little eye: Apple’s u-turn on privacy sets a precedent and threatens everyone’s security «

Regeringens dubbelbluff om datalagringen

4 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Oavsett vad man tycker om övervakning var dagens presskonferens om datalagringen, med inrikesminister Damberg (S), ett försök att blanda bort korten. Man avledde dels uppmärksamhet från att Sverige fortfarande inte följer EU-domstolens dom som säger att man inte får ha svepande övervakning av alla utan misstanke om brott. Dels var det Damberg presenterade som regeringens nya idéer mot gängvåldet sådant som kommer att komma från EU ändå, varesig vi vill eller inte.

Idag presenterade regeringen en ny utredning om datalagring, som inte skall vara klar förrän efter nästa riksdagsval. Med detta hoppas man slå två flugor i en smäll: Dels vill man undvika en debatt om den olagliga svenska datalagringen. Dels hoppas man framstå som handlingskraftig mot brottsligheten, trots att nästan allt som presenterades är sådant som redan är under beredning i EU.

Dessutom överväger EU sin strategi i frågan. Det kan bli ett nytt datalagringsdirektiv, som i så fall kommer att stå över svensk lag. Det kan också bli en gemensam rekommendation (som inte kräver beredning i demokratisk ordning). Eller så låter man medlemsstaterna sköta frågan på egen hand. Var detta landar vet vi inte. Men det finns en risk för att utredningen kommer att vara inaktuell innan den ens är klar.

Datalagring vad gäller kommunikationsappar samt tillgång till användarnas molntjänster var två av punkterna på dagens presskonferens. Detta får möjligen regeringen att framstå som handlingskraftig mot brottsligheten. Men det är inte ens regeringens egna idéer – utan kommer från aktuella förslag i EU och Europarådet, till exempel eBevis och revideringen av Budapestkonventionen. (Länk 1 | Länk 2)

I ett pressmeddelande säger inrikesminister Damberg (S):

»Efter en dom i EU-domstolen släcktes lampan för brottskämpande myndigheter när datalagringen plötsligt stoppades. På regeringens initiativ återinfördes datalagringen i oktober 2019 och då fick brottsbekämpningen tillbaka ett av sina viktigaste verktyg. Nu tar vi nästa steg genom ett nytt initiativ för att se till att reglerna om datalagring moderniseras och effektiviseras ytterligare i takt med teknikutvecklingen.«

Vad Damberg inte säger är att även den aktuella svenska lagen om datalagring strider mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla människors telekommunikationer utan misstanke om brott.

Enda skälet till att vi har den lag vi har är att dess senaste variant (ännu) inte prövats av EU-domstolen. Det är mycket troligt att detta är det verkliga skälet till att man nu tillsätter en utredning – men att man tog chansen att paketera den som insatser mot den ständigt aktuella gängbrottsligheten.

Datalagringen – lagring av data om alla människors alla tele- och datakommunikationer och positionsdata, utan misstanke om brott – är en fråga som kommer att fortsätta spöka för regeringen (av vilken färg den än är).

• Regeringens pressmeddelande »
• Regeringens digitala pressträff och presentationsbilder »

EU vill förbjuda anonyma kryptovalutor och stora kontantbetalningar

22 juli 2021 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill nu förbjuda kontantbetalningar större än 10.000 euro (drygt 100.000 SEK) – och anonyma betalningar med »virtual cash«, det vill säga kryptovalutor.

Redan 2017 ville EU-kommissionen införa en gräns för kontantbetalningar. Förslaget lades dock på is när 90% av de tillfrågade i en opinionsmätning visade sig vara emot ett sådant förslag. Men nu är det alltså dags igen.

Denna gång går man även fram med ett förbud mot anonyma betalningar med digitala valutor och mot anonyma digitala plånböcker. Hur nu det är tänk att gå till.

Man vill även inrätta en Anti-Money Laundering Authority (AMLA).

Syftet sägs vara att bekämpa penningtvätt, brottslighet och terrorism.

EU-kommissionen:

»At present, only certain categories of crypto-asset service providers are included in the scope of EU AML/CFT rules. The proposed reform will extend these rules to the entire crypto sector, obliging all service providers to conduct due diligence on their customers. Today’s amendments will ensure full traceability of crypto-asset transfers, such as Bitcoin, and will allow for prevention and detection of their possible use for money laundering or terrorism financing. In addition, anonymous crypto asset wallets will be prohibited, fully applying EU AML/CFT rules to the crypto sector.«

Detta innebär inget förbud mot digitala valutor som sådana – men att de måste omfattas av samma krav på kundkännedom och spårbarhet som gäller på banken. Det lär knappast räcka med att transaktioner är spårbara i respektive kryptovalutas digitala huvudbok (ledger). Och på samma sätt som på banken kommer användare att behöva förklara större transaktioner.

En av de få röster i politiken som höjs mot förslaget kommer från ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE):

»Generally prohibiting anonymous payments would at best have minimal effects on crime, but it would deprive innocent citizens of their financial freedom. The medicines or sex toys I buy is nobody’s business. To collect donations, dissidents around the world are increasingly dependent on anonymous donations in virtual currencies. Where every financial transaction is captured and saved forever, this creates a honey pot for malicious hackers and law enforcement as well as a chilling government shadow over every purchase or donation.

Instead, we need to think about ways we can bring the best attributes of cash into our digital future. We have a right to pay and donate online without our personal transactions being recorded. If the EU believes it can regulate virtual currencies at a regional level, it hasn’t understood the global nature of the Internet.«

Det är även intressant med den föreslagna EU-myndigheten mot penningtvätt – Anti-Money Laundering Authority (AMLA). Den skall ses i kombination med idén om Interconnected bank account registers vars funktion är att hålla koll på alla banktransaktioner i EU. Sammantaget kommer detta att ge EU insyn i och kontroll över alla privatpersoners, företags och organisationers ekonomi.

Dessa förslag kan – ur ett principiellt perspektiv – ses som ett angrepp mot medborgarnas rätt att fritt disponera och använda sina egna pengar. Men EU-kommissionen ser alltså saken på ett annat sätt.

Länkar:
• EU-kommissionen: Beating financial crime – Commission overhauls anti-money laundering and countering the financing of terrorism rules »
• MEP Patrick Breyer: EU attack on cash and virtual cash results in financial paternalism »

Pegasus: Övervakning, ändamålsglidning och dubbelmoral

20 juli 2021 av Henrik Alexandersson

NSO-gruppens spionprogramvara Pegasus har väckt uppmärksamhet i internationell press den senaste tiden. Bland annat tycks den ha använts för politiskt spionage i Mexiko och för att spionera på journalister i Ungern.

Även om ett land skaffar sig möjlighet att övervaka människors telekommunikationer i syfte att bekämpa brottslighet och terrorism – så tenderar sådana verktyg alltid att användas för mindre ädla syften.

Vilket är värt att hålla i minne – då mycket talar för att även svensk polis använder just Pegasus för sin hemliga dataavläsning.

Dessutom finns ett grundläggande problem, som ständigt måste påpekas: För att spionprogram skall kunna användas för till exempel hemlig dataavläsning krävs att säkerhetshål i vår IT-infrastruktur lämnas öppna och oskyddade, för att kunna användas av myndigheterna. På så sätt blir vi alla mindre säkra – när dessa säkerhetsluckor lämnas öppna även för till exempel kriminella och främmande makt.

Runt om i EU vrider politikerna nu på sig. Hur skall de till exempel kunna kritisera Ungerns påstådda spioneri mot media och medborgarrättsaktivister när de själva ofta använder samma spionprogramvara; när de givit Europol i uppdrag att knäcka krypterad kommunikation – och när de givit grönt ljus för meddelandetjänster och e-post-företag att avkryptera och granska sina användares kommunikationer i jakt på olämpligt innehåll?

Datalagring – så vill EU kringgå EU-domstolens förbud

13 juli 2021 av Henrik Alexandersson

De flesta av EU:s medlemsstater vill ha datalagring – det vill säga lagring av data om medborgarnas telekommunikationer, e-post, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

Samtidigt har EU-domstolen upprepade gånger sagt nej till svepande lagring av allas teledata utan misstanke om brott.

I ett internt arbetsdokument (PDF) från EU-kommissionen till ministerrådet gör man nu ett försök att hitta vägar runt EU-domstolens domar.

Man skissar på tre olka möjligheter:

Att inte göra något, utan låta varje medlemsstat brottas med sin egen lagstiftning och EU-domstolen. (Nationell säkerhet är trots allt medlemsstaternas kompetens.)
En »EU-special« – det vill säga att komma överens om ett gemensamt förhållningssätt som sedan tillämpas av medlemsstaterna direkt – utan tidsödande och krånglig lagstiftning eller demokratisk process.
Ny EU-lagstiftning i form av ett nytt datalagringsdirektiv.

Man tittar även närmare på EU-domstolens domar, som kan tillåta datalagring med begränsat syfte eller i begränsad omfattning, om det finns rimliga skäl.

I sammanhanget är »nationell säkerhet« något av en fribiljett. Här är en formulering ur dokumentet, som enkelt kan användas för att motivera datalagring hur länge som helst:

»The threat to national security must be serious, genuine and present or foreseeable as assessed by national authorities according to Member States’ individual threat/risk assessment taking into account national specificities.«

I punkt 3b blir det intressant. Här talar man om att datalagringen skall kunna inriktas mot vissa personer eller vissa geografiska områden. Det vill säga att det faktiskt skall finnas något slags misstanke eller risk i botten.

»In relation to categories of persons, the Court indicates that targeted retention legislation based on objective evidence can be directed at persons whose traffic and location data are likely to reveal a link, at least an indirect one, with serious criminal offences, to contribute in one way or another to combating serious crime or to preventing a serious risk to public security or a risk to national security.«

»Geographical targeting measures may include areas where the competent national authorities consider, based on objective and non-discriminatory factors, that there exists, in one or more geographical areas, a situation characterised by a high risk of preparation for or commission of serious criminal offences. Those areas may include places with a high incidence of serious crime, places that are particularly vulnerable to the commission of serious criminal offences, such as places or infrastructure which regularly receive a very high volume of visitors, or strategic locations, such as airports, stations or tollbooth areas.«

Vilket naturligtvis är en förbättring jämfört med idag, då data om allas alla telekommunikationer lagras.

Dock blir man lite betänksam när dokumentet utvecklar sitt resonemang om målinriktad datalagring. Vad gäller geografiska mål skriver nämner man bland annat följande exempel:

»…sensitive critical infrastructure sites, transport hubs, areas with above average crime rates or that may be a target for serious crime or are high security risk e.g. affluent neighbourhoods, places of worship, schools, cultural and sports venues, political gatherings and international summits, houses of parliament, law courts, shopping malls etc.«

Till exempel kan man ifrågasätta det lämpliga i att samla in metadata som kan identifiera deltagarna på ett politiskt möte.

Här talar man även om att utöka datalagringen till att även gälla OTT communication services, det vill säga meddelande-appar och meddelandetjänster online. Förmodligen avses även sociala media.

Ett annat alternativ är »quick freeze«:

»The CJEU held that competent authorities may issue an order, subject to effective judicial review, requiring electronic communications service providers to carry out, for a specified (renewable) period of time, the expedited retention of traffic and location data in their possession, subject to strict access safeguards. This resembles the so-called “quick freeze” or “data preservation” mechanism.«

Men det bygger på att man redan i ruta ett samlar in telekommunikationsdata om alla medborgare, oavsett om det finns misstanke eller ej. Vilket EU-domstolen alltså säger nej till.

Ett annat alternativ som föreslås är »generalised retention of IP addresses assigned to the source of an Internet connection for serious crime and serious threats to public security«. Men för att kunna göra det som tänkt behöver man förbjuda VPN-uppkopplingar, vilket är något man helst inte vill peta i.

Slutligen talar man även om möjligheten att ägna sig åt allmän datalagring, men bara av »civil identity data«.

»The term “data related to civil identity” is described by the Court as data that should not make it possible to get to know the date, time, duration and addressees of the communications, nor the places where they took place, or how often this happened with specific persons within a given period. Apart from “contact details of [those] users”, it is not, however, specified what this term encompasses and to what extent, if any, it is different data compared with “subscriber data”16. In the digital environment, the notion of civil identity should cover data identifying the subscribers.«

Vilken väg ministerrådet kommer att förorda är än så länge oklart. Men här kommer ett stalltips, som bygger på följande fråga i dokumentet:

»Do Member States consider there is merit in revisiting the ‘data matrix’ exercise initiated by Europol in 2018 to try to find ways to devise a targeted retention system that fulfils the Court’s requirements?«

Man öppnar alltså för att låta Europol sköta ett målinriktat system för datalagring. Vilket passar som hand i handske med att EU redan givit Europol rätt att använda sig av privata företags olika datasystem och register. Det vill säga att man ger Europol en direktlina in till datalagringen hos de olika operatörerna och tjänsteleverantörerna.

Vilket – ur medlemsstaternas perspektiv – är det enklaste.

• Dokumentet: Non-paper on the way forward on data retention – Presentation by the Commission and exchange of views (PDF) »

#ChatControl 2.0 – ett slag mot end-to-end-krypterad e-post?

9 juli 2021 av Henrik Alexandersson

I veckan antog Europaparlamentet EU:s nya regelverk som låter operatörerna av-kryptera och gå igenom sina användares elektroniska meddelanden och e-post, i namn av att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. I höst kommer nästa steg, där detta är tänkt att bli obligatoriskt.

MEP Patrick Breyer (PP, DE) skriver:

»But this is not the end of the story: For autumn 2021, European Commission announced that it will propose a follow-up legislation that will make the use of chatcontrol mandatory for all e-mail and messenger providers. This legislation might then also affect securely end-to-end encrypted communications. However, a public consultation by the Commission on this project showed that the majority of respondents, both citizens and stakeholders, were opposed to an obligation to use chat control. Over 80% of respondents opposed its application to end-to-end encrypted communications. As a result, the Commission postponed the draft law announced for July to September 2021.«

Hur man tänkt sig komma åt end-to-end-krypterade meddelanden är en gåta. Vi får se vad kommissionen föreslår efter EU:s sommarlov, som börjar nu eft parlamentets juli-session.

• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Messaging and ChatControl »

Relaterat:

• #ChatControl – kommentarer dagen efter »
• Klart att klubbas i EU – avkryptering och granskning av e-post och meddelanden (med länksamling) »

Chatcontrol - graf över omröstningen i Europaparlamentet

#ChatControl – kommentarer dagen efter

7 juli 2021 av Henrik Alexandersson

I går röstade Europaparlamentet – som vi rapporterat – för att elektroniska meddelanden och e-post skall avkrypteras och analyseras i jakt på övergrepp mot barn. Här kommer en del reaktioner och information.

Till att börja med röstade de tre svenska miljöpartisterna mot sin grupplinje – och gav alltså sitt stöd till förslaget. Det börjar bli ett mönster att MP:s ledamöter överger partiets tidigare linje för medborgarnas rätt till privatliv.

Europaparlamentets vice talman Marcel Kolaja (PP, CZ) är kritisk:

»According to Kolaja, it is necessary to protect children, but mass surveillance through private messages scanning is not the proper solution, saying it could affect many citizens. The adopted derogation is “a big blow to our digital privacy,” Kolaja said.«

EDRi kommenterar:

»Diego Naranjo, head of policy at European Digital Rights (EDRi), told EURACTIV the proposal was “rushed”, and failed to strike a balance between the right to privacy and the need to protect children online because “the discussion was instead shifted from rational to emotional arguments.”«

Ur samma artikel:

»Alexander Hanff, a former victim of child abuse (…) openly criticised the provision, arguing it will deprive victims of channels for confidential counselling. “It will not prevent children from being abused, it will simply drive the abuse further underground, make it more and more difficult to discover it. It will ultimately lead to more children being abused,” Hanff said.«

MEP Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»The adoption of the first ever EU regulation on mass surveillance is a sad day for all those who rely on free and confidential communications and advice, including abuse victims and press sources. The regulation deals a death blow to the confidentiality of digital correspondence. It is a general breach of the dam to permit indiscriminate surveillance of private spaces by corporations – by this totalitarian logic, our post, our smartphones or our bedrooms could also be generally monitored. Unleashing such denunciation machines on us is ineffective, illegal and irresponsible.

Indiscriminate searches will not protect children and even endanger them by exposing their private photos to unknown persons, and by criminalising children themselves. Already overburdened investigators are kept busy with having to sort out thousands of criminally irrelevant messages. The victims of such a terrible crime as child sexual abuse deserve measures that prevent abuse in the first place. The right approach would be, for example, to intensify undercover investigations into child porn rings and reduce of the years-long processing backlogs in searches and evaluations of seized data.«

MEP Sophie in ‘t Veld (LIB, NL) säger:

»Whenever we asked critical questions about the legislative proposals, immediately the suggestion was created that I wasn’t sufficiently committed to fighting child sexual abuse.«

Detta är som vi tidigare noterat en tillfälliga regler. Nu gäller det att vara uppmärksam vad gäller nästa steg, som blir en mer permanent lagstiftning – som kan komma att bli mer omfattande och omfatta fler syften.

Länkar:
• EP vice-president slams ePrivacy derogation »
• New EU law allows screening of online messages to detect child abuse »
• EU Parliament lets companies look for child abuse on their platforms, with reservations »
• MEP Patrick Breyer »
• #ChatControl – idag klubbas EU:s övervakning av elektronisk kommunikation »

#ChatControl – idag klubbas EU:s övervakning av elektronisk kommunikation

6 juli 2021 av Henrik Alexandersson

Idag har Europaparlamentet beslutat att dina meddelanden och din e-post skall avkrypteras och dess innehåll granskas.

Syftet är att bekämpa barnporr och sexuella övergrepp mot barn. Med tanke på ämnets känsliga natur har det lett till att berättigad kritik och omsorg om medborgarnas rätt till privatliv helt hamnat i skugga.

Läs vår tidigare beskrivning av frågan, dess bakgrund och process här. »

Dagens beslut gäller en tillfällig reglering, som i ett senare steg är tänkt att ersättas med ett mer permanent regelverk. Och här gäller det att se upp.

När frågan återkommer finns det många som vill utöka denna massövervakning av våra elektroniska kommunikationer till att även gälla andra syften. Det finns även de som vill se detta som ett allmänt verktyg i massövervakningens tjänst.

Så vi fortätter att bevaka frågan – för att uppmärksamma eventuell ändamålsglidning.

Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) »
• Klart att klubbas i EU – avkryptering och granskning av e-post och meddelanden »
• Se gårdagens debatt i Europaparlamentet här (18:25-19:05) »