Vänj inte barnen vid övervakning

Leaving aside the security problems and the illegality of bugging kids, parents should not be raising their offspring to see constant surveillance as part of everyday life. Privacy is something that should be nurtured and protected, in the fact of continuous assaults from other aspects of our modern world. We should not be normalizing surveillance.

David Meyer, Privacy News Online: Germany is dealing with children’s surveillance watches in the right way

Se även vår notis: Tyskland förbjuder smarta klockor för barn

Tyskland förbjuder smarta klockor för barn

Tyska Bundesnetzagentur har förbjudit smarta klockor för barn, rapporterar Techcrunch:

Germany’s Federal Network Agency (Bundesnetzagentur) issued a blanket ban on smartwatches aimed at children this week — and asked parents who’d already purchased such a device to destroy them, for good measure.

Anledningen är att sådana klockor och andra ”wearables” kan användas för att spionera på barnen.

 

Sverige får sin första statstrojan

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Petra Lundh delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

Utredaren föreslår att Sverige inför en tidsbegränsad lag som tillåter ”hemlig dataavläsning”.

Regeringen förklarar vad som menas:

Med hemlig dataavläsning kan man med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel programvara, i hemlighet läsa meddelanden som skickas till eller från exempelvis mobiltelefoner. Det är redan i dag tillåtet att samla in sådan information men inte alltid möjligt på grund av bland annat kryptering.

I klartext innebär detta att regeringen vill komma runt Whatsapps och andra meddelandeappars end-to-end-kryptering. Eftersom det inte är något alternativ att knäcka krypteringen återstår bara för staten att läsa meddelandena på de berördas telefoner innan de krypterats och efter att de avkrypterats.

Tyskarna har gett tekniken namnet ”statstrojan” – tyska underrättelsetjänsten BND satsade under förra året 150 miljoner euro på att försöka komma runt krypteringen i meddelandeappar, något vi berättade om i 5 juli-poddens avsnitt 31.

Och belgarna gav nyligen Big Brother-priset 2017 till ”den europeiska trenden state hacking”.

Säga vad man vill om Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, men han är i alla fall väldigt trendig.

Statstrojanen får Big Brother-priset 2017

Belgiska Big Brother Award (BBA) går i år till den ”europeiska trend” som man kallar ”state hacking”, det vill säga att staten tar sig in i våra telefoner och andra enheter på ett sätt som skulle vara direkt olagligt om en simpel hackare gjorde samma sak.

Liksom många andra länder har Belgien lagar som ger staten rätt att installera skadlig kod – statstrojaner – på medborgarnas prylar:

This malware, created and used by government agencies, is installed on a suspect’s mobile device, tablet, or computer, in order to get full access to chat messages, photos, video recordings, or other private data.

Statstrojanen var juryns val. Allmänhetens pris gick till ANPR-kameror, som fotar bilars nummerplåtar, och numera en hel del mer saker, i trafiken.

Intressant nog hittas även ”smart cities” bland de nominerade till belgiska BBA. Smarta städer brukar hyllas för att vara miljövänliga genom att ligga i teknisk framkant, men belgiska BBA uppmärksammar att data ofta samlas in på ett okritiskt sätt:

Ever more data are being collected by an increasing number of cities and municipalities, without any authorisation and well-defined purposes.

Det finns många Big Brother Awards, som alla syftar till att ge ett föga smickrande pris till de myndigheter, institutioner, med mera som gjort mest för att hota den personliga integriteten under det gångna året.

FRA kritiserar FRA, typ

Är det en ödets ironi eller en ironisk blinkning att ”EU:s byrå för grundläggande rättigheter” förkortas FRA – Agency for Fundamental Rights?

Bokstäverna kommer ju inte ens i rätt ordning.

Vi vet i alla fall att byrån inrättades 2007, samma år som FRA-lagen var ett hett diskussionsämne i Sverige. (FRA-lagen röstades igenom 2008 och gav Försvarets radioanstalt ökade befogenheter att avlyssna kommunikation som passerade Sveriges gränser.)

Nu har FRA – byrån alltså, inte anstalten – släppt del två av en rapport där de undersöker hur övervakning påverkar de grundläggande rättigheterna.

FRAs grundpremiss är att “the mere existence of legislation allowing for surveillance constitutes an interference with the right to private life” – men man menar också att viss övervakning är nödvändig:

With terrorism, cyber-attacks and sophisticated cross-border criminal networks posing growing threats, the work of intelligence services has become more urgent, complex and international. Such work can strongly interfere with fundamental rights, especially privacy and data protection.

Edri har sammanfattat huvudlinjerna i rapporten:

  • Alla medlemsstater har någon form av tillsynsmyndighet för övervakningen.
  • Vissa av EUs medlemsstater har lagar där massövervakning får användas om det gynnar ”nationella intressen”. FRA kritiserar att dessa ”nationella intressen” inte specifieras.
  • Möjligheten för enskilda medborgare att få insyn i hur övervakningen går till är mycket begränsad.

Del ett av rapporten släpptes 2015, men flera terrordåd detta år gjorde att många länder ändrade sin övervakningslagstiftning snabbt, vilket föranledde del två av översynen.

 

USA vill införa ansiktsigenkänning vid gränsen

I dag anordnar amerikanska Department of Homeland Security ett event för techindustrin i Silicon Valley. Målet är att hitta samarbetspartner för att införa avancerade ansiktsigenkänning av personer som inte är amerikanska medborgare och som passerar gränsen till USA, framförallt i bil, skriver Nextgov:

DHS’ Silicon Valley outpost is hosting an industry day Nov. 14 to solicit solutions that would let Customs and Border Protection scan people’s faces, even if they’re wearing sunglasses, hats or are looking away from the camera, without requiring them to slow down or exit the car.

Förutom amerikanska medborgare ska även diplomater och personer under 14 och över 79 år undantas från ansiktsigenkänningen.

Uppkopplad dildo spelade in sin användare

En sexleksak som kan styras via en app i telefonen spelade in och lagrade en ljudfil under användandet, hävdar redditorer:

The lovense remote control vibrator app (used to control remote control sex toys made by lovense, such as this one) seems to be recording while the vibrator is on […] The file was a FULL audio recording 6 minutes long of the last time I had used the app to control my SO’s remote control vibrator

Tillverkaren har bett om ursäkt och släppt en uppdatering av appen som inte ska spela in användaren.

Men man kan väl lugnt konstatera att de som alltid varit skeptiska mot sexleksaker som är uppkopplade på nätet nu fått vatten på sin kvarn.

EU kräver registrering för gratis wifi

I avsnitt 56 av 5 juli-podden diskuterade och kritiserade vi EUs planer på att införa gratis wifi i 8 000 stadskärnor runt om i unionen.

Nu har Europeiska kommissionen meddelat att projektet – med det tuffa namnet Wifi4EU – kommer kräva att användarna registrerar sig, detta för att kunna utöva ”ett minimum av kontroll”. Autentiseringen kommer att ske via mobiltelefonnumret, enligt Netzpolitik.

Budgeten för Wifi4EU är 120 miljoner euro, eller 15 000 euro per stad. För denna summa ska staden driva och underhålla – under minst tre år – ett trådlöst nät som ska vara gratis för användarna. Vi får väl se hur det kommer falla ut.

Netzpolitik noterar också att medborgarinitiativet Freifunk inte blivit tillfrågade om att hjälpa till – Wifi4EU ska enbart innefatta kommersiella aktörer som kan garantera driften.

Kroppskameran avslöjade polisen – nu vill åklagaren ändra lagen

I det allra sista avsnittet (för den här gången i alla fall) av 5 juli-podden tog vi upp en nyhet från Baltimore i USA:

En polis hade satt på kroppskameran för att spela in hur man letade efter knark och även hittade detta. Men en funktion hos kroppskameran som tar med 30 sekunders inspelning innan man sätter på den verkade visa hur polisen först lägger knarket på plats. Det hela såg ut som bevisplantering och Baltimores åklagare var tvungen att lägga ner ett antal ärenden eftersom polisens bevis inte höll längre.

Nu har Baltimores chefsåklagare och två medlemmar i Baltimores ”county council” lagt ett förslag som ska begränsa allmänhetens möjligheter att ta del av det som polisens kroppskameror filmat:

Baltimore County’s top prosecutor and two members of the County Council want state lawmakers to consider tightening rules that govern public access to police body camera footage. They say they’re concerned about the potential for invasions of privacy.

American Civil Liberties Union (ACLU) är kritiska:

The ACLU has opposed legislation to limit access to police video, saying it’s critical that the public be able to view police interactions with citizens.

Rådet ska rösta om förslaget den 16 oktober 2017.

Look who’s stalking – två till utskott säger sitt om Eprivacyförordningen

Efter att konsumentutskottet Imco vände sig mot konsumenterna i förra veckans omröstning om EUs eprivacyförordning har nu två andra utskott kommit fram till betydligt bättre yttranden, rapporterar Edri.

  • Utskottet för rättsliga frågor, Juri, har röstat för formuleringar som stärker EU-konsumenternas integritet, enligt Edri. Till exempel tycker Juri inte att det spelar någon roll för ett mejls sekretess om det är ”in transit” eller lagras – operatören ska ändå hålla fingrarna borta. Därmed går man emot Imco i denna fråga.
  • På samma tema har utskottet för Industrifrågor, forskning och energi, Itre, röstat för rätten till stark kryptering.

De två utskotten röstade den 2 oktober 2017 om sina slutgiltiga yttranden om Eprivacyförordningen, som varit ute på remiss sedan 2016.

De olika utskottens yttranden kommer sammanvägas när ”superutskottet” Libe nästa vecka fattar det beslut som kommer ligga till underlag för hur EU-parlamentet röstar.

Libe är utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Förutom Eprivacyförordningen kommer Libe att rösta om Upphovsrättsdirektivet, och då inte minst det kontroversiella uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den kritiserade länkskatten (”googleskatten”). I de frågorna är det dock Juri som är huvudutskott och som kommer sammanväga övriga utskotts betänkanden.

Och här har vi Edris roliga satirbild i dess helhet:

lookwhostaking_poster_750_80