Femte juli

Nätet till folket!

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Rapport från EU-debatten om sociala media och skyddet för grundläggande rättigheter

av

I Europaparlamentet har man just avslutat debatten »Democratic scrutiny of social media and the protection of fundamental rights« i vilken även EU-kommissionen och ministerrådet deltagit. Debatten skedde på begäran av EPP-gruppen, efter stormningen av Capitolium i Washington och efter att Donald Trump blivit avstängd från Twitter.

Bland de åsikter som framfördes var att samma regler gör gälla online som in resten av samhället, att reglerna bör fastställas av lagstiftare och upprätthållas av domstolar samt att man vill se ökad transparens vad gäller sociala medias algoritmer. Bland de mer färgstarka inläggen fanns de som betraktade sociala media som spridare av antidemokratiska virus och de som vill ställa Twitter, Facebook och Youtube under demokratisk (det vill säga politisk) kontroll.

Värt att notera är att ledamöter från Polen och Ungern varnade för vad som kan hända om man ger politiken kontroll över sociala media.

Enda svenska röst i debatten var Arba Kokalari (M) som konstaterade att det finns en brist på tydliga regler, vilket leder till att användare blir censurerade eller avstängda utan förklaring. Detta menar hon att man kan komma till rätta med genom EU:s nya Digital Services Act (DSA), där hon är skuggrapportör för EPP-gruppen.

Debatten  utgick (precis som DSA) från att sociala media även i framtiden kommer att se ut som och fungera ungefär som idag. Vilket knappast kommer att vara fallet. De enda som gjorde något försök att blicka framåt var de två piratpartistiska ledamöterna Marcel Kolaja (Tjeckien) och Patrick Breyer (Tyskland). Båda pekade på behovet av alternativa och decentraliserade plattformar.

Från kommissionen och ministerrådet kom även besked om att man nu dels arbetar med en »Democracy Action Plan« och dels med en »Media and audiovisual action plan« – vilka vi naturligtvis skall kika närmare på.

Intressant är även vad som inte nämndes i debatten. Till exempel har kommissionär Ylva Johansson flaggat för att en ny »Code of Conduct on countering illegal hate speech online« skall tas fram. Att detta inte togs upp i debatten kan vara ett tecken på att den kommer att utarbetas utanför de demokratiska institutionerna – gissningsvis bakom stängda dörrar tillsammans med de sociala mediejättarna i the European Internet Forum.

Debatten kan ses i efterhand här (timestamp från kl 15) »

Regeringen oroas vad gäller yttrandefriheten i EU:s Digital Services Act

av

Regeringen har presenterat en faktapromemoria om EU:s nya Digital Services Act (DSA) / förordning om en inre marknad för digitala tjänster.

Bland annat noterar man att delar av EU-kommissionens förslag kan komma att strida mot den svenska yttrandefrihetsrgrundlagen (YGL). Under punkt 1.3.2 skriver man:

»Vissa webbplatser som träffas av förslaget kan omfattas av skydd enligt YGL, och det kan inte uteslutas att förslaget i några avseenden kan komma i konflikt med YGL:s bestämmelser. De eventuella konfliktytorna gentemot YGL behöver analyseras närmare och noggrant bevakas i det kommande förhandlingsarbetet för att säkerställa förordningens överensstämmelse med YGL.

Mekanismer för s.k. notice and action kan begränsa yttrandefriheten (dvs. friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor) och informationsfriheten (dvs. friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden); fri- och rättigheter som var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad enligt regeringsformen. T.ex. riskerar oprecisa krav kunna leda till överborttagning. Begränsningar av yttrandefriheten får enligt regeringsformen göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.«

Det är naturligtvis välkommet att regeringen tycks vara uppmärksam på detta. Frågan är dock i vilken mån den svenska yttrandefriheten kommer att kunna försvaras när förordningen genomgår behandling i EU. Sverige är en liten medlemsstat med begränsat inflytande och det saknas inte krafter som drar åt annat håll.

Under punkt 2 skriver man vidare:

»Tillhandahållare av förmedlingstjänster behöver ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll som i sig, eller med hänvisning till en aktivitet, inklusive försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte överensstämmer med unionsrätten eller lagen i en medlemsstat.«

Formuleringen »hålla borta« väcker frågor. Återigen är detta en position som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter – även om man inte säger det rakt ut. Vilket vi känner igen från såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta bekräftas ett par stycken senare under punkt 2:

»Regeringen välkomnar vidare ansatsen att ge incitament till ett mer proaktivt ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster i fråga om att ta ned och hålla olagligt innehåll borta, och att aktörer med i generell mening större inflytande åläggs ett större ansvar än de med mindre inflytande.«

Enkelt uttryckt: Om man skall kunna hålla ett visst innehåll borta – då måste man kontrollera allt som alla laddar upp. Det enda praktiskt genomförbara sättet att göra detta är med automatiserade uppladdningsfilter. Och sådana kommer att blockera mycket material på felaktiga grunder.

På det hela taget är det oklart hur sådant är tänkt att vara förenligt med eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning – som finns kvar i DSA.

Även punkt 2.1 är viktig att notera:

»Många medlemsstater förespråkar förtydligade ansvarsregler för internetplattformar. Flera medlemsstater förespråkar också regler som ger plattformarna ett utökat ansvar för innehåll. Många anser att ansvaret bör begränsas till olagligt innehåll. En del medlemsstater vill däremot att reglerna ska gälla skadligt eller olämpligt innehåll, oavsett om det är olagligt eller inte.«

Räkna med att det kan bli strid på denna punkt. Fortsättning följer.

Läs mer:
• Regeringens promemoria (PDF) »
• Piratpartiet »

Ny tid för Europaparlamentets debatt om sociala media

av

Enligt den senaste uppdaterade föredragningslistan kommer debatten med EU-kommissionen och ministerrådet om »Demokratisk granskning av sociala medier och skyddet av grundläggande rättigheter« att äga rum kl 15 i morgon, onsdag den 10 februari.

Som vi tidigare noterat är detta bara en allmän debatt som inte är kopplad till någon direkt beslutspunkt. Inte desto mindre kan den bli intressant.

Speciellt bör man hålla utkik efter signaler om innehållet i den uppförandekod vad gäller hat och hot online som EU-kommissionen aviserat skall komma under året.

• Föredragningslista »
• Följ debatten online »

Nästa vecka: EU-debatt om demokratisk granskning av sociala media

av

En potentiellt intressant sak dök upp på föredragningslistan för nästa session i Europaparlamentets plenum (10 februari): Debatt med ministerrådet och EU-kommissionen om demokratisk granskning av sociala media och skydd för grundläggande rättigheter.

Detta är ingen beslutspunkt utan »bara« en debatt. Men den är värd att följa – dels för att den kan bli allmänt intressant, dels för att det är här vi kan få indikationer på eventuella nya initiativ som rör sociala media.

Till exempel är det flaggat för att EU under året kommer att utarbeta nya riktlinjer vad gäller hat och hot online. Möjligen kan vi få mer information om detta – och om det kommer att ske inom ramen för den demokratiska processen eller bakom stängda dörrar i EU:s Internet Forum.

En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter

av

Nu återstår bara ett steg – behandling i Europaparlamentets plenum – innan EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online träder i kraft.

Den stora principfrågan är att detta handlar om censur av åsikter. Förvisso terroristers åsikter. Men det kan snabbt ändras, när principen väl är etablerad. Dessutom är definitionen av vad som är att betrakta som terrorism farligt vag.

Även på detaljnivå finns problematiska delar:

  • Rapporterat material skall tas ner inom en timma, utom när det är direkt omöjligt. Detta kommer att ställa stora krav på små plattformar som inte kan ha jour dygnet runt. Vilket i sin tur stärker de stora plattformarnas övertag mot de små.
  • I praktiken kommer flaggningen att ske av polis, åklagare eller andra myndigheter. Någon föregående rättslig prövning kommer inta att ske, vilket man borde kunna kräva när det gäller att tolka lagen för att inskränka yttrandefriheten.
  • Myndigheter i en av EU:s medlemsstater kommer att kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar i andra länder. Det minsta man borde kunna kräva är att en myndighet (eller ännu hellre domstol) i det land där plattformen är benägen först får yttra sig. Eller att man får vända sig till aktuell myndighet i respektive land – som i sin tur får besluta om eventuell nedtagning.
  • Material som flagats eller tagits ner en gång skall inte kunna laddas upp igen. Detta kommer att kräva kontroll av allt som alla användare laddar upp. Det enda praktiska sättet att hantera detta är med automatiska uppladdningsfilter – även om förordningen säger att sådana inte skall vara obligatoriska.

Någon direkt debatt, uppmärksamhet i media eller några protester av substans syns inte till.

Redan nu är det uppenbart att förordningen strider mot författningen i Frankrike. Det är även troligt att frågan kommer att gå till EU-domstolen, men då först efter att förordningen klubbats och blivit lag.

Voteringen i Europaparlamentet kommer att ske under våren.

Frankrike driver på för nätcensur i EU – som strider mot den franska konstitutionen

av

Under våren kommer Europaparlamentet att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

En central punkt i denna är att terror-relaterat innehåll skall tas bort inom en timma. Vilket knappast lämnar utrymme för varesig någon djupare analys eller rimlig rättslig prövning. Vilket är allvarligt. Det är ju trots allt inskränkningar i yttrandefriheten det handlar om.

Ett land som varit pådrivande för TERREG är Frankrike. Samtidigt upphävde landets konstitutionella råd förra året den så kallade AVIA-lagen om hat och hot på nätet. Skälet var att denna lag föreskrev borttagning av innehåll på nätet inom en timma – och att detta inte ansågs rättssäkert.

Frankrike är med andra ord pådrivande för EU-regler som föreskriver åtgärder som landets eget konstitutionella råd redan har underkänt.

Vi befinner oss alltså i en situation där såväl den franske EU-ministern som president Macron hyllar ett förslag som uppenbart strider mot den franska konstitutionen.

Länk: La Quadrature du Net asks for renewed support to challenge TERREG in France »

Dina rättigheter som användare under EU:s Digital Services Act

av

Så här någon månad efter att det presenterats börjar media uppmärksamma EU-kommissionens förslag till Digital Services Act. Viss förvirring tycks råda, speciellt om användares rättigheter. Låt oss därför titta lite närmare på vad som verkligen föreslås.

Olagligt material skall avlägsnas

EU:s medlemsstater skall kunna kräva att olagligt material omedelbart avlägsnas. Och det måste ske under ordnade former.

  • Man måste förklara varför man anser att ett visst innehåll är olagligt – och hänvisa till gällande lagrum.
  • En sådan begäran skall kunna överprövas.
  • Nedtagningar måste vara nödvändiga.

När gäller vad som skall anses vara olagligt finns olika uppfattning i Europaparlamentet om huruvida detta skall avgöras av myndigheter eller domstol.

Användares rättigheter

  • Plattformarna skall upprätta transparensrapporter som visar vilket material som plockats ner på begäran av myndigheterna respektive på plattformarnas eget bevåg.
  • Huvudregeln är att den som anmäler innehåll måste förklara varför, vem hon är och dessutom gå i god för att anmälan är korrekt och motiverad.
  • Den som får material nedtaget / bortmodererat skall snarast informeras om saken, om metoden, om skälet och om möjligheten att överklaga.
  • Sociala plattformar skall ha lättillgängliga och begripliga rutiner för att hantera klagomål.
  • Något slags förlikningsorgan skall etableras för att lösa konflikter mellan service providers och användare utanför det vanliga rättsväsendet.

Detta kommer att rätta till de värsta formerna av godtycke vid moderering – och ger den som postat innehållet relevant information och möjlighet att överklaga. Det är jämfört med idag ett steg framåt för användarna. Men för plattformarna innebär det mycket merarbete, vilket möjligen kan komma att leda till striktare användarvillkor.

Trusted flaggers – statligt godkända nätgranskare

En kontroversiell punkt gäller så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara nätgranskare, godkända av EU och respektive medlemsstat. En trusted flagger kan vara en organisation eller annan entitet som representerar »kollektiva intressen«. Detta låter oroväckande. Men det skall i vart fall vara offentligt vilka dessa är – och deras anmälningar skall granskas. En trusted flagger som missköter sin uppgift skall kunna bli av med sitt uppdrag.

Nya regler om vad som är tillåtet att säga

The Digital Services Act reglerar hur innehåll som är olagligt eller olämpligt skall hanteras. Men inte vad. Detta styrs dels genom EU-lagstiftning och dels genom nationell lag. Därför är det av intresse i sammanhanget att EU nu planerar att uppdatera sin lagstiftning på området.

Under detta år kommer EU-kommissionen att lägga fram en ny Code of Conduct on countering illegal hate speech online.

Det är alltså här man kommer att sätta gränserna för vad som kommer att vara tillåtet respektive förbjudet att säga på nätet. Vilket kan bli rätt kontroversiellt.

Frågan är om denna uppförandekod kommer att läggas fram för Europaparlamentet och ministerrådet – eller om man åter kommer att göra upp med branschen bakom stängda dörrar i The European Internet Forum.

Relaterat:
• EU fick Twitter att fimpa Donald Trump »
• Dramatiskt ändrade regler kan vänta sociala medier »

Corona-krisen och det fria ordet

av

(Berlin) Ett par månader in i den senaste partiella, men ständigt allt mer omfattande nedstängningen av Tyskland börjar tonläget bli ansträngt.

Redan från början fanns oro för att militanta vänstergrupper kan komma att ta tillfället i akt för att (enligt egen utsago) störa leveranskedjorna. Sedan kom demonstrationer mot corona-nedstängningarna, med en salig blandning av deltagare – från vanliga medborgare och oroade småföretagare till element från extremhögern. Och nu gör tysk media stor sak av att QAnon kan ha etablerat sig i landet.

Allt detta gör en saklig debatt om smittskyddsåtgärderna känslig, oavsett vad man tycker i sak. Steg för steg rör sig alla mot något slags antingen-är-du-med-oss-eller-mot-oss-attityd. Vilket naturligtvis är olyckligt. Näringslivet blöder ekonomiskt. Våld i hemmen har ökat, liksom mental ohälsa. Sådant måste kunna diskuteras förutsättningslöst, utan att klistra förenklande etiketter på folk.

Än mer olyckligt är att detta sammanfaller i tiden med att EU rullar ut verktyg som kan användas för att begränsa det fria ordet. Europol har (till synes på eget bevåg) utökat sitt mandat till att inte bara bekämpa brott, utan även desinformation. Förordningen om terror-relaterat innehåll online – med sina mycket vaga skrivningar om vad som anses utgöra terrorism – är just nu bara ett klubbslag från att bli lag och därmed etablera principen om censur av åsikter på nätet. Uppladdningsfilter introduceras bakvägen. I EU:s Digital Services Act föreslås organisationer som företräder »kollektiva intressen« få status som statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers. Och så vidare.

Utan att hänfalla till konspirationsteorier, så kan man notera att EU:s medlemsstater i en tid av kris samtidigt håller på att få nya verktyg för att begränsa det fria ordet. Det har varit på gång sedan långt innan corona-krisen. Men krisen ger politik och förvaltning ett frestande tillfälle att pröva och använda dessa verktyg.

Nu gäller det att vara uppmärksam. Hotet mot våra demokratiska fri- och rättigheter behöver inte alls komma från någon mordisk ideologi – utan kan lika gärna växa fram ur de bästa intentioner, eller rent av ur nödvändighet. Det senaste året har vi fått se vår fysiska frihet inskränkas. Risken är att vår åsikts- och yttrandefrihet står näst på tur.

Upphovsrättsdiektivet i Finland: Uppladdningsfilter men ingen automatisk blockering

av

I sommar skall alla EU-länder ha implementerat EU:s upphovsrättsdirektiv i respektive nationell lagstiftning. Det ser ut att bli en brokig uppsättning lagar, speciellt med tanke på att internet inte känner några gränser.

Finland väljer en egen lösning: Uppladdningsfilter skall identifiera sådant upphovsrättsskyddat material som finns i en databas som tillhandahålls av upphovsrättsindustrin. Sedan är det upp till upphovsrättsinnehavarna att bestämma om flaggade uppladdningar skall blockeras. Användare skall sedan kunna invända mot / överklaga en sådan blockering.

Att upphovsrättsinnehavarna själva får bestämma om de skall begära att innehåll skall tas bort kommer att innebära merarbete, men inte mer så än vad som är rätt åt dem. Vill man censurera användare, då är det minsta man kan kräva att det sker efter individuella beslut istället för med automatiska filter.

Här lämnar man även de respektive plattformarna ur loopen vad gäller vilket material som slutligen skall blockeras, även om det fortfarande är plattformarna som förväntas verkställa sådana blockeringar.

Hur detta skall gå till i praktiken är dock höljt i dunkel. Manuella processer tar tid. Och någon garanti för att man kommer att släppa igenom uppladdningar enligt principen »fair use« (parodi, satir, kritik, memes, samhällsdebatt m.m.) tycks inte finnas.

Hur Sverige tänker göra är än så länge oklart.

Läs mer:
• Piratpartiet »
• Communia »

Kommer de sociala mediejättarna att kunna fortsätta verka i Europa?

av

Just nu skakas sociala media av efterskalv till det amerikanska presidentvalet. Människor stängs av och det debatteras inte bara vem som sagt vad utan även hur andra människor kan tänkas tolka det som sägs. Det är en soppa.

Men detta är inte sociala medias enda problem. Britterna diskuterar lagstiftning för att hindra vad man kallar godtycklig censur och avstängning av användare på grund av att de uttrycker kontroversiella, snarare än skadliga eller felaktiga åsikter. Även Polen är på gång med något liknande.

I EU har vi dels det nya upphovsrättsdiretivet som kommer att kräva någon form av uppladdningsfilter – vilket fått bland andra Youtube att fundera högt om huruvida de över huvud taget kan verka i medlemsstaterna.

Med förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) kommer kravet på censur av vissa åsikter – samtidigt som den förbjuder medlemsstaterna att kräva uppladdningsfilter. Förordningen ställer dock samtidigt sådana krav att plattformarna ändå, i praktiken kommer att tvingas använda sig av just automatiserade uppladdningsfilter.

EU:s Digital Services Act (DSA) är tänkt att ge användarna rätt att få veta varför ett inlägg censureras eller en användare stängs av, samt en möjlighet att överklaga sådana beslut. Detta är naturligtvis utmärkt för oss användare. Men hur det skall gå till i praktiken är högst oklart. På grund av de enorma mängder innehåll som publiceras på sociala media skulle detta kräva en hel armé av mänskliga granskare, vilket plattformarna menar är en omöjlighet. Därtill ställer DSA andra, speciella och långtgående krav på just nätjättarna.

Någonstans når man en punkt där det blir för krångligt för plattformarna att verka på EU:s marknad. Vi är kanske inte där ännu, men vi rör oss åt det hållet. EU är naturligtvis en viktig marknad för Facebook, Twitter och Youtube – men vi skall inte bli förvånade om någon eller flera aktörer kommer till slutsatsen att den allt mer långtgående (och ibland befogade) lagstiftningen gör det för dyrt, krångligt och juridiskt riskabelt för de sociala mediejättarna att verka här.

Time will tell.