• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Europol vill tråla metadata

29 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Genom att samla metadata om dina meddelanden vill Europol kunna kartlägga ditt liv – i väntan på att komma åt innehållet i din krypterade kommunikation.

EU, dess medlemsstater och Europol ligger på för att komma åt innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden. Än så länge har de inte lyckats komma runt de praktiska, tekniska och juridiska hinder som ligger i vägen.

Därför vill EU:s polismyndighet Europol samla in metadata, det vill säga de tekniska data som omgärdar ett meddelande – undantaget dess innehåll.

Som vi kommer ihåg från debatten om FRA-lagen kan metadata avslöja väldigt mycket om dem som kommunicerar med varandra. Dessutom kan de användas för att bygga sociogram som kan kartlägga grupper av användare.

I Sverige ligger man redan ett steg före, med det utkast till lagrådsremiss om datalagring som sedan en tid varit ute på remiss.

Trots att den svenska datalagringen (metadata för telefonsamtal, SMS, e-post) står i strid med EU-domstolens beslut om att upphäva EU:s datalagringsdirektiv (2014) vill man nu utöka den.

Förslaget är att datalagringen även skall omfatta alla »nya« meddelandetjänster som tillkommit sedan lagen skrevs. Här är exempel på vad som kan komma att lagras:

  • Använd enhets telefonnummer, IP-adress och användarens identitet.
  • Start- och stopptid för kommunikation.
  • Typ av kommunikation.
  • Kommunikationsutrustning, IMEI-nummer, MAC-adress, enhets-ID.
  • Position vid start/slut.
  • Misslyckade samtal, ej levererade meddelanden.
  • Dynamiskt tilldelade IP-adresser.
  • GPS-data från appar, även om ingen kommunikation skett.

Regeringens förslag förskriver också att meddelandetjänster skall kunna tillhandahålla innehållet i elektroniska meddelanden i läsbar, av-krypterad form.

Vad gäller metadata ser det ut som en samordnad drive mellan Europol, EU:s medlemsstater och EU-kommissionen. Där Sverige alltså redan har ett förslag om hur man tänkt gå tillväga.

Vilket inte förvånar, då den svenska regeringen varit pådrivande i EU:s Going Dark-projekt.

Vi kan räkna med att det kommer ett förslag till nytt datalagringsdirektiv från EU-kommissionen nästa år.

Länkar:
• Europol doesn’t only want an encryption backdoor, but also your metadata »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »

• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »

Relaterat:
• The European Commission wants a backdoor for end-to-end encryptions for law enforcement »
• Experts ”deeply concerned” by the EU plan to weaken encryption
• Going Dark – så vill EU komma åt dina meddelanden och din data »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten använder appen signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner »
• Signal lämnar Sverige om regeringens förslag på datalagring klubbas »
• Signals chef: Då lämnar vi Sverige »
• Centern: Nej till tekniska bakdörrar i krypterade appar »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 »
• Striden om kryptering tar ny fart »
• Europadomstolen: Totalsträckskryptering är en mänsklig rättighet »

• EuGoingDark surveillance plan: timeline, agenda, background »

CC0

Arkiverad under: Datalagring, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Europol, metadata

Irland rullar ut ny massövervakning

25 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Irland är på väg att lagstifta om bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden, automatisk ansiktsigenkänning och en nationell databas med biometrisk information.

Samtidigt som EU flaggar för mer massövervakning, datalagring och tillgång till krypterad kommunikation går många medlemsstater före.

Till exempel Irland. En Communications (Interception and Lawful Access) Bill som kräver bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden är på gång.

Man vill även kunna snappa upp data och meddelanden som sänds via satellit, spelplattformar, uppkopplade fordon med mera.

Den irländske justitieministern, Jim O’Callaghan, vill även skynda på införandet av Chat Control 2 i EU.

Han vill också göra det möjligt att använda automatiserad ansiktsigenkänning och biometrisk data i större omfattning. Samt bygga upp ett nationellt register för sådan data.

Och precis som sin svenske kollega ser O’Callaghan dem som kampanjar för privatliv och grundläggande mänskliga rättigheter som ett störningsmoment.

• Speech by Minister for Justice, Home Affairs and Migration, Jim O’Callaghan: A Contested Arena: Balancing competing human rights in the area of Justice, Home Affairs and Migration »

CC0

Arkiverad under: EU, Europa, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Irland

Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning

22 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Att använda spionprogram på folks telefoner och datorer för Chat Control 2 möter allvarliga praktiska, tekniska och juridiska hinder.

Häromdagen skrev vi om att EU:s ministerråd åter är inne på att använda client-side-scanning (CSS) för att bekämpa övergrepp mot barn i elektroniska meddelanden.

Förslaget går ut på att använda spionprogram (på applikations- eller systemnivå) på din telefon och dator för att identifiera och rapportera eventuellt olagligt innehåll innan det krypteras och sänds.

Ju mer man tänker på saken, ju tydligare blir det att politikerna och tjänstemännen i ministerrådet inte förstår konsekvenserna av sina egna förslag.

En första invändning som dyker upp är att de ändringar som ministerrådet önskar kan få katastrofala konsekvenser om de rullas ut på globala medddelandetjänster.

Syftet kan då utökas för att till exempel identifiera oppositionella och andra som regimer i skurkstater i andra delar av världen är ute efter.

Eller varför bara skurkstater? Om EU beslutar om CSS för att identifiera en viss typ av olagligt innehåll, då kan man vara säker på att tekniken kommer att utökas till att omfatta fler eller alla former av olagligt innehåll.

Då kan till exempel Malta använda CSS för att gå efter information om abort, som är olaglig där. Eller av staten för att identifiera privata elektroniska kommunikationer som anses innehålla hets eller hat enligt en nu allt vidare definition.

Rent tekniskt finns det också luckor i idén om CSS, som tycks gå bortom justitieministrarnas och EU-byråkraternas kompetens.

För att identifiera kända olagliga bifogade filer med CSS används »hash-teknik« där varje bild tilldelas ett unikt teckenvärde, ett fingeravtryck om man så vill.

Saken är att denna hash-identifikator kan ändras genom mindre ändringar i bilden (upplösning, beskärning, redigering m.m.). Eller genom att komprimera bilden eller klistra in den i en annan fil (ordbehandling, kalkylblad, layoutdokument m.m.)

En studie visar att det även går att manipulera systemet så att två helt olika bilder kan få samma hash-värde. Vilket kan vara problematiskt och drabba oskyldiga.

Eftersom förslaget innebär urskiljningslös granskning av all slags meddelanden, utan misstanke om brott – kan man även anta att EU-domstolen kommer att ha invändningar vad gäller rätten till privatliv och privat kommunikation.

Detta på samma sätt som när domstolen år 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Den slog då fast att man får övervaka folk som misstänks för brott – men inte alla andra, hela tiden.

Det finns alltså påtagliga praktiska, tekniska och juridiska problem med ministerrådets förslag om Chat Control 2 genom client-side-scanning.

Det verkar som om man inte förstår vad man beslutar om, den här gången heller.

• Det danska ordförandeskapets förslag i ministerrådet (PDF) »

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, client side scanning, CSS, EU:s ministerråd

Spionprogram – när staten går över gränsen

21 juli 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s medlemsstater drar sig inte för att använda spionprogram mot oppositionella, media, jurister och aktivister. Vilket väcker frågan hur alla nya verktyg för övervakning som nu införs kan komma att användas.

Vi brukar varna för att de övervakningsverktyg som införs kan komma att missbrukas av staten och framtida makthavare.

Men det är ingen framtidsdystopi. I vissa avseenden är vi redan där.

EU-stater använder redan spionprogram för att övervaka journalister, politiska motståndare och människorättsaktivister.

Trots att Europaparlamentet genomfört en undersökning om hur dessa använts (Pegasus-utredningen) är EU-kommissionen uppenbart ovillig att ta tag i saken.

Här är några kända exempel på hur sådana spionprogram har använts. Det är sannolikt att det finns ett mörkertal med fler fall som inte kommit till allmän kännedom.

  • 2017 använde Ungern spionprogrammet Pegasus (NSO-group) för att övervaka undersökande journalister.
  • 2019 använde Polen Pegasus för att övervaka journalister och jurister.
  • 2021 använde Grekland Predator (Cytrox) för att övervaka en journalist.
  • 2021 avslöjades att journalister i Frankrike hade övervakats med Pegasus – men det är oklart vilken aktör som låg bakom.
  • 2022 avslöjades att journalister och aktivister i Katalonien övervakats (Pegasus). Den spanska staten har bara delvis erkänt övervakningen.
  • 2023–2024 hade italienska myndigheter ett kontrakt med företaget Paragon Solutions, vars verktyg Graphite använts mot minst två journalister. Detta avslöjades 2025.
  • 2025 briserade den så kallade Paragon-skandalen där bortåt ett hundratal personer i EU-apparaten, journalister och människorättsaktivister övervakades. Detta avslöjades efter att WhatsApp/Meta och Apple slagit larm. Italien har pekats ut som ansvarigt, men förnekar att man legat bakom övervakningen. Avtalet mellan Italien och Paragon avslutades tidigare i år.

EU-kommissionen är vanligtvis angelägen om att yttra sig om journalistisk integritet, dataskydd, rättsstat och mänskliga rättigheter. Men den förklarar sin ovilja att engagera sig i ovan nämnda affärer med att säkerhet är nationell kompetens som vilar hos medlemsstaterna.

Det framstår tydligt att dagens politiker i EU:s medlemsstater använder övervakningsverktyg i politiska syften – som att spionera på motståndare eller tysta ner skandaler.

I de flesta fall finns inget fungerande rättsligt skydd mot godtycklig övervakning. Vissa medlemsstater (Ungern, Polen, Spanien och Frankrike) har vägrat samarbeta med Europaparlamentets Pegasus-utredning.

Det hela väcker frågor om grundläggande mänskliga rättigheter som de formuleras I Europakonventionen. Då särskilt artikel åtta och tio:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Europadomstolen har flera gånger slagit fast att övervakning utan lagstöd, kontroll och insyn strider mot mänskliga rättigheter.

Enligt domstolen krävs särskilt starka rättssäkerhetsgarantier när övervakning kan påverka pressfriheten och källors möjlighet att vara anonyma.

Vad gäller övervakning av jurister kan detta hota det konfidentiella förhållandet mellan advokater och klienter – och i ett vidare perspektiv hota rättssäkerheten som sådan.

Och när det kommer till övervakning av politiker, oppositionella och politiska aktivister ligger viktiga frågor om hur vår demokrati fungerar i potten.

Sammanfattningsvis får stater bara använda spionprogram i mycket speciella fall, med tydligt lagstöd, starkt skydd för individen och oberoende kontroll. Annars bryter de mot grundläggande rättigheter.

Att framtida makthavare kan komma att använda den allt mer omfattande övervakningsstsat som nu rullas ut för sina egna – inte alltid ädla – syften är i sammanhanget uppenbart.

Länkar:
• European journalists targeted with Paragon Solutions spyware, say researchers »
• Alleged Italian phone hacking involves political gossip website, sources say »
• Europe: Paragon attacks highlight Europe’s growing spyware crisis »
• Staatstrojaner gegen Journalisten in Europa »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, EU, Europa, Länktips, Media, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Graphite, Paragon, Pegasus

Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud

20 juli 2025 av Henrik Alexandersson

I EU:s ministerråd dammar man nu av idén om granskning av folks elektroniska meddelanden med spionprogram, redan innan de krypteras och sänds.

Det danska ordförandeskapets förslag till Chat Control 2 (CSAM-förordningen) finns sedan en tid tillgängligt. I allt väsentligt är man tillbaka där man var 2024 – med Client-side-scanning.

Det vill säga spionprogram på applikationsnivå (eller möjligen systemnivå) på folks telefoner, plattor, datorer med mera.

»Detection in interpersonal communications services using end-to-end encryption is enabled prior to the transmission of content requiring the users’ consent.«

Detta innebär granskning av innehållet (bilder/filer och länkar) i folks elektroniska meddelanden skall granskas innan det krypteras och sänds. På så sätt anser man sig respektera totalsträckskryptering. Vilket är hårklyverier.

På tal om hårklyverier är också det tidigare inslaget av »frivillighet« tillbaka. Eftersom det visat sig vara juridiskt knepigt att tvinga på folk ovan nämnda client-side-scanning kommer kontrollen av innehåll att kräva användarnas samtycke.

Användare som inte samtycker och ger sitt tillstånd till client-side-scanning kommer inte att kunna sända bilder/filer eller länkar i sina meddelanden.

Nu återstår att se om medlemsstaterna köper detta förslag, som redan förra året stoppades av en blockerande minoritet i ministerrådet. Men sedan dess kan vissa länder (till exempel Tyskland) ha givit upp sitt motstånd, även om en del osäkerhet råder.

EU-kommissionen vill fortfarande ha AI-granskning av allt som skrivs, sägs och bifogas i folks meddelanden. Europaparlamentet säger nej till det mesta av detta, men har möjligen börjat vackla.

• Det danska ordförandeskapets förslag (PDF) »

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl

Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet?

18 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Är Europaparlamentet på väg att överge sitt motstånd mot Chat Control 2 – nu när EU-valet är förbi?

Det kommer oroväckande signaler om Chat Control 2 från Europaparlamentet. Så här…

I oktober 2023 enades Europaparlamentet i en unik, gruppöverskridande kompromiss om Chat Control 2. Här är de centrala punkterna:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Vilket är utmärkt. Men från början lite misstänkt. Speciellt när grupper som den socialdemokratiska (som egentligen är för CC2) ställde sig bakom kompromissen.

Var detta bara en manöver för att neutralisera frågan om Chat Control 2 i EU-valet ett drygt halvår senare?

Nu – efter EU-valet – har den ansvarige rapportören (Javier Zarzalejos, EPP) kallat till möte med ”skuggrapportörerna” från de andra partigrupperna. Detta möte hölls bakom stängda dörrar, men den läckta dagordningen visar ett heldagsseminarium med externa talare som nästan uteslutande är för mer övervakning (t.ex. Europol och ECPAT).

Först efter att media uppmärksammat saken bjöds en motståndare till förslaget in, från EDRi (European Digital Rights).

Tecknen är oroväckande. Parlamentet kan vara på väg att svänga om Chat Control 2.

Därför krävs yttre tryck. Mot både parlamentet och EU:s ministerråd. (Justitieministrarna håller ett informellt möte nästa vecka. Nästa formella möte i rådet hålls den 13-14 oktober.)

Nu går Europaparlamentet på semester fram till början av september. Det är läge att ledamöterna möts av folkligt engagemang mot Chat Control 2 när de kommer tillbaka – så att de står fast vid parlamentets tidigare beslut.

Läs mer:
• Schattentreffen unterläuft Position des EU-Parlaments »

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, Europaparlamentet, LIBE

Chat Control 2 – läget sommaren 2025

15 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Här kommer en komprimerad sammanställning av vad du behöver veta om Chat Control 2, inför höstens politiska strid.

Chat Control 1 är ett tillfälligt undantag från vissa delar av EU:s ePrivacy-direktiv. Det möjliggör för meddelandetjänster att frivilligt skanna efter sexuella övergrepp mot barn. Det är vad som gäller nu.

Chat Control 2 är förra EU-kommissionären Ylva Johanssons förslag om att låta AI granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden. Även sådana som är totalsträckskrypterade. Detta skall vara obligatoriskt för i princip alla meddelandetjänster och e-postleverantörer.

Förslaget har fått kritik för att det bryter mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Samt mot yttrandefrihetens rätt att »ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning«.

Bland kritikerna finns Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens egen rättstjänst, ministerrådets rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet och hundratals forskare, jurister och säkerhetsexperter.

EU-kommissionen medger själv att förslaget inskränker grundläggande mänskliga rättigheter. Men man kör på ändå.

Europaparlamentet har sagt nej till Chat Control 2 i dess centrala delar. Vi får hoppas att det nyvalda parlamentet står fast vid detta. (Fast det kommer oroväckande signaler.)

På tal om det sa de svenska Moderaterna och Liberalerna nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen. Men nu röstar de för samma sak som regering, i EU:s ministerråd.

Bland medlemsstaterna i ministerrådet har frågan dragits i långbänk i över tre år. Länder som Polen och Tyskland har lyckats upprätthålla en blockerande minoritet. Det är oklart hur det blir med den saken nu, med den nya tyska regeringen.

Det senaste skarpa förslaget i ministerrådet var client-side-scanning, det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer. Vilket även är den svenska regeringens linje.

Det danska EU-ordförandeskapet tänker nu sätta fart på frågan igen. Det arbetas på ett uppdaterat förslag, på tjänstemannanivå.

Nästa ministerrådsmöte (RIF) hålls den 13-14 oktober. Då hoppas man kunna ta någon form av beslut. Om så skulle ske blir det trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Bakom stängda dörrar.

Nu har vi tid på oss att bilda opinion mot Chat Control 2 fram till ministerrådsmötet i oktober. En bra början är att dela denna information, så att folk vet vad det handlar om.

Chat Control 2 är en kränkning av människors rättigheter och integritet på en nivå som tidigare varit otänkbar.

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, ChatControl

Åldersgräns för sociala media är en usel idé

8 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Regeringen tänker utreda frågan om en åldersgräns för sociala media. Vilket kan leda till att alla måste identifiera sig och att det blir omöjligt att vara anonym.

Socialminister Jakob Forssmed har låtit meddela att regeringen tänker låta utreda frågan om åldersgränser för sociala media. Detta är en dålig och farlig idé, som egentligen inte tillför något nytt i debatten.

»Anonyma« metoder för ålderskontroll med AI finns men fungerar dåligt. Felmarginalen är på tok för bred, speciellt för unga människor. Dessutom har de problem med olika etniciteter. Och de går inte ihop med EU:s AI Act.

Därför är den enda praktiskt genomförbara metoden för ålderskontroll att alla användare kommer att tvingas identifiera sig. Vilket gör det omöjligt för till exempel visselblåsare, aktivister och utsatta grupper att anonymt tillföra samhällsviktig information utan risk för repressalier.

Vad gäller barnen kan man notera att FN:s barnkonvention (som upphöjts till lag i Sverige) slår fast att även barn och ungdomar har en grundläggande rätt till yttrandefrihet och tillgång till information.

Dessutom kan man ifrågasätta om det är så klokt att hålla unga människor avskiljda från den aktuella samhällsdebatten. Det vore märkligt att låta unga bli medlemmar i politiska ungdomsförbund och samtidigt förbjuda dem att delta i den politiska debatten på nätet.

För övrigt är regeringen sen på bollen. Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd driver frågan. Och EU har redan rullat ut en app för åldersverifikation – med kända säkerhetsbrister (som man inte tar någon hänsyn till).

Skall man vara petig finns för övrigt redan åldersgränser (13 respektive 16 och 18 år eller föräldrar samtycke) i sociala medias användarvillkor. Och GDPR låter EU:s medlemsstater själva bestämma åldersgräns mellan 13 och 16 år för barns databehandling – Sverige har i enlighet med detta redan valt 13 år.

Så frågan är vad en svensk utredning är tänkt att tillföra.

• SR: Regeringen ska utreda åldersgräns för sociala medier »

Tidigare:
• Socialdemokraternas ID-krav för sociala media hotar det fria ordet (16 maj 2024) »
• EU rullar ut app för åldersverifikation (8 maj 2025) »
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media (26 maj 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll

Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober?

7 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Efter mer än tre års förhandlingar kan EU:s ministerråd vara på väg att fatta beslut om att låta granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chat Control 2.

EU:s ministerråd för rättsliga frågor sammanträder den 13-14 oktober. Enligt mötesplanen (sid. 31) är Chat Control 2 en av de frågor som skall behandlas.

Punkten är markerad som »Partial general approach« – vilket är EU-språk för att det finns en delvis klar text som man bedömer att det finns stöd för.

Det har bekräftats att det redan finns en text även om den inte är offentlig. Och ministerrådets arbetsgrupper fortsätter sitt arbete. Så det kan mycket väl finnas ett helt klart förslag innan rådsmötet.

För svensk del kan noteras att Riksdagens EU-nämnd sammanträder inför mötet ovan fredag den 10 oktober. Då skall den svenska positionen till det senaste förslaget i ministerrådet slås fast. Möjligen kommer frågan även upp i Justitieutskottet innan dess.

Det är troligt att det danska ordförandeskapet i rådet kommer att föreslå client-side-scanning med spionprogram på system- eller applikationsnivå på alla telefoner och datorer.

På så sätt vill man komma åt totalsträckskrypterade meddelanden, innan de krypteras och sänds (eller efter att de mottagits och av-krypterats).

Möjligen finns nu en tillräcklig majoritet för client-side-scanning, om den nya tyska regeringen byter linje. (Sverige är för.)

Men exakt vad man föreslår återstår att se när dokumenten börjar läcka ut.

EU-kommissionen – vars förslag CC2 ursprungligen är – vill fortfarande använda AI för obligatorisk analys av innehållet i våra elektroniska meddelanden.

Europaparlamentet säger nej till CC2 i dess centrala delar.

(Tills vidare gäller Chat Control 1 – det vill säga att plattformar och meddelandetjänster frivilligt kan granska sina användares (icke totalsträckskrypterade/E2EE) meddelanden i syfte att bekämpa övergrepp mot barn. Vilket redan ger polisen fler tips än den hinner hantera.)

Till dess ny information når oss siktar vi på följande datum:
10 oktober, EU-nämnden fastställer den svenska linjen i ministerrådet.
13-14 oktober, ministerrådsmöte.

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

Se även:
• Chatcontrol.se »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, EU:s ministerråd

EU:s ständigt svällande nätcensur

3 juli 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s »Code of practice on disinformation« har nu blivit en del av unionens Digital Services Act (DSA). Vad betyder det för yttrandefriheten online?

Vid månadsskiftet blev EU:s »Code of practice on disinformation« en del av DSA:s lagstiftningspaket. Det är frivilligt för de stora sociala plattformarna och sökmotorerna att ansluta sig. Men om de gör det, då måste de följa den.

De som anslutit sig är bland andra Facebook, Instagram, Youtube, LinkedIn, TikTok, Google search och Bing. X lämnade uppföranddekoden 2023.

Bland annat föreskrivs att man skall motverka missinformation (omedveten), desinformation (medveten), påverkansoperationer och påverkan från främmande makt.

Detta kan ske till exempel genom att ta bort innehåll, av-monetarisering, flaggning, tillförande av kontext och begränsad spridning.

Till sin hjälp skall man ha faktagranskare, som förutsätts vara redaktionellt och ekonomiskt oberoende från politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. Vilket ibland ifrågasätts om de verkligen är.

Detta är inte samma sak som DSA:s Trusted Flaggers, som i teorin skall inrikta sig på att anmäla olagligt innehåll – och som förväntas företräda olika särintressen. (I DSA:s ursprungliga text talades om företrädare för kollektiva intressen.)

Faktagranskarnas uppgift är däremot att bedöma olika yttrandens sanningshalt, inte laglighet.

Intressant nog är detta samma system för extern faktagranskning som Facebook lämnat i USA, där man anser att det är problematiskt.

X (Twitter) har valt en egen väg med crowdsourcade community notes – där användare kan påpeka felaktigheter och tillföra kontext.

En »permanent taskforce« skall upprättas för att samordna insatser mellan plattformarna och EU-kommissionen, External Action Services Rapid Response System, European Regulators Group for Audiovisual Media Services, European Digital Media Observatory, EU:s Digital Services Board med flera.

EU-kommissionen erkänner att gränsen mellan fakta, tolkning och åsikt kan vara otydlig, särskilt i polariserade frågor som klimat, migration och geopolitik.

Det förväntas att åtgärder mot falsk eller vilseledande information skall vara proportionerliga och förenliga med yttrande- och informationsfrihet.

Vilket – i teorin – betyder att kontroversiella åsikter inte får censureras bara för att de avviker från konsensus, så länge de inte strider mot plattformens användarvillkor eller lag.

Dock har plattformarna under lång tid pressats av politiker till att använda just användarvillkoren för att begränsa det fria ordet. I Sverige har de flera gånger kallats upp till regeringen i syfte att diskutera »branschens ansvar« för vad som publiceras.

Vad som skall plockas bort, skuggbannas, av-monetariseras och så vidare är alltså inte helt kristallklart. Vilket möjligen är medvetet.

På det hela taget har man skapat ett byråkratiskt system för att kontrollera innehåll som i stora delar ligger utanför demokratisk kontroll, traditionell lagstiftning och rättslig prövning.

I ett vidare perspektiv kan detta system förr eller senare komma att missbrukas av aktörer med onda avsikter. Eller av missriktad välvilja.

Men nu är uppförandekoden alltså här och en del av DSA. Återstår att hålla ett öga på hur den tillämpas.

• EU-kommissionen: The Code of Conduct on Disinformation »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 89
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • I EU:s beslutsprocess kan ingen höra dig skrika13 augusti 2025
  • Stoppa Chat Control 212 augusti 2025
  • Stoppade tysk domstol just Chat Control 2?11 augusti 2025
  • Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt?10 augusti 2025
  • USA skärper tonen om yttrandefriheten i EU8 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS