Youtubeprofilen Henrik Jönsson granskar kritiskt EU:s nya direktiv om upphovsrätt.
Censur
I denna kategori publicerar vi nyheter som rör inskränkningar av yttrandefriheten såväl online som i den fysiska världen. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt förslag om förhandscensur på nätet. Principen bör vara att den som publicerar något olagligt på nätet också bör vara ansvarig för det - och att detta ansvar kan utkrävas först när publicering har skett.
Kommer artikel 13 att döda Instagram?
Kommer det över huvud taget att vara möjligt för oss som bor i EU att använda sociala plattformar som Instagram i framtiden?
Så här: Artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt föreslår att nätplattformar med användargenererat material kommer att hållas ansvariga för eventuella intrång i upphovsrätten.
Därför kommer dessa plattformar att tvingas filtrera och censurera sådant som du lägger upp så att ingen text, ingen bild, inget ljud och ingen video strider mot någon annans upphovsrätt. Vilket i princip är omöjligt. Det finns inget register över allt som är skyddat av upphovsrätten – och detta skydd uppstår så fort någon skapar något.
Ta en godtycklig Instagram-bild som du laddat upp. Följande gäller då:
- Om du tagit bilden själv (och den inte innehåller några upphovsrättsskyddade objekt) är det tillåtet att lägga upp bilden.
- Om det är »din« bild i meningen att den är tagen med din mobil, men av någon annan (som t.ex. tagit en bild av dig) – då tillfaller upphovsrätten fotografen. Och då är det förbjudet att lägga upp bilden, utan fotografens tillstånd.
- Om det är en bild som du köpt av en bildbank och du har licens för att använda den – då är det tillåtet att lägga upp den.
- Om det är en bild eller illustration som du »hittat« på nätet och gärna vill dela med andra – då tillhör upphovsrätten inte dig och då är det förbjudet att lägga upp den.
Detta kommer att avgöras av automatiska, algoritm-styrda filter. Frågan är hur de skall veta vad som gäller för den bild du vill lägga upp. Svaret är att det är omöjligt att veta.
Det skall bli intressant att se hur Instagram kommer att hantera detta. Kanske drar de samma slutsats som Youtube – som överväger att blockera användare och tittare i EU, eftersom de nya reglerna är omöjliga att efterleva.
Detta brukar avfärdas som skrämselpropaganda av dem som är för artikel 13. Men de har samtidigt inget svar på hur problemet skall lösas. Nada.
Artikel 13 är ett exempel på hur EU stiftar regler som rör upphovsrätt och internets fria informationsflöde utan att göra någon vettig konsekvensanalys. Man fattar beslut om sådant som man inte förstår. Och man viftar bort all kritik och alla invändningar – tills det är för sent.
Det är som vanligt i EU: Först stiftar man lagar, sedan tar man reda på fakta och därefter utbryter en yrvaken debatt – när det uppstår oväntade och oönskade konsekvenser.
/ HAX
Artikel 13: Allt om EU:s uppladdningsfilter
EU:s nya upphovsrättsdirektiv är på väg mot en sista, avgörande omröstning i Europaparlamentet. Låt oss därför titta lite närmare på dess enskilda delar.
I denna post: Artikel 13, uppladdningsfiltret.
• Vad är uppladdningsfiltret och varför blir det nödvändigt?
Nätplattformar med användargenererat material (som Youtube, Facebook, Instagram, LinkedIn, Snapchat, Familjeliv, SvenskaFans, Kamratposten m.fl.) hålls ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material (text, bild, ljud, video) – om de inte anses ha gjort tillräckligt för att förhindra detta.
Artikel 13 säger i och för sig att uppladdningsfilter inte kommer att vara obligatoriska. Men det är helt enkelt ett knep för att mildra kritiken. Enda sättet för plattformarna att försäkra sig om att de lever upp till kraven ovan är att granska och analysera allt som alla användare laddar upp. Och med tanke på de enorma volymer med material som laddas upp varje dag är den enda möjligheten att göra detta genom automatisk filtrering.
• Vem drabbas?
I direktivets inledning (artikel 2) talas om »a provider of an information society service whose main or one of the main purposes is to store and give the public access to a large amount of copyright protected works or other protected subject-matter uploaded by its users which it organises and promotes for profit-making purposes.«
Vad som menas med »main purpose« är oklart. Men alla de plattformar som nämns i punkten ovan gör det möjligt att dela upphovsrättsskyddat material (som tidningsartiklar, Youtube-filmer, bilder etc.). Dessutom är ju det material som användarna själva producerar med automatik upphovsrättsskyddat. Så allt talar för att direktivet kommer att slå mot alla plattformar som låter användare ladda upp material.
Även termen »profit making purposes« lämnar utrymme för tolkning. Men strikt tolkat gäller det om plattformen så bara har Google-annonser som genererar ytterst blygsamma inkomster.
Man gör även ett nummer av att man undantar små och nystartade plattformar. Vilket man i praktiken inte gör. För att undantas måste en plattform uppfylla samtliga följande tre villkor. 1) Inte vara äldre än tre år. 2) Ha en omsättning på mindre än 10 miljoner euro. 3) Ha färre än fem miljoner unika månatliga användare. Och när treårs-gränsen passerats gäller direktivet för alla plattformar, hur små och obetydliga de än är.
Det finns ett undantag till i artikel 2. »Providers of services such as not-for profit online encyclopedias, not-for profit educational and scientific repositories, open source software developing and sharing platforms, electronic communication service providers as defined in Directive 2018/1972 establishing the European Communications Code, online marketplaces and business-to business cloud services and cloud services which allow users to upload content for their own use shall not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive.« Vilket är en liten tröst i eländet.
• Licensiering?
I artikel 13:1 skriver man »An online content sharing service provider shall therefore obtain an authorisation from the rightholders referred to in Article 3(1) and (2) of Directive 2001/29/EC, for instance by concluding a licencing agreement, in order to communicate or make available to the public works or other subject matter.«
Det innebär att allt som laddas upp på till exempel Facebook eller Instagram måste täckas av ett avtal mellan plattformen och den som innehar upphovsrätten. Vilket dels kompliceras av att det inte finns något register över alla världens upphovsrättsskyddade verk – dels av att det bara är praktiskt möjligt att teckna licensavtal med ett mindre antal av alla innehavare av sådana. Den praktiska konsekvensen blir att man bara kommer att få ladda upp / dela material från ett litet urval av källor.
Detta är ett steg tillbaka till världen som den var innan internet – när man var beroende av andras tillstånd för att få dela information.
Ur ett praktiskt perspektiv blir det i princip omöjligt att veta om en bild som en användare lägger upp på t.ex. Instagram är tagen av användaren själv (vilket skall vara tillåtet), om den omfattas av någons upphovsrätt (och inte får publiceras), om den är upphovsrättsskyddad men köpt med publiceringsrätt från en bildbank eller om det är en bild som kan delas fritt för att den är public domain (till exempel då upphovsrätten gått ut) alternativt är publicerad under en Creative Commons-licens (som tillåter delning under vissa villkor). Detta blir så komplicerat att det kan göra nätplattformar som Instagram omöjliga att driva i EU.
• Fair use?
En ljuspunkt är att man öppnar för något som i vart fall delvis kan liknas vid principen om »fair use« i artikel 13:5:
Member States shall ensure that users in all Member States are able to rely on the following existing exceptions and limitations when uploading and making available content generated by users on online content sharing services:
a) quotation, criticism, review,
b) use for the purpose of caricature, parody or pastiche.
Detta är på inget sätt heltäckande, men gör att man från EU:s sida i vart fall kan säga att man inte förbjudit memer. Däremot är det tveksamt om detta omfattar citaträtt för till exempel video-essäer, nyhetsanalyser, debattinlägg etc. på Youtube.
Frågan är bara hur de automatiska uppladdningsfiltren skall kunna veta om något är t.ex. parodi eller ej.
• Oförutsedda och oönskade konsekvenser
Detta är ett direktiv, inte en förordning. Det innebär att innehållet skall bakas in i 28 olika medlemsstaters lagstiftning, vilket kommer att leda till olika tolkningar i olika länder. (Hade det varit en förordning/reglering hade den däremot införts rakt av, lika för alla.) Reglerna kommer alltså att skilja sig från land till land, vilket kan ge märkliga resultat i en uppkopplad värld som inte känner några nationsgränser.
Att skapa de filter som krävs blir dyrt och svårt, kanske omöjligt. De skall inte bara kunna avgöra om en text, en bild, ljud eller video inkräktar på någon annans upphovsrätt. De skall dessutom kunna bedöma om de publiceras i en kontext som tillåter publicering, som kritik eller parodi. (Bara Youtubes filter för att sålla bort upphovsrättsskyddad musik kostade 60 miljoner USD att utveckla – och fungerar ändå inte som det skall, med många felaktiga flaggningar.)
Youtube har redan meddelat att man kan komma att blockera användare och tittare i EU, eftersom detta direktiv ställer omöjliga krav på filtrering. Hur siter som Facebook, Instagram, Snapchat, LinkedIn m.fl. skall göra är oklart. Och för svenska plattformar som Familjeliv, SvenskaFans och Kamratposten finns inga alternativ: Inför en förmodligen omöjlig och helt säkert oerhört kostsam filtrering – eller lägg ner.
För oss användare kommer möjligheten att publicera oss på olika plattformar (inklusive Blogger och WordPress) att begränsas. Hur hanterar man till exempel en bloggpost som innehåller en bild från någon icke specificerad bildbyrå och en text som kanske eller kanske inte innehåller utdrag ur andra texter? Eller en Youtube-film om ett aktuellt nyhetsförlopp, som innehåller skärmdumpar från nätartiklar? Svaret är att ingen vet.
Detta är bara att skrapa på ytan vad gäller direktivets oförutsedda och oönskade konsekvenser. Men en sak kan man säga med rätt stor säkerhet: De olika plattformarnas användarvillkor kommer att skärpas dramatiskt.
Dessutom kommer detta att leda till problem som berör själva rättsstatens grundläggande principer. Dels kommer makten över det fira ordet att flyttas från lagarna och domstolarna till användarvillkor och privata aktörer. Dels upphävs principen om att förhandscensur inte skall förekomma.
• Vad händer nu?
Nästa steg blir en slutlig omröstning i Europaparlamentets plenum, förmodligen i mars eller april. Där är det möjligt att antingen rycka ut artikel 13 (vilket i så fall leder till omförhandling och nya trialoger) – eller att fälla hela direktivet.
/ HAX
Länkar:
• Artikel 13, preliminär version (PDF) »
• Julia Reda: The text of Article 13 and the EU Copyright Directive has just been finalised »
• EFF: The Final Version of the EU’s Copyright Directive Is the Worst One Yet »
• TheNexWeb: EU’s final Copyright Reform upholds disastrous upload filters »
• Bahnhof – EU-NYTT: Artikel 11 & 13 har förvärrats en sista gång »
• TorrentFreak: EU Reaches Deal on Article 13 and Other Copyright Reform Plans »
• Euractiv: Deal struck on copyright reform after ‘intense’ negotiations »
• EUobserver: EU agrees draft copyright reform, riling tech giants »
Vad du kan göra:
Sexual-censuren dödar internet
Rekommenderad läsning:
»Violet Blue« har en intressant artikel hos Engadget: How sex censorship killed the internet we love »
Några nedslag i texten:
I can feel my anxiety climbing as I try to find current news stories about sex. Google News shows one lonely result for ”porn,” an article that is 26 days old. I log out of everything and try different browsers because this can’t be right.
I pop over to Yahoo News and try the same searches, exhaling relief to see 892 news articles for ”porn” from outlets ranging from Associated Press to Rolling Stone. They’re there. It’s just that Google’s 2018 algorithm upgrade filters out news with the word ”porn” in it. Like articles about porn performer suicide, tips for revenge porn victims, parents who oppose porn website age-verification (turns out, today’s parents are more afraid of data collection than their kids watching porn).
Stories with the word ”porn” in them are important because they’re about censorship, sexual health, business trends, sex work, politics, gender and women. They’re about people.
Det är inte bara Google som får kritik:
We used to have a living, breathing museum-of-sex culture online. But in December 2018, Tumblr banned and removed adult content from its service. Estimated loss: at least 12.5 million blogs.
Även Facebooks sex-censur får en släng av sleven:
The erasure of erotic art, to me, represents a crisis point of culture, of democracy. Art effects the greatest change and empowerment when it’s transgressive, scandalous, nude, erotic. Visibility matters. Art is where minds are opened, ideas challenged, viewpoints explored, where people who hate have a chance to be changed, even if for a minute.
Exemplen på censur är otaliga. Det handlar även om andra än sociala nätplattformar och Google. Patreon, Cloudflare, PayPal är en del av det sexualneurotiska komplexet. Starbucks blockerar sexsiter i sitt kundnätverk. Skribenten hävdar att det till och med gått så långt att Google Drive skannar användarnas filer för att radera sådant som bedöms vara explicit sexuellt innehåll!
Och i takt med att internet blir allt mer mobilt och användarna i allt större utsträckning går från att surfa nätet till att använda appar dras snaran åt allt hårdare.
Vad innebär EU:s nya nätcensur för dig?
Diskussionen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv har till största delen handlat om upphovsrättsinnehavarna och de plattformar som drabbas. Men vad innebär till exempel artikel 13 – uppladdningsfiltret – för dig?
- Allt du laddar upp på sociala nätverk och andra plattformar kommer att övervakas och analyseras.
- Automatiserade filter kommer att granska om någon del av din text, någon bild, musik/ljud eller video kan tänkas inkräkta på någon annans upphovsrätt. Det kan räcka med en textsnutt, en bild som har något upphovsrättsskyddat verk i bakgrunden eller musik som spelats på en plats där du filmat en video.
- Du kommer inte att kunna citera ur tidningsartiklar, böcker eller andras debattinlägg.
- Det kommer att bli näst intill omöjligt att använda bilder och illustrationer, eftersom i princip alla sådana är upphovsrättsskyddade – och filtren inte kan veta om det är du eller någon annan som är upphovsman.
- Om det ens finns en misstanke om att något i din postning bryter mot upphovsrätten kommer den att stoppas från publicering.
- Plattformar som Youtube, Facebook, LinkedIn, Twitter, Instagram, WordPress, Blogger, Familjeliv, KP och forum för sportfans kommer att tvingas införa nya, mycket kostsamma filter. För de flesta mindre plattformar kommer detta att vara ekonomiskt omöjligt.
- En del av de större plattformarna överväger att helt enkelt blockera användare från EU och/eller europeiskt material.
Det blir, med andra ord, slutet för internet som vi känner det. Dina möjligheter att fritt uttrycka dig kommer att inskränkas. Den demokratiska debatten och det offentliga samtalet kommer att begränsas. Internet som en källa för kunskap, kultur, underhållning, debatt och aktivism kommer att censureras.
Förhandlingarna om upphovsrättsdirektivet går mot sitt slut, utan att något har förändrats till det bättre. Under våren avgörs frågan – slutligen – i en omröstning i Europaparlamentet.
Gör som 4,5 miljoner andra EU-medborgare: Skriv på petitionen mot EU:s nätcensur »
Och om du är aktiv på olika plattformar, forum och sociala nätverk – sprid ordet och gör andra uppmärksamma på vad detta kommer att innebära, för dem.
Läs mer:
• EU:s länkskatt och nätcensur rycker allt närmare »
• Låt inte EU ödelägga internet! »
• Internetfilter, länkskatt och copyrightdirektiv – vad betyder det och är det verkligen så allvarligt? »
EU:s länkskatt och nätcensur rycker allt närmare
Efter ett tillfälligt avbrott i ministerrådet är EU:s nya direktiv om upphovsrätt åter på banan. Med »länkskatt«, uppladdningsfilter och allt. Och det är illa.
Frankrike och Tyskland har nu tagit över processen och enats om artikel 13, uppladdningsfiltret.
De krav som kommer att leda fram till att allt som alla laddar upp måste filtreras, analyseras och i förekommande fall censureras föreslås gälla alla nätplattformar med användargenererat innehåll utom de som uppfyller samtliga dessa tre kriterier :
- Varit tillgänglig för allmänheten i mindre än tre år.
- Har en årlig omsättning på mindre än 10 miljoner euro.
- Har mindre än fem miljoner unika användare per månad.
Detta kommer direkt att drabba alla etablerade plattformar som Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat, Pintrest, Patreon, WordPress, reddit samt alla media som har någon slags kommentarsfält. Detta för att bara nämna några få.
Och den första punkten gör att i princip alla plattformar och siter kommer att drabbas – direkt, eller om de är nystartade, inom tre år. Detta innebär att till exempel varenda blogg, varenda nätpublikation och alla startup-plattformar kommer att hållas ansvariga om användare lägger upp text, bild, ljud eller video som kan misstänkas vara skyddade av upphovsrätten. Det vill säga allt – eftersom varenda nedkladdade anteckning på en servett är skyddad av upphovsrätten.
Den tyska ledamoten av Europaparlamentet Julia Reda (Pp) skriver:
In summary: France’s and Germany’s compromise on Article 13 still calls for nearly everything we post or share online to require prior permission by “censorship machines”, algorithms that are fundamentally unable to distinguish between copyright infringement and legal works such as parody and critique. It would change the web from a place where we can all freely express ourselves into one where big corporate rightholders are the gatekeepers of what can and can’t be published. It would allow these rightholders to bully any for-profit site or app that includes an upload function. European innovation on the web would be discouraged by the new costs and legal risks for startups – even if they only apply when platforms become successful, or turn 3 years old. Foreign sites and apps would be incentivised to just geoblock all EU users to be on the safe side.
Blir detta verklighet är det slutet för internet som vi känner det, i vart fall i EU.
Det är ett avsteg från principen om budbärarimmunitet – som innebär att nätoperatörer och plattformar inte kan hållas ansvariga för vad deras användare har för sig. Precis som posten inte kan hållas ansvarig för vad folk skickar i brev eller Trafikverket för de brottslingar som använder våra vägar.
Det är att gå tillbaka till den värld vi hade innan internet – när de som vill sprida sitt budskap till andra var tvingade att fråga om lov, passera grindvakter och finna sig i att mycket man har att säga aldrig blir sagt.
Med denna uppgörelse har förmodligen den blockerande minoriteten i EU:s ministerråd fallit. Nu blir det grönt ljus där – och sedan en sista trialog mellan EU:s instutitioner, i vilken det finns en majoritet för både artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret).
Allt pekar med andra ord på att dessa förslag måste stoppas i Europaparlamentets plenum. Om så krävs får hela direktivet skrotas.
En ljuspunkt är att detta kommer att ske under EU-valrörelsen, då politikerna är mer känsliga än vanligt för vad väljarna har att säga.
Länkar:
• Julia Reda: Article 13 is back on – and it got worse, not better »
• Techdirt: Article 13 Is Back On – Germany Caves To France As EU Pushes Forward On Ruining The Internet »
• Pp: Överenskomelse om censurfilter i ministerrådet – nu är det upp till oss att stoppa artikel 13 i upphovsrättsdirektivet! »
EU: Frankrike och Tyskland sägs ha gjort upp om uppladdningsfilret
Frågan om EU:s upphovsrättsdirektiv gick som bekant i stå i samband med EU:s senaste ministerrådsmöte.
I slutet av förra veckan fick vi denna information via RadioBruxellesLibera:
What next? Germans and French should soon let us know what they have decided under the support of the Commission. We understand that next COREPER I meeting is scheduled on February 8, while the Trilogue could take place on February 11. The last plenary session of the Parliament is scheduled in April 2019 but, for technical reasons, it would be advisable for the copyright legislator to close the file in March 2019.
Den senaste informationen är att Frankrike och Tyskland nu har kommit överens. För artikel 13 – uppladdningsfiltret – innebär det att man vill köra på som tidigare. Man sägs även ha skrotat tanken på ett undantag för mindre företag och plattformar.
Detta gör det extra viktigt att Sverige står fast vid sitt nej till artikel 11 och 13, vilket meddelades på förra ministerrådsmötet. Där står nu hoppet till en blockerande minoritet.
Nästa ministerråds- eller COREPER 1-möte skall hållas fredag den 8 februari. Om man bestämmer sig för att gå vidare där kan en ny trialog-förhandling äga rum redan i början av nästa vecka.
Fortsättning följer.
Länktips: EU:s nätcensur för att stoppa terror-relaterat innehåll på nätet
Några länkar till texter om EU:s nya direktiv om terrorelaterat innehåll på internet – som landar i ännu ett system för filtrering och censur.
Julia Reda: Terrorist Content Online – The Return of the Upload Filter »
Techdirt podcast: The EU Endangers Free Speech Online… Again »
Facebook skapar en egen »Högsta Domstol«
Frågan om vad som skall få publiceras på Facebook är aktuell, kontroversiell och känslig. Nu föreslår företaget en lösning – ett slags etiskt råd på 40 personer. Wired har fördjupat sig i förslaget:
Facebook will pick the initial cohort, saving it from the Kafkaesque process of drafting a separate committee to pick the final committee. After that, the members will pick their own successors, none of whom may be Facebook employees, past or present, or government officials. Board members will split into smaller panels to deliberate on individual cases and will choose their own dockets, based on referrals from Facebook users and from Facebook itself. Their collective decisions will be public, but their individual votes won’t be. (…)
With the board, Facebook is designing oversight in its own image. In doing so, it’s also opening itself up to a new wave of criticism about which 40 experts it considers to be worthy of the public trust.
Initiativet är begripligt. Möjligen kommer det att höja nivån på vissa beslut. Samtdigt är antalet fallgropar närmast oändligt.
Och i slutändan landar det i ett nu för tiden ständigt problem: Att makten över det fria ordet flyttas från lagarna och rättsväsendet till privata företag och deras användarvillkor.
Wired: Real Facebook Oversight Requires More Than a 40-Expert Board »
EU:s glömda förslag om automatiserad nätcensur
Samtidigt som debatten rasar om uppladdningsfiltret i EU:s nya direktiv om upphovsrätt finns ännu ett förslag som innehåller automatiserad nätcensur: Regulation on Dissemination of Terrorist Content Online.
Det handlar om en ny förordning som skall stoppa terrorelaterat innehåll på nätet. (Av erfarenhet vet vi att sådana förslag, på något magiskt sätt, snabbt brukar utökas med det luddiga begreppet hatfullt innehåll i största allmänhet.)
Förordningen stadgar inte bara att visst innehåll snabbt skall plockas bort av de plattformar där det publiceras. Den kräver även att sådant material inte skall kunna laddas upp igen, när det väl plockats ner.
Hur man än vänder och vrider på frågan – så innebär detta att allt som laddas upp måste granskas, analyseras och i förekommande fall censureras. Vilket är en övermänsklig uppgift. Så detta måste hanteras automatiskt.
Åter flyttas alltså frågan om yttrandefrihet och censur från lagar och domstolar till nätplattformarnas användarvillkor och algoritmer. Vilket inte är lämpligt i en demokratisk rättsstat.