Författare: Henrik Alexandersson
Artikel 11 gör internet obegripligt
En nyhet via Breakit.se: Google har börjat testa vad som händer om artikel 11 (den så kallade länkskatten) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt blir verklighet. Resultatet blir rena, totalt intetsägande och obegripliga länkar – helt utan rubrik, bild eller beskrivning – till de sökresultat på Google som är tidningsartiklar eller som kommer från de stora mediehusen.
Det är så det blir, om artikel 11 blir verklighet. Enda alternativet är att Google skriver avtal med och betalar licenspengar till alla medieföretag i hela EU. Vilket är helt ohanterligt.
Naturligtvis kommer folk inte att klicka på rena länkar som saknar rubrik eller beskrivning. Resultatet kommer att bli det samma som när systemet testats i Spanien och Tyskland – det vill säga minskad trafik till mediehusens siter.
En annan erfarenhet från dessa två länder är att mindre medieföretag drabbas extra hårt, eftersom de är mer beroende av inlänkar än de stora drakarna.
Priset för artikel 11 kan bli att Google News drar sig ur EU och att en stor del av Googles sökresultat blir helt obegripliga och därmed meningslösa. Och Facebook? En rimlig bedömning är att de kommer att teckna licensavtal med några av de största medierna i varje land – och blockera länkning till alla andra mediasiter, i vart fall med den vanliga »förhandsvisningen«.
Detta framstår som fullständigt idiotiskt, sett ur mediehusens affärsperspektiv. Samtidigt kommer man att begränsa det fria, demokratiska samtalet på internet om det inte går att länka på ett vettigt sätt. Möjligen kommer resultatet att bli att läsandet på internet kommer att söka sig över till (de av gammelmedia så hett avskydda) alternativa nyhetskällorna.
De stora mediehusen binder helt enkelt ris åt egen rygg när de försöker lobba igenom artikel 11.
Länk: Här är Google-testet som ska skrämma de svenska medierna »
Facebook: Mer transparens för annonser i EU-valet
Nervositeten ökar inför EU-valet:
Facebook will implement tools to make political advertising more transparent during the upcoming European Parliament election, including so-called issue-ads, the company announced Monday.
“In late March, we will launch new tools to help prevent interference in the upcoming election and make political advertising on Facebook more transparent,” Nick Clegg, the company’s newly appointed VP for global affairs and communications, said at a Brussels event today. (…)
People and organizations wishing to run political ads will need to be authorized by the platform and all ads will have to contain “paid for by” disclaimers, Clegg said.
Transparens är bra. Men att de som vill annonsera i samband med EU-valet måste godkännas i förväg kan bli stökigt. Speciellt som vissa av EU:s makthavare tycks betrakta all kritik som fake news. Och det finns ju redan ett nära samarbete mellan EU och Facebook för att försöka styra upp innehållet på sociala media.
Politico.eu: Facebook to roll out ad transparency rules ahead of European election »
Wikileaks har fått uppkäftig konkurrens
Det har dykt upp en ny site för läckt information: Distributed Denial of Secrets. (Hos mig verkar det som om man behöver en Tor Browser för att nå den.)
Till skillnad från Wikileaks som aktivt söker ljuskänslig information att släppa till allmänheten – så handlar DDoS-projektet mer om att sammanställa redan existerande läckt information, från många olika källor på ett ställe. Man påstår sig även vara ideologiskt obundna och konsekvensneutrala.
Vilket naturligtvis är en bra sak. Makten måste granskas. Och ju fler aktörer som är verksamma med transparens-projekt, ju bättre är det.
Detta har dock inte hindrat att ett bråk har utbrutit mellan DDoS och Wikileaks – sedan DDoS twittrat om att man även tänker publicera känslig information om kopplingar mellan ryska makthavare och kriminella nätverk. DDoS menar att Wikileaks, i vart fall på senare tid, varit en smula undfallande på den punkten.
Reaktionen från Wikileaks sida har inte låtit vänta på sig. Vilket, med tanke på Julian Assanges något snarstuckna och självcentrerade personlighet, inte är förvånande.
Men för alla oss andra är det snarare bara bra att det nu finns konkurrens mellan olika aktörer, som håller efter varandra i transparens-nischen.
Vad gäller Wikileaks och Julian Assange, så vore det konstigt om Assange inte utvecklat en del udda drag där han sitter instängd år efter år på Ecuadors London-ambassad. Och givet den rådande situationen kan det knappast heller förvåna om Wikileaks blir en smula selektivt och vårdar de vänner de har. Även om det skulle råka vara Ryssland. Detta är inget försvar för sådant handlande, inte heller någon anklagelse – utan mer en notering om hur läget för tillfället tycks vara.
Men kan också förstå om Wikileaks tolkar insinuationer om vinklad eller selektiv information som bristande tacksamhet till och respekt för en organisation som de facto uträttat storverk på den fria informationens område. The War Diaries gav oss insikt i vad som faktiskt sker i Irak och Afghanistan – och de amerikanska skattebetalarna information om ett krig som förs i deras namn. The Embassy Cables visade hur så väl den amerikanska administrationen som regimer världen runt (inklusive den svenska regeringen) ägnar sig åt dubbelspel och sprider dubbla budskap. Och Clinton-mailen från den senaste amerikanska presidentvalrörelsen avslöjar häpnadsväckande fulspel från den politiska elitens sida. Detta skall alltid hållas på Wikileaks pluskonto.
Men fler aktörer och mer fri information är alltid bättre.
För övrigt tycker jag att det är hög tid att låta Julian Assange lämna ambassaden som en fri man.
Läs mer: Emma Best’s New Transparency Project Targets Russian Leaks She Says Wikileaks Refuses To Touch »
/ HAX
Länkskatten: Google News hotar stänga ner i EU
Google News kommenterar artikel 11 (»länkskatten«) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt:
”Google News might quit the continent in response to the directive, said Jennifer Bernal, Google’s public policy manager for Europe, the Middle East and Africa. The internet company has various options, and a decision to pull out would be based on a close reading of the rules and taken reluctantly, she said.”
Läs mer hos Techdirt: Google Threatens To Shut Down Google News In Europe Over Article 11 As Publishers Whine About ’Publicity Stunt’ »
Ett ovanligt sansat samtal om AI
Det här är intressant – och har till skillnad från mycket annat som sägs om AI något att tillföra.
Via Axess TV:
”Artificiell intelligens (AI) klarar redan att utföra ytterst avancerade uppgifter. Fast man måste ha klart för sig att det är stor skillnad mellan förmåga och förståelse. Det är lätt att låta sig luras av den mekaniska skickligheten och börja lita för mycket på robotar alltför tidigt. Det säger Nicklas Berild Lundblad i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Lundblad ser ingen risk för att AI ska göra människan överflödig på arbetsmarknaden. Om det finns något orosmoment så är det att mänskligheten misslyckas med att utveckla den AI som behövs för att lösa våra komplexa problem. Nicklas Berild Lundblad är fil dr i informatik och adjungerad professor vid KTH.”
Vad för slags data samlar Facebook – och vad tycker användarna?
»Last week, Pew released the results of a survey investigating how users understand Facebook’s data collection practices and how they react when shown what the platform thinks it knows about them. The upshot is that 74% of users weren’t aware that Facebook assembles lists of their interests and traits. 88% of respondents were assigned “categories” for advertising, which could include racial or ethnic “affinities” and political leanings. 58% of those users were “not comfortable” with the company compiling that information.«
EFF: A Guided Tour of the Data Facebook Uses to Target Ads »
GDPR – skyddsängel eller monster?
EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) blev kändis över en natt, när alla företag tvingades ta ansvar för de persondata de samlar in och lagrar – och alla användare med ett klick tvingades bekräfta att de frivilligt ger bort sin persondata. Reaktionerna blev mest gnäll.
Kritiken är fullt begriplig. Men intentionerna var goda. Jag såg själv delar av processen när jag jobbade i Bryssel. Tanken var att alla användare skall ha rätten till och kontrollen över sin persondata. Vilket omfattar »rätten att bli glömd« – som inte alls var till för att dölja spår på nätet, utan för att man skall »få tillbaka« sin persondata om man lämnar till exempel Facebook.
Sedan blev det som det blev när EU tröskade fram ny förordning. Än en gång tycks EU:s beslutsgång ha varit att först beslutar man, sedan debatterar man, därefter tar man reda på fakta. Som så många andra förordningar blev GDPR stor, ohanterlig, betungande och med bristande markkontakt.
Frågan är om GDPR över huvud taget är hanterlig.
Det kan vi kanske få reda på nu, tack vare den ihärdige österrikiske nätaktivisten Max Schrems.
Schrems har anmält ett antal större företag som strömmar underhållning för brott mot GDPR. Vad det handlar om är hur dessa företag hanterat en begäran om att få ut egna persondata. Svaret är: dåligt nog för att motivera anmälan av företagen i fråga. Vilket nu satt igång en process som kan sluta i böter på flera miljarder euro.
Utöver anmälan som sådan riktar detta ljuset mot den större frågan: Går det över huvud taget att leva upp till allt GDPR kräver och föreskriver?
Det är rätt uppenbart att GDPR, beaktad till sista bokstav, skulle göra vissa företags verksamhet i princip omöjlig. I vart fall på den europeiska marknaden.
Det som gör mig orolig är det syns ett mönster, att EU håller på att reglera sönder hela informations- och kunskapsekonomin. (Nu senast med ett missriktat direktiv om upphovsrätt.) Om detta fortsätter kommer så väl svenska IT-entreprenörer som utländska investerare att göra sina satsningar utanför EU. Det kan till och med uppstå en digital järnridå – om företag, plattformar och tjänster på nätet väljer att blockera användare från EU. Helt enkelt på grund av vår överambitiösa, snåriga och verklighetsfrånvända lagstiftning.
Vilket skulle placera oss i internets bakvatten.
HAX
Tänker kulturministern fortsätta jakten på fildelare?
Förra mandatperioden drev kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) en linje i fildelnings- och upphovsrättsfrågor som gick stick i stäv med sitt partis linje att »kopiering och fildelning för privat bruk ska inte vara straffbart«.
Nu har vi en ny miljöpartistisk kulturminister, Amanda Lind. Frågan är vad hon tycker, vilken linje hon tänker driva. Kommer jakten på fildelare att fortsätta? Kommer politiken att hänga sig fast vid en omodern och kontraproduktiv upphovsrätt? Eller är Lind reformist?
Och om hon är reformist – tänker hon i så fall stå upp mot Socialdemokraterna och Morgan Johansson?
Frågan är högst aktuell hu när EU är på väg att ta fram ett nytt direktiv om upphovsrätt. Kommer Amanda Lind att hålla fast vid det krav på en ny, reformerad upphovsrätt (PDF) som hennes parti ställt sig bakom i Europaparlamentet?
Regeringens position i upphovsrättsfrågan är inte minst viktig eftersom den får direkta konsekvenser vad gäller övervakning och internets frihet.
/ HAX
Jakten på fildelare ökar lavinartat
Antalet fall där Patent- och Marknadsdomstolen beslutat att begära ut IP-adresser i samband med misstänkt fildelning har ökat lavinartat. Från 5.673 år 2016 till 52.341 under 2018.
Flest uppgifter lämnar Telia ut (37.035), följda av Comhem (7.889), Telenor (6.761). Samtidigt har Bahnhof inte lämnat ut en enda IP-adress, helt enkelt för att de inte lagrar sådana uppgifter.
Läs mer – Utpressningsåret 2018: Antal drabbade tio gånger fler i Sverige än i USA »