Femte juli

Nätet till folket!

Henrik Alexandersson

Chatcontrol upp i Justitieutskottet på torsdag

av

Nu går det undan. På torsdag 14 september kl 09:30 kommer riksdagens Justitieutskott att behandla frågan om Chatcontrol.

Då kanske vi äntligen kan få veta hur regeringspartierna i riksdagen ställer sig. (Regeringen vill ju inte ta ställning.)

Samtidigt är det EU-nämnden som fredag den 22 september kl 09 instruerar regeringen om hur den skall rösta i ministerrådet (28/9).

I EU:s ministerråd tyder det mesta på att Tyskland, Österrike och Nederländerna kommer att säga nej till Chatcontrol 2. Det kommer även signaler från Polen som tyder på att landet kommer att rösta nej.

Vilket i så fall innebär att en blockerande minoritet kan uppnås i ministerrådet om Sverige röstar nej eller avstår i rådets votering. Då går förslaget tillbaka till kommissionen.

Fortsättning följer.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Nu stoppar vi Chatcontrol!

av

I våras talade alla om Chatcontrol. Idag är det i princip tyst om saken. Och nu fattas besluten.

Fredag den 22 september kommer den svenska linjen om Chatcontrol 2 (EU-kommissionens förslag om ny massövervakning) att bestämmas, i riksdagens EU-nämnd.

Det är ett viktigt beslut då möjligheten att stoppa förslaget i EU:s ministerråd kan hänga på Sveriges röst.

Därför är det nu hög tid att väcka nytt liv i frågan. Annars riskerar vi att ställas inför fullbordat faktum (som med förra höstens grundlagsändring som inskränkte tryckfriheten).

Nyckeldatum:
• Fredag 22 september – riksdagens EU-nämnd fastställer den svenska linjen.
• Torsdag 28 september – EU:s ministerråd fastställer sin position.
• Måndag 9 oktober – Europaparlamentets LIBE-utskott röstar om Chatcontrol.
• Senare i oktober röstar Europaparlamentet om saken i plenum.

Under det svenska EU-ordförandeskapet vägrade regeringen att ta ställning i frågan om Chatcontrol.

En inte allt för vågad gissning är att regeringen egentligen är för Chatcontrol – men hoppas att yttre krafter (EU-nämnden och övriga länder i ministerrådet) släpper igenom förslaget, utan att man själva framstår som drivande.

Integritetsfrågornas sprängkraft visade sig ju under FRA-striden. Något sådant vill man inte vara med om igen. Därför ligger regeringen så lågt som möjligt.

EU-nämnden har tidigare viftat igenom frågan utan varesig föredragning eller diskussion.

Denna gång bör EU-nämnden ha klart för sig att förslaget om Chatcontrol är kontroversiellt och farligt.

SD+C+MP+V säger nej. S säger ja till Chatcontrol. Så vad regeringspartiernas enskilda riksdagsledamöter tycker blir avgörande. Där måste trycket öka.

Chatcontrol 2 i korthet:

  • Obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, postningar och IP-samtal.
  • AI-analys av vad du skriver, säger och de bilder du sänder på nätet.
  • Allt misstänkt skall sändas till en ny EU-myndighet (”EU Center”) kopplad till Europol.
  • 18-årsgräns för meddelande-appar.

Du kan läsa mer här och här.

Några problem med Chatcontrol 2:

  • Förslaget bryter mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens (vilket EU-kommissionen själv medger på sidan 13 i sitt förslag).
  • Förslaget att granska innehållet i folks meddelanden är omöjligt att förena med säker elektronisk kommunikation (som totalsträckskryptering / end-to-end-kryptering).
  • Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod.
  • All tillgänglig fakta tyder på att massor av oskyldiga människor kommer att drabbas.
  • EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär, den tyska regeringen, det österrikiska parlamentet och en lång rad forskare – med flera – varnar för förslaget.

Tidningarnas ledarsidor – från vänster till höger – sågar Chatcontrol. Ingen ledarsida stöder förslaget. Akademiker, dataskyddsexperter och debattörer från hela världen säger nej.

Vad du kan göra för att stoppa Chatcontrol:

  • Använd detta mailverktyg för att kontakta politikerna.
  • Lär dig mer – diskutera saken med dina vänner, skriv insändare, debattartiklar och Ring P1.
  • Dela information om Chatcontrol från oss och media.
  • Kontakta media och gör dem uppmärksamma på att det nu är skarpt läge.
  • Delta på eventuella manifestationer, demonstrationer och torgmöten mot Chatcontrol.

Chatcontrol måste stoppas! Nu gör vi det här.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol – detta händer nu

av

Här är några nyckeldatum för beslutsprocessen om EU:s förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol.

• Fredag 22 september – riksdagens EU-nämnd

Här bestäms den svenska linjen om Chatcontrol. Regeringen har legat lågt utan att vilja ta ställning. SD+C+V+MP säger enligt uppgift nej. S är positivt till Chatcontrol.

• Torsdag 28 september – EU:s ministerrådsmöte

I ministerrådet krävs att minst fyra länder som representerar minst 35% av unionens befolkning säger nej för att stoppa förslaget genom en så kallad blockerande minoritet.

Enligt uppgift säger Tyskland nej även om de tyska socialdemokraterna helst vill säga ja. Österrikes parlament har sagt nej, då Chatcontrol strider mot landets konstitution. Och företrädare för den polska regeringen säger att man tänker rösta nej. Men det räcker inte.

Nederländerna är kritiska och i såväl det franska som irländska parlamentet finns högljudda kritiska röster mot förslaget. Frågan om en blockerande minoritet kan mycket väl komma att avgöras av Sverige.

• Måndag 9 oktober – utskottsomröstning (LIBE) i Europaparlamentet

Utskottet för mänskliga rättigheter – LIBE – i Europoaparlamentet är ansvarigt huvudutskott. Det skall sammanställa övriga utskotts och sin egen åsikt om Chatcontrol. (Till exempel är utskottet för den inre marknaden – IMCO – kritiskt till flera av förslagets centrala delar.)

Den rapport som röstas fram i LIBE blir sedan huvudförslag i plenum.

• Mitten av oktober – omröstning i Europaparlamentets plenum

Vecka 42 (16-19 oktober) är det tänkt att Europaparlamentets plenum skall rösta om Chatcontrol. Det är här parlamentets linje slås fast.

Det är värt att notera att det även kan läggas nya ändringsförslag i plenum.

• Trilog

Om ministerrådet och parlamentet skulle komma fram till exakt samma sak är det klappat och klart. Men man kan redan nu notera att så inte blir fallet.

Därför går EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet in i förhandlingar bakom slutna dörrar, en så kallad trilog.

Utfallet av denna skall sedan godkännas eller förkastas av både ministerrådet och parlamentet. Misslyckas detta går man in i en ny trilog. Om man inte lyckas komma överens efter tre försök skickas förslaget tillbaka till kommissionen för omarbetning eller för att gå i papperskorgen.

Processen är känslig och det hela kan dra ut på tiden – kanske ända in i nästa års EU-valrörelse.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

DSA – EU kopplar greppet om det fria ordet online

av

EU:s nya Digital Services Act – en lagstiftning för att stärka användarnas rättigheter eller ett verktyg för censur och åsiktsförtryck?

I fredags (25/8) började delar av EU:s nya Digital Services ACT (DSA / Förordningen om digitala tjänster) att gälla. Den skall vara fullt ut tillämpad nästa år.

I det nu aktuella steget finns regler för stora nätplattformar och sökmotorer (t.ex. Facebook, Instagram, TikTok, X (f.d. Twitter), YouTube, Snapchat, LinkedIn, Pinterest, Amazon, Booking, AliExpress, Zalando, Google Shopping, Wikipedia, Google Maps, Googles och Apples app stores samt Google Search och Microsoft Bing). För mindre plattformar börjar reglerna gälla 24 februari nästa år.

Dels handlar det om stärkt rätt för användare, som att få information om varför ett inlägg plockats bort och en möjlighet att överklaga sådana beslut. Annonsering får inte längre målgruppsanpassas utifrån känslig data som religion, etnicitet, politisk åskådning och sexuella preferenser.

Dels handlar det om plattformarna som sådana. De kommer att behöva lägga betydligt mer resurser på byråkrati, avrapportering och transparensrapporter till EU.

Plattformar som inte följer reglerna kan dömas till jätteböter eller helt komma att förbjudas i EU (hur nu det är tänkt att gå till).

Det verkligt knepiga gäller yttrandefriheten online.

Plattformarna blir skyldiga att plocka bort olagligt innehåll, vilket möjligen låter rimligt.

Samtidigt uppstår problem med innehåll som är förbjudet i ett EU-land men inte ett annat – t.ex. information om abort eller hädelse.

Detta gäller speciellt då DSA öppnar för gränsöverskridande nedtagningsorder där en myndighet i ett EU-land kan beordra borttagning av innehåll på plattformar / servrar i andra medlemsstater.

Dessutom föreskrivs åtgärder mot desinformation och skadligt innehåll. Vilket är en knepig fråga.

Vad som är desinformation är inte alltid uppenbart, ibland förändras saken med tiden och här finns ett stort utrymme för subjektivitet. Frågan om vem som skall bestämma vad som är sant respektive falskt är öppen.

Genom sina användarvillkor kan plattformarna redan förbjuda innehåll som inte är olagligt. Vilket i och för sig är deras rätt som privata företag i ett ömsesidigt avtal med respektive användare. Men det är en möjlighet som politiker redan har utnyttjat för att få bort sådant från nätet som de inte vill eller vågar ge sig på i en offentlig, demokratisk lagstiftningsprocess.

DSA har väckt en oro för att innehåll som är politiskt avvikande eller ifrågasättande kan komma att censureras.

Det är förvisso inte ödesbestämt att så blir fallet. Men möjligheten öppnas nu. Och det saknas inte exempel på politiker (och myndigheter) som velat begränsa den fria debatten.

I nästa steg för DSA – 2024 – kommer bland annat så kallade Trusted Flaggers (”betrodda anmälare”). Det kan vara organisationer, myndigheter och särintressen som får en direktlinje till de olika nätplattformarna för att rekommendera vilket innehåll som bör tas bort.

Detta kan dels leda till överdriven eller subjektiv nätcensur. Dels till att myndigheter / tjänstemän får en möjlighet att rekommendera censur av innehåll som inte är olagligt, utan föregående rättslig prövning. Vilket i så fall är uppenbart problematiskt.

Vi har sökt kontakt med Justitiedepartementet för att få veta hur systemet med Trusted Flaggers är tänkt att fungera i Sverige. Än så läge har vi inte fått något svar.

EU:s nya Digital Services Act beskrivs ibland som en lagstiftning för att stärka användarnas privatliv och rättigheter. Ibland som ett verktyg för censur och åsiktsförtryck. Det ena behöver inte nödvändigtvis utesluta det andra.

Läs mer:
• Big Tech’s to-do list under new EU content rules »
• EU Digital Services Act: Challenges remain as enforcement begins »

Hur mycket övervakning skall vi ha?

av

Vi lever redan i en aldrig tidigare skådad övervakningsstat. Hur mycket mer tål vi? Bryr sig någon?

F.d. justitieminister Beatrice Ask (M) menade en gång under en utfrågning i Europaparlamentet att vi inte har tid att stanna upp för att skaffa oss en överblick av övervakningsapparaten eller för att utvärdera dess effektivitet.

Så är det. Politikerna rusar på utan helhetsgrepp eller eftertanke. Det finns alltid något skäl för att utöka övervakningen av medborgarna.

Det är uppenbart att detta vid någon punkt blir farligt. Inskränker man de mänskliga rättigheternas skydd för privatliv och privat korrespondens skapas ett samhälle där övergrepp görs möjliga – med ont uppsåt, av överdrivet nit, missriktad välvilja eller inkompetens.

Övergrepp mot individens rättigheter brukar alltid motiveras med det gemensammas bästa. Det är därför de grundläggande mänskliga rättigheterna skall vara orubbliga. Det finns en gräns där individens frihet och rätt inte får kränkas.

Så hur ser det då ut med den svenska övervakningsstaten?

Försvarets Radioanstalt (som trots sitt namn är en civil myndighet) skannar kommunikationer i underrättelsesyfte. Nationens säkerhet är tveklöst viktig.

Men nu har verksamheten utökats och butiken är öppen för såväl svenska som utländska myndigheter. Vilket är problematiskt, om än inte oväntat.

Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod.

Polisens hemliga tvångsmedel blir allt fler. Övervakning av människor som misstänks för brott kan visserligen motiveras.

Men flera av dessa tvångsmedel är ändå problematiska. Till exempel leder hemlig dataavläsning (spionprogram) till att även oskyldiga kommer att övervakas och att sårbarheter i vår IT-infrastruktur lämnas öppna, vilket gör oss alla mindre säkra.

Datalagringen är en följetong. Lagring av metadata om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner med mera skulle bara användas för att utreda verkligt allvarliga brott.

I verkligheten kom den att användas för att jaga fildelare och av Skatteverket för att snoka i folks privatliv.

EU-domstolen har upphävt datalagringsdirektivet då det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Vilket många av EU:s medlemsstater (bl.a. Sverige) struntar i.

Nyligen föreslog en statlig utredning att den svenska datalagringen skall utökas till att även gälla meddelande-appar och -tjänster.

Vilket för oss till EU-kommissionens förslag om Chatcontrol 2 – det vill säga obligatorisk granskning av innehållet i våra elektroniska meddelanden.

Syftet är tredelat. Dels handlar det om att leta efter kända bilder på övergrepp mot barn – vilket sker redan idag, frivilligt på större sociala media och meddelandetjänster. (Detta kräver alltså ingen ny lagstiftning.)

Men Chatcontrol 2 vill även använda AI för att leta efter tidigare okända bilder av samma natur.

Vilket innebär att AI – med teknik som ännu inte existerar – måste analysera alla bilder du delar och har på molntjänster, för att kontrollera att du inte ägnar dig åt olagligheter.

Chatcontrol 2 föreskriver även att AI skall analysera vad du skriver och säger i meddelanden och samtal på nätet. För att kontrollera att du inte är en ful gubbe / gumma.

Inte heller denna teknik existerar ännu. Men lagen skall ändå börja gälla redan nästa sommar…

Detta är ett verktyg som sedan lätt kan utökas till vad politikerna för tillfället tycker är viktigt. Eller till regelrätt åsiktskontroll och förtryck. Så öppna inte den dörren.

Till allt detta kan läggas den övervakning som bedrivs av Försvarsmakten och Säpo – om vilken vi vet väldigt lite.

Helhetsbilden är förfärande. Och det finns som sagt inget politiskt intresse av att analysera helhetsbilden eller att utreda om denna övervakning ens är ändamålsenlig.

Läs mer om Chatcontrol:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

F.d. justitieminister Beatrice Ask i Europaparlamentet

Vad hjälper Chatcontrol 2 – om polisen ändå inte utreder de övergrepp mot barn som anmäls?

av

Svensk polis har tiotusentals outredda anmälningar om sexuella övergrepp mot barn på nätet. Med Chatcontrol 2 kommer polisen att dränkas av enorma mängder nya anmälningar – varav 80% eller mer kan vara felaktiga.

Med dagens lagstiftning (Chatcontrol 1) kan sociala media och meddelandetjänster frivilligt granska sina användares meddelanden, i jakt på sexuella övergrepp mot barn.

Med detta redan existerande och frivilliga system får polisen in anmälningar om möjliga fall av övergrepp.

Idag har den svenska polisen 13.000 outredda påstådda fall liggande på hög.

I fem års tid har det varnats internt för att detta är ohållbart. I tusentals fall har ingen människa över huvud taget tittat på anmälan. Och många brott kan komma att preskriberas.

SVT rapporterar:

»Rapporten leder till att åklagare startar en förundersökning om misstänkt tjänstefel, men den läggs ned efter bara ett par förhör. Detta bland annat eftersom man inte kan placera ett eventuellt tjänstefel i hierarkin – just eftersom varningarna funnits så länge och ansvariga gått ”hela vägen till NOA ledning och redovisat det här ända upp till rikspolischefen”.«

Detta är alltså dagens situation.

Dock skall man hålla i minnet att 76% av det bildmaterial som inrapporteras tycks vara egenproducerat av personer under 18 år. 90% av allt material som rapporteras in av Facebook är dubletter. Under en tid stod sex videofilmer för över hälften av alla rapporter. Och så vidare.

Så det finns mycket luft i siffrorna. Inte desto mindre måste polisen utreda alla brott som anmäls.

Det hela kommer bara att bli värre om EU-kommissionens förslag om obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden (Chatcontrol 2) blir verklighet.

Svepande och generell övervakning bryter mot EU:s egna regler, mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens – och mot EU-domstolens principbeslut om att man får övervaka dem som misstänks för brott, men inte alla andra hela tiden.

Och ur en praktisk synvinkel kommer högarna av outredda anmälningar att växa med en bredare övervakning. Speciellt som denna kan antas ha en mycket hög andel felaktiga flaggningar, då den bygger på teknik som till stor del är oprövad – och i vissa delar icke existerande.

När teknik liknande den som skall ingå i Chatcontrol 2 prövats i enstaka länder (Schweiz, Irland) har man fått upp till 80% felaktiga anmälningar. Då söker man ändå bara efter redan känt material. Och även felaktiga rapporter kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.

Men det blir värre. De nya systemen skall inte bara söka efter kända bilder på övgrepp på barn – utan även okänt material. Vilket innebär att AI måste granska alla bilder du sänder eller lagrar på molntjänster för att gissa sig fram till om något otillbörligt förekommer. Du har väl inga bilder som kan missuppfattas eller feltolkas?

Dessutom skall AI granska det skrivna (och talade) innehållet i dina elektroniska kommunikationer – för att på något sätt gissa sig till om du har olämpliga kontakter med barn.

AI-teknik som saknar förmåga att bedöma kontext och som saknar omdöme skall alltså anmäla om den tycker att det du skriver i dina meddelanden verkar konstigt eller misstänkt.

Denna teknik existerar inte. Men de som driver Chatcontrol 2 säger att de hoppas att den kommer att existera till dess lagen är tänkt att träda i kraft nästa sommar…

Polisens högar med outredda ärenden med redan känt förmodat övergreppsmaterial kommer alltså att växa. Speciellt med irrelevanta anmälningar och felaktiga flaggningar.

Ovanpå det kommer sedan alla bilder som en artificiell intelligens (som ännu inte är tillförlitlig) gissar kan tänkas innehålla övergrepp. Toppa sedan detta med att en likaledes ännu icke existerande AI-teknik kommer att rapportera in alla skrivna (och talade) elektroniska meddelanden som den tycker verkar misstänkta.

Lägg sedan detta till dagens situation med tiotusentals outredda ärenden hos polisen, som flaggats av de system som redan finns.

Risken är uppenbar att verkliga övergrepp kommer att drunkna i en flod av felaktigt flaggade och orelaterade meddelanden. Om man söker efter en nål i en höstack är det sista man behöver en större höstack.

Samtidigt kommer Chatcontrol 2 att leda till att det blir omöjligt med säker, krypterad kommunikation – om allt skall öppnas och dess innehåll kontrolleras. Vilket kommer att göra oss alla mindra säkra – till nätbedragares, främmande makts och andra ondsinta aktörers glädje.

Stoppa Chatcontrol 2 – och låt istället den relativt framgångsrika frivilliga skanning av elektroniska kommunikationer som redan sker fortsätta. (Även om inte heller den är oproblematisk.)

Och se till att ge polisen resurser att utreda de misstänkta, anmälda fall som redan samlar damm – istället för att dränka myndigheten i gigantiska mängder nytt material med en mycket stor andel felaktiga flaggningar.

Relaterat:
• Chatcontrol: Ylva Johanssons siffror är mest luft »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas

av

Sedan EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 vägrar ett antal medlemsstater – däribland Sverige – att rätta sig efter domstolens beslut. Istället finns det tecken på att denna olagliga övervakning är på väg att utökas.

I maj 2006 infördes EU:s datalagringsdirektiv. Det går ut på att lagra metadata (inte innehåll) om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

I april 2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet – med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Enkelt uttryckt slog domstolen fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Detta är ett beslut som ett flertal medlemsstater valt att inte följa (med EU-kommissionens goda minne). Domstolen har gång på gång upprepat sitt beslut om att generell, svepande datalagring inte får förekomma.

Även Sverige har valt att obstruera mot EU-domstolens beslut. Efter en rättsprocess som initierades av internetoperatörerna Tele 2 och Bahnhof ogiltigförklarade EU-domstolen den svenska datalagringen i december 2016.

Efter domen justerades den svenska lagen. Dock gjordes inget för att komma till rätta med grundproblemet – det vill säga att man fortsätter lagra data om alla människors alla telekommunikationer.

Även om den nya svenska lagen inte prövats igen tyder allt på att inte heller den skulle klara en förnyad granskning av EU-domstolen.

Den förra, rödgröna, regeringen har verkat för att EU skall införa ett nytt datalagringsdirektiv. Hur detta är tänkt att gå till är dock oklart. I samband med detta avfärdade regeringen även tanken på riktad datalagring – det vill säga endast vid misstanke om brott.

Dock har EU-domstolen – även om den står fast vid sitt nej till generell datalagring – på senare år medgivit vissa undantag. Till exempel kan det under vissa förutsättningar vara tillåtet med just riktad datalagring (t.ex. vid brottsmisstanke eller på utsatta platser samt insamling av IP-adresser).

I EU:s ministerråd är datalagring ett återkommande ämne. Man har dock inte (ännu) lyckats komma fram till något fungerande sätt att kringgå EU-domstolens domar.

Ett lysande undantag bland EU:s medlemsstsater är Tyskland. Den nu sittande regeringen har bestämt att man skall sluta med allmän datalagring och istället satsa på »quick freeze« (frysning av kommunikationsdata för en viss plats eller användare om något brottsligt skett eller är på väg att ske).

Allt tyder på att även vår nya regering vill se en fortsatt datalagring. Och att man vill utöka den.

Nyligen föreslog en utredning (tillsatt av den förra regeringen) att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (5 juli-stiftelsen kommer att skriva ett remissvar på denna utredning.)

(Man kan för övrigt notera att utredningens förslag om att lagra meddelande-data kommer samtidigt som EU-kommissionen vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden, Chatcontrol.)

I Sverige kommer riksdag och regering att behöva hantera datalagringen under denna mandatperiod. I EU är det troligt att frågan kommer att aktualiseras igen efter EU-valet nästa sommar, då med en ny EU-kommission och ett nyvalt Europaparlament.

Du följer utvecklingen här på bloggen.

Relaterade länkar:
• Datalagringsdirektivet (Wikipedia) »
• Advokaten (2014): EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet »
• Computer Sweden (2014): Datalagringsdirektivet ogiltigförklaras »
• GP (2019): Expert: Den nya datalagen kan få problem »
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring (2022) »
• Den ständiga striden om datalagring (2022) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (2022) »
• Så kan delar av den förbjudna datalagringen ändå fortsätta (2022) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (2023) »

(Fler djuplänkar i de länkade texterna ovan.)

Ylva Johanssons bristande känsla för demokrati

av

EU-kommissionens senaste övervakningsförslag kräver att AI skall analysera innehållet i våra elektroniska meddelanden. Man viftar bort att detta bryter mot de mänskliga rättigheterna. Man vilseleder med felaktig och ibland utelämnad information. Och man begriper uppenbarligen inte vad man lagstiftar om. Så här får det inte gå till i en demokratisk beslutsprocess.

EU-kommissionär Ylva Johansson driver ett förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, allmänt kallat Chatcontrol. För barnens bästa.

Att söka efter redan känt olagligt innehåll är en sak. Men att identifiera tidigare okänt olagligt innehåll är en ny teknik som där den prövats givit ett orimligt stort antal falska flaggningar. Vilket drabbar oskyldiga, ibland med katastrofala konsekvenser.

Än värre blir det av att förslaget om Chatcontrol föreskriver att AI skall analysera innehållet i våra elektroniska konversationer i syfte att utreda om vi håller på med något fuffens. Vilket är en teknik som inte ens existerar ännu. Men lagen är tänkt att träda i kraft redan nästa sommar…

Det innehåll som flaggas skall sedan sändas till en ny EU-myndighet (”EU Center”) som är kopplad till Europol. Sedan är det fritt fram för ändamålsglidning. Övervakningslagar utökas alltid till syfte och funktion.

EU-kommissionens och ministerrådets respektive rättstjänst sågar förslaget. Liksom Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet och FN:s människorättskommissionär. Tyskland, Österrike och Polen säger nej. Alla är de överens om att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionen skriver själv – rakt ut på sidan 13 i sitt förslag – att det kommer att begränsa användarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens, yttrandefriheten, persondataskyddet samt ”informationsfriheten”. Men att den inte bryr sig.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet inskriven i bland annat Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, EU:s rättighetsstadga samt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men sådant hindrar inte kommissionär Johansson.

Principen har redan slagits fast av EU-domstolen i samband med att den upphävde EU:s datalagringsdirektiv: Övervaka dem som misstänkts för brott – inte alla andra, hela tiden.

Så fort hon kommer åt påstår Ylva Johansson att övervakningen endast kan ske efter beslut av en domstol. Vilket är fel. Men även när detta påtalats fortsätter hon att upprepa påståendet.

Ylva Johansson har även fått för sig att totalsträckskrypterade / end-to-end-krypterade meddelanden kan granskas utan att krypteringen bryts – ”som en knarkhund”. Vilket är komplett nonsens. Skall Chatcontrol förverkligas blir säker E2E-kryptering en omöjlighet.

Även på denna punkt har hon överbevisats. Men det hindrar henne inte från att upprepa påståendet i varenda intervju. Ylva Johansson vet helt enkelt inte vad hon talar om. Hon förstår inte de dramatiska konsekvenserna av sitt eget förslag.

Antingen det, eller så vill hon oss illa.

Vad Johansson inte säger är att det redan finns fungerande system för att identifiera kända olagliga bilder med barn. Dessa fungerar rimligt väl och det finns en lag som tillåter den frivilliga skanning av meddelanden som redan sker på många plattformar. Det är bara att förlänga den redan existerande lagen (även om inte heller den är helt oproblematisk).

Istället påstår kommissionären att det kommer att bli fritt fram för övergrepp mot barn online om den nya lagen – Chatcontrol 2 – inte antas. Detta är att förvanska verkligheten genom ett selektivt urval av information.

Ylva Johansson viftar bort våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Hon fortsätter upprepa saker som hon nu rimligen måste förstå inte stämmer.

Det är uppenbart att hon inte begriper det hon försöker lagstifta om.

Och hon ger en felaktig bild genom att utelämna viktig information.

Det hela utstrålar politisk arrogans med närmast auktoritära drag.

För vad skall man kalla det när giltig kritik slentrianmässigt möts med redan motbevisade talepunkter, i den mån kommissionär Johansson över huvud taget kommenterar kritik?

Det är ett demokratiskt hygienkrav att man i en fri och öppen debatt på ett sakligt sätt bemöter kritik – och i förekommande fall tar till sig relevant information.

Men allt vi får är samma redan motbevisade talking points som repeteras gång på gång inför journalister som vanligtvis inte är tillräckligt insatta i frågan för att kunna syna bluffen.

Det är inte bara att man inskränker våra grundläggande mänskliga rättigheter som oroar. Det är även hur man gör det – med arrogant inkompetens.

Ylva Johansson uppvisar en illavarslande och nonchalant attityd till vad som borde vara en grundlig och saklig demokratisk process. Därför måste hennes förslag stoppas!

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol hotar yttrandefriheten

av

EU-kommissionen skriver själv att Chatcontrol kommer att inskränka yttrandefriheten. Men den tycker att det är ett pris värt att betala.

EU-kommissionens förslag till granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – Chatcontrol – har kritiserats för att det kränker vår rätt till privatliv och privat korrespondens, som är en grundläggande mänsklig rättighet.

Men det är inte allt. På sidan 13 i sitt förslag skriver EU-kommissionen själv:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten.«

Låt oss därför fundera högt kring hur Chatcontrol hotar yttrandefriheten.

Det finns goda skäl att anta att folk i allmänhet kommer att ägna sig åt självcensur om de vet att någon annan – i detta fall staten i skepnad av en ny EU-myndighet – ständigt kikar över axeln.

EU-kommissionen är, som synes, medveten om den risken – men väljer att bortse från den.

Redan idag kan människor straffas för vad de uttrycker offentligt. Med Chatcontrol passeras en principiellt viktig gräns: Nu kommer människor även att kunna straffas för vad de skriver till varandra, i privata meddelanden.

Än så länge är det officiella syftet med Chatcontrol att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Men vi vet att övervakningslagar alltid drabbas av ändamålsglidning – både till syfte och metod.

Det finns massor av information som politiker uttryckligen ogillar: Det kan gälla ”hat och hot”; fake news; kritik av pandemi-politiken; ”klimatförnekelse”; drogliberalism – eller något annat som politiken (plus myndigheter, media och olika samhällsdebattörer) anser vara så viktigt att de kan överväga att begränsa yttrandefriheten.

Det finns redan exempel i USA på hur politik och myndigheter gått in för att få sociala media att censurera innehåll. Även sådant som senare visat sig vara korrekt.

Här i Sverige har vi flera olika myndigheter med uppgift att hålla ett öga på vad som sägs på nätet. Och det saknas inte fria aktörer (ofta med myndigheternas öra) som med olika metoder försöker begränsa den fria debatten online.

När dörren väl öppnats för att kontrollera vad folk skriver till varandra kommer frestelsen att använda detta verktyg för allehanda syften att vara oemotståndlig.

Det behöver inte ens handla om lömskt eller ont uppsåt. Hannah Arendt påpekar i sitt standardverk om den totalitära statens rötter »Vägen till helvetet behöver inte alls vara kantad med ordspråkets goda föresatser, utan kan lika gärna vara kantad av inga föresatser alls.«

Hon påpekar även att »Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna.«

Och även om systemet inte skulle komma att missbrukas med ont uppsåt, av inkompetens eller missriktad välvilja – så är själva vetskapen om att staten läser våra meddelanden tillräcklig för att människor kommer att ålägga sig självcensur.

Vilket skapar ett samhälle där färre idéer bryts mot varandra – vilket kommer att leda till ett tystare och stagnerande samhälle.

Begränsas yttrandefriheten blir dessutom demokratin meningslös. För hur skall medborgarna kunna göra ett informerat val om viss information, vissa åsikter och visst ifrågasättande tystas ned – direkt eller indirekt?

Än så länge är Chatcontrol ett indirekt hot mot yttrandefriheten, eftersom den redan i sin nu föreslagna form kan antas leda till ett visst mått av självcensur. Och med dess förutsägbara ändamålsglidning blir den ett direkt hot.

Detta vet EU-kommissionen. Den skriver det själv i sitt förslag. Men den tycker att det är ett pris värt att betala.

Vilket inte är acceptabelt. Mänskliga rättigheter skall gälla även på nätet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Riksdagens EU-nämnd kan stoppa Chatcontrol

av

Det är fortfarande möjligt att stoppa Chatcontrol i ministerrådet. Här spelar den svenska riksdagens EU-nämnd en viktig roll.

Den 28 september är det tänkt att EU:s ministerråd (medlemsstaterna) skall bestämma sig om Chatcontrol – som är EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Om minst fyra länder med minst 35% av EU:s befolkning säger nej uppstår en blockerande minoritet – varpå förslaget går tillbaka till EU-kommissionen (eller faller helt).

Om Tyskland gör som majoriteten i landets röd-gul-gröna regering vill, om man får tro polska regeringstjänstemän och om Österrike följer sitt parlaments besked – då närmar vi oss 30% av EU:s befolkning för ett nej.

Chatcontrol har även stött på viss patrull i Nederländerna samt i det irländska och franska parlamentet. I de flesta EU-länder har parlamentet dock inte direkt makt över sina regeringar i EU-frågor.

Men det har den svenska riksdagen, i EU-nämnden. Här skall den svenska linjen slås fast inför ministerrådsmötet den 28 september.

Sveriges röst är viktig, eftersom en blockerande minoritet är inom räckhåll.

Förra gången riksdagens EU-nämnd diskuterade frågan slutade det i ett demokratiskt haveri. Man gav grönt ljus utan varesig föredragning, frågor eller diskussion. Och den regeringspromemoria (från den rödgröna regeringens tid) som finns bortser från allt som är problematiskt med Chatcontrol.

Därför är det nu dags att börja jobba för ett nej till Chatcontrol i EU-nämnden.

SD, C, MP och V säger numera nej. Socialdemokraterna säger ja. Och bland regeringspartierna – M+KD+L – är man splittrade. (Bland annat säger M i Europaparlamentet nej.)

Det kan alltså bli ett nej i EU-nämnden, vilket i sin tur vore ett viktigt steg mot en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Men för att det skall ske krävs att frågan blir het igen – att media är på, att olika samhällsdebattörer plockar upp debatten och att folk protesterar. (Skriv till dina politiker med detta mail-verktyg.)

72% av svenska folket säger redan nej till Chatcontrol. Ett 20-tal av tidningarnas ledarsidor säger nej och ingen ledarsida stöder förslaget. Så man kan med fog säga att ”den allmänna opinionen” ogillar förslaget.

Chatcontrol går att stoppa – om vi lägger manken till.

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli