• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

regeringen

Riksdagen röstade ja till Chat Control 2

18 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Riksdagens justitieutskott har idag röstat ja till det belgiska EU-ordförandeskapets senaste förslag om Chat Control 2. Endast C och SD röstade nej. I morgon röstar Sverige i EU.

Det belgiska förslaget innebär att dina elektroniska meddelanden kommer att granskas i din telefon eller dator innan de krypteras och skickas. Vilket kräver spionprogram på din enhet – på systemnivå eller i alla meddelande-appar.

Förslaget innebär också att den som inte »frivilligt« underkastar sig sådan granskning av sina meddelanden inte kommer att kunna sända bilder, videos eller dela länkar.

Ministerrådets egen rättstjänst varnar för att även detta förslag strider mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens respektive yttrandefriheten.

Det belgiska ordförandeskapet försöker nu stressa igenom det hela innan ordförandeklubban går över till Ungern, om två veckor.

Då det inte finns något mer ministerrådsmöte (RIF) innan dess, planerar man att ta beslutet på tjänstemannanivå – i COREPER 2 (de ständiga representanterna) i morgon onsdag den 19 juni.

Uppdatering: Enligt MEP Patrick Breyer (PP, DE) är voteringen i COREPER II flyttad från onsdag till torsdag den 20/6.

På förra veckans ministerrådsmöte (RIF) flaggade fransmännen för att de kan köpa det belgiska förslaget (med vissa korrigeringar). Och om Frankrike säger ja finns det inte längre någon blockerande minoritet i ministerrådet.

Om ministerrådet / COREPER II säger ja till det belgiska förslaget kommer man att gå in i förhandlingar med Europaparlamentet – som (än så länge) säger nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar.

Det är dock lätt att misstänka att parlamentets nej kan komma att luckras upp – nu när EU-valet är över och man inte behöver riskera att förlora röster på frågan.

Vilket leder oss till Moderaterna och Liberalerna (de senare har stämmobeslut på att säga nej) som i EU-valrörelsen för bara någon vecka sedan värvade röster på att säga nej till Chat Control 2 – samtidigt som de drev den rakt motsatta linjen som regeringspartier.

Man värvade alltså röster på ett besked men gör sedan i praktiken det motsatta. Vilket vi varnat för hela tiden.

Med dagens beslut i riksdagens justitieutskott bekräftas deras dubbelspel och svek. Det innebär att den svenska regeringen nu kan rösta ja till det belgiska förslaget.

(Att MP och V röstade ja i utskottet är också anmärkningsvärt, då de tidigare sagt tydligt nej både i riksdagen och Europaparlamentet. Samt värvat röster på sitt nej i EU-valet.)

Chat Control 2 strider mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens respektive yttrandefriheten.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga slår fast:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Det finns visserligen undantag för att bekämpa brott. Men EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Att avskaffa den digitala brevhemligheten är helt klart över gränsen.

Vad gäller yttrandefriheten gäller följande:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Chat Control 2 kolliderar uppenbart med denna grundläggande mänskliga rättighet.

Under resans gång har Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens rättstjänst, ministerrådets rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och hundratals forskare, människorättsorganisationer, dataskyddsexperter med flera uttryckligen varnat för att Chat Control 2 strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Till och med EU-kommissionen skriver på sidan 13 i sitt eget förslag att det kolliderar med de mänskliga rättigheterna. Men den tycker att det är ett pris som är värt att betala.

Så vad händer nu?

Om COREPER II godkänner den belgiska kompromissen i morgon (onsdag 19/6) går Chat Control 2 till förhandling (trilog) mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen.

Uppdatering: Enligt MEP Patrick Breyer (PP, DE) är voteringen i COREPER II flyttad från onsdag till torsdag den 20/6.

Vilket kan landa hur som helst. Men med två mot en och EU-valet avklarat är risken att parlamentet kommer att svikta i sitt motstånd.

Därför är det av största vikt att hålla trycket mot Europaparlamentet uppe. Det måste stå klart för dess ledamöter att deras väljare säger ett tydligt nej till Chat Control 2.

Läs mer:
• Regeringen skapade snabbspår och klubbade Chat control – kan antas i EU redan onsdag «
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »

• Chat Control 2 – nytt kompromissförslag i ministerrådet »
• Proposed EU Chat Control law wants permission to scan your WhatsApp messages »

Relaterat:
• Den svenska regeringens ståndpunkt »
• Regeringens finter om Chatcontrol »
• Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, EU:s ministerråd, regeringen, riksdagen

Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2

14 juni 2024 av Henrik Alexandersson

I veckan som kommer kan EU:s ministerråd säga ja till Chat Control 2. Med stöd av den svenska regeringen.

På torsdagens möte i EU:s ministerråd meddelade Frankrike att man (under vissa förutsättningar) kan tänka sig att ge sitt stöd till det belgiska EU-ordförandeskapets senaste förslag om Chat Control 2.

Om det sker finns inte längre någon blockerande minoritet i ministerrådet. Då kan Chat Control 2 komma att godkännas genom ett beslut av tjänstemännen i COREPER II, den 19 juni. (Alternativt 20 eller 24 juni.)

Detta förlag innebär bland annat client-side-scanning. Det vill säga spionprogram eller funktioner i meddelande-apparna som kontrollerar innehållet i dina meddelanden – på din dator eller telefon – innan de krypteras och sänds iväg.

Förslaget innebär dessutom att den som inte »frivilligt« går med på att få innehållet i sina meddelanden scannat och analyserat kommer att hindras från att sända bilder, video eller att dela länkar.

Vi har tidigare rapporterat om den svenska regeringens ställningstagande. I detta kan man bland annat läsa:

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Vilket som synes är i linje med vad belgarna nu föreslår.

En irriterande detalj är att regeringspartierna fiskade röster på att säga nej till Chat Control 2 i EU-valet (i vart fall M+L är emot Chat Control 2 i Europaparlamentet) – samtidigt som samma partier säger ja till förslaget (som regering) i EU:s ministerråd.

Innan rösterna i EU-valet ens är färdigräknade tycks sveket vara fullbordat.

Läs mer:
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »
• Chat Control 2 – nytt kompromissförslag i ministerrådet »
• Proposed EU Chat Control law wants permission to scan your WhatsApp messages »

Relaterat:
• Den svenska regeringens ståndpunkt »
• Regeringens finter om Chatcontrol »
• Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, client side scanning, EU:s ministerråd, regeringen

Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd

11 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Det belgiska EU-ordförandeskapet hoppas kunna kuppa igenom Chat Control 2 genom att flytta det formella beslutet från ministerrådet till tjänstemännen i COREPER II.

Så här ser den belgiska planen ut:

  • På ministerrådsmötet den 13-14 juni kommer belgarna att presentera sitt senaste förslag och ministrarna får tillfälle att yttra sig.
  • Så fort detta är gjort kommer de att cirkulera ett uppdaterat slutligt förslag.
  • Då det inte kommer att hållas något mer ministerrådsmöte (RIF-rådet) innan belgarna lämnar över ordförandeskapet till Ungern kommer man att låta medlemsstaternas ständiga representanter (ambassadörer / tjänstemän) i COREPER II att rösta om förslaget på sitt möte den 19 juni. (Reservdatum 20 & 24 juni.)

Om det då inte längre finns någon blockerande minoritet har ministerrådet antagit förslaget och är redo att gå in i trilog-förhandlingar med Europaparlamentet och EU-kommissionen.

I sådana förhandlingar spelar det mindre roll att Europaparlamentet redan sagt nej till Chat Control 2 i dess kontroversiella delar. Det betraktas bara som en förhandlingsposition.

Hur villigt Europaparlamentet är att upprätthålla sitt tidigare nej även efter EU-valet återstår att se. (Ledande kritiker som den tyske piratpartisten Patrick Breyer sitter inte kvar i det nyvalda parlamentet.)

Här i Sverige har EU-nämnden enbart fått ytlig information från regeringen om hur frågan utvecklas. Något beslut om slutlig svensk position har inte fattats. Sista mötet inför det aktuella ministerrådsmötet hölls förra onsdagen.

Från det mötet meddelades att regeringen står fast vid sin ståndpunkt och har den som utgångspunkt i diskussionen. Det vill säga en ståndpunkt som aldrig diskuterats på allvar eller fastställts i EU-nämnden. Den svenska riksdagen har därmed i praktiken avsagt sig sitt inflytande i frågan om belgarnas plan går i lås.

(Den svenska regeringens ståndpunkt ligger någonstans mellan EU-kommissionens ursprungliga förslag och det som presenterats av det belgiska ordförandeskapet.)

Det senaste belgiska förslaget innehåller bland annat client-side-scanning (det vill säga spionprogram på folks telefoner och datorer eller inbyggda i de meddelande-appar vi kommer att tillåtas använda).

På så sätt menar man att förslaget respekterar rätten till totalsträckskryptering (E2EE), då man kontrollerar innehållet i folks meddelanden redan innan de krypterats och sänts. Men det är lika fullt granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Belgarna har också föreslagit att den som inte »frivilligt« går med på att få innehållet i sina meddelanden granskat skall hindras från att sända bilder, videoklipp och länkar. (Läs mer i deras förslag.)

Länkar:
• Be scanned – or get banned! »
• Majority for chat control possible – Users who refuse scanning to be prevented from sharing photos and links »
• ‘Let yourself be monitored’: EU governments to agree on Chat Control with user “consent” »

• EU Council Presidency’s Last-Ditch Effort For Mass Scanning Must Be Rejected »

Relaterat från denna blogg:
• Chat Control 2 – nytt kompromissförslag i ministerrådet (27 maj) »
• Chat Control 2: På onsdag kan riksdagens EU-nämnd avgöra om det skall bli förbjudet att dela länkar (3 juni) »
• M, KD & L talar med kluven tunga om Chat Control 2 (5 juni) »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, EU-nämnden, EU:s ministerråd, regeringen

M, KD & L talar med kluven tunga om Chat Control 2

5 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Riksdagens EU-nämnd vill inte ta i frågan om Chat Control 2. På så sätt slipper regeringspartierna förklara hur det kommer sig att de är för förslaget i EU:s ministerråd samtidigt som de är emot i Europaparlamentet.

Idag hade riksdagens EU-nämnd möjlighet att säga ja eller nej till det belgiska EU-ordförandeskapets senaste förslag om Chat Control 2. Eller att i vart fall tycka något.

Förslaget innebär bland annat att den som inte »frivilligt« godkänner att få sina meddelanden granskade inte heller kommer att få sända bilder, video eller dela länkar.

Frågan kommer upp på ministerrådsmötet den 13-14 juni.

Men i EU-nämnden (som skall förbereda rådsmötet) hände inget av betydelse. Som vanligt. Där hastas frågan varje gång förbi som en informationspunkt. Ibland utan någon föredragning alls.

På ministerrådsmötet finns ett konkret förslag att hantera. Alla medlemsstater är med i denna process, även Sverige. Det finns ständigt förhandlingar och konkreta förslag att ta ställning till.

Men riksdagens EU-nämnd – som annars inte är sen att lägga sig i saker – har inga instruktioner om hur justitieminister Strömmer skall förhålla sig till saken i rådet.

Som jämförelse har den finländska riksdagen sagt ett tydligt nej till Chat Control 2, då förslaget i sin grundfunktion (massövervakning) bryter mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Chat Control 2 strider även mot yttrandefriheten som säger att var och en har frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning.

EU-nämndens ointresse inför dessa stora frågor är anmärkningsvärt.

Förklaringen kan vara att regeringspartierna (M+KD+L) talar med kluven tunga. Som regering, i EU:s ministerråd är man för Chat Control 2 i modifierad form. I Europaparlamentet är samma partier emot.

Detta får naturligtvis väljarna att undra vad nämnda partier egentligen tycker. Och så länge riksdagens EU-nämnd är passiv lyckas de ducka frågan i EU-valet.

Vilket begränsar medborgarnas möjlighet att göra ett informerat val och att utkräva ansvar.

(Fotnot: SD är emot Chat Control 2 i Europaparlamentet, men det är oklart vad de tycker i riksdagen. S är för CC2 och C+V+MP mot.)

Länk:
• Chat Control 2: På onsdag kan riksdagens EU-nämnd avgöra om det skall bli förbjudet att dela länkar »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, EU-nämnden, Gunnar Strömmer, regeringen

Chat Control 2: På onsdag kan riksdagens EU-nämnd avgöra om det skall bli förbjudet att dela länkar

3 juni 2024 av Henrik Alexandersson

På onsdag kan riksdagens EU-nämnd bestämma Sveriges position om Chat Control 2 inför EU:s ministerråd. Senaste förslaget omfattar bland annat förbud mot att dela länkar om man inte frivilligt underkastar sig AI-granskning av de meddelanden man sänder.

Nu på onsdag (5/6) sammanträder riksdagens EU-nämnd. Punkt nummer två är att justitieminister Strömmer rapporterar av vad som hände på förra mötet i ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor. Samt: Information och samråd inför möte i rådet den 13–14 juni 2024.

Och där, i ministerrådet skall man diskutera det belgiska ordförandeskapets senaste förslag om Chat Control 2 – som är tokigt på helt nya sätt.

Det är alltså på EU-nämndens möte onsdag den 5 juni kl 10 som Sveriges position om Chat Control 2 bör fastställas inför rådsmötet.

Redan idag måndag har medlemsstaternas tjänstemän förhandlat om saken. De har inget nytt sammanträde inplanerat förrän i samband med ovan nämnda rådsmöte (14/6). Vad de kommit fram till lär sippra ut de närmaste dagarna.

För att friska upp vårt minne: Chat Control 2 är EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om att låta AI granska innehållet i våra elektroniska meddelanden i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Det utgående Europaparlamentet blockerar i unikt stor enighet förslagets bärande delar. I ministerrådet råder oenighet och inget beslut har kunnat fattas.

Det förslag som det belgiska ordförandeskapet nu lägger fram (205 sidor) finns även i populärformat, som en PDF. Vad säger då den?

  • Meddelandetjänster som erbjuder totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation skall placeras i högsta riskkategorin.
  • Röstsamtal och textmeddelanden undantas från Chat Control 2.
  • Skanning efter innehåll med övergrepp på barn skall begränsas till foton och video.
  • Genom att spionera i våra telefoner och datorer skall de meddelandeappar vi använder analysera de bilder, videos och länkar (!) vi sänder innan de krypteras och sänds. För att sedan rapportera in till EU Center om de hittar något misstänkt.
  • Om användare vill kunna sända bilder, video och länkar (!) måste de lämna medgivande till att innehållet i deras meddelanden skannas enligt ovan. Vilket inkluderar att ge appen tillgång till lagrad data och kamera.

Enkelt uttryckt: Enda sättet att undvika client-side-scanning och behålla rätten att sända totalsträckskrypterade meddelanden är att avstå från att dela bilder, video och länkar. (Om ens då.)

Jag anar tekniska och praktiska luckor i resonemanget. Inte minst när man nu blandar in länkar i förslaget. Man kan inte utgå från att ordförandeskapet begriper vad det sysslar med.

På detta sätt anser sig dock belgarna kunna påstå att förslaget respekterar rätten till totalsträckskryptering. Man kontrollerar – efter påtvingat samtycke – innehållet innan det krypteras.

Och att sända bilder, video och länkar (!) är ingen mänsklig rättighet. Eller..?

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Så står det i både Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som i EU-stadgan. Det påpekas även att…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Ministerrådets egen rättstjänst påpekar därför att inte heller detta förslag är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men det tycks många av medlemsstaternas regeringar inte bry sig om. De kör på ändå.

Än så länge har det funnits en blockerande minoritet mot Chat Control 2 i ministerrådet. En sådan måste bestå av minst fyra länder som tillsammans omfattar över 35 procent av EU:s befolkning. Just nu spekuleras i om Frankrike kommer att byta sida på nästa möte. I så fall finns det inte någon blockerande minoritet längre. Allt är ohyggligt spännande.

Det är mot bakgrund av detta som onsdagens möte i riksdagens EU-nämnd är extra intressant. Där kan den svenska linjen om ordförandeskapets senaste förslag slås fast.

Sossarna är genomgående för Chat Control 2. M+KD+L säger nej i Europaparlamentet – men fortsätter att driva på för CC2 i ministerrådet. SD säger nej i Europaparlamentet men säger samtidigt så lite som möjligt som riksdagsparti. C+V+MP säger nej till CC2 rakt över.

Skall det bli förbjudet att dela länkar om man inte underkastar sig »frivillig« granskning av de meddelanden man sänder? Frågan kan avgöras på onsdag.

Fyra dagar senare är det EU-val.

Uppdatering: Från ledamöter i riksdagens EU-nämnd får vi höra att regeringen valt att än så länge aldrig inhämta något mandat från nämnden och att man inte avser göra det på onsdag heller. Vilket är anmärkningsvärt, då processen pågår och alla medlemsstater gör inspel för att påverka resultatet. Det är som om EU-nämnden inte vill ta i frågan om Chat Control 2. Kanske på grund av att vissa partier vill ligga lågt med att de tycker olika i riksdag / regering / ministerrådet respektive Europaparlamentet.

Länkar:
• Audio communications excluded in latest draft of child sexual abuse material law »
• Be scanned – or get banned! »
• Majority for chat control possible – Users who refuse scanning to be prevented from sharing photos and links »
• Frankreich entscheidet über Zukunft der Chatkontrolle »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Kryptering, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, EU:s ministerråd, Gunnar Strömmer, regeringen

Regeringen går vidare med anonyma vittnen

14 maj 2024 av Henrik Alexandersson

För att bekämpa allvarlig brottslighet offras principer som är grundläggande i en rättsstat.

Regeringen går vidare med sitt förslag om anonyma vittnen under förundersökning och i brottmål i domstol. En lagrådsremiss har lagts fram (PDF), vilket är sista steget innan regeringen presenterar en proposition för riksdagen.

Förslaget visar på den konflikt som finns mellan behovet av att lagföra allvarlig brottslighet och rätten till en rättvis rättegång (som är en grundläggande mänsklig rättighet).

Det huvudsakliga argument som regeringen för fram för anonyma vittnen är att många inte vågar vittna mot gärningsmän med stort presumtivt våldskapital. Vilket förvisso är en korrekt observation.

Men samtidigt medför förslaget allvarliga risker.

Du vill säkert inte bli anklagad för något av någon vars identitet du inte känner till. Du kan då inte bedöma uppgiftens trovärdighet eller uppgiftslämnarens motiv.

Samma sak gäller i en rättegång. Om ett vittnes identitet hålls hemlig går det inte att bedöma trovärdighet och motiv. Det kan handla om pengar, relationer, personligt agg, underliggande konflikter eller de rent fysiska förutsättningarna för att en handling skall kunna ha observerats.

Man kan inte heller utesluta att någon faktiskt hotas i syfte att vittna falskt, under anonymitetens skydd.

Anonyma vittnen begränsar även medias demokratiska uppdrag att granska rättsskipningen och i förekommande fall avslöja oegentligheter och justitiemord.

Regeringen medger att detta är problematiskt, men väljer att ändå gå vidare med sitt förslag.

(Gunnar Strömmer (M) var själv emot anonyma vittnen, innan han blev justitieminister.)

Oavsett vad lagrådet kommer fram till finns det en majoritet för förslaget i riksdagen. Och lagrådets invändningar ignoreras oroväckande ofta.

Det råder ingen tvekan om att det krävs krafttag mot den allt våldsammare brottsligheten. Frågan man måste ställa sig är om det kräver att man offrar en av rättsstatens grundläggande principer.

Om anonyma vittnen accepteras finns det inget som säger att sådana bara kommer att användas mot våldsamma gängkriminella. Enligt lagförslaget öppnas möjligheten vad gäller alla misstänkta brott med ett straffvärde på minst två år.

Dessutom kan man notera att anonyma vittnen är ett verktyg som använts för att tysta oppositionella och oliktänkande av historiens värsta förtryckarregimer. Och vi har ingen aning om vem som styr vårt land om tio, 25 eller 50 år.

Trots allt detta ser förslaget om anonyma vittnen ut att bli verklighet. Det minsta man kan kräva är att vi då är ytterst uppmärksamma på dess risker och problem.

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, Gunnar Strömmer, regeringen

Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder

2 maj 2024 av Henrik Alexandersson

En parlamentarisk kommitté vill att regeringen skall kunna ge sig själv rätt att utlysa undantagstillstånd och inskränka grundläggande fri- och rättigheter.

Efter pandemin tillsattes en parlamentarisk kommitté för att utreda möjligheten att utlysa undantagstillstånd. Detta efter att den då sittande regeringen upptäckt att det fanns konstitutionella begränsningar för vad den kunde göra.

I vintras presenterades förslaget »Stärkt konstitutionell beredskap« (SOU 2023:75). Här föreslås regeringen få utökad delegerad makt vad gäller »normgivning«. Vilket i sammanhanget betyder rätten att snabbt stifta eller ändra lagar och förordningar utan att behöva invänta riksdagen. (Det vill säga undantagstillstånd.)

Enkelt uttryckt är förslaget en tvåstegsraket:

  1. Riksdagen kan med kvalificerad majoritet (3/4) ge regeringen rätt att på egen hand utfärda förordningar på i princip vilket område som helst – inklusive skatt, inskränkningar av fri- och rättigheter, straff och civilrätt.
  2. Om det krävs kan regeringen ge sig själv denna rätt. Sådana beslut gäller i högst tre månader och skall bekräftas av riksdagen inom 30 dagar.

I det andra fallet får regeringen samma makt som under krig, i en situation där riksdagens krigsdelegation är förhindrad att sammanträda. Regeringen kan då ge sig själv rätt att ändra vilka lagar den vill utom grundlagen, riksdagsordningen och vallagen (för att undvika att denna makt används för en regelrätt statskupp).

Detta är ett tydligt brott mot principen om maktdelning – vars syfte är att förhindra maktkoncentration, maktmissbruk och övergrepp.

Förslaget innebär en uppenbar risk för oacceptabla inskränkningar av människors fri- och rättigheter. Dessutom uppfyller förslaget inte de kvalitetskrav som bör ställas för att ligga till grund för lagstiftning. Därför avstyrker 5 juli-stiftelsen den parlamentariska kommitténs förslag i sitt remissyttrande.

Men är det inte bra att regeringen kan fatta snabba beslut i dessa oroliga tider? Ur vårt remissvar:

»Syftet med konstitutionella begränsningar av det slag som finns i regeringsformen är att hindra att beslut fattas i panik eller av kortsiktiga partipolitiska skäl. Framför allt i krislägen (eller påstådda krislägen) kan det finnas ett starkt tryck – från politiska motståndare, från media eller från allmänheten – att ”göra något”.

I länder som tillåter undantagslagar används dessa tämligen frekvent, och undantagstillstånd tenderar att bestå långt efter att faran är över. Detta gäller även i demokratier: I Frankrike bestod det undantagstillstånd som infördes 2015 i samband med terrordådet mot Charlie Hebdo i hela två år. Man införde även undantagstillstånd i samband med upploppen i förorter 2005. Amerikanska delstater har använt dem i samband med strömavbrott, orkaner och brottslighet. I Slovakien har undantagslagar använts i samband med att vårdpersonal sade upp sig från sina arbeten. Erfarenheten från andra länder är att om verktygen finns kommer regeringar att lockas att använda dem.«

När är det då tänkt att den svenska regeringen skulle kunna använda sig av den »delegerade normgivningen« a.k.a. undantagstillstånd?

Någon definition av vad som i sammanhanget kan anses vara en tillräckligt »allvarlig fredstida kris« ges inte. Det lämnas till regeringen själv att avgöra. Däremot har kommittén en del exempel. Åter till vårt remissvar:

»De exempel på potentiella kriser där undantagslagar skulle kunna användas som ges i utredningen är också mycket lång (s 107f). Där listas sådant som It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor och snöoväder.

De exempel som ges i utredningen visar också snarast att vi klarat oss alldeles utmärkt utan undantagslagar. Utredningen visar inte heller på vilket sätt det hade tjänat oss bättre om regeringen utan riksdagens stöd kunnat inskränka fri- och rättigheter i samband med skogsbranden i Västmanland eller när bygget av tunneln genom Hallandsås inte gick som planerat.

Uppräkningen kan dock tas som intäkt att utredningen förväntar sig att undantagsregeln är tänkt att användas tämligen ofta (uppräkningen omfattar i genomsnitt en händelse vartannat år).

Det kan också konstateras att flera av kriserna som räknas upp är att betrakta som närmast politiska till sin natur (Finanskrisen 1990, Tsunamikatastrofen 20041, Tunnelbygget genom Hallandsåsen och flyktingsituationen 2015).

Här måste man ställa sig frågan om det är utredningens mening att en regering som inte får stöd för att vidta åtgärder för att hantera en politisk fråga i stället skulle kunna tillgripa undantagsbestämmelsen om “fredstida kris” och genomföra politiken utan stöd i riksdagen. Utredningen utvecklar dock inte hur den resonerat i detta avseende.«

Även Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger stopp.

»Enligt konventionens artikel 15 ska ”ett allmänt nödläge som hotar nationens existens” föreligga för att reglerna i konventionen om mänskliga rättigheter ska kunna göras avsteg ifrån. Det är svårt att se att de exempel (it-attacker mot företag, skogsbränder, jordskred) som utredningen tar upp skulle hota ”nationens existens”.

Att inte strida mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter är en mycket låg ribba, att ett förslag når över den innebär inte att det är välavvägt eller önskvärt, men måste ses som ett grundkrav.«

Man bör även ställa sig frågan om man vill ge sin värsta politiska motståndare rätten att proklamera undantagstillstånd och makt att stifta nya lagar som passar den egna agendan. Såväl Kant som Nietzsche och närmsta historiebok varnar för sådant.

Den frågan är extra aktuell med tanke på att Sverige haft minoritetsregeringar i 20 års tid.

Även den borgerliga tankesmedjan Timbro varnar för den parlamentariska kommitténs förslag. I rapporten »Har nöden ingen lag?« (PDF) av Adam Danieli framförs bland annat följande kritik:

  • att tillämpningsområdet för regeringens maktbefogenheter saknar tydliga avgränsningar och minoritetsskydd,
  • att reformen är omotiverat långtgående,
  • att argumenten för en tydlig parlamentarisk förankring även i kristid inte beaktas, och
  • att flera lagtekniska frågor har lämnats obesvarade.

Även här ställs frågan vad som kan anses vara en tillräckligt »allvarlig fredstida kris« för att en fullmaktslag skall träda i kraft.

»En avgörande fråga i alla diskussioner om konstitutionell beredskap är givetvis vilka situationer som ska räknas som kriser eller vilken allvarströskel som ska sättas för att ett nödläge ska vara för handen – det så kallade separabilitetsproblemet.

Kan en allvarlig våg av brottslighet vara en kris? Är klimathotet en kris? Ska terrordåd och naturkatastrofer särskilt pekas ut som krissituationer? Krävs det konsekvenser av viss omfattning? Måste krisen ha skett i det egna landet? Ska ett särskilt organ avgöra om en kris föreligger och därefter deklarera det?«

Här påpekas även att kommittén har en något naiv syn på politiskt beslutsfattande:

»En mer realistisk bild av politiker i pressade situationer innefattar begränsad kunskap, risken för överreaktioner och en möjlighet att varje oklarhet i befogenhet tolkas extensivt, särskilt på lång sikt. Utegångsförbud, begränsningar i yttrandefrihet och kriminaliseringar, som skulle kunna vara områden där en förstärkt delegation är aktuell, utgör kraftiga ingrepp och kan, mot bakgrund av flera internationella exempel, också komma att bli mer långsiktiga förändringar av den offentliga makten.«

Frågetecknen är fler:

»Kommittén tar inte heller tydlig ställning till en helt central fråga i debatten, nämligen om covid-19-pandemin hade varit att betrakta som en allvarlig fredstida kris, och i så fall i vilka skeden. Borde regeringen ha använt de föreslagna befogenheterna under våren 2020, och i så fall hur?

Läsaren lämnas också utan svar vad gäller andra viktiga historiska referenser i Sverige. Var Göteborgskravallerna eller finanskrisen 2008 allvarliga fredstida kriser? Utgör politiska kriser, såsom flyktingkrisen 2015 eller koranbränningarna 2023, allvarliga fredstida kriser? Kan allvarliga fredstida kriser uppstå genom helt lagligt handlande från personer i Sverige eller krävs lagbrott eller extern påverkan?«

Timbros rapport påpekar även att det i Sverige saknas skarpa möjligheter till rättslig prövning av beslut som fattas av en regering som agerar med fullmakt. Här noteras dessutom att minoritetsskyddet är svagt om ett återkallande av regeringens beslut måste ske med 3/4 majoritet.

Dessutom tar Danieli upp ett antal centrala tekniska frågor som lämnas obesvarade. Som den här:

»Inget hinder finns heller i förslaget för att regeringen, efter att ha givit sig själv ett särskilt bemyndigande som sedan inte uppnått tre fjärdedelars majoritet i riksdagen och därför upphävts av riksdagen, ger sig själv samma särskilda bemyndigande på nytt. Riksdagen har enligt förslaget ingen möjlighet att beröva regeringen möjlighet att agera självmant, och en misstroendeförklaring tar inte ifrån regeringen makten att fatta samma beslut i egenskap av övergångsregering. Det saknas skäl att inte förena ett avslag på bemyndigande i riksdagen med en begränsning av möjligheten att besluta om ett nytt, likadant bemyndigande.«

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. Den parlamentariska kommitténs förslag om undantagstillstånd är ett exempel på detta.

Man är vårdslöst oprecis, tycks sakna insikt om behovet av maktdelning, gör ingen egentlig konsekvensanalys, bortser (medvetet) från risken för politiskt fulspel samt att man bryter mot grundläggande demokratisk självbevarelsedrift: Stifta inga lagar som du inte vill att din värste politiske motståndare skall kunna utnyttja mot dig.

Att riksdagen i ett allvarligt läge kan delegera rätten att fatta beslut till regeringen kan möjligen vara en sak, även om det medför betydande risker.

Att ta ett steg till och låta regeringen ge sig själv tillstånd att införa undantagstillstånd är att gå över gränsen.

Man kan för övrigt fråga sig varför de folkvalda är så angelägna att delegera sin makt till regeringen.

Här är par sista ord, ur vårt remissvar:

»Erfarenheterna från hur undantagslagar missbrukats i andra länder – liksom försöken i Sverige under coronapandemin att införa restriktioner i med hjälp av fullmaktslagar – talar snarast för att riksdagens makt bör stärkas. Det skulle exempelvis kunna göras genom att ställa krav på att lagstiftning som inskränker människors fri- och rättigheter alltid måste fattas med kvalificerad majoritet. Skulle det röra sig om verkligt allvarliga situationer, och om välmotiverade förslag, är det svårt att tänka sig att riksdagen inte kunnat stödja dem. Att de beslut som fattas är kloka och välförankrade är sannolikt aldrig så viktigt som i en allvarlig krissituation. Ogenomtänkta beslut med svagt stöd kan snabbt underminera förtroendet för de politiska institutionerna.«

Läs mer:
• 5 juli-stiftelsens remissvar »
• Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75) »
• Rapport: Har nöden ingen lag? »
• SvD debatt: ”Säg nej till undantags­tillståndet” »

Fotnot: Den parlamentariska kommitténs förslag stöds av alla riksdagens partier utom MP.

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: normgivning, regeringen, riksdagen, undantagstillstånd

Hur mycket övervakning tål den svenska demokratiska rättsstaten?

11 april 2024 av Henrik Alexandersson

Övervakningsstaten expanderar snabbt mot en punkt där den blir ett demokratiskt problem. Och regeringen ökar takten.

Det går alltid att finna skäl för mer övervakning. Frågan är dock hur omfattande övervakningsstaten kan bli innan våra medborgerliga rättigheter och vår demokratiska rättsstat hotas.

Det är också värt att komma ihåg att övervakning inte bara handlar om gängkriminalitet, terrorism och andra hot mot vårt samhälle. Storebrorsstaten kan – och kommer – även att drabba vanligt, hederligt folk.

Redan innan Tidö-regeringen var användningen av hemliga tvångsmedel omfattande i Sverige. Men de senaste åren har tempot i lagstiftningsarbetet ökat markant. Här är några exempel på beslut som redan fattats eller är på gång:

• Utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel

Utvidgning av syfte och metod för en redan omfattande polisiär användning av avlyssning och övervakning.

Man utreder även frågan om ökad användning av hemliga tvångsmedel mot barn och unga.

• Preventiva tvångsmedel

Detta är lagstiftning som tillåter övervakning utan konkret misstanke om brott. Vilket i sig är ett brott mot rättsstatens grundläggande principer.

Nyckelordet i sammanhanget är »konkret«. Regeringen kommer undan med att det ändå i någon mening kan finnas en misstanke om pågående eller framtida brottslig verksamhet.

Med detta balanserar man verkligen på gränsen för vad som är acceptabelt med hänvisning till vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Människor som inte misstänks för brott skall inte övervakas.

• Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel

Regeringen har just presenterat en utökning av lagen ovan till att även omfatta mindre allvarlig brottslighet. Tröskeln sätts vid brott som kan antas ge minst tre månaders fängelse.

Idag leder endast tre av tio fall av övervakning till åtal. Vilket antyder att problemet mer handlar om övervakningens kvalitet än dess kvantitet. Här är risken uppenbar att fler oskyldiga kommer att drabbas.

• Lagen om hemlig dataavläsning blir permanent

Hemlig dataavläsning handlar om att installera spionprogram i telefoner, datorer m.m. Enheten kan då användas för avlyssning och kontroll av allt som sker och finns på densamma.

Ett allvarligt problem är att användning av sådana spionprogram bygger på säkerhetsbrister i den programvara, de operativsystem och den IT-infrastruktur som vi alla använder.

För att hemlig dataavläsning skall kunna ske måste dessa säkerhetshål lämnas öppna (istället för att rapporteras in och åtgärdas). Detta öppnar även dörren för nätbedragare, hackare, främmande makt med flera. På så sätt blir vi alla mer sårbara online.

Dessutom lider hemlig dataavläsning av problemet att även oskyldiga människor i den övervakades omgivning kommer att drabbas.

• Mer kameraövervakning

Regeringen vill höja målet för antalet bevakningskameror från 1.600 till 2.400. Dessutom vill man göra det enklare för kommuner och regioner att använda kameraövervakning.

Samtidigt utreds ökad användning av biometri, vilket i detta sammanhang innebär automatiserad AI-stödd ansiktsigenkänning i realtid. Detsamma gäller ökad användning av automatisk avläsning av registreringsskyltar och direktåtkomst till trafikkameror.

• Utökad datalagring

En utredning föreslår att lagringen av metadata om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m. skall utökas till att även omfatta meddelandetjänster online.

Detta gäller även sådana meddelandetjänster som använder totalsträckskryptering (E2EE). Vilket i så fall kräver ett förbud mot end-to-end-encrytion eller spionprogram i apparna eller på telefonen / datorn (som med hemlig dataavläsning ovan).

Här skall påpekas att EU-domstolen redan 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Enkelt uttryckt fastslog domstolen principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Trots detta fortsätter datalagringen i Sverige och många andra medlemsstater. Vilket EU-kommissionen inte visat några tecken på att ta tag i.

Och så här fortsätter det…

Existerande övervakning utökas ständigt vad gäller syfte och metod. Och nya former av övervakning tillkommer. Vilket står i konflikt med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Syftet med våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är att skydda individen mot överheten. Därför skall de inte kompromissas bort eller kringgås.

Det finns inga tecken på att någon tänker stanna upp för att skaffa sig en helhetsbild av den svenska övervakningsstaten. Politikerna är inte ens intresserade av att utvärdera om den övervakning vi redan har är ändamålsenlig och fyller sitt syfte.

Därtill kan man lägga andra förslag som inte direkt handlar om övervakning men som ändå är högst problematiska i en demokratisk rättsstat. Till exempel anonyma vittnen.

Allt detta är sådant som kan användas av en framtida auktoritär regim för att kontrollera och förtrycka folket. Flera regeringar i EU har redan blivit påkomna med att ha planterat spionprogram i oppositionens och journalisters telefoner.

Det behövs inte ens ont uppsåt. Det räcker med dumhet, inkompetens, girighet, missriktad välvilja eller en dålig dag på jobbet för att olika övervakningsverktyg skall kunna användas på ett sätt som är förödande för den enskilde.

Naturligtvis krävs krafttag mot kriminella som kränker andras frihet, säkerhet och egendom. Men det måste gå att göra utan att upphäva de principer som är grundpelare för vår demokratiska rättsstat.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: regeringen

Regeringen slår rekord i snabb ändamålsglidning

9 april 2024 av Henrik Alexandersson

Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod. Just nu går det rasande fort.

Förra veckan kom ett lagförslag om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel från regeringen. Ni kommer ihåg det där med att människor skall kunna övervakas utan konkret misstanke om brott?

Nu skall den lagen breddas. Fler skall kunna övervakas, i preventivt syfte.

Integritetskänsliga lagar som stiftats med det uttryckliga syftet att komma åt den grova gängbrottsligheten skall från och med september kunna användas för att utreda brott som har ett straff som kan antas överstiga tre månader i fängelse. Inte år. Månader.

Vilket är en dramatisk sänkning av ribban. Mindre allvarlig brottslighet står inte i proportion till det intrång i privatlivet som hemlig övervakning medför. Speciellt som många som övervakas faktiskt råkar vara oskyldiga. 2022 ledde bara tre av tio fall av övervakning till åtal.

Ta till exempel rättsprocessen om jaktbrott som riktades mot Karl Hedin. En absurd historia som slutade med att Hedin friades och att åklagaren framstod som en idiot. Ett fall där det slagits fast att användningen av avlyssning var tjänstefel. Ett fall där domstol var tvungen att inskärpa att i Sverige döms ingen för brott på grund av sina åsikter. En total clusterfuck.

Med de lagändringar som nu föreslås kommer den avlyssning som då var tjänstefel att bli laglig – den 1 september. I preventivt syfte. Utan konkret misstanke om brott.

Kom ihåg att de övervakningsverktyg som används mot andra även kan komma att riktas mot dig.

Och det är den som är oskyldig som har mest att frukta.

Övervaka de människor som faktiskt är misstänkta för brott istället.

• Regeringen: Förslag om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel överlämnas till riksdagen »
• Oisín Cantwell, Aftonbladet: Hemlig avlyssning även för småbrott »

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Privatliv, Sverige Taggad som: regeringen

Blogcast: Justitieministern balanserar på slak lina

6 december 2023 av Henrik Alexandersson

Måndagens bloggpost nu som blogcast.

Youtube » | Soundcloud »

Arkiverad under: Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Gunnar Strömmer, regeringen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 9
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS