Femte juli

Nätet till folket!

regeringen

Hemlig övervakning leder oftast inte till åtal

av

70-80% av myndigheternas hemliga övervakning leder inte till åtal. Samtidigt växer övervakningsstaten utan att någon samlad översyn görs.

Regeringens skrivelse till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 är intressant läsning. Bland annat får man en bild av hur den hemliga övervakningen även drabbar många i den övervakades omgivning, även om det inte är textens syfte.

Tolkningsutrymmet är stort och skrivelsen innehåller anonymiserade beskrivningar av hur övervakningen sägs ha varit till nytta. Utan att ifrågasätta dessa utsagors äkthet kan man konstatera att de är av anekdotisk karaktär och att de inte går att verifiera.

Om man tar andelen fall av hemlig övervakning som leder till en stämningsansökan eller ett åtal ligger den på 20-30% av de beviljade tillstånden. Det vill säga att 70-80% av denna övervakning inte leder till åtal.

Till detta kan läggas att även om det blir åtal betyder det inte att den hemliga övervakningen nödvändigtvis bidragit till detta. Endast att det handlar om en person som på någon grund kunnat åtalas.

Skrivelsen argumenterar för att övervakning kan ge annan nytta än åtal. Men även i fall där ett brott kunnat förhindras måste väl i rimlighetens namn åtal kunna väckas för förberedelse eller stämpling?

Här följer en överblick av de hemliga tvångsmedel som redovisas:

• Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

Definitionen omfattar avlyssning av telefon- och telefaxtrafik, e-posttrafik och överföring av datafiler.

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 4.203 tillstånd (1.837 personer) under 2023 (4.108/1.465 år 2022). 29% har lett till åtal.

• Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

Enkelt uttryckt handlar detta om metadata från datalagring, mobilmast-tömningar med mera.

Används huvudsakligen för att utreda vålds- och narkotikabrott. 15.353 tillstånd (3.943 personer) under 2023 (13.146/3.314 år 2022). Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Hemlig kameraövervakning

Optisk personövervakning med »fjärrstyrda tv-kameror, andra optisk-elektroniska instrument eller därmed jämförbara utrustningar«. Ljudupptagning får ej ske.

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 407 tillstånd (534 personer) under 2023 (239/250 år 2022). 23% har lett till åtal.

• Hemlig rumsavlyssning

»Avlyssningen får omfatta tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.«

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 146 tillstånd (110 personer) under 2023 (79/60 år 2022). 29% har lett till åtal.

• Hemlig dataavläsning

Detta handlar om att installera spionprogram på telefoner, datorer, plattor och annan elektronisk utrustning. Med sådana kan man sedan komma åt allt som görs och finns på enheten, bedriva kameraövervakning och rumsavlyssning, positionsdata med mera.

(Säkerhetsluckor i hård- och mjukvara lämnas utan åtgärd för att dessa spionprogram skall kunna installeras vilket påverkar samhällets övriga IT-säkerhet negativt.)

Används huvudsakligen för att utreda narkotika- och våldsbrott. 172 tillstånd (331 personer) under 2023 (148/365 år 2022). Hemlig dataavläsning redovisas per användningssätt (se ovan) men i genomsnitt har 16% lett till åtal.

• Övervakning enligt lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Användning av »hemliga tvångsmedel för att förhindra brott, så kallade preventiva tvångsmedel, utanför en förundersökning« om det finns en »påtaglig risk för att en person kommer att utöva |viss] brottslig verksamhet«. Detta gäller även organisationer och grupper.

Används huvudsakligen för att utreda våldsbrott. 106 tillstånd (67 personer) under 2023. Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet

Rätt för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket att i underrättelsesyfte »i hemlighet hämta in uppgifter om meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, om vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har funnits inom ett visst geografiskt område, eller uppgifter om inom vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits.«

På ansökan av Polismyndigheten och Tullverket beviljades 876 beslut, varav två avslagsbeslut under 2023 (727 beslut varav 23 avslag 2022). Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Hemliga tvångsmedel i Säkerhetspolisens verksamhet

Detta är Säpos användning av de olika hemliga tvångsmedlen ovan.

676 beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning fattades år 2023 (562 beslut 2022); 803 beslut om hemlig dataavläsning 2023 (292 beslut 2022) samt 305 beslut med stöd av lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (203 beslut 2022). Ingen uppgift om hur stor andel som lett till åtal.

• Sammanfattning

Input för de olika formerna av hemliga tvångsmedel varierar i skrivelsen och viktig information (t.ex. hur stor andel som gått till åtal) saknas i flera fall. Vilket gör det svårt att få en komplett bild av helheten.

I de fall där andelen beslut om hemliga tvångsmedel lett till åtal redovisas kan man dock konstatera att siffran förefaller låg. Man kan därför inte utesluta att ett stort antal oskyldiga personer drabbats. I vart fall om man går efter principen att »envar skall betraktas som oskyldig till dess motsatsen bevisats«.

Med tanke på polisens organisatoriska problem, omfattande byråkrati och låga uppklarningsprocent väcks frågor om huruvida övervakningen är ändamålsenlig, effektiv och proportionell.

Tidigare i höstas efterlyste Lagrådet en samlad utvärdering av övervakningsstaten. Rådet skrev (i samband med att det förgäves avstyrkte att lagen om hemlig dataavläsning görs permanent):

»Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla övervakning av det slag som hemliga tvångsmedel innebär måste emellertid enligt Lagrådets mening också bedömas samlat med beaktande av den samlade övervakning som den enskilde kan utsättas för. Lagrådet anser därför att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn, i ljuset av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen, av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas.«

För ett sådant syfte räcker denna skrivelse inte. Men regeringen verkar obekymrad:

»Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2023 har varit ett ändamålsenligt och nödvändigt instrument i brottsbekämpningen.«

• Regeringen: Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 Skr. 2024/25:64 »

• Dagens Juridik: Ökad tvångsmedelsanvändning förra året – inga avslag »

Undantagstillstånd i den svenska övervakningsstaten

av

Regeringen föreslår att Säpo skall kunna införa »nationell säkerhetslagring« av svenska folkets elektroniska fotspår – inklusive metadata om våra meddelanden – i upp till två år.

Enligt regeringens utkast till lagrådsremiss – Datalagring och tillgång till elektronisk information – skall Säpo på eget bevåg kunna proklamera nationell säkerhetslagring.

Inom ramen för denna skall alla tele- och internetoperatörer samt meddelandetjänster samla in och lagra följande uppgifter.

6.5 »Beslutet ska få omfatta uppgifter om abonnemang, trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör användare som är fysiska personer eller abonnenter. Uppgifterna ska vara nödvändiga för att spåra och identifiera kommunikationskällan och slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för kommunikationen, typ av kommunikation, kommunikationsutrustning, lokalisering av kommunikationsutrustning vid kommunikationen samt lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.«

Vilket som synes är mer än vad den redan existerande datalagringen (som för övrigt står i strid med EU-domstolens beslut om att upphäva EU:s datalagringsdirektiv) föreskriver.

Operatörerna oroas bland annat över att lokaliseringsuppgifter kommer att kräva orimliga lagringsvolymer med tillhörande kostnader.

Dessutom skall lagringsplikten vid nationell säkerhetslagring vara ett eller två år, till skillnad från den vanliga datalagringens huvudregel om sex månader.

Den nationella säkerhetslagringen skall kunna införas när Säkerhetspolisen anser att det föreligger ett allvarligt hot mot nationen. Så här motiveras det på sidan 65:

»Det går inte med någon större säkerhet att förutse vilka företeelser som kan komma att innebära ett tillräckligt hot mot den nationella säkerheten. Det är i stället mer ändamålsenligt att den behöriga myndigheten, på ett så komplett underlag som möjligt, avgör om det finns tillräckligt konkreta omständigheter för att anse att det finns ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet som är verkligt, aktuellt eller förutsebart.«

Men då så… Frågan man måste ställa sig är om det verkligen är tjänstemän på Säpo som skall fatta beslut om något slags nationellt undantagstillstånd vad gäller massövervakning.

Detta känns mer som en fråga för regeringen, om nu detta är något vi alls skall ha. Den kan också fatta snabba beslut om det kniper. Om det skulle bli krig eller terrorangrepp eller så.

Enligt förslaget skall Säpos beslut verkställas omedelbart och sedan bekräftas i efterhand av Försvarsunderrättelsedomstolen.

Hemliga polisen skall alltså fatta beslut om en aldrig tidigare skådad inhämtning av data i syfte att kunna kartlägga alla svenskar, deras kommunikationer och platsdata upp till två år bakåt i tiden. Vilket sedan skall bekräftas av en hemlig domstol. Orwell hade blivit imponerad.

Man kan även fråga sig hur regeringen tänkt sig att alla de utländska meddelandetjänster och appar som vi använder skall förmås verkställa svensk nationell säkerhetslagring.

Som historien visar tenderar alla övervakningslagar att utvidgas till syfte och metod. Tröskeln kommer att sänkas med tiden.

Det skulle inte förvåna om Säpo klipper till med en nationell säkerhetslagring så fort lagen trätt i kraft, med någon allmänt diffus motivering om det yttre och inre säkerhetsläget. Finns verktyget kommer det att användas.

Och så får vi väl hoppas att all denna integritetskänsliga data som skall lagras i åratal ute hos en stor mängd olika operatörer aldrig kommer att hackas, läcka eller missbrukas.

Detta är bara ett av alla uppseendeväckande förslag i regeringens utkast till lagrådsremiss, som nu skall ut på en ny remissrunda.

Vår ordförande filar redan på ett remissyttrande. Och här kommer vi att fortsätta gräva ner oss i detta dokument – som innehåller mycket mer som är anmärkningsvärt och oroande.

Stay tuned.

Länkar:
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Direkt till dokumentet ovan (PDF) »
• Aftonbladet / Oisín Cantwell: Säpo får helt nya möjligheter till massövervakning »
• SVT: Integritetsfrågorna offras på säkerhetens altare »

Bakgrund (nyast överst):
• Striden om ett nytt datalagringsdirektiv i EU »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 (PDF) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras »

Nu införs anonyma vittnen i våra domstolar

av

Är anonyma vittnen i till exempel våldtäktsmål verkligen en bra idé?

Nu har Riksdagens Justitieutskott sagt ja till regeringens förslag om anonyma vittnen i våra domstolar (2024/25:20). Syftet är att alla skall våga vittna, även mot anklagade med stort våldskapital.

Endast C+MP+V var emot, alla andra för. Inom kort kommer lagen att klubbas i kammaren.

Med det kastar vi ut några av rättsstatens mest grundläggande principer.

Till exempel rätten att få veta vad man anklagas för och av vem.

Om man inte vet vem ett vittne är kan man inte heller bedöma dess trovärdighet.

Ett vittne kan drivas av helt andra motiv än sanning och rättvisa. Detta måste man kunna bedöma. Vilket inte är möjligt med anonyma vittnen.

Anonyma vittnen öppnar till och med en möjlighet att sätta dit oskyldiga.

Det är inte bara den anklagade och hans försvarare som kommer att hållas okunniga om vem som vittnar. Enligt förslaget skall inte ens domstolen känna till det anonyma vittnets identitet.

De som dömer kommer alltså inte att kunna bedöma vittnets trovärdighet, motiv och eventuella jäv. Är inte det problematiskt?

I artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskrivs rätten till »en rättvis och offentlig rättegång«. (Med vissa undantag från offentligheten vad gäller minderåriga, nationell säkerhet m.m.)

Om åklagare tillåts trolla fram anonyma vittnen ut sin svarta hatt finns det skäl att ifrågasätta om rättegången verkligen är rättvis.

I Europakonventionen slås även fast att den som blivit anklagad för brott skall få »tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar«.

Åter, hur skall någon kunna »förbereda sitt försvar« om man inte vet vem som vittnar? Är det inte snarare så att anonyma vittnen gör det omöjligt att förbereda sitt försvar?

Den anklagade har enligt Europakonventionen också rätt att »förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas emot honom samt att själv få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom«.

Denna balans respekteras faktiskt i regeringens förslag – enligt vilket både åklagare och försvarare får rätt att kalla in anonyma vittnen.

Vilket kan skapa ett nytt, omvänt problem. Anonyma vittnen för försvaret öppnar naturligtvis för att använda till exempel hot, mutor och släktskap för att få någon att felaktigt vittna till en anklagads fördel.

Man kan även ifrågasätta försvarets och/eller åklagarens möjlighet att korsförhöra ett anonymt vittne utan att sådana detaljer röjs som kan avslöja vittnets identitet. Vittnesmål existerar som regel i något slags kontext.

Förutom under rättegångar kommer anonyma vittnen även att användas vid förundersökningar.

Detta känns ogenomtänkt. Och tro inte att konsekvenserna bara kommer att drabba gängkriminella. Det gäller alla brott med ett straffvärde på minst två års fängelse.

Vilket innebär att man nu öppnar för anonyma vittnen i till exempel våldtäktsmål, som kan vara notoriskt svårbedömda redan från början – speciellt med samtyckeslagen. Vad kan möjligen bli fel?

Äldre bloggposter:
• Utredare föreslår anonyma vittnen »
• Regeringen går vidare med anonyma vittnen »

Kommer regeringen att svara lagrådet om övervakningsstaten?

av

Lagrådet vill se en samlad utvärdering av all övervakning staten utsätter medborgarna för. Frågan är om regeringen bryr sig.

Lagrådet vill att det görs en »samlad översyn« av hur olika hemliga tvångsmedel används – »inom en snar framtid«.

Hur ser helhetsbilden ut? Ger övervakningen önskat resultat? Vilka problem föreligger? Fungerar tillsynen? Följer man lagen?

För att inskärpa allvaret hänvisar lagrådet till så väl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (art 8) som svensk grundlag (Regeringsformen 2 kap. 6 § andra stycket).

Det är mycket enkelt: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden. EU-domstolen har redan slagit fast principen.

Frågeställningen är inte ny. Under det dåvarande svenska EU-ordförandeskapets hearing med justitieminister Beatrice Ask (M) i Europaparlamentet 2009 fick hon frågan. Borde vi inte stanna upp ett ögonblick, skaffa oss överblick över övervakningsstaten och utvärdera verksamheten?

Svaret blev att det hinner vi inte. Det är 15 år sedan. 15 år av nya och utökade övervakningslagar.

Nu ställs alltså frågan igen – i skriftlig form – av några av landets ledande jurister. Kommer regeringen att bry sig? Förmodligen inte.

Läs mer:
• Lagrådet ifrågasätter övervakningsstaten »

Beatrice Ask, under Europaparlamentets utfrågning 2009

Lagrådet ifrågasätter övervakningsstaten

av

Lagrådet är inte bara kritiskt till regeringens förslag om att göra lagen om hemlig dataavläsning permanent. De höga juristerna vill även se en samlad utvärdering av övervakningsstaten.

»Vad den sammantagna regleringen – med den förhållandevis omfattande övervakning som den möjliggör – innebär för ett demokratiskt samhälle har kommit att falla utanför de enskilda lagstiftningsärendena.«

Så skriver lagrådet om regeringens förslag om att göra lagen om hemlig dataavläsning permanent.

Vilket är precis vad vi tjatat om i ett årtionde: Tänk dig en skala från noll till 100. Noll är ingen övervakning alls. 100 är total övervakning av alla överallt hela tiden. Var på skalan befinner vi oss idag? Vid vilken punkt hotar den ständigt expanderande övervakningen vårt fria, demokratiska samhälle? Borde vi inte diskutera detta?

Lagrådet skriver:

»Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla övervakning av det slag som hemliga tvångsmedel innebär måste emellertid enligt Lagrådets mening också bedömas samlat med beaktande av den samlade övervakning som den enskilde kan utsättas för. Lagrådet anser därför att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn, i ljuset av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen, av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas.«

Det aktuella stycket i regeringsformen (som är en grundlag) säger:

»Var och en är gentemot det allmänna skyddad (…) mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.«

Och i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger huvudregeln:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Vilket förtydligats av EU-domstolen när den upphävde EU:s datalagringsdirektiv: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Lagrådet oroas inte bara över den ständigt expanderande övervakningsstaten. Man ifrågasätter även behovet av att göra den tidsbegränsade lagen om hemlig dataavläsning permanent. Den måste ju vara precis lika användbar för myndigheterna oavsett om den är tidsbegränsad eller permanent.

I Aftonbladet skriver Oisín Cantwell:

»Således plockades än en gång ett av politikens smartaste och fulaste knep fram, att låtsas införa kontroversiella nya lagar på försök. Ett användbart trix då tunga remissinstanser går i taket och det lilla antalet ledarskribenter som ännu kan stava till ett ord som integritet morrar. Fem år är den vanliga prövotiden och när den väl har gått har alla vant sig vid den nya ordningen och ingen orkar längre protestera.«

Lagrådet:

»Lagrådet kan dock inte se att en tidsbegränsad förlängning, i stället för en permanentning av lagen, skulle kunna innebära några nackdelar för brottsbekämpningen. Lagrådet vill därför uttrycka stor tveksamhet till den föreslagna permanentningen.«

Man synar med andra ord tricket att smyga på oss övervakningslagar genom att första »bara« göra dem tillfälliga.

Uppdatering: Regeringen bortser från lagrådets invändningar och går vidare med sitt förslag till riksdagen »

Länkar:
• Lagrådets yttrande »
• Dagens Juridik: Lagrådet: ”Stor tveksamhet kring permanentering av hemlig dataavläsning” »
• Aftonbladet / Oisín Cantwell: Rikets högsta jurister har tröttnat på övervakningen »

Bakgrund, hemlig dataavläsning:
• Regeringens hemliga dataavläsning hotar vår säkerhet »

Regeringens hemliga dataavläsning hotar vår säkerhet

av

Regeringen gör hemlig dataavläsning permanent. Samtidigt medför den allvarliga risker för allas vår IT-säkerhet.

Regeringen tänker göra hemlig dataavläsning (polisens spaning med spionprogram på misstänktas telefoner och datorer) permanent. Att lagen hittills bara varit tillfällig antyder hur kontroversiell den är.

Ett uppenbart problem med hemlig dataavläsning är att polisen behöver säkerhetsluckor i hård- och mjukvara för att kunna installera sina spionprogram. Därför lämnas sådana luckor öppna istället för att rapporteras och åtgärdas. På så sätt utsätter man oss alla för en risk – då inget hindrar att nätbrottslingar, främmande makt och andra ondsinta aktörer använder samma säkerhetsluckor.

Information om säkerhetsbrister sprids alltid. Inte ens den amerikanska underrättelseindustrin lyckas hålla sina verktyg hemliga. Om man lämnar säkerhetsluckor öppna utan åtgärd kommer de att utnyttjas av andra.

Övervakningslagar utökas alltid med tiden. Därför är det inte förvånande att regeringen även vill att hemlig dataavläsning skall kunna användas i fler fall och på nya sätt.

Dessutom bör det nämnas att hemlig dataavläsning på till exempel en mobiltelefon kan komma att utsätta många icke misstänkta i den övervakades omgivning för övervakning.

• Regeringens pressmeddelande »
• Justitieministerns Powerpoint »
• Lagrådsremiss (PDF) »

Chat Control 2 och de kindpussande gratisätarna

av

Frågan om Chat Control 2 pekar på ett mycket större problem: Våra politiker begriper inte vad de beslutar om.

Så är det nästan alltid. Mängden politiska beslut är så stor att de folkvalda som regel måste lita på att deras respektive partigrupp och förvaltningens tjänstemän leder dem rätt. Ingen i varesig riksdagen eller Europaparlamentet har koll på allt de röstar om.

Problemet är när partiet och/eller förvaltningen har en egen agenda. De folkvalda reduceras då till lättledd röstboskap vars funktion är att ge besluten något slags demokratisk legitimitet. Även om ingen har koll.

I fallet med Chat Control 2 har enstaka ledamöter i riksdagens justitieutskott till och med försvarat sitt ja till förslaget mot kritik i media med att de inte är så insatta…

Långt innan Chat Control 2 var en grej i debatten informerades riksdagens EU-nämnd och justitieutskottet i en promemoria från den då sittande rödgröna regeringen, som i allt väsentligt var en okritisk copy-paste av EU-kommissionens förslag.

Kritiken mot förslaget fanns då i domänen av sådant riksdagens ledamöter inte kände till att de inte kände till. Vilket innebar att de inte kunde förhålla sig till den.

Och den nya regeringen har inte heller varit överdrivet generös med information. Den 2 december 2022 lät det så här i EU-nämnden:

»Anf. 210 ORDFÖRANDEN:
(…) Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Det är en lägesrapport och en informationspunkt.
Anf. 211 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M):
Herr ordförande! Det här är en utomordentligt viktig fråga. För tids vinnande skulle jag dock vilja hänvisa till det skriftliga underlaget.
Anf. 212 MATILDA ERNKRANS (S):
Det här är en jätteviktig fråga, och jag hoppas att regeringen tar med sig frågan och arbetar aktivt och klokt.
Anf. 213 ORDFÖRANDEN:
Med understrykande av vikten från alla parter tackar vi för informationen.«

Det var det hela.

Ett problem i sammanhanget är att (nästan) ingen läser pappren. Och i den mån de gör de är det lätt att missa de viktiga detaljerna.

När riksdagens EU-nämnd den 14 september 2023 informerades om den nu sittande regeringens position om Chat Control 2 var det ingen som reagerade över att den innehöll så kallad client side scanning. Vilket innebär spionprogram i våra telefoner och datorer, som på system- eller applikationsnivå kontrollerar innehållet i våra meddelanden innan de krypteras och sänds.

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

I den mån ledamöterna alls läste sina papper, så förstod de inte vad som stod i dem. Eller så brydde de sig inte.

Fortfarande undanhåller regeringen och dess tjänstemän riksdagen information. När justitieutskottet den 26 september i år gav Chat Control 2 grönt ljus – då nämner överläggningspromemorian inte med ett ord att EU:s ministerråds egen rättstjänst varnar för att inte heller det senaste förslaget är förenligt med grundläggande mänskliga rättigheter.

Man tyckte väl att det inte var så viktigt. På samma sätt har man hållit tyst om att Europaparlamentet, EU-kommissionens rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter och hundratals forskare och jurister också sågar Chat Control 2 – på grund av att förslaget strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten.

Det var först när nät- och människorättsaktivister från höger till vänster fick upp frågan om Chat Control 2 på banan förra våren som någon i riksdagen över huvud taget reagerade.

Idag säger SD+C+MP+V nej till Chat Control 2 i riksdagen. M+KD+L+S är för, vilket är en majoritet som gör att Sverige är för i EU:s ministerråd.

Vilket är anmärkningsvärt med tanke på att M+L värvade röster i EU-valet på att säga nej till Chat Control 2. Liberalerna har till och med stämmobeslut på att säga nej. Inte heller detta vill man diskutera eller ens kommentera.

Det riktigt kusliga är att det är så här det brukar gå till i många frågor. Istället för att ta sitt jobb på allvar har riksdagens ledamöter blivit en flock kindpussande gratisätare som okritiskt släpper igenom nästan vad som helst.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

När EU ger Ryssland tillgång till dina sexchattar…

av

Ansvariga politiker vägrar att lyssna till de tekniska och juridiska experter som varnar för Chat Control 2. Frågan är vad som är värst – beslutsfattarnas skamlöshet, inkompetens eller naivitet.

I USA har de bakdörrar myndigheterna använder för att övervaka människors elektroniska kommunikationer kapats av Kina. Och detta är inte första gången amerikanska myndigheters övervakningsverktyg kommer på drift.

Om man skapar verktyg som ger myndigheterna bakdörrar till krypterad kommunikation eller möjlighet att kringgå densamma – då kan man vara säker på att dessa verktyg kommer att läcka eller hackas av till exempel kriminella eller främmande makt.

Det är också sannolikt att sådana verktyg förr eller senare kommer att missbrukas av våra egna myndigheter – om inte annat på grund av inkompetens, överdrivet nit, korruption, infiltration, missriktad välvilja eller onda avsikter hos enskilda användare. Det räcker med att någon har en dålig dag på jobbet.

Enligt EU-kommissionens förslag skall AI granska innehållet i folks alla slags elektroniska kommunikationer. Och i ministerrådet är det liggande förslaget att använda verktyg som granskar innehållet på användarnas telefoner och datorer innan det krypteras och sänds (client side scanning a.k.a spionprogram) i jakt på förbjudna bilder och videos. Vilket även det kräver att allt måste kontrolleras.

I båda fallen öppnas för att verktygen även kommer att kunna användas av aktörer med onda avsikter. Vilket kommer att göra elektroniska kommunikationer för enskilda, företag, organisationer, myndigheter med flera sårbara. Sådant är inte en teoretisk risk, utan som sagt något som redan sker där möjligheten finns.

Personliga förhållanden, företagshemligheter, sexchattar, politiskt känslig information, medicinska uppgifter, skvaller, dina filer och bilder på molntjänster, ekonomiska uppgifter, medias kommunikationer med källor… Med Chat Control 2 riskerar allt att hamna i orätta händer.

Justitieminister Strömmer (M) säger att han »inte håller med« de experter som varnar för detta. Och riksdagsledamoten Mattias Vepsä (S) säger efter att ha röstat för Chat Control 2 i justitieutskottet att »Jag är inte så insatt« och fortsätter sedan att obekymrat notera att främmande makt nog ändå redan kan övervaka innehållet i våra meddelanden. Ja men då så.

Politikerna håller alltså inte med – eller bryr sig om – den samlade tekniska expertis som varnar för farorna med Chat Control 2.

Vilket inte är direkt förvånande med tanke på att de inte heller håller med Europaparlamentet, kommissionens och rådets egen rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och de hundratals jurister som varnar för att Chat Control 2 inte är förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter.

Speciellt uppseendeväckande är detta när det gäller Moderaterna och Liberalerna som värvade röster i EU-valet på att säga nej till Chat Control 2 – samtidigt som de nu säger ja till samma förslag i EU:s ministerråd. Liberalerna har till och med stämmobeslut på att säga nej.

Frågan är vad som är värst – deras skamlöshet, inkompetens eller naivitet.

• Allt på denna blogg om Chat Control 2 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Chat Control 2 – riksdagen duckade beslut

av

Riksdagens justitieutskott missade just ett utmärkt tillfälle att säga nej till Chat Control 2. Men än är det inte för sent. Om viljan finns.

På tisdag 24 september skall EU:s medlemsstater ha lämnat in sin åsikt om det ungerska EU-ordförandeskapets nya förslag om Chat Control 2 i ministerrådet.

I Sverige bestäms regeringens EU-politik av riksdagen. Vad gäller CC2 är det justitieutskottet och EU-nämnden som styr processen.

Den svenska regeringen säger i princip ja till CC2 (inklusive client-side-scanning av meddelanden på folks telefoner och datorer) i EU:s ministerråd, även om man vill titta närmare på vissa detaljer.

På torsdagens möte med justitieutskottet fattades inget nytt beslut. Sverige säger alltså fortfarande ja till CC2 – trots att sex av åtta riksdagspartier sa nej till förslaget i EU-valrörelsen.

Centerpartiet försökte lyfta frågan på utskottets möte. Men regeringspartiernas företrädare hävdade att de inte kände till saken. Detta trots att den ungerska deadlinen den 24 september är väl känd.

Man hänvisade till justitieutskottets möte i juni – tre dagar efter det EU-val i vilket M, L, SD, C, MP & V kampanjade för ett nej till CC2. På detta möte röstade bara C och SD nej. (MP och V röstade av oklar anledning ja, trots att de är kritiska till förslaget.)

Moderaterna menar att det nya förslaget inte skiljer sig tillräckligt från det förra för att motivera att frågan tas upp igen. Vilket möjligen var väntat. Men det handlar fortfarande om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, med mera.

Nästa möte i ministerrådet (RIF-rådet med inrikes- och justitieministrarna) äger rum den 10-11 oktober. Den ungerska begäran om förhandsbesked är till för att försöka baxa igenom CC2 på detta möte.

Där tror sig Ungern ha tillräckligt stöd för ett ja, då Frankrike verkar svänga. (Vilket i så fall innebär att det inte längre finns någon blockerande minoritet.) Det hela kompliceras av att Frankrike än så länge bara har en premiärminister men ingen ny regering.

C, SD och V krävde en ny överläggning på torsdagens möte i justitieutskottet. Vilket knappast är populärt hos de partier som sa en sak i EU-valrörelsen men som tycker det motsatta i ministerrådet.

Nästa etappmål är ministerrådsmötet den 10-11 oktober.

Så det finns fortfarande tid att ändra den svenska positionen, även om man just nu ger CC2 sitt stöd, med anledning av den aktuella ungerska frågan.

Justitieutskottet sammanträder innan dess den 26 september och 3 oktober. EU-nämnden sammanträder idag den 20 september och fredag den 4 oktober.

Om de partier som sa nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen även säger nej på något av dessa möten måste regeringen säga nej i ministerrådet.

Riksdagen måste gaska upp sig. Frågan får inte slarvas bort. Det är ett demokratiskt hygienkrav att de politiska partierna öppet redovisar sina positioner. Vilket vissa av dem inte är intresserade av.

Uppdatering, se även Emanuel Karlsten:
• Riksdagen kräver överläggning om ”Chat control” – nytt beslut kan fattas 3 oktober »

Läs mer:
• Sperrminorität gegen Chatkontrolle wackelt »
• Chat Control 2: Kräv svar i riksdagen denna vecka! »
• Chat Control 2 – skarpt läge i EU:s ministerråd »
• Kluvna tungor, en rapport om riksdagspartiernas inställning till Chat Control »

Länkar:
• Patrick Breyer, PP: New EU push for chat control: Will messenger services be blocked in Europe? »
• Emanuel Karlsten: Nya förslaget om ”Chat control” läckt – Sverige måste ge besked inom 12 dagar »
• Chat Control 2 – fortfarande i långbänk »
• Netzpolitik: Ungarn nimmt neuen Anlauf zur Chatkontrolle, »
• Emanuel Karlsten: Ungern arbetar på nytt förslag om Chat control – ger ny möjlighet för riksdagen att rösta nej »
• Så kan Europaparlamentet sänka Chat Control 2 »
• Sex svenska ledamöter med makt över Chat Control 2 i det nyvalda Europaparlmentet »

Relaterade texter med djuplänkar:
• Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Chat Control 2 i riksdagen: V+C+SD mot M+KD+L+S+MP

av

Riksdagspartier som kritiserat client-side-scanning inom ramen för Chat Control 2: V+C+SD. Partier som stöttat regeringens position: M+KD+L+S+MP.

Det utgående belgiska EU-ordförandeskapet har ett kompromissförslag vad gäller Chat Control 2. Den centrala punkten är att man vill tillämpa client-side-scanning, det vill säga att dina meddelanden skall granskas innan de krypterats och sänts.

Vilket kräver en av två saker. Antingen att själva meddelande-apparna utrustas med bakdörrar för att göra sådan skanning möjlig. Eller att din telefon och dator utrustas med spionprogram på systemnivå.

Vilket i båda fallen kommer att drabba användare världen över, vars kommunikationer då kan komma att hamna i händerna på bland andra skurkstater, spioner och kriminella.

Den svenska regeringen ställer sig positiv till detta förslag. Den anser sig dessutom ha förankrat det hela i riksdagen, redan förra hösten. Samtidigt tycks EU-nämndens ledamöter osäkra kring om de givit klartecken till något sådant. Låt oss därför dyka ner i protokollen.

Den 14 september 2023 sammanträdde riksdagens justitieutskott. Föredragande var statssekreterare Charlotte Kugelberg. I protokollet kan man läsa den svenska regeringens position.

»En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga client-side-scanning, precis som belgarna nu föreslagit.

»Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.«

Socialdemokraterna anmälde avvikande mening till förmån för EU-kommissionär Ylva Johanssons ursprungliga förslag. Vänsterpartiet anmälde avvikande mening mot (både kommissionens förslag och) den framlagda svenska ståndpunkten.

När den svenska positionen sipprat ut från justitieutskottets möte framförde såväl denna blogg som IT-experten Karl-Emil Nikka hård kritik mot densamma, den 17 september.

I en kommenterad dagordning – från regeringen till EU-nämnden – inför ett extrainsatt ministerrådsmöte, daterad den 18 september 2023 redovisar justitieminister Strömmer åter den svenska positionen.

Ur dokumentet »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Detta väckte en hel del reaktioner bland oss nätaktivister och det hölls inte mindre än tre demonstrationer mot Chat Control 2 och regeringens position utanför riksdagen.

Frågan fanns på dagordningen för EU-nämndens möte den 22 september 2023. Ärendet ströks dock med hänvisning till att det då spanska EU-ordförandeskapet dragit tillbaka punkten från ministerrådets föredragningslista.

Sverigedemokraterna ställde ändå vissa utforskande frågor och Vänsterpartiet ville försäkra sig om att frågan skulle komma tillbaka till nämnden innan beslut slutligen fattades. Socialdemokraterna försökte skynda på processen. (Anförande 42-52.)

Inför det sista belgisk-ledda ministerrådet den 13-14 juni i år blev det skarpt läge igen. Den 5 juni skulle frågan diskuteras på EU-nämnden.

Redan den 27 maj – redan 12 dagar innan EU-valet – fanns det belgiska förslaget på pränt.

Men på EU-nämnden den 5 juni fattades inget beslut, då frågan plötsligt strukits från ministerrådets föredragningslista. Då blev Chat Control 2 bara en snabbt avklarad informationspunkt.

Istället öppnades en möjlighet att man skulle kunna fatta ett beslut hos medlemsstaternas permanenta respresentanter i COREPER II, den 19 juni.

På så sätt flyttades frågan till efter EU-valet. Ett val där alla partier utom Socialdemokraterna och möjligen Kristdemokraterna värvat röster på budskapet att säga nej till Chat Control 2.

Således blev det åter skarpt läge på justitieutskottets möte den 18 juni i år, en dryg vecka efter EU-valet. Alla partier utom Centern och Sverigedemokraterna ställde sig nu bakom den svenska ståndpunkten.

Vilket blev en mediesnackis när det lyftes av journalisten Emanuel Karlsten. Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle sedan pudla och säga att de röstat fel. I MP:s fall motsägs detta av interna dokument. Och enligt rimligt trovärdiga källor har Vänsterpartiet något slags principbeslut på att inte stödja Sverigedemokraterna i utskotten.

Dock blev det inget beslut i COREPER II heller, då det verkar som att det belgiska ordförandeskapet inte fått ihop tillräckligt stor majoritet bland medlemsstaterna.

Ovanstående visar att det faktiskt stämmer att regeringen förankrat sin position om Chat Control 2 i såväl riksdagens justitieutskott som EU-nämnden redan förra året. Även om en del ledamöter inte uppfattat det så.

Sammanställning:
• På justitieutskottets möte den 14 september 2023 var det bara Vänsterpartiet som hade invändningar mot den svenska linjen.
• Vid EU-nämndens möte den 22 september 2023 var det bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som var oroade.
• Och på justitieutskottets möte nu senast, den 18 juni i år ställde sig alla partier utom Centern och Sverigedemokraterna bakom den svenska ståndpunkten.

Således:

I någon mening har V+C+SD vid något eller några tillfällen varit kritiska till den svenska positionen. Medan M+KD+L+S+MP givit den aktivt eller passivt stöd. Plus att S vill gå ännu längre och genomföra EU-kommissionens ursprungliga, grundligt sågade förslag.

Den svenska positionen är som sagt »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«

Det vill säga att skapa en bakdörr för att kringgå kryptering som kan komma att utnyttjas av illvilliga aktörer och som därmed utsätter användare i både EU och resten av världen för en risk.

Nu lämnar Belgien över ordförandeklubban i ministerrådet till Ungern, som satt upp frågan på dagordningen för sina möten den 10-11 oktober och 12-13 december. Till dess vore det bra om vi kan få riksdag och regering att backa om client-side-scanning.

Tidigare poster:
• Chat Control 2 – vad händer nu? »
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli