regeringen

Riksdagen vill inte bara kunna delegera makt till regeringen vid en kris, utan även ge regeringen rätt att ta sig denna makt på eget initiativ.

Nu kommer regeringens proposition (2024/25:155) om att ge sig själv makt att utlysa »undantagstillstånd«. Den är resultatet av en i stort sett enig parlamentarisk kommitté som tillsattes mot bakgrund av pandemin år 2020.

Det handlar om att ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser i fredstid, inklusive vissa inskränkningar av våra fri- rättigheter. Ur regeringens presentation på tisdagens presskonferens:

• De nya befogenheterna får bara aktiveras i allvarliga fredstida krissituationer.
• Riksdagen aktiverar befogenheterna med tre fjärdedels majoritet.
• Regeringen får aktivera befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas. Riksdagen ska då godkänna beslutet med samma majoritet.
• Föreskrifter som regeringen meddelar på egen hand ska vara tillfälliga och skyndsamt prövas av riksdagen.
• Riksdagen kan när som helst stoppa befogenheterna eller upphäva föreskrifter.

Regeringen kommer alltså att kunna ge sig själv mycket långtgående befogenheter med så kallade aktiveringsbeslut.

När skall detta då kunna ske? Kommittébetänkandet ger några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor och snöoväder.

Vilket, om man tänker efter, är saker som kunnat hanteras rimligt inom ramen för gällande lag, arbetsformer och maktdelning.

Betänkandet tar även upp kriser som kan anses vara av politisk natur: Finanskrisen, tunnelbygget genom Hallandsåsen och flyktingsituationen 2015. Vilket öppnar frågan vilka andra politiska kriser som kan bli aktuella.

Det saknas till exempel inte röster som menar att klimatfrågan är av sådan dignitet att den har företräde framför den rådande demokratiska processen.

Vi skrev om detta redan för ett år sedan och vi lämnade även in ett remissvar. Några nedslag:

»[Förslaget] är ett tydligt brott mot principen om maktdelning – vars syfte är att förhindra maktkoncentration, maktmissbruk och övergrepp.«

»Syftet med konstitutionella begränsningar av det slag som finns i regeringsformen är att hindra att beslut fattas i panik eller av kortsiktiga partipolitiska skäl. Framför allt i krislägen (eller påstådda krislägen) kan det finnas ett starkt tryck – från politiska motståndare, från media eller från allmänheten – att ”göra något”.«

»I länder som tillåter undantagslagar används dessa tämligen frekvent, och undantagstillstånd tenderar att bestå långt efter att faran är över. Detta gäller även i demokratier: I Frankrike bestod det undantagstillstånd som infördes 2015 i samband med terrordådet mot Charlie Hebdo i hela två år. Man införde även undantagstillstånd i samband med upploppen i förorter 2005. Amerikanska delstater har använt dem i samband med strömavbrott, orkaner och brottslighet. I Slovakien har undantagslagar använts i samband med att vårdpersonal sade upp sig från sina arbeten. Erfarenheten från andra länder är att om verktygen finns kommer regeringar att lockas att använda dem.«

Man bör i sammanhanget ställa sig frågan om man vill ge sin värsta politiska motståndare eller framtida regeringar med auktoritära tendenser rätten att proklamera undantagstillstånd och makt att införa nya förordningar som passar den egna agendan.

I Timbro-rapporten »Har nöden ingen lag« (PDF) skriver Adam Danieli bland annat:

»En mer realistisk bild av politiker i pressade situationer innefattar begränsad kunskap, risken för överreaktioner och en möjlighet att varje oklarhet i befogenhet tolkas extensivt, särskilt på lång sikt. Utegångsförbud, begränsningar i yttrandefrihet och kriminaliseringar, som skulle kunna vara områden där en förstärkt delegation är aktuell, utgör kraftiga ingrepp och kan, mot bakgrund av flera internationella exempel, också komma att bli mer långsiktiga förändringar av den offentliga makten.« (…)

»Läsaren lämnas också utan svar vad gäller andra viktiga historiska referenser i Sverige. Var Göteborgskravallerna eller finanskrisen 2008 allvarliga fredstida kriser? Utgör politiska kriser, såsom flyktingkrisen 2015 eller koranbränningarna 2023, allvarliga fredstida kriser? Kan allvarliga fredstida kriser uppstå genom helt lagligt handlande från personer i Sverige eller krävs lagbrott eller extern påverkan?«

Timbros rapport påpekar även att det i Sverige saknas skarpa möjligheter till rättslig prövning av beslut som fattas av en regering som agerar med fullmakt.

Sammanfattningsvis är demokratins paradox att den kan avskaffa sig själv. Ett skydd mot detta är den maktdelning som man nu tar ett steg bort från.

Att riksdagen i ett allvarligt läge kan delegera rätten att fatta beslut till regeringen kan möjligen vara en sak, även om det medför betydande risker.

Att ta ett steg till och låta regeringen ge sig själv tillstånd att införa undantagstillstånd är att gå över gränsen.

• Regeringen: Stärkt konstitutionell beredskap, Prop. 2024/25:155 »
• Powerpoint från dagens presskonferens »
• Se även presskonferensen på Youtube »

• SVT: Regeringen ska få mer makt vid allvarlig kris »
• SvD ledare: Mattias Svensson – I kristid behövs maktdelning »

• Uppdatering, läs även: Stoppa fullmaktslagen!

Tidigare:
• Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder »
• Vårt remissvar »
• Timbro-rapporten ”Har nöden ingen lag?” »

CC0