Nätet till folket!
De senaste nätnyheterna från denna blogg: Automatiserad ansiktsigenkänning; UK nobbar EU:s upphovsrättsdirektiv; ECHR: Anonyma SIM-kort är ingen rättighet; EU:s uppladdningsfilter; Hemlig dataavläsning.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
För en dryg vecka sedan läckte information ut om att EU-kommissionen ville se ett tillfälligt förbud mot användning av automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats, i tre till fem år – medan man utreder systemets risker och möjligheter.
Nu finns en ny variant av kommissionens arbetspapper. I detta dokument är det tidigare nämnda tillfälliga förbudet bortplockat.
EURACTIV rapporterar:
There should be “clear criteria” in the future mass-scale rollout of Biometric Identification Systems in the EU, a recently leaked draft of the EU’s Artificial Intelligence strategy seen by EURACTIV reveals.
The document, an update on an earlier leaked version, has also scrapped the idea of a temporary ban on facial recognition technologies in public spaces.
The document notes that the lack of information about the use of biometric identification systems prohibits the Commission from making a broad analysis of the implications of this technology, which analyses a person’s physical features for computational purposes.
Allt toppat med sedvanligt snömos:
“Thus, the ecosystem of trust should give citizens the confidence to welcome artificial intelligence and give companies the legal certainty to innovate with artificial intelligence,” the paper states.
Förmodligen är det medlemsstaternas inrikesministrar som vill kunna använda automatiserad ansiktsigenkänning för övervakning, så snart som möjligt. Och då får EU-kommissionens betänkligheter om rätten till privatliv stå tillbaka.
EURACTIVE: EU seeks ‘clear criteria’ for use of biometric AI on mass scale »
EU-kommissionens samtalsrunda med så kallade stakeholders (nätjättarna och upphovsrättsindustrin) om uppladdningsfilter (artikel 17, f.d. 13 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv) närmar sig sitt slut.
Emanuel Karlsten ger en ögonblicksbild från det näst sista mötet:
Ett återkommande försvar för ”internetfilter” har varit att tekniken ska kunna hålla isär satir och kritik från upphovsrättsskydd. Socialdemokraterna i Sverige, som blev de som tillsammans med SD tippade vågen för direktivet, menade i en intervju att ”jag förställer mig att det går till så… Att tekniken är sådan att man är oerhört noga med att vad man tittar på”.
Under det fjärde mötet hölls föredrag från både Facebook och företag som kan tänkas vilja sälja den teknik som ska filtrera ut överträdelser. Samtliga framhöll att den teknik som finns idag inte kan gå bortom att jämföra uppladdat innehåll mot en databas, och ta bort det som matchar. Ingen representant kunde erbjuda en teknik som gjorde analys av till exempel ett upphovsrättsskyddat verks kontext.
Detta är en avgörande insikt, eftersom det gör det väldigt svårt att implementera ett ”filter” och samtidigt skydda internetanvändares yttrandefrihet och rätt att publicera kritik och satir.
Ett uppladdningsfilter är med andra ord en precis lika fyrkantig idé som vi kritiker påpekat från början. Om det blir verklighet finns det idag inget som tyder på att det skulle kunna skilja på sådant upphovsrättsskyddat material som skall vara tillåtet respektive förbjudet att ladda upp.
Communia rapporterar:
In this situation, the Commission will need to show if it is willing to defend the legislative compromise reached with Article 17, or if it will sacrifice user rights in the light of powerful commercial interests that are interested in undermining the user rights safeguards that were included in the final compromise. Together with the other users’ organisations represented in the dialogue we will push for meaningful safeguards (such as human review of automated content matches before uploads can be deleted). As there are currently no further meetings of the stakeholder dialogue on the agenda, the discussion about user rights at the next meeting will likely be the final showdown. This means that it will be crucial for anyone that has an interest in safeguarding user rights (including the European Parliament, which introduced the relevant provisions into the final compromise) to pay close attention to the next meeting.
Enkelt uttryckt: Förhandlingarna närmar sig sitt slut. Någon lösning på hur filtrering av upphovsrättsskyddat material är tänkt att ske finns inte. Något skydd för »fair use« av upphovsrättsskyddat material i form av memes, kritik, satir etc. finns inte.
Allt verkar med andra ord att bli precis så illa som man kunde frukta. Och de som hävdade att det inte är några problem syns inte längre till i debatten.
Länkar:
• Emanuel Karlsten: ”TV-bolag vill ta bort videos med deras logga” och andra förslag från EU-kommissionens möte om internetfilter »
• Communia: Article 17 stakeholder dialogue (day 5): It all depends »
Om en vecka – torsdag den 6 februari – har riksdagens justitieutskott (JuU) åter hemlig dataavläsning på dagordningen. Ännu har man bara beslutat i formfrågor, som att skjuta fram lagens ikraftträdande en månad på grund av för kort ledtid efter att lagen klubbas i riksdagen (19 februari).
Att riksdag och regering inte bryr sig om integritet, det har vi tyvärr fått vänja oss vid. Men här finns även en uppenbar och påtaglig fara, vad gäller datasäkerhet. Dock finns det inget som tyder på att riksdagen kommer att bry sig om det heller.
Säkerhetsproblemet är som följer: För att kunna installera spionprogram på människors datorer, telefoner, plattor m.m. – så måste kända säkerhetsluckor hållas öppna. Detta gör hela vår IT-infrastruktur sårbar för cyberattacker, ransomware, bankbedragare, spionage och annan databrottslighet.
Detta är inte något utredningen brytt sig om, inget som regeringen brytt sig om, inget som lagrådet brytt sig om, inget justitieutskottet bryr sig om – och inget som riksdagen verkar bry sig om. Det är som om man tror att om man undviker att diskutera detta problem, då försvinner det. Vilket naturligtvis är oansvarigt önsketänkande. Det hela kommer att sluta med att vi alla blir mindre säkra.
Nu håller tiden på att rinna ut. Om vi alls skall få någon debatt om riskerna med hemlig dataavläsning – då måste den komma nu, innan det är för sent.
»But the reason these companies—Facebook in particular—talk about free speech is not simply to conceal their economic stake in the reproduction of misinformation; it’s also a polite way for them to suggest that the real culpability for what pullulates on their platforms lies with their users. Facebook has always presented itself, in contrast to legacy gatekeepers, as a neutral bit of infrastructure; people may post what they like and access what they fancy. When Zuckerberg talks about “free expression,” he is describing the sanctity of a marketplace where supply is liberated to seek the level of demand. What he is saying, by implication, is that the affliction of partisan propaganda reflects not a problem of supply but of demand—a deep and transparent expression of popular desire.«
På torsdag, 30 januari, fattar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna beslut i ett mål som rör anonyma SIM-kort. Det är den piratpartistiske ledamoten av Europaprlamentet Patrick Breyer som anmält den tyska lag som kräver identifiering vid köp av så kallade kontantkort.
»A blanket and indiscriminate ban on anonymous prepaid mobile phone cards endangers the freedom of communications and of the Internet«, explains complainant Patrick Breyer. »Anonymity is essential, for example, to press sources, to confidential business dealings, to coordinating political protest, to psychological, medical or legal consultations as well as to self-help groups.«
Såväl EU-kommissionen som Europarådet har tidigare kritiserat förbud mot anonyma SIM/kontantkort.
Nu skall man komma ihåg att detta inte är EU-domstolen (EU) utan Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (Europarådet). Så ett beslut får inte nödvändigtvis direkt effekt. Men såväl EU som dess medlemsstater har ändå förbundit sig att respektera Europadomstolens beslut.
Om domstolen säger nej till förbud mot anonyma SIM/kontantkort kommer det även att få konsekvenser för svensk politik – då regeringen redan har meddelat att den tänker införa ett sådant förbud.
Patrick Breyers pressmeddelande »
Uppdatering: Europadomstolen tillåter fortsatt ID-krav för SIM-kort »
EU:s upphovsrättsdirektiv hinner inte införas i Storbritannien innan Brexit och läggs – i vart fall tills vidare – i malpåse.
Den ansvarige ministern, Chris Skidmore, meddelande följande som svar på en fråga i underhuset:
»[T]he United Kingdom will not be required to implement the Directive, and the Government has no plans to do so.« (…) »Any future changes to the UK copyright framework will be considered as part of the usual domestic policy process.«
Samtidigt kommer signaler om att frågan kan bli aktuell igen, senare. Men man skall också komma ihåg att premiärminister Boris Johnson, innan han blev premiärminister, menade EU:s nya upphovsrättsdirektiv är »hemskt för internet«.
Detta innebär att britterna än så länge slipper dumheter som »länkskatt« och »uppladdningsfilter«. Vilket möjligen kan göra Storbritannien intressant som bas för europeiska nätplattformar – samtidigt som EU gör vad det kan för att skrämma bort dem.
Länkar:
• The Verge » The UK won’t implement EU’s controversial copyright directive after Brexit »
• BoingBoing » Brexit means the UK will shelve the EU Copyright Directive (for now) »
• Computer Sweden » Efter Brexit: Britterna inför inte nya upphovsrättsdirektivet »
Samtidigt som EU överväger ett tre- till femårigt förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning (i vart fall på allmän plats) – går Storbritannien åt motsatt håll.
Politico:
Police in the British capital are set to deploy automated facial recognition technology across the city, the Met Police announced today.
”The use of live facial recognition technology will be intelligence-led and deployed to specific locations in London,” the Metropolitan Police Service said in a statement, arguing that this ”will help tackle serious crime, including serious violence, gun and knife crime, child sexual exploitation and help protect the vulnerable.”
Och då britterna nu lämnar EU behöver de inte bry sig om vad Bryssel tycker.
Detta kan bli intressant, då vi i så fall får två helt olika policies för ansiktsigenkänning – som sedan kan jämföras vad gäller integritet och säkerhet.
Politico: London police to roll out live facial recognition »
De senaste nätnyheterna: Datalagring, uppladdningsfilter och ansiktsigenkänning.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Säkerhetspolisen och regeringskansliet har idag haft en smått förvirrad kommunikation om datalagring, genom media.
Först ut var Säpo-chefen Klas Friberg, i DN:
»Ett nytt EU-direktiv ger medlemsstaterna möjlighet att låta brottsbekämpande myndigheter få tillgång till information från meddelandetjänster i appar och sociala medier. Men ett förslag som bereds i Regeringskansliet innebär att Sverige nu avstår från den möjligheten. Konsekvensen blir att svenska brottsbekämpande myndigheter kommer att sakna viktiga och moderna verktyg för att hantera terroristbrott, spioneri och annan allvarlig brottslighet. Regeringen måste nu skyndsamt utreda frågan.«
Sedan var det dags för digitaliseringsminister Anders Ygeman i SR:
»– Jag delar i grunden säkerhetspolisens bedömning att kommunikationstjänster som liknar sms och andra, ska omfattas av dagens reglering, säger han.« (…)
»– Jag tror att det finns ett missförstånd, mellan regeringskansliet och säkerhetspolisen i vilken lagstiftning du kan reglera den här möjligheten, där Säkerhetspolisen menar att det här bör gå att reglera inom ramen för EU-kodexen, och där regeringskansliets uppfattning är att det här inte räcker, utan att du också måste ändra inhämtningslagen, och då får vi sätta oss ner mellan regeringskansliets och säkerhetspolisens jurister, för att se hur vi bäst kan lösa det.«
Enkelt uttryckt: Både Säpo och regeringen är överens om att datalagringen även bör omfatta meddelandeappar och sociala media.
Hur det skall gå till är dock oklart. Plattformar som Facebook lagrar förvisso radan allt användarna gör. Men hur det skall gå till att få alla olika meddelandeappar med i datalagringen framgår inte.
Sedan är frågan om det alls behövs. Vi har redan den vanliga datalagringen – som lagrar data om alla svenskars alla telekommunikationer, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner med mera. Snart får vi även hemlig dataavläsning. Vilket innebär att myndigheterna kan bereda sig tillgång till misstänkta personers (m.fl.) smartphones, plattor, datorer m.m. – där de dels kan undersöka allt innehåll (filer, bilder, videos, ljud, kontakter, meddelanden etc.); dels använda kamera och mikrofon för övervakning; dels se allt som görs på enheten i realtid; dels dels läsa meddelanden som sänds via appar innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.
Myndigheterna har alltså redan mycket omfattande tillgång till både icke-misstänktas och misstänktas kommunikationer. Nu vill man utvidga detta till att gälla alla svenskars alla meddelanden via appar. Man tänker uppenbarligen inte ge sig förrän man har kontroll över alla folkets kommunikationer.
Vilket är ett uttryck för att våra politiker betraktar hela svenska folket som potentiella skurkar och terrorister – som ständigt måste övervakas och kontrolleras. Vilket står i kontrast till Europakonventionen om skydd för de de mänskliga rättigheterna – som slår fast att den som inte är misstänkt för brott har rätt till privatliv och privat korrespondens. Och i kontrast mot EU-domstolens principbeslut om att staten inte får bedriva urskiljningslös övervakning av hela folkets telekommunikationer utan misstanke om brott.
Länkar:
• DN Debatt: ”Regeringsnej till EU-direktiv gör Säpos arbete svårare” »
• SR: Säpochefen kritiserar regeringsförslag »
• SR: Ygeman – det råder ett missförstånd »
Uppdatering: Efter att ha ägnat en stor del av dagen till att rota i EU-dokument och att försöka förstå Säpo-chefens utspel – så får jag nog hålla med digitaliseringsminister Ygeman om att Säpo tycks ha missuppfattat saken. Eller så är det ett märkligt PR-utspel med oklart syfte. Men någon egentlig substans bakom Klas Fribergs uttalanden är svåra att finna.