• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

riksdagen

Chatcontrol upp i Justitieutskottet på torsdag

12 september 2023 av Henrik Alexandersson

Nu går det undan. På torsdag 14 september kl 09:30 kommer riksdagens Justitieutskott att behandla frågan om Chatcontrol.

Då kanske vi äntligen kan få veta hur regeringspartierna i riksdagen ställer sig. (Regeringen vill ju inte ta ställning.)

Samtidigt är det EU-nämnden som fredag den 22 september kl 09 instruerar regeringen om hur den skall rösta i ministerrådet (28/9).

I EU:s ministerråd tyder det mesta på att Tyskland, Österrike och Nederländerna kommer att säga nej till Chatcontrol 2. Det kommer även signaler från Polen som tyder på att landet kommer att rösta nej.

Vilket i så fall innebär att en blockerande minoritet kan uppnås i ministerrådet om Sverige röstar nej eller avstår i rådets votering. Då går förslaget tillbaka till kommissionen.

Fortsättning följer.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, Justitieutskottet, riksdagen

Riksdagens EU-nämnd kan stoppa Chatcontrol

3 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Det är fortfarande möjligt att stoppa Chatcontrol i ministerrådet. Här spelar den svenska riksdagens EU-nämnd en viktig roll.

Den 28 september är det tänkt att EU:s ministerråd (medlemsstaterna) skall bestämma sig om Chatcontrol – som är EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Om minst fyra länder med minst 35% av EU:s befolkning säger nej uppstår en blockerande minoritet – varpå förslaget går tillbaka till EU-kommissionen (eller faller helt).

Om Tyskland gör som majoriteten i landets röd-gul-gröna regering vill, om man får tro polska regeringstjänstemän och om Österrike följer sitt parlaments besked – då närmar vi oss 30% av EU:s befolkning för ett nej.

Chatcontrol har även stött på viss patrull i Nederländerna samt i det irländska och franska parlamentet. I de flesta EU-länder har parlamentet dock inte direkt makt över sina regeringar i EU-frågor.

Men det har den svenska riksdagen, i EU-nämnden. Här skall den svenska linjen slås fast inför ministerrådsmötet den 28 september.

Sveriges röst är viktig, eftersom en blockerande minoritet är inom räckhåll.

Förra gången riksdagens EU-nämnd diskuterade frågan slutade det i ett demokratiskt haveri. Man gav grönt ljus utan varesig föredragning, frågor eller diskussion. Och den regeringspromemoria (från den rödgröna regeringens tid) som finns bortser från allt som är problematiskt med Chatcontrol.

Därför är det nu dags att börja jobba för ett nej till Chatcontrol i EU-nämnden.

SD, C, MP och V säger numera nej. Socialdemokraterna säger ja. Och bland regeringspartierna – M+KD+L – är man splittrade. (Bland annat säger M i Europaparlamentet nej.)

Det kan alltså bli ett nej i EU-nämnden, vilket i sin tur vore ett viktigt steg mot en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Men för att det skall ske krävs att frågan blir het igen – att media är på, att olika samhällsdebattörer plockar upp debatten och att folk protesterar. (Skriv till dina politiker med detta mail-verktyg.)

72% av svenska folket säger redan nej till Chatcontrol. Ett 20-tal av tidningarnas ledarsidor säger nej och ingen ledarsida stöder förslaget. Så man kan med fog säga att ”den allmänna opinionen” ogillar förslaget.

Chatcontrol går att stoppa – om vi lägger manken till.

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, EU:s ministerråd, riksdagen

Chatcontrol: Regeringen tiger men EU-nämnden måste ta ställning

13 juli 2023 av Henrik Alexandersson

Regeringen fortsätter ducka om Chatcontrol. Men inför nästa ministerrådsmöte måste frågan upp i riksdagens EU-nämnd.

Justitieministerns pressekretrare meddelar följande om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, Chatcontrol till Svenska Dagbladet:

»Under det svenska ordförandeskapet har Sverige fört förhandlingarna framåt i flera delar. Sedan återstår flera komplexa frågor, bland annat den om spårningsordrar. Vi analyserar nu detta närmare inom Regeringskansliet.«

»Sveriges position kommer att förankras efter att riksdagen har öppnat igen.«

Regeringen fortsätter med andra ord att ducka. Vilket är anmärkningsvärt när det gäller en fråga som enligt all expertis – och EU-kommissionen själv – kommer att inskränka medborgarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Om man skall följa normala rutiner kommer frågan att behandlas i riksdagens EU-nämnd inför nästa ministerrådsmöte.

SD, C, MP och V säger nej till Chatcontrol. Vilket innebär att om regeringen skulle säga ja till Chatcontrol, då måste det ske med Socialdemokraternas stöd. Säger regeringen däremot nej, då kan det att ske med brett stöd från alla riksdagspartier utom S.

Förra gången Chatcontrol var uppe i EU-nämnden (december 2022) släpptes frågan igenom utan varesig föredragning, debatt eller frågor. Men det var innan förslaget blev en stor fråga i media och i samhällsdebatten.

Om inte förr, så kommer frågan upp på ett ministerrådsmöte den 28 september – då det spanska ordförandeskapet hoppas att frågan skall kunna avgöras. Och inför detta möte kommer regeringen alltså att få sina instruktioner från EU-nämnden, som då förhoppningsvis är mer intresserad än förra gången.

I Europaparlamentet planerar det ansvariga utskottet – LIBE – att rösta om Chatcontrol i september. Därefter följer votering i plenum i oktober.

• SvD: Strömmer duckar på nytt om chat control »

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, regeringen, riksdagen

Stoppa Chatcontrol – maila dina politiker

4 juni 2023 av Henrik Alexandersson

Här är en sak du kan göra för att stoppa förslaget om Chatcontrol. Maila dina politiker med det nya verktyget på Chatcontrol.se.

Politiken behöver känna av ett yttre tryck mot förslaget om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden – Chatcontrol. Ett sätt att göra detta är att medborgarna hör av sig till sina politiker i frågan.

Bäst är naturligtvis ett helt personligt skrivet brev, kanske rent av på papper. Men för att förenkla för den som snabbt vill göra en insats finns nu ett verktyg med vilket du enkelt kan sända personaliserade mail till makthavarna.

Du kan välja mellan olika formuleringar beroende på vilka argument du tycker är de viktigaste. Och du kan även redigera brevet om det är något du vill ändra eller lägga till.

Till mailverktyget »

Läs mer:

• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, EU, Europaparlamentet, regeringen, riksdagen

Chat Control – ett demokratiskt haveri

18 april 2023 av Henrik Alexandersson

Utan föredragning, diskussion eller frågor släppte riksdagens EU-nämnd igenom ett förslag som uttryckligen inskränker våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Så här gick det till när EU-nämnden, fredag den 2 december 2022, gav fortsatt grönt ljus till EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, Chat Control:

»Anf. 210 ORDFÖRANDEN:
(…) Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Det är en lägesrapport och en informationspunkt.
Anf. 211 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M):
Herr ordförande! Det här är en utomordentligt viktig fråga. För tids vinnande skulle jag dock vilja hänvisa till det skriftliga underlaget.
Anf. 212 MATILDA ERNKRANS (S):
Det här är en jätteviktig fråga, och jag hoppas att regeringen tar med sig frågan och arbetar aktivt och klokt.
Anf. 213 ORDFÖRANDEN:
Med understrykande av vikten från alla parter tackar vi för informationen.

Det var raskt marscherat. Speciellt med tanke på att EU-kommissionen själv, uttryckligen medger (sid 13) att förslaget inskränker medborgarnas rätt att utöva sina grundläggande mänskliga rättgiheter. Vilket är en allvarlig sak.

Inga invändningar. Inga frågor. Ingen diskussion.

Det är fullt möjligt att ingen läst pappren. Eller att ingen förstått vad de innehåller eller orkat tränga igenom förslaget. Sådant är tyvärr inte ovanligt, speciellt inte när det gäller snåriga EU-ärenden.

Det är också möjligt att ledamöterna reagerade känslomässigt istället för att tänka. Vem är inte mot övergrepp på barn? Och detta är ett förslag mot övergrepp på barn. Alltså är man för – utan att varken läsa eller förstå förslaget.

En annan möjlighet är att man velat släppa igenom detta ärende så snabbt som möjligt, för att regeringen vill att vi skall framstå som ett duktigt, opartiskt ordförandeland i EU.

Ytterligare en möjlighet är att någon som tar fram underlag för EU-nämndens beslut läst men inte förstått. Eller någon liknande brist inom regeringskansliet.

Man kan också tänka sig att någon, av något skäl ville hålla frågan om Chat Control under radarn.

Om den alls har varit medveten om frågan, då vill regeringen inte ha någon ny FRA-strid. Absolut inte.

En sak är dock uppenbar: Ärendet har inte beretts under rimligt öppna demokratiska former, än mindre föregåtts av någon offentlig debatt.

Detta är slapp, slentrianmässig maktutövning. Och beteendet är inte unikt för denna regering och riksdag. I förfärande stor utsträckning är det så här det går till. På alla nivåer.

Koppla detta till EU:s snåriga beslutsprocess och demokratiska underskott och det är inte att undra över att svenska folket gång på gång ställs inför fullbordat faktum – när det ur till synes tomma luften plötsligt uppstår ny EU-lagstiftning som ”ingen” tidigare hört talas om.

Det är möjligt att regeringen och Socialdemokraterna nu börjar inse att de har fattat ett förhastat beslut om Chat Control. Men att prestige hindrar dem från att rätta till saken.

Det vore inte första gången.

Läs mer om Chat Control:
• Chatcontrol.se – med en omfattande FAQ och omvärldsbevakning »
• Allt du behöver veta om Chat Control »

(Bilden från EU-nämnden ovan är en arkivbild, från Riksdagen.)

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, riksdagen

FRA: Sverige trotsar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna

14 december 2021 av Henrik Alexandersson

Dagens rekommenderade läsning är en debattartikel om FRA i Svenska Dagbladet (9/12) från Fredrik Bergman, jurist och chef för Centrum för rättvisa.

FRA-lagen antogs 2008 och gav Försvarets radioanstalt rätt att spana på innehållet i elektroniska kommunikationer som passerar landets gränser. Sedan dess har den stegvis utökats. Nu kan den till exempel även användas för att spana på svenska folkets kommunikationer inom landet.

Sammanfattning:

  • 2008 anmälde Centrum för Rättvisa den svenska FRA-lagen till Europadomstolen.
  • I maj i år kom domen. Sverige fälldes för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv.
  • Europarådets ministerkommitté har beslutat att inleda en särskild granskning av hur Sverige följer domen. Sverige hade fram till 25 november i år på sig att yttra sig.
  • Regeringens svar är att senast 2025 skall man tillsätta en utredning som skall se över frågan.
  • Härom veckan beslutade riksdagen att kraftigt utöka FRA-lagen – inte misnt på områden som Europadomstolen anser vara särskilt problematiska.

Den svenska riksdagen gör alltså – medvetet – tvärt emot vad Europas tyngsta instans i medborgarrättsfrågor kommit fram till.

Därmed bryter Sverige även mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, vilken har grundlags ställning.

Bergman avslutar sin debattare med orden:

»Europakonventionen är ett viktigt verktyg för att främja mänskliga rättigheter i hela Europa, inklusive länder som Ungern, Turkiet och Ryssland. Det kräver att Europadomstolens avgöranden respekteras av alla. Sverige kritiserar gärna andra länder för deras förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter. I det här fallet är det Sverige som brister.«

Länk: Sverige fälldes – regeringen nonchalerar domen ändå »

Arkiverad under: Demokrati, Europa, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet Taggad som: FRA, FRA-lagen, regeringen, riksdagen

Nej till hemlig dataavläsning

17 februari 2020 av Henrik Alexandersson

På onsdag (19 februari) röstar riksdagen om hemlig dataavläsning. Det vill säga att polisen (m.fl.) skall kunna installera spionprogram på människors telefoner, surfplattor, datorer, smart-tv-apparater, spelkonsoler, smarta högtalare etc.

Med dessa spionprogram kommer myndigheterna att kunna se all aktivitet på enheten i realtid samt använda kamera och mikrofon för övervakning. Man kommer dessutom att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon eller dator.

Bortsett från integritetsfrågan och risken för missbruk – så är detta det starkaste argumentet för att säga nej:

  • För att kunna installera spionprogram måste polisen använda säkerhetsluckor i vår kommunikationsutrustning.
  • Det innebär att dessa säkerhetsluckor – som hotar hela vår IT-säkerhet – kommer att förbli öppna och okända.
  • Detta öppnar i sin tur dörren för cyberbrottslighet – som dataintrång, ransomware, virus, bankbedrägerier och spioneri.

Riksdagen är alltså på väg att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker. Och vi vet från andra länder att sådana här verktyg har en tendens att hamna i orätta händer.

Det är inte en fråga om – utan när – detta kommer att bli ett problem för såväl privatpersoner som företag, organisationer och myndigheter.

Därför bör riksdagen rösta nej till lagen om hemlig dataavläsning.

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: riksdagen

Stoppa lagen om hemlig dataavläsning!

5 februari 2020 av Henrik Alexandersson

I morgon, torsdag den 6 februari, har riksdagens justitieutskott sammanträde. På dagordningen finns bland annat frågan om hemlig dataavläsning – som är tänkt att klubbas i kammaren den 19 februari.

Att riksdagen inte längre bryr sig om integritet och individens rätt till privatliv är sedan länge uppenbart. Men i detta fall är man även på väg att skapa ett system med allvarliga säkerhetsbrister. Någon diskussion om dessa har i princip inte förekommit. Berörda riksdagsledamöter har inte ens kommenterat saken. Vilket både är arrogant och oroväckande.

Hemlig dataavläsning bygger på att polisen (m.fl.) skall få installera spionprogram på brottsmisstänktas (m.fl.) datorer, smartphones, surfplattor, spelkonsoler, smart-tv-apparater, smarta högtalare m.m.

Här kommer man att kunna bedriva övervakning genom kamera och mikrofon. Polisen kommer även att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon. Dessutom kommer man att kunna avläsa meddelanden som sänds via krypterade meddelande-appar, genom att i realtid kunna se vad användaren skriver – och även i de aktuella apparna innan meddelanden krypterats eller avkrypterats. (Teoretiskt sett är det även möjligt att plantera eller manipulera bevis på en enhet.)

För att detta skall kunna ske behöver polisen använda sig av existerande säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur.

Det vill säga att säkerhetsbrister som borde anmälas och täppas igen kommer att förbli öppna.

Det innebär att systembrister, bakdörrar, zero-day-exploits, verktyg för dataintrång m.m. kommer att lämnas som de är. Vilket öppnar dörren på vid gavel för till exempel kriminella, black hat hackers och främmande makt.

Detta kommer att utsätta oss alla – privatpersoner, företag, myndigheter, organisationer – för en ökad risk för till exempel dataintrång, cyberbrottslighet, bankbedrägerier, ransomware och spionage.

Lagen om hemlig dataavläsning kommer helt enkelt att göra oss alla mindre säkra och hela vårt samhälles IT-infrastruktur mer sårbar. Och så vill vi verkligen inte ha det!

Riksdagen är just nu på väg att göra ett gigantiskt misstag. Men de politiska partierna kan inte säga att de inte blivit varnade. Det är hos dem ansvaret nu vilar – och det är där ansvar kommer att utkrävas, när den dagen kommer.

Det minsta man kan kräva är att riksdagens beslut skjuts upp genom en minoritetsbordläggning – och att man använder denna tid till att noga analysera den hemliga dataavläsningens säkerhetsproblem.

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: riksdagen

Sista chansen att stoppa EU:s uppladdningsfilter

16 september 2019 av Henrik Alexandersson

Alla de riksdagspartier (alla utom S) som röstade nej till EU:s upphovsrättsdirektiv inför EU-valet har nu en chans att göra skillnad – även när det inte är valrörelse. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att stödja Polens klagan mot artikel 13/17 (uppladdningsfiltret) i EU-domstolen. Men det måste ske innan 2 oktober.

Se filmen på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Läs även: Poland challenges copyright upload filters before the CJEU »

Uppdatering, se även Emanuel Karlsten: Polen drar upphovsrättsdirektivet till domstol – här är svenska partierna som stöttar »

Arkiverad under: Censur, EU, Sociala media, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13/17, EU-domstolen, EUCD, riksdagen, uppladdningsfilter

Datalagringen bygger på en politisk lögn

5 september 2019 av Henrik Alexandersson

Datalagringen har blivit en politisk följetong. Gång på gång har regering och riksdag vägrat finna sig i EU-domstolens beslut om att svepande lagring av data om alla medborgares tele- och nätkommunikationer utan misstanke om brott inte får förekomma. Med den nya lag som träder i kraft den 1:a oktober gör man det igen. Men det är inte det enda problemet.

Om politikerna hade stått vid sitt ord – att datalagringen endast skulle användas för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism – då hade det förmodligen inte blivit så mycket bråk. Men de talade inte sanning. Under de perioder som vi haft datalagring har den används generöst, till exempel för att jaga fildelare. Och Skatteverket har begärt ut data tusentals gånger per månad.

Datalagringen är helt enkelt ett så stort ingrepp i människors rätt till privatliv att det inte står i proportion till dess användning vid mer eller mindre bagatellartade brott.

Hade politikerna istället stått vid sitt ord och endast låtit myndigheterna använda de lagrade uppgifterna när det verkligen är viktigt – och kanske först efter domstolsprövning – då hade motståndet förmodligen varit mindre. (Även om kränkningen av människors rätt till privatliv ändå i princip är fel.)

Men har riksdag och regering lärt sig något av detta? Svaret är nej. Med den nya lag som klubbades i juni och som träder i kraft den 1:a oktober finns inga sådana begränsningar. Istället öppnas portarna på vid gavel – igen.

Ibland är det nästan så att man kan misstänka att regeringen försöker föra folket bakom ljuset. Under processen med den senaste lagen har det till exempel lyfts fram att det kommer att krävas åklagarbeslut för att få använda uppgifter från datalagringen för underrättelsearbete. Men detta handlar inte om vanligt utredningsarbete. Underrättelsearbete handlar om kartläggning och spioneri. Så den eventuella garanti som en prövning av åklagare utgör är alltså inte aktuell när myndigheterna plockar ut lagrad kommunikationsdata till vardags. Då är det istället öppna spjäll, precis som tidigare.

Det är svårt att dra någon annan slutsats än att politikerna verkligen vill att datalagringen skall vara ett verktyg för att kunna övervaka, kontrollera och snoka i vanligt, hederligt folks liv. Annars hade de lagt något slags ribba för när den får användas.

Denna misstanke stärks av det faktum att riksdagen även uttalat att den vill ha en mer omfattande datalagring än den som nu åter införs. Några begränsningar för hur och när den används är de inte ens intresserade av att diskutera.

Länkar:

• Den 1:a oktober börjar datalagringen på nytt »

• Regeringen »
• Riksdagen »
• Smedjan: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »
• Alla tidigare poster på denna blogg som är taggade under datalagring »

Arkiverad under: Datalagring, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: regeringen, riksdagen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • UK: Högljutt om Online Safety Act1 augusti 2025
  • Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet31 juli 2025
  • Ålderskontroll online – hur tänker EU då?30 juli 2025
  • Europol vill tråla metadata29 juli 2025
  • UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga28 juli 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS